5. Kapitlet redogör. 5. Tätorts- och landsbygdsutveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "5. Kapitlet redogör. 5. Tätorts- och landsbygdsutveckling"

Transkript

1 5. Tätorts- och andsbygdsutvecking 5. Kapitet redogör för föresagen nybebyggese i kommunens tätorter och byar, samt vika riktinjer som gäer för nybebyggese på andsbygden. 33

2 5 Tätorts- och andsbygdsutvecking 5.1 Tätorterna Kävinge - Furuund Kävinge är ett stationssamhäe med 8800 invånare. Bebyggesen karaktäriseras av förra sekeskiftets tegearkitektur och 1900-taets nedagda industriområden. Kävinge utgör kommunens centraort och här finns ett evande centrum med vä utbyggd kommersie och socia service. I Kävinge finns förutom skoverksamhet och socia omsorg, även service i form av bibiotek, kuturokaer och idrottsanäggningar. Med Pågatåg och Öresundståg som trafikerar Västkustbanan genom Kävinge har orten en god koektivtrafikförsörjning och det tar mindre än en havtimme att ta sig ti Mamö och tio minuter ti Lund, där de festa arbetspatserna finns. Kävinge har i princip vuxit samman med Furuund som är ett stationssamhäe från sutet av 1800-taet, där det bor cirka 4000 invånare. Furuund består idag ti större deen av småhusbebyggese. Även i Furuund finns god tigång ti viss samhässervice. I de båda orterna finns tigång ti ett anta ivsmedesbutiker och annan kommersie närservice. I samband med den stora utbyggnaden av Kävinge Östra Centrum som paneras, se nedan, bör en strategi för hur centrumhanden kan stärkas och de offentiga patserna utveckas ti attraktiva mötespatser, tas fram. De båda orterna har redan idag ett behov av nya idrottshaar och fer okaer för kuturändamå. Likaså finns ett kommande behov av mer okaer för skoverksamhet och vårdboende. Figur 14. Fojab Arkitekter Stationen i Furuund finns kvar, men det går idag ingen persontrafik på Lommabanan. Måsättningen är dock att den åter ska tas i bruk framöver och då får även invånarna i Furuund goda koektivtrafikförbindeser mot b a Mamö. Avståndet från Kävinge centrum ti Furuunds centrum är endast 2-3 km. De båda orterna skijs åt av Kävingeån som utgör en oerhört stor tigång både som bostadsnära natur för de som bor här och som regionat rekreationsområde med möjigheter ti fiske, padding, fågeskådning och vandring. Visionsskisser för Kävinge Östra Centrum Figur 13. White Arkitekter Figur 15. SWECO Architects 34

