r.j Uppvidinge Kallelse/underrättelse Miljö- och byggnadsnämnden Sammanträde med: Datum: Tid: KL 13.30

Transkript

1 r.j Uppvidinge ~ KOMMUN Kaese/underrättese Sammanträde med: Mijö- och byggnadsnämnden Datum: Tid: KL Pats: Kommunhuset Åseda, sa Våraskruv Ärende 1. Upprop Biaga 2. V a av justerare 3. Godkännande av dagordning 4. Deegeringsbesut./. 5. Dnr /. Ekonomisk månadsrapport januari-mars Dnr /. Ärende: Svar på revisionsrapporten Mijö- och byggnadsnämndens styrning och uppföjning 7. Ärende: Ökning av mijö- och häskyddsinspektörsjänst från 50% ti 70% 8. Dnr Ärende: Kompettering av Mijö- och byggnadsnämndens deegeringsordning Punkt 7 och 8; muntig information ämnas på nämnden. 9. Dnr Fastighet: Hohut 6:2 m.f., Astermo Ärende: Ny detajpan 10. Dnr /. Fastighet: Åseda 14:120 m.f. Ärende: Ändring av detajpan Punkt9; handingar deas ut på nämnden. 11. Dnr /. Fastighet: Kavreda 3:38, Kavreström Ärende: Förängning av byggov

2 r:;:) Uppvidinge ~ KOMMUN Kaese/underrättese Ärende 12. Dnr Fastighet: Sissehut 1:2, Åseda Ärende: Nybyggnadenbostadshus och carport 13. Dnr Fastighet: Åseda 12:1 Ärende: Förhandsbesked nybyggnad oka 14. Dnr Fastighet: Äghuts-Fröseke 6:53, Fröseke Ärende: Tidsbegränsat byggov ändrad användning Biaga./../../. 15. Meddeande/information a) Kommunfumäktige; Protoko angående revisionsberättese för 2011 samt ansvarsfrihet b) Kommunfumäktige; Protoko angående årsredovisning 2011 c) Kommunstyresen; Protoko angående digita dokumenthantering, digitaa kaeser, äspattor d) Länsstyresen Växjö; Besut gäande överkagande av Mijö- och byggnadsnämndens besut angående förbud mot uppförande av vindkraftverk Ingemar Hugosson ordförande Sofia Lindgren sekreterare

3 Uppvidinge KOMMUN Redovisning av deegeringsbesut 1) Byggnadsinspektör Kim Granquist Am har med stöd av deegering fattat besut i föjande ärenden: Dnr Däden 23; Byggov för utvändig ändring Dnr Daen 17; Byggov för skytanordning Dnr Industrien 21; Byggov för nybyggnad av pank Dnr Lenhavda 18:52; Besut om kontropan för instaation edstad Dnr Rosenda1:13; Besut om kontropan för instaation edstad Dnr Rönnen 11; Besut om kontropan för instaation edstad 2) Mijö- och häsoskyddsinspektör Annica Carsson har med stöd av deegering fattat besut i föjande ärenden: Dnr Nottebäck 8:14; Ansökan om inrättande av avoppsanäggning med ansuten vattentoaett Dnr Brudberget 5; Anmäan om instaation av bergvärme Dnr Åseda 14:112; Avgift för handäggning av anmäningsärende enigt mijöbaken Mijö- och byggnadsförvatningen Box 59, Aseda Besök: Oofsgatan 4 B Tfn: Fax: mbn@uppvidinge.se www. uppvidinge.se

4 2. 3) Mijö- och häsoskyddsinspektör Per-Ove Oscarsson har med stöd av deegering fattat besut i föjande ärenden: Dnr stenbrohut 1:23; Förängt hämtningsinterva för avoppssam Dnr Krokshut 1:4; Återtagande av ansökan om eget omhändertagande av avoppssam Mijö- och byggnadsfårvatningen Box 59, Aseda Besök: Oofsgatan 4 B Tfn: Fax: mbn@uppvidinge.se

5 Uppvidinge K ~:, ;...; ;.-t.,) t-.i ~jö- och byggnadsförvatning JHN9 Internt företag: UPPVIDINGE KOMMUN Uttagen a v: Jörgen Hermansson Sida 2 av :13:48 FÖRBRUKAT ( ~o (c Text BUDGET REDOVISAT ÅTERSTÅR I PROCENT Verksamhet Jan 12 - Dec 12 Jan 12 - Mars MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMND POLITISK VERKSAMHET BYGGLOVVERKSAMHET DETALJPLANERING KART-MÄTNING-GIS FASTIGHETSDATASYSTEM o , MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD AGENDA 21 MILJÖUNDERsÖKANDE ANALYS o 50.0 o 2 INFRASTRUKTUR O SKYDD Totaer

6 /' I Verksamhetsrapport 5 Pos Rapportnurruner Sida. Rapport 5 positioner verksamhet för MILJÖ - O BYGGFÖRVALTNING Period B U D G E T K K R R E D O V I S A T K K R Verksamhet Kostnad Intäkt Netto Kostnad Intäkt Netto Avvik ============================== ========================= ========================= ======= MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMND 290 o o ~L BYGGLOVVERKSAMHET , DETALJPLANERING O KART-MÄTNING-GIS FASTIGHETSDATASYSTEM ,. 13 o o o ENERGIRÅDGIVNING o o o o o MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD AGENDA o 30 o o o MILJÖUNDERSÖKANDE ANALYS 50 o. 50 o o o 50 S:a MILJÖ - O BYGGFÖRVALTNIN

7 o 1} Uppvidinge KOMM1N Svar ti revisionen över revision av mijö- och byggnadsnämndens ansvarsområde året 2011 Bemötande av revisionen bedömning Kapite 3 Iakttageser övergripande Viket panförfarande nämnden använder har med panen att göra - inte med något annat. Viket panförfarande som ska användas står i pan- och byggagens 5 kapite. Mijö - och byggnadsnämnden använder inte dubba deegationer utan har en numera omfattande deegationsordning på vidaredeegation ti byggnadsinspektören missförståndet bygger på en feaktig formuering i protokoet.. Kapite4 Iakttageser mijöområdet Behovsutredning som krävs i mijöbaken och ivsmedesagstiftningen ska göras. så även årig tisynspan och kontropan. En ny ivsmedeskontrostaxa ska utarbetas som ska ge större kostnadstäckning. Kapite 5 Iakttageser pan- och byggnadsområdet Vi informerar nämnden kontinuerigt om detajpanerna Det som kan förbättras är informationen om panerna på hemsidan men det har visat sig svårt att tidsmässigt håa denna aktue. Vi ska antingen ändra måen eer förtydiga panerna bättre. Tid för byggov ska också bi ett må. Sammanfattningsvis är de festa synpunkterna av sådan grundäggande karaktär att det är synd att de ska behöva påpekas men våra bristande resurser både ekonomiskt och personiet har tyvärr gjort att vi hamnat i åtgärdsfäan istäet för att panera har vi appat och agat. Förhoppningsvis kan vi nu på oika sätt nu nå dit både revisionen och vi sjäva vi nå. Fö:rsag ti besut: anta skrivesen som sin egen BrkutsebedieJ!mg ;{j~ J rvfw ~cihost förvatningschef

8 ~~~::-:-:---::c-=-----_,. UPPVIDINGE KOMMUN Mijö-ochbyggnadsnämnden j Q. Objekt evisionsrapport ijö- och byggnadsäntndens styrning och uppföjning Uppvidinge kommun Nis Fredhom Februari 2012 p wc

9 Innehåsfårteckning Sammanfattande bedömning 2 Inedning Bakgrund Revisionsfråga Metod 3 3 Iakttageser - övergripande Styrande dokument Deegationsordning Organisation Uppföjning generet och av överkagade besut Revisionei bedömning Styrande dokument och deegation Uppföjning generet och av rättsfa 6 4 Iakttageser- mijöområdet Register och behovsutredning Tisynspaner Uppföjning och utvärdering av tisynen Kostnadstäckningsgrad Ande besök för objekt med tisyn Revisionei bedömning Register och behovsutredningar Tisynspaner, uppföjning och utvärdering Kostnadstäckning och besök på objekt med årig tisyn 10 5 Iakttageser pan- och byggnadsområdet Prioritering och tidening av panuppdrag Panprocesser Må för service och handäggningstider Revisionei bedömning Prioritering av panuppdrag och panprocesser Handäggningstider 13

10 1 Sammanfattande bedömning Granskningen är genomförd på uppdrag av kommunens förtroendevada revisorer. En sammanfattande bedömning ges nedan och utveckas mer i rapportens oika avsnitt. Nämndens verksamheter bedrivs huvudsakigen på ett ändamåsenigt sätt inom de områden vi granskat. Vår bedömning grundas på att den i at väsentigt bedrivs i enighet med kommunfumäktiges besut, gäande agstiftning, tigängiga personea resurser år 2011 men som utökas 2012 och genom ett bra samspe inom nämnden och med kommunstyresens representanter. Nämnden behöver uppmärksamma föjande frågor med sikte på att verksamheten ska bi än mer ändamåsenig: Uppföjning av verksamheten behöver förbättras band annat avseende rättsfasutsag, besutade uppdrag ti förvatningen och detajpaneprocesser. Av nämndens protoko framgår att det sker information angående ekonomi och rättsfa. Det saknas dock ofta uppgifter om utfaet, viket ska framgå. Styrning och uppföjning förbättras om nämnden besutar införa en tidsredovisning omfattande samtiga verksamhetsområden. Nämndens och kommunstyresens regementen avseende besutsprocesser för detajpaner behöver förtydigas. Andeen besök i företag med årig tisyn är ångt ifrån uppfyda. Nämnden behöver anaysera om ambitionsnivån är för hög utifrån tigängiga resurser eer om omprioriteringar av arbetsuppgifter ska göras. Tisynspaner behöver upprättas och besutas i nämnden. Pan- och byggagen anger att byggov ska meddeas inom tio veckor då kompetta handingar åtföjer ansökan. Handäggningstiden är för närvarande kortare. Nämnden bör överväga att införa ett må på detta område på samma sätt som finns för övriga verksamheters handäggningstider. " Vindkraften är den enda ärendetyp som föraneder frustration i poitik och verksamhet. Vi bedömer att nämnden bör initiera en överäggning med kommunstyresen och berörda myndigheter om vika utredningar och hänsynstaganden kommunen är tvingad ti att bedöma respektive önskar framhåa. 1 av 14

11 2 Inedning 2.1 Ba<.grund Mijö- och byggnadsnämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom mijö- och häsoskydds-respektive pan- och byggagsområdena och är därmed huvudsakigen en renodad myndighetsnämn d. Revisionen inriktar sig på frågor om hur nämnden styr, föjer upp och organiserar sin verksamhet utifrån denna förutsättning och har inte att bedöma hur enskida ärenden besutas och där överprövning av besut sker i annan ordning. 2.2 Revisionsfråga Granskningen utgår från föjande revisionsfråga: Har nämnden en ändarnåsenig styrning och uppföjning av verksamheten? Föjande kontrofrågor ingår i granskningen: Kontrofrågor övergripande Är de styrande dokumenten, vid sidan av agstiftningen, besutade av nämnden, vä fungerande och föremå för uppföjning av nämnden? Främjar deegationsordningen en effektiv verksamhet? Har organisationen en tifredsstäande kontinuitet, kapacitet och kompetens? Finns en samad uppföjning och bedömning av utfaet av överkagade ärenden? Kontrofrågor mijöområdet Finns aktue treårig behovsutredning och register för hea bakens område? Finns en aktue treårig tisynspan pan, avvägd mean prioriteringar, oika områden och resurser? Görs en systematisk uppföjning och utvärdering av tisynen? Finns besutad kostnadstäckningsgrad för mijötisynen? Sker uppföjning? I hur hög grad sker tisyn av objekt där avgift tas ut? Kontrofrågor pan- och byggnadsområdet Fungerar prioritering och tidening av panuppdrag på ett tifredsstäande sätt? Bedrivs panprocesserna på ett effektivt och korrekt sätt? Finns må vad avser service och handäggningstider för oika ärendetyper såsom byggov m.m. och föjs de upp och utvärderas? 2 av 14

12 2.3Metod Granskningen har genomförts genom intervjuer och studier av protoko och annan dokumentation. Vi har intervjuat nämndens presidium, förvatningschefen och representanter för de oika verksamhetsgrenarna samt kommunstyresens ordförande. Rapporten har sakgranskats av förvatningschefen. Rapporten disponeras fortsättningsvis i enighet med kontrofrågorna. 3 Iakttageser - övergripande 3.1 Styrande dokument Regementen för kommunstyresen och mijö- och byggnadsnämnden bestämmer hur samspeet ska se ut inom kommunen vad gäer de områden som granskningen omfattar. För kommunstyresen gäer: "Den översiktiga paneringen av användningen av mark och vatten, mark- och bostadspoitiken samt se ti att en tifredsstäande detajpaneagd markberedskap upprätthås samt att bostadsförsörjningen och samhäsbyggandet främjas". Mijö- och byggnämndens regemente anger att den "fugör kommunens uppgifter inom mijö- och häsoskyddsområdet samt inom pan- och byggnadsväsendet samt övriga uppgifter som ska fugöras av den kommunaa nämnden inom mijö- och häsoskyddsområdet respektive pan- och byggagsområdet". Av regementet framgår också att kommunfumäktige deegerat ti nämnden att anta, ändra eer upphäva detajpaner vid enket panförfarande och att detta även gäer vid normat panförfarande, men endast om kommunstyresen inte haft någon invändning under utstäningstiden. Enigt pan- och byggagen (PBL) s kap. 29 och 32 ska kommunfumäktige faststäa detajpaner men det kan deegeras ti kommunstyresen eer byggnadsnämnden "att anta, ändra eer upphäva detajpaner som inte är av principie beskaffenhet eer i övrigt av större vikt". Kommunfumäktige i Uppvidinge kommun har under åren inte faststät några detajpaner. För den övergripande fysiska paneringen har nyigen översiktspanen vunnit aga kraft efter en omfattande process. Den utgör en grund för kommunens utvecding och fysisk pacering vad gäer bostäder, industri, hande och annan verksamhet. Synpunkter under arbetet har främst handat om vindkraftutbyggnaden i kommunen. Invånarmässigt är antagandet att kommunen inedningsvis inte ska minska befokningen och därefter öka ti cirka 9 soo år Översiktspanen ska ge vägedning för det fortsatta arbetet med fördjupande paner för tätorterna och med detajpaner. 3 av 14