3 ög Västra Karaby Stävie Furuund Kiometer 16 Panerad bostadsutbyggnad Inom paneringsområde Kävinge bedöms det finnas ett utbyggnadsbehov av ca 1900 ägenheter under panperioden (fram ti år 2025) och i Furuund ca 570 ägenheter. Kommunen panerar för en sammanbyggnad av Kävinge och Furuund där utbyggnader nära Kävingeån ska erbjuda goda boendekvaitéer. Inom såvä Kävinge 9 3 Kävinge Lackaänga Stora Harrie Panerad bostadsbebyggese 1 Östra centrum 2 Ameund 3 Häradsvägen Utredningsområde för bostäder och service 4 Rinnebäck 5 Östra Rinnebäck 6 Ågården 7 SYDSTEN 8 Lackaänga 24:3 9 Västra Gryet Utredningsområde för service och rekreation 10 Viken Utredningsområde för verksamheter 11 Annehä 12 Tungan Norr 13 Tungan väster 14 Häradsvägen Utbyggnad på ängre sikt 15 Hobyvägen 16 Soanum Karta 5 som Furuund finns även goda möjigheter att utvecka nya bostadsområden inom gång- och cykeavstånd från nuvarande och framtida stationsägen. I Kävinge finns också möjighet ti återanvändning av ädre industrimark, viket nu sker genom den panerade utbyggnaden av området Östra Centrum. Västra Stång Panerad bostadsbebyggese; 1. Östra centrum Den största utbyggnaden kommer att ske i Kävinge Östra Centrum, där det före detta industriområdet (sakteriverksamhet) under den kommande tioårsperioden ska omvandas ti ett bostadsområde. Panäggningen av området pågår. Området ska förutom ca ägenheter innehåa en viss de butiker, caféer och andra offentiga okaer. Även kontor paneras i området för att skapa en stadsmässig evande stadsde. Utbyggnaden, som utesutande är ferbostadshus, kommer på oika sätt att påverka stora dear av samhäet. Området är beäget i direkt ansutning ti stationen och utbyggnaden möjiggör en vitaisering av Kävinge centrum, viket innebär att förbindeserna tvärs järnvägen bir särskit viktiga. Befokningsökningen kommer även att öka kraven på oika typer av samhässervice. 2. Ameund Vid Ameund paneras cirka 110 ägenheter att byggas. 3. Häradsvägen Inom området vid Häradsvägen paneras en utbyggnad med upp ti 1400 ägenheter. Området är mycket väbeäget med hänsyn ti den panerade stationen på Lommabanan och ska ha en hög expoateringsgrad för att utnyttja äget och samtidigt begränsa ianspråktagandet av värdefu åkermark. Paneringen av området har påbörjats. Utredningsområden; Förutom utbyggnadsområdena finns ett anta intresseområden för bostadsutbyggnad inom vika förutsättningarna för en utbyggnad bör utredas vidare. 4. Rinnebäck Inom Rinnebäcksområdet (Rinnebäck 1:52) paneras cirka 10 ägenheter. Risken för framtida översvämningar och förekomsten av eventuea markföroreningar bör beaktas. 5. Tätorts- och andsbygdsutvecking 35

4 5. Östra Rinnebäck Östra Rinnebäck har änge påverkats av uktprobem från destruktionsanäggningen Konvex. Ny bostadsbebyggese har därför hittis hindrats i ansutning ti denna verksamhet. Förutsättningar för utbyggnad av bostäder och verksamheter utmed väg 104 ska utredas. 6. Ågården Området är beäget inom ett vackert andskap nära Kävingeån. Förutsättningarna för en eventue bostadsutbyggnad bör utredas vidare. Risken för framtida översvämningar bör beaktas i de ägre iggande dearna av området. 7. Sydsten Sydsten är huvudsakigen ett intresseområde för bostadsutbyggnad men dear av området kan även vara aktuet för verksamhetsutbyggnad. Området som tidigare utnyttjats för täktverksamhet, har ett attraktivt äge nära Kävingeån. Risken för framtida översvämningar bör beaktas. 8. Lackaänga 24:3 Förutsättningarna för ny bostadsbebyggese bör utredas. 9. Västra Gryet Förutsättningarna för ny bostadsbebyggese bör utredas. Utredningsområde för service och rekreation 10. Vikenområdet Vikenområdet har diskuterats för utbyggnad av en ny idrottspats och skoa. En ny vägförbindese mean Furuund och Kävinge över ån är en förutsättning för att området ska få en tifredsstäande tigängighet. Rekreationsvärdena i området utgör en kvaitet för områdets framtid och ska därför beaktas i det fortsatta utredningsområdet. Risken för framtida översvämningar bör beaktas. Utbyggnad av verksamhetsområden Panerad mark för verksamheter; Kävinge saknar idag panagda utbyggnadsområden för nya verksamheter. Ett begränsat anta tomter finns inom Annehäområdet i norra Kävinge. Utredningsområden; I översiktspanen redovisas fem områden där förutsättningarna för utbyggnad av nya verksamheter bör utredas vidare. 11) Annehä (utvidgning) 12) Tungan Norr 13) Tungan Väster 14) Häradsvägen Utbyggnadsområden på ängre sikt 15. Hobyvägen Området norr om Hobyvägen är ett intresseområde för bostadsbebyggese. Området igger centrumnära och närheten ti Kävingeån gör området attraktivt för bostadsutbyggnad. Områdets avgränsning med hänsyn ti strandskydd och naturintressen bör utredas. 16. Soanum Soanum AB bedriver idag verksamhet inom södra deen av Kävinge. Kommunen är positiv ti att verksamheten fortsätter att utveckas inom området. Området har ett mycket bra äge i samhäet och gränsar ti Kävingeån. På mycket ång sikt, efter nuvarande panperiod, är området intressant för bostadsutbyggnad, eventuet med insag av verksamheter. Kommunen avser att ta upp en diskussion med Soanum kring den framtida markanvändningen. Risken för framtida översvämningar bör beaktas. Fördjupning av översiktspanen De kommande tio-femton åren paneras stora förändringar ske i Kävinge-Furuund. Den största förändringen medför utbyggnaden i Kävinge Östra Centrum, viken innebär ett stort anta nya bostäder i ferbostadshus. Utbyggnaden aktuaiserar många frågor som berör orten som hehet vika även berörts i den nu pågående paneringen. Det finns ett behov av att binda ihop samhäet på båda sidor om järnvägen och att diskutera utveckingen av centrum. De offentiga patserna behöver yftas och centrumhandens omvanding stöttas. Det är många frågor om Kävinges och Furuunds identiteter och karaktär i framtiden som väcks. En fördjupning av översiktspanen bör tas fram för att staka ut viktiga strukturer och identifiera vika konsekvenser som kan komma att uppstå ti föjd av utbyggnaden. Fördjupningen bör grundas på en ortsanays och band annat behanda föjande frågor: Centrumområdets utvecking och stationens ökade betydese. Möjigheterna att bygga nya bostäder i stations- och rekreationsnära ägen. Behovet av okaer för skoa, idrottsverksamhet samt kuturaktiviteter. Möjigheterna att utvecka bandstadsbebyggese, dvs att integrera bostäder och verksamheter. Markanvändningen inom redovisade utredningsområden. Tigängighet ti närrekreationsområden. Trafikfrågor, band annat gång- och cykestråk. Konsekvenser av framtida järnvägsutbyggnad. 36