13 Vidare har kommunen infört en måstyrd verksamhet som mäts i fem dimensioner: ekonomi, voym, kvaitet, medborgarnytta och personanytta. Den tiämpas under år 2011 av kommunstyresens verksamheter och införs för övriga från och med år Deegationsordning Den övergripande deegationen ti nämnden har berörts i föregående avsnitt. Besut som tagits på deegation redovisas individuet i nämndens protoko med uppgift om deegatens namn, fastighetsförteckning och typ av ärende (byggov, sutbevis, årsavgifter etc.) Ny deegationsordning skue antas av nämnden i apri 2011 med anedning av ny pan- och byggag från och med den 2 maj 2011 men ärendet återremitterades då. Definition av begreppet samad bebyggese överämnas ti fumäktige att besuta om. I maj 2011 antogs den nya deegationsordningen. Nämnden har besutat att deegera besut såsom vissa tibyggnader, startbesked, skytanordningar m.m. Mijö- och häsoskyddsinspektören tar, efter vidaredeegation, besut i vissa mijöärenden, t. ex. instaationer av ytjordvärme och bergvärm e. Förvatningschefens vidaredeegation är dokumenterad. Det förekommer ärenden avseende byggovansökan i nämnden där denna deegerar ti presidiet och byggnadsinspektör "efter diaog med sökanden eventuet bevija byggov". Något okart är besut vad gäer nybyggnad av återvinningsstationen, där nämnden deegerar ti förvatningen att fatta besut under vissa förutsättningar. 3 3 Organisation Nämnden informeras och tar besut i oika organisations- och ekonomifrågor. Förvatningschefen informerade den nyvada nämnden 2011 om vika arbetsuppgifter hon har att utföra inom de oika verksamheterna i förvatningen. Veckan före nämndssammanträde genomförs en beredning mean nämndens ordförande, vice ordförande och förvatnings representanter. Ärenden som kan föraneda diskussioner handar oftast om vindkraft och strandskydd. Personaomsättningen är reativt stor då hea organisationen inkusive kart- och mätområdet beaktas. Några medarbetare har funnits i organisationen ång tid (37, 20 respektive 6 år) medan andra har sutat efter en kortare anstäning. Tjänstedigheter påverkar också organisationen och det går inte atid att hitta kompetenta ersättare för en begränsad tid utan då har konsuter anitats ti kostnad av 370 tkr under hösten Nämnden har aktuaiserat personabehov under år 2011 och viss förstärkning av budget år 2012 har gjorts och för närvarande pågår rekrytering av en havtidstjänst på två år inom mijö- och häsoskyddsområdet. Likaså sker tiskott i organisationen genom att nämnden skapat utrymme för att anstäa en havtids ivsmedesinspektör. Den finns synpunkter på att behov av förstärkning även finns inom byggområdet. Nämndens poitiker medverkar i rekryteringsprocesserna. 4 av 14

14 3 4 Uppföjning generet och av överkagade besut Ekonomi och verksamhet Från och med år 2011 finns i kommunens budget konkreta må inom b. a. voym och kvaitet. Även i deårsrapporten år 2011 finns en avstämning som visade att måuppfyesegraden inom nämndens ansvarsområden är åg. Vad gäer ekonomi och föjsamhet ti budget har nämnden de senaste åren redovisat underskott. Underskottet år 2011 beror devis på nämnden inom byggovområdet under andra havåret behövt köpa in konsuter för 400 tkr. Detta ska nu inte behöva göras efter att en tjänstedig medarbetare återinträtt i arbete. Vid nämndens möten sker en ekonomisk information men oftast saknas i protokoet uppgifter om hur den aktuea budgeten förhåer sig ti aktuet utfa för perioden. Diaogmöten har ägt rum med kommunstyresen och budgeten för år 2012 har förstärkts jämfört med år Vi noterar att nämnden under åren 2010 och 2011 gett förvatningen oika uppdrag. Uppföjning av sådana uppdrag har skett vad gäer åtgärder med anedning av änsstyresens tisyn av ivsmedesområdet. I övrigt finns uppdrag som inte har återredovisats ti nämnden. I intervjuerna har detta förkarats med att tiden ej räckt ti för att återkomma med redovisningarna. I besutet om att tidea uppdraget finns normat inte heer någon tidpunkt för återrapportering. Rättsfa Nämnden får öpande information om ärenden som överkagats av oika parter. Exempe på sådana är överkaganden i fråga om detajpan, änsstyresens besut angående nämndens besut att tiåta mijöfarig verksamhet, yttranden tiänsstyresen angående befriese från sophämtning, vindkraft m.m. Under år 2010 framgår av protokoen hur utfaet av överprövningarna bev men inte under år Det görs inte någon samad bedömning av hur årets rättsfa fait ut för nämndens de. 3 5 Revisione bedömning Styrande dokument och deegation Regementet för mijö- och byggnämnden ger den rätt att anta detajpaner som inte är principiea eer av större vikt. Denna möjighet används genomgående. Det förekommer att kommunstyresen haft synpunkter under panprocesser men inte tydigt just under utstäningstiden. Kontakter finns kontinuerigt i den gemensamma s.k. markgruppen från viken direktiv och stäningstaganden utgår ti mijöoch byggnadsnämnden. Det framgår också av nämndens protoko i oika avseenden. 5 av 14

15 Vi bedömer att regementen behöver förtydigas. Deegationen från kommunfumäktige är utformad så att mijö- och byggnadsnämnden antar detajpaner om inte kommunstyresen har invändningar under utstäningstiden. Någon deegation ti kommunstyresen att då överta besutsrätten från mijö- och byggnadsnämnden finns inte, varav föjer att det är kommunfumäktige som antar paner där kommunstyresen har det som regementet definierar som invändningar. Samtidigt vi vi poängtera att detta hittis inte orsakat några probem i kommunens besutsprocess vad avser antagande av detajpaner. Vi kan inte heer bedöma huruvida några av de antagna panerna är principiea eer av större vikt, d. v. s. sådana som fumäktige enigt PBL inte kan deegera ti annan att besuta om. De nämndsbesut som deegerats ti tjänsteman och poitiker gemensamt att ta besut om är principiet feaktiga. Bandad deegation är inte möjig. Det uppges nu inte förekomma. I övrigt bedömer vi att deegationsinstrumentet används på ett bra sätt och främjar effektivitet och korta handäggningstider Uppföj'ning generet och av rättsfa Sutig uppföjning av 2011 års verksamhet pågår. Deårsrapporten visade att det inte skue gå att uppfya voymmåen vad gäer antagna detajpaner och tisynsbesök enigt mijöbaken. Kvaitetsmået att aa företag som betaar årig kontroavgift ska få kontro eer revision under året skue inte heer kunna uppnås. Kommunens instrument för uppföjning av må är bra. Däremot är det inte tifredsstäande att så många må inte uppnås inom områdena voym och kvaitet. Samma må återfinns i budget år Pågående rekryteringar ska kunna medverka ti en bättre måuppfyese innevarande år. Vi bedömer att nämnden behöver införa ett system för att registrera nedagd tid på oika huvudsakiga arbetsuppgifter. I nuäget redovisas tid i panärenden. En vä avvägd utformning av ett sådant underättar den interna uppföjningen och indikerar vad som kan behöva förändras. Då nämnden ger uppdrag ti förvatningen vore det en förde om också tidpunkten då återrapportering förväntas ske. Av protokoen bör enigt vår mening också framgå inte bara att information getts ti nämnden om ekonomi och rättsfa utan också hur utfaet bev. Vad gäer ekonomi fanns sådan under år Avseende rättsfa bör nämnden överväga att införa en årig sammanstäning av överkagade ärenden och utfaet av sådana. Med anays, kommentarer och jämförese med tidigare år kan en sådan samad dokumentation bekräfta att besuten har tagits i enighet med agstiftningen eer, om utsagen gått emot nämndens besut, vissa områden kan behöva bi föremå för ändrade stäningstaganden och eventue kompetensutvecking. 6 av 14

16 4 Iakttageser - mijöområdet 4.1 Register och behovsutredning Ett kompett tisynsregister över aa tisynsobjekt som kräver återkommande tisyn är en förutsättning för en bra behovsutredning och tisynspan. I förvatningens system Mijöreda finns aa företag registrerade. Enigt 7 om tisyn enigt mijöbaken och i tisynsförordningen från år 2011 ska en tisynsmyndighet göra en utredning av tisynsbehovet för hea myndighetens ansvarsområde. Den ska omfatta en period om tre år och ses över vid behov och minst en gång per år. Syftet med behovsutredningen är att karägga viket tisynsansvar myndigheten har inom oika områden och att bedöma behovet av oika insatser. Insatserna bör vara kvantifierade. Utgångspunkten är att förvatningen har personea resurser för tisyn av aa områden. Det är viktigt att behovsutredningen har en hög kvaitet och att den är trovärdig. Om resurserna samas ger detta resursunderskott. Mijötisynsförordningen från år 2011 anger att det ska finnas en utredning om tisynsbehovet för myndighetens hea ansvarsområde enigt mijöbaken. Livsmedestisynen ska omfatta moment som inspektioner, kontro av personahygien, förpacmingar och utrustning och genomgång av egenkontroprogram och resutat av sådan och annan dokumentation i verksamheten. Kommunen ska utarbeta en pan för den åriga tisynsverksamheten och den ska fortöpande föjas upp och verksamheten utvärderas. Detta förutsätter att det i grunden finns en behovsutredning. Någon behovsutredning har inte gjorts, vare sig för mijö- eer ivsmedestisynen. Efter tisynen av ivsmedestisynen gjordes en begäran inför budget 2012 om ökade resurser varefter ytterigare en havtidstjänst bevijades nämnden och där nu rekrytering pågår. I nuäget är det förvatningschefen som genomför ivsmedestisynen. Motivet för att inte upprätta behovsutredningar, trots att detta ska göras, är att verksamheten i hög grad är händesestyrd och att oika projekt genomförs, ofta i samverkan med andra kommuner i mijösamverkan kommunerna i Kronoberg och Bekinge. Mijötisynen sköts av två medarbetare som funnits på förvatningen fera år. Kommunen har, vad gäer denna tisyn, möjighet att sköta den under friare former och variera intervaer för insatserna. Behovsutredning ska finnas enigt förordningen om tisyn enigt mijöbaken. 4.2 Tisynspaner Enigt 7 iförordningen om tisyn ska en tisynsmyndighet årigen upprätta en tisynspan baserad på behovsutredningen och verksamhetsregistret. Tisynspa- 7 av 14

17 nen ska visa hur tisynsarbetet kommer att drivas under året med de tigängiga resurserna. Av panen ska framgå vika prioriteringar som görs. I panen ska man redovisa hur de tigängiga resurserna fördeas mean oika verksamhetsområden. Om förvatningen inte har tiräckiga resurser för a sin tisynsverksamhet måste vissa verksamheter nedprioriteras och kan därmed inte genomföras under året. Det är också viktigt att ange vika konsekvenser detta kan medföra för människors häsa och mijön. Det är därför viktigt att panen besutas av nämnden och att ansvaret för nedprioriteringar och konsekvenser av dessa därmed yfts upp ti poitisk behanding. En tisynspan för ivsmede åren presenterades och godkändes av nämnden i maj Mået både åren 2011 och 2012 är att samtiga betaande företag ska få kontro varje år. En pan finns nu för ivsmedestisynen men inte för tisyn enigt mijöbaken. Tisynen på mijöområdet är huvudsadigen händesestyrd. Det kan handa om att det kommer synpunkter på vededning, även om det inte är frekvent förekommande, och annat som invånare aktuaiserar. Vissa insatser har genomförts som projekt som tagits fram i samverkan med andra kommuner i änet, exempevis förekomst av PCB i byggnader. Dessa kontakter är viktiga för förvatningens medarbetare eftersom de inom ramen för dessa kontakter kan stämma av oika frågor och även deta i utbidningar. Verksamhetspaner har upprättats tidigare, men finns inte i nuäget. Det kan även nämnas att tiståndspiktiga objekt ska ha en egen revision av hur tistånden tiämpas. I nuäget hinner handäggarna inte besöka de tisynspiktiga objekten och eva nya har tikommit under senare tid. De två handäggarna på området arbetar geografiskt nord/syd men också utefter speciaitet. En ny havtidstjänst inrättas nu som tidigare nämnts. Enskida VA-anäggningar har inte inventerats. Nämnden har gjort bedömningen att de, vad gäer risk i förhåande ti annat som behöver uppmärksammas, inte är ett prioriterat område. Men på sikt, årta finns ej besutat, finns ett krav på att nämnden behöver genomföra insatser även på detta område. Nämndens ärenden under senare tid har i hög grad omfattat två typer av ärenden; vindkraft och strandskydd. I majoriteten av ärenden finns stor samstämmighet i det som förvatningen kommer fram ti och vad som sedan bir besutet i nämnden. I feratet fa ges dispens i ärenden som gäer dispens från de nationea strandskyddsregerna. Här kan dock förekomma att änsstyresen begär yttrande från kommunen om grunderna för dispensen och i förängningen också upphäver dispensen. Begäran om att etabera vindkraft i kommunen, och yttranden om sådana i näriggande områden i andra kommuner, medför dock oftast votering i nämnden där majoriteten tistyrker. 4 3 Uppföjning och utvärdering av tisynen I systemen Mijöreda och Byggreda finns företagen registrerade. Ur systemen kan uppgifter hämtas om verksamheten och tisyner som genomförs. Ärenden finns här 8 av 14

18 under bevakning och även sådana som är "öppna". Under år 2012 ska systemen bytas ut ti en gemensamt viket kommer att underätta den samade uppföjningen. En uppföjning av kommunens ivsmedestisyn ägde rum genom änsstyresens kontro år Den mynnade ut i att nämndens kontro behövde utökas. Efter det gjordes en bedömning att det saknades 1,4 tjänst i förhåande ti behoven. Förhåandet anmädes också ti ivsmedesverket. Nämnden har därefter arbetat fram en handingspan för att komma tirätta med bristerna. I december 2010 godkände nämnden förvatningens försag ti handingspan. Livsmedestisynen sköts idag av förvatningschefen men en havtidstjänst tiförs området från och med år Det kan noteras att en förändring i agstiftningen ger kommunerna nu möjighet att i viss mån minska sina resurser på området genom att risddassning och egenkontro i företagen förändras. 4 4 Kostnadstäe/enings grad Kommunfumäktige har inte uttaat viken kostnadstäckningsgrad som ska tiämpas. Den tideade budgeten och besutade taxor styr vad som ska tas ut i avgifter för tisynen i ivsmedestisynen och inom mijöbakens tiämpningsområde. Mijötaxan är detajerad och nya taxor tas regebundet. Livsmedestisynens taxa omfattar godkännande och registrering av anäggning samt handäggning och andra åtgärder vid kontroen. I båda faen är tirnavgiften 700 kronor per timme kontrotid. Fera kommuner har en ägre tirnavgift konstaterade änsstyresen vid en jämförese för några år sedan. I intervjuerna får vi en översiktig bedömning av kostnadstäckningsgraden och att den är drygt 50 procent. Det kan noteras att agstiftningens förarbeten uppger att tisynen het ska täckas av avgifter. Vad vi erfarit är det säsynt att kommunerna uppnår detta. 4 5 Ande besöcfor objekt med tisyn Som tidigare framgått är kvaitetsmået åren 2011 och 2012 att aa företag som betaar årig tisynsavgift också ska få tisyn under året. Rör det sig om kontroavgift ska de få kontro eer revision under året. Vi har fått föjande uppgifter hur detta har fait ur under åren 2010 och Område Objekt med årig tisynsavgift Objekt med årig tisynsavgift Anta Besök/revision Anta Besök/ revision totat Anta % totat Anta % Mijötisyn Livsmedestisyn Totat/snitt av 14

19 Under rubriken "mijötisyn" ingår de företag som bedriver mijöfarig verksamhet (enigt mijöbakens definition). Därutöver tikommer 20 objekt med årig tisynsavgift vika kassas som häsoskyddsver(samhet. 4.6Revisione bedömning Register och behovsutredningar Det finns en registrering av objekt som ger möjighet ti ett arbete med behovsutredning. Behovsutredningar har inte genomförts de tre senaste åren och behöver nu göras Tisynspaner, uppföjning och utvärdering Tisynspan på ivsmedesområdet gjordes efter änsstyresens kontro av verksamheten år 2010 och den har noggrants föjts upp av nämnden. Motsvarande krav på en tisynspan finns även i mijöbaken Kostnadstäckning och besök på objekt med årig tisyn Nämnden behöver se över kostnadstäckningsgraden även om den indirekt är besutad genom den budget fumäktige fördeat samt bedöma om den ska formueras i ettmål Mået att besöka aa företag med årig tisynsavgift är ångt ifrån uppnått. Orsaken ti detta behöver anayseras. 5 Iakttageser pan- och byggnadsområdet 5.1 Prioritering och tidening av panuppdrag Det finns nu en aktue översiktpan för kommunen viket ger nämnden bättre förutsättningar för den fortsatta paneringen. Förvatningen har under året fått i uppdrag av nämnden att påbörja arbetet med att upphäva inaktuea fastighetspaner ochfeer tomtindeningar med anedning av att den nya pan- och byggagen och att undvika att hea detajpaner behöver ändras då fastigheter eer tomter ska förändras. Någon rapport av hur arbetet pågår har inte ämnats. Panuppdragen har ingen forme inbördes prioritering men sker utifrån det som förvatningen uppfattar som angeägenhetsgrad. I december 2010, 345, finns information i den avgående nämnden om dess besut att ge mijö- och byggnadsförvatningen i uppdrag att upprätta fyra nya detajpaner men att dessa av oika anedningar inte sutförts. En åtgärdspan presenterades av dåvarande stadsardtekt och godkändes vid mötet med försag på åtgärder som kan 10 av 14

20 eda arbetet framåt. Nämnden besutade genomföra den upprättade åtgärdspanen förutom panändringen för Industrin 21, Åseda. Någon särskit uppföjning av detta uppdrag har inte redovisats. Vid samma tifäe uppdrogs också ti förvatningen att utreda konsekvenserna av den nya agstiftningen samt ge försag på ny status för byggovspikten, t. ex. i form av detajpaner eer områdesbestämmeser inom de 23 områden som kommunen utpekat som samad bebyggese. Ärendet har därefter inte återkommit i nämnden. I deårsrapporten framhås att det finns efterfrågan från företagen på mark för utbyggnadsbehov. 5.2 Panprocesser Både kommunstyresen och mijö- och byggnadsnämnden har getts ansvar och uppgifter av agstiftaren och kommunfumäktige inom den fysiska paneringen. Av kommunens regementen framgår arbetsfördeningen men inte i detaj hur detta ska organiseras eer vika processer som ska finnas. I samverkanssyfte finns så kaade markmöten med detagande av ordförande och vice ordförande i kommunstyresen och i mijö- och byggnämnden, respektive chef, kommunstyresens panerare och näringsivsutveckare, mijö- och byggnadsförvatningens panarkitekt och antmätaren. Kommunstyresens ordförande är ordförande för dessa markmöten och sekreterare är mijö- och byggnadsförvatningens sekreterare. Mötesfrekvensen är behovsstyrd men sedan i augusti 2011 har de ägt rum ungefår en gång per månad. Oftast är det samhäsbyggnadsförvatningens företrädare som föredrar ärenden. Mötena fungerar bra och anses betydesefua. I maj begärde mijö- och byggnadsnämnden ytterigare 200 ooo kronor för åren 2011, 2012 och 2013 som förfogandemede ti detajpanearbetet. Dessutom 260 ooo eronor för år 2010 för detajpanearbete och byte av koordinatsystem. Begäran avsogs med motiveringen "detajpaneringar är ofta bestäda av kommunstyresen och ska därför när de genomförts bekostas av kommunstyresen och faktureras när uppdraget är kart. Det framgår inte av protoko annat än i ett senare besut år 2011 vika paner som nämnden ska få ersättning från kommunstyresen. I årsredovisningarna redovisas panärenden enigt föjande: 'Verksamhetsmått Detajpaner som vunnit aga kraft Detajpanearbete som pågår [jfö'f'~t 8 O (4) Det finns ingen öpande samad dokumentation över arbetet med detajpaner. Vi har tagit de av nämndens och kommunstyresens protoko och med utgångspunkt 11 av 14

21 från dessa gjort en sammanstäning med uppgifter om de oika besuten om att upprätta pan, samråd, utstäning och godkännande. Den finns som biaga ti revisionsrapporten. Ofta finns ärenden i nämnden där fastighetsägare söker byggov för att göra smärre utbyggnader av garagebyggnader eer en ny atan. Nämnden har då att ta stäning ti om åtgärder strider mot gäande detajpan eer motsvarande. Sådana är oftast av ädre datum där stadspaner finns från år 1914 och framåt. Dessa var förenade med en bestämmese om att maximat en femtede av tomtytan får tas i anspråk för en sammanhåen byggnad. Vid ansökan konstateras inte säan att ytan redan sedan tidigare är överskriden. Trots detta ämnas i amänhet ett byggov efter det att berörda grannar gett sitt samtycke. Det ska tiäggas att moderna detajpaner innehåer het andra proportioner mean tomtens storek och byggnadens yta. Besuten kan därför sägas vara i denna anda. Nämnden tog de av förvatningens information om att änsstyresen genomfört en tisyn av byggnadsväsendet den 1 september Omorganisation ti en gemensam nämnd konstaterades fungera bra. Resurser för att föja upp och ändra gama stadspaner finns inte. Insatser bir därför mer av akut karaktär. Tisynsanteckningarna är av beskrivande karaktär resuterade inte i några synpunkter som kommunen behövde besvara. I våra intervjuer framhås att arbetet med att ändra primärkartor hinns inte med. Det sker endast i samband med att grundkartor behöver tas fram. Antaet nyproducerade vior är få ti antaet. Det finns ediga viatomer i aa samhäen. De är tydigt utmärkta på kartor på kommunens hemsida. Efterfrågan finns inte på dessa tomter utan mer på andsbygden och vid sjöar genom avstyckningar från befintiga fastigheter. I amänhet finns inga invändningar från grannar. Ifrågasättanden gäer i stäet hur kommunen, och i högre grad hur änsstyresen bedömer sådan byggnation påverkar amänhetens titräde ti berörda områden. Nu finns dock en något mer tiåtande syn på sådan byggnation men kommunen måste nu definiera vad som är samad bebyggese, ett arbete som pågår. Den enda ärendetyp som i nämnden föraneder sdda uppfattningar är, som vi ser det, vindkraftetaberingar. Förvatningen försag med invändningar resuterar ofta i att nämnden efter omröstning ger sitt tistyrkande. Från kommunstyresen finns synpunkten i intervjuerna att förvatningens utredning innehåer bedömningar som inte är nödvändiga att yfta fram eftersom de ändå ska tas upp och i änsstyresens bedömning. Kommuner gör enigt uppgift på oika sätt i dessa ärenden. 5 3 Måför service och handäggningstider I årsredovisningen för år 2010 framhö nämnden att en detajpan bör kunna antas inom åtta månader. Mået uppgavs devis vara uppfyt. Samtidigt finns må i budget som gör skinad på enke, ordinär och kompicerad pan med tid för antagande satt ti3, 6 respektive 8 månader. För byggov uppger nämnden att den, om kompetta handingar åtföjer ansökan, ska kunna ämna byggovbesut inom en månad. Det kan tiäggas att PBL föreskri- 12 av 14

22 ver tio veckor, viket nämnden karar med god margina. I nämndens må för handäggningstider finns detta inte med så som är faet för kart, mät och GIS-tjänster iksom för tre typer av detajpaner. Byggovhanteringen har inte närmare granskats förutom handäggningstider. 5 4 Revisione bedömning Prioritering av panuppdrag och panprocesser Vi kan inte se att nämnden gör prioriteringar av panuppdrag på ett sätt som innebär att ett panarbete fått avbrytas efter att tid och resurser agts ner. Paner där sådant arbete skett kan av vissa skä ha avbrutits med då av orsaker som inte nämnden kunnat påverka. Vi noterar att nämnden säan använder sig av instrumentet enket panförfarande.. Orsaken ti detta bör undersökas. Den sammanstäning vi tagit fram av detajpaner som är, eer har varit, aktuea under åren skue kunna utgöra ett exempe på en sammanstäning som nämnden vid vissa tifåen skue kunna få information om. Med en sådan redovisning erhås också en uppföjning av detajpaneområdet förbättras. Omfattningen av nämndens utredningar rörande vindkraftetaberingar behöver närmare diskuteras i kontakterna med kommunstyresens representanter Handäggningstider Nämnden bör definiera sina detajpaner så att de kan redovisas som enka, ordinära och kompicerade för att kunna föja upp handäggningstider i enighet med de kvaitetsmå som finns i budgeten. Byggov kan tihandahåas inom PBL:s angivna 10 veckor. Trots detta skue ett må kunna formueras på detta område så som finns för detajpanernas handäggningstider. Åseda Nis Fredhom Projektedare Pär Sturesson Uppdragsedare 13 av 14

23 Biaga: Sammanstäning av detajpaner :1:1 På. och'irine{å'' Uppdråg Samråd Utstä:. Godkänd.;''" Kommentar' ning Hohut 45:2 m.f., Andring av detajpan, pro- Astermo gramsamråd i jan 2010 Boskvarn 1:81, Uppdrag ändra detajpanen Lindshammar Återremitterat Ks förordar aternativ Kv.Knubben Ej akt. Upphävande av tomtindening för genomförande av Dp agakraftvunnen Kavreda 50:4, Enket panförfarande. Utstäd Kavreström i januari. Hohut 2:29, As Utstäd i december. termo Ostra ind.omr (av Ej akt. Ks uppdrar ti nd att avbryta Ås eda Ks) arbetet med Dp Aseda 13:28,13:29, Panutredning inför ev. besut ferbostadshus om detajpanändring Ideboås 1:44, A- Info om ändring i detajpan ghut Avvaktar sökanden. Södra ind.omr Påböija panprogram. Upp- Åse da drag från KS Ks betaar. Dp Astermo, före Eventue utvidgning av Dp tagetgfab Uppdrag ti förvatningen av Ks Aseda 14:120 m.f, o Info om ändring i detajpan ökad yta för Spa Enket panförfarande. jistenab Panprogram för programsamråd godkänns Ks yttrar sig 10-o6.Ks vi se ny pan Spajisten AB Besut byggov. Ny detajpan utarbetas. Sävsjöström 15:12, Enket panförfarande, b ekosf.d. jvgstation tas av sökanden. Aghuts hote Ej akt. Panavta undertecknades inte. Ärendet avsutas. Ameda9:1 Aseda Ek akt. Upphävs Dp behövs vindkraft inte. Aseda 120:14 m.f., (?) Enket panförfarande. N d utökning ind.mark väjer ett av två försag. En koumn med angivande av månad för kommunfumäktiges antagandebesut (hittis inte aktuet i kommunen) och panens tidsåtgång från besut om uppdrag ti faststäande är också av intresse vid en uppföjning. 14 av 14

24 tjänsteskrivese Ny detajpan för Åseda 14:120 m.f., Åseda, Uppvidinge kommun Sammanfattning Gäande detajpan: P99/10 Ett försag för ny detajpan för Åseda 14:120 m.f. har utarbetats med syftet att utöka industrimarken på fastigheten Åseda 14:120 norrut mot skogskyrkogården på det som idag är naturmark Utökningen beräknas ti ca två hektar. Ärendet genomförs som ett enket panförfarande och har varit ute på samråd ti och ti Panförsaget har bearbetats i förhåande ti de samrådsyttranden som kommit in och en antagandehanding sammanstäts. Besutsunderag Pankarta med bestämmeser Panbeskrivning Genomförandebeskrivning Behovsbedömning Grundkarta Samrådsredogörese Försag ti besut En förutsättning för ett bra utfa av panen är att de skyddspanteringar som föresås på pankartan genomförs snarast. Mijö- och byggnadsförvatningen föresår därför Mijö- och byggnadsnämnden att anta panen under förutsättning att ekonomiska mede finns för vegetation. Louise Eriksson panarkitekt

25 ~ Mijö- och byggnadsförvatningen Dnr Uppvidinge KOMMUN o SARSKILT UTLATANDE ANTAGANDEHANDLING Enket panförfarande o Ändring av detajpan för ASEDA 14:120 m.f., Uppvidinge kommun, Kronobergs än BAKGRUND OCH SYFTE Panens syfte är att möjiggöra expansionsmöjigheter för industriområdet genom att omvanda naturmark ti kvartersmark för industri samt att säkerstäa att ytan som bir kvar mean industriområdet och skogskyrkogården utformas som ett visuet skydd mean verksamheterna som även reducerar buer från industrin. Ärendet genomförs enigt den tidigare agstiftningen och som ett enket panförfarande. SAMRÅD Panen har skickats ut på samråd i enighet med fastighetsförteckning och sändista under perioden REMISSINSTANSER UTAN NÅGOT ATT ERINRA Föjande har ej inkommit med yttrande Active Invest-Sweden AB, Grevgatan 20, tr, Stockhom Teia Sonera Skanova Access, Kubbhusgatan 13, Jönköping Fien, Industrien 23, Säggan 1: Profigruppen Intressenter AB, Box 36, Åseda Säggan 2: Åseda Industrifastigheter AB, c/o Spajisten AB, Box 56, Åseda Föreningen Smaspåret Växjö-Västervik, Södra Järnvägsgatan 20, Virserum Åseda 10:1: Åseda 6:10: I Föjande har inkommit med yttrande och har inget att erinra Räddningstjänsten Östra Kronoberg ( ) Åseda församing, Åseda och Nottebäcks kyrkiga samfäighet ( )

26 SKRIFTLIGT INKOMNA SYNPUNKTER Föjande har inkommit med synpunkter Lantmäteriet ( ) E.ON Enät Sverige AB ( ) Länsstyresen i Kronobergs än ( ) Kommunstyresen, Uppvidinge Kommun ( ) Lantmäteriet "Lantmäteriet har inget att invända mot panens syfte eer principen för dess genomföran de. Vi har vid vår granskning av de översända handingama noterat en de som vi vi uppmärksamma er på. Markåtkomst för panens genomförande Vad är syftet och tanken att fastigheten 14:115 skifte 2 ska använda ti? Fastigheten ser ut att devis igga inom okagatan och en de av fastigheten bir enigt detajpaneförsaget natur. Om Åseda 14:115 skifte 2 eventuet ska föras över ti kommunens fastighet Åseda 12:1 så bör det framgå i den fastighetsrättsiga beskrivningen. Kommentar: Kommunen avser att regera in de kommunägda fastigheterna Nytorpet 1, Åseda 14:115>1 och Åseda 14:115>2 i kommunens stamfastighet Åseda 12:1. Uppgiften förs in i den fastighetsrättsiga beskrivningen. Ersättningar, krav på inösen Befintig detajpan P99/10 har en genomförandetid ti Vanigtvis är det mycket starka restriktioner mot att ändra en detajpan under genomförandetiden. Ä ven om ändringen inte försämrar någons rätt så bör det framgå att ändringen görs under genom förandetid en. Kommentar: Kommunen har kontaktat fastighetsägare inom panområdet och skriftigen fått bekräftese på att ingen har något att erinra om en panändring innan genomforandetiden gått ut. Tider Grundregen är att genomförandetiden är 15 år. Finns något motiv ti varför kortare tid (10) år har angetts? Kommentar: Uppvidinge kommun anser att en genomforandetid på 10 år är ämpig på grund av områdets karaktär där många värden och intressen ska existera samtidigt. säkerstäande av rättigheter Under avsnitt genomförandebeskrivningen sid 13 framgår att edningar inom kvartersmark säkras des med edningsrätt i fastighetsförrättningen. I skrift och ta

27 används antmäteriförrättrung som benämning och inte fastighetsförrättning. Kommentar: Kommunen beaktar Lantmäteriets synpunkt och ändrar formueringen. Upphävande av vägservitut ska göras i en antmäteriförrättrung viket är intentionen av detajpanen. Viktigt att notera är att detajpanen i sig inte upphäver servitutet. Prövningen enigt fastighetsbidningsagen om det går att upphäva servitutet eer inte görs i antmäteriför rättningen. Kommentar: Formueringen ändras ti: Upphävande av servitut prövas i samband med en antmäteriförrättning. E.ON Yttrande över samråd av detajpan gäande försag ti ändring av detajpan 0760-P99/10, Östra industriområdet i Åseda, Uppvidinge kommun, Kronobergs än. E. ON Enät Sverige AB har tagit de av inkomna handingar i ovan rubricerat ärende och har föjande synpunkter. Inom panområdet har E. ON Enät åg- och högspänningsjordkabar, ågspänningsuftedning samt två befintiga transformatorstationer, se bifogad karta. I Pan- och Genomförandebeskrivningen på sidan 9 under rubriken "E- försörjning" står det att "Luftedningar inom området kommer att ersättas med kabe". Detta ska göras på bekost nad av den som begär ombyggnaden. Kommentar: Ett förtydigande om att den som begär ombyggnaden av uftedningen ska stå för kostnaden fårs in i Pan- och genomfårande beskrivningen. För att eftereva Esäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter, ELSÄK_FS 2008:1 uppmärksammar därför E.ON Enät återigen våra tidigare yrkanden, som vi anser inte är tigodosedda. För att uftedningen ska vara förenig med detajpanen hemstäer E.ON Enät att ett 4 meter brett -område, med uftedningen i mitten, sätts ut på pankartan. Panbestämmesen ti-om rådet kan försagsvis skrivas "Inom med betecknat område får inte byggas anäggning eer bedrivas verksamhet som hindrar bibehåandet av eektriska edningar, ej heer finnas vegeta tian, faggstänger eer d y ikt som genom sin höjd kan utgöra fara för edningen". Texten ti be stämmesen för -området kan kompetteras med att -området gäer ti dess ny sträckning har erhåits och edningen byggts om. Det är av stor vikt att byggov inte bevijas innan uftedningen inom panområdet är kabifierad. Kommentar: Kommunen beaktar E.ONs synpunkter och gör de ändringar som efterfrågas i stycket ovan.

28 I samma stycke som ovan står det även att "befintiga nergrävda kabar inte får överbyggas och säkras med u-områden". E.ON Enät saknar fortfarande u-område för högspänningsjordkabarna inom panområdet södra de samt för kabarna som går in ti transformatorstationerna. För att befintiga markkabar ska vara förenig med detajpanen yrkar E. ON Enät på att det i pankartan sätts ut ett 4 meter brett u-område med markkabarna i mitten, i den mån kabarna är okaiserad i kvartersmark.. Den restriktion i markanvändningen som egenskapbestämmesen med för bör redovisas i panbestämmeserna. E. ON Enät föresår föjande formuering i panbestämmeserna vid beteckningen u: "Marken ska vara tigängig för amänna underjordiska edningar. Inom området får inte bedrivas verksamhet eer vidtas åtgärd som kan hindra eer för svåra bibehåand et av eektriska starkströmsanäggning ar". Kommentar: Kommunen beaktar E.ONs synpunkter och gör de ändringar som efterfrågas i sh;cket ovan. E. ON Enät förutsätter att ovan restriktioner och föreskrifter efterevs samt att befintiga anäggningar kan vara kvar i nuvarande äge. Eventuea fyttningar eer ändringar av E.ON Enäts anäggningar bekostas av expoatören, viket bör framgå i genomförandebeskrivningen. Kommentar: Ett fortydigande om att fyttningar och ändringar som begärs av den som begär ombyggnaden bekostas av densamme fors in i genomforandebeskrivningen. Länsstyresen i Kronobergs än "Samråd enigt 5 kap 28 Pan- och byggagen (PBL), refererande ti samrådshandingar upprättade Då arbetet med detajpanen påbö1jats foreden 2 maj 2011 handäggs ärendet enigt den tidigare gäande agstiftningen i P BL." "Länsstyresens synpunkter Detajpanen har föregåtts av ett panprogram. Därefter tog kommunen fram ett samrådsförsag där panen hade minskats ned väsentigt så att en utvidgning av industrimarken endast medgavs norrut. För det nu aktuea nya samrådet har gränsdragningen för naturmarken och industriområ det i norr omfördeats något och en mindre de av skogskyrkogården panäggs som M begravning. Länsstyresen kan i stort hänvisa ti de synpunkter som ämnades ti panens samråd Den nu föresagna utvidgningen igger inom befintig detajpan och stämmer överens med gäande översiktspan för Uppvidinge kommun. Enket panförfarande Länsstyresen anser att kriterierna för enket panförfarande uppfys.

29 Gäande detajpans genomförandetid Då gäande detajpan har en genomförandetid på 15 år innebär det att genomförandetiden sutar gäa Länsstyresen erinrar om att "före genomförandetidens utgång får mot breörda fastighetsägares bestridande detajpanen ändras eer upphävas endast om det är nödvändigt på grund av nya för håanden av stor amän vikt, vika inte kunnat förutses vid panäggningen". (5 kap 11 ) Kommentar: Kommunen har efter samrådstiden kontaktat fastighetsägare inom panområdet och skriftigen fått bekräftese på att ingen har något att erinra om en panändring innan genomfårandetiden gått ut. Naturområdet och dess skydd Länsstyresen ser positivt på att det inom användning Natur och Skydd finns panbestämmeser som anger dess utformning och skötse. Det finns också en panbestämmese som anger att fasader som vänder mot kyrkogården ska ägnas särskid omsorg vad gäer yttre utseende. I panbeskrivningen ges försag på vika träd/växtarter som kan utformas ett artrikt skogsbryn. Länsstyresen anser att bandskogen ti stor de bör utgöras av övträd och då gärna ekar som kan bi gama. Kommentar: Lövträd har under en ång period av året inga öv viket gör att den visuea skyddseffekten tidvis skue minska av en atför stor ande övträd. Kommunen anser att en inbjudande skyddszon bör eftersträvas men att egenskapen att vara ett visuet skydd ska betonas. Ek förs in som ett fårsag ti va av träd i panbeskrivningen. Förorenade områden enigt 10 kap Mijöbaken Enigt Länsstyresens dokumentation finns det ett potentiet förorenat område inom panområdet Det finns inte några misstankar om att området är avarigt förorenat och bygov bör därför kunna tiåtas. Enigt 10 kap 11 MB ska den som äger eer brukar en fastighet, oavsett om området tidigare ansetts förorenat, genast underrätta tisynsmyndigheten om det upptäcks en förorening på fastigheten och föroreningen kan medföra skada eer oägenhet för människors häsa eer mijön. Kommentar: En uppgift om underrrätteseskydighet fårs in i panbeskrivningen. Fornminnen enigt 2 kap Lag om kuturminnen m.m. Inga kända fornminnen finns inom panområdet enigt fornminnesregistret (FMIS). Särskid arkeoogisk utredning (KLM 2 kap 11 ) erfordras inte men om fornämningar påträffas i samband med schaktningar o d ska arbetet avbrytas omedebart och Länsstyresen meddeas utan dröjsmå.