5 Löddeköpinge Löddeköpinge är från början en gamma handespats med anor från vikingatiden. Söder om samhäet rinner Lödde å, som uppströms byter namn ti Kävingeån. Idag är Löddeköpinge ett viasamhäe med strategiskt äge vid E6 och fut utbyggd samhässervice i centrum. Näst efter Kävinge är Löddeköpinge kommunens största ort och även den ort i kommunen som haft störst utvecking i anta boende under senare år. Idag har Löddeköpinge ca 6700 invånare. Utveckad kommuna service finns. för att möta kundernas behov. Band annat ska handesytan ökas och trafikösningen i området ses över med en ny avfart från motorvägen. Kommunens intentioner för området är att hitta en struktur som håer i framtiden och där även offentiga mötespatser och icke-kommersiea uppeveser finns för kommuninvånarna och besökarna. T.ex. kan turistbyrån som idag igger inom handespats Center Syd utveckas i samarbete med näringsivet ti en attraktiv mötespats vid entrén ti området. Löddeköpinge föresås framförat växa österut och norrut, undantaget ett utredningsområde för bostäder sydväst om E6. Både bostads- och verksamhetsområden föresås i Löddeköpinge. Utbyggnadsområdena igger huvudsakigen på idag obebyggd jordbruksmark, men möjighet ti viss förtätning inom orten ges också. Löddeköpinge centrum har de senaste åren genomgått en förnyeseprocess och utgör idag en evande attraktiv mötespats. I Löddeköpinge finns ett av kommunens två bibiotek. I norra deen av tätorten igger handes- och verksamhetsområdet Center Syd. Här finns ett stort kommersiet utbud och många arbetspatser inom gångavstånd från Löddeköpinge. Handesområdet håer nu på att utveckas I västra Löddeköpinge igger Lödde Sandskog, ett rekreationsområde med stigar och öparsingor. Naturområdena ängs kusten finns inom cykeavstånd. Dock behöver tigängigheten ti kusten förbättras, då det idag är svårt att röra sig i området Tätorts- och andsbygdsutvecking 37

6 Utbyggnad av bostäder och service Inom Löddeköpinge och dess omand (Barsebäck by, Barsebäckshamn och Barsebäck Sjöstad) paneras en utbyggnad av ca 760 ägenheter fram ti år Panerad bostadsbebyggese; 1. Vid Tovåkersgården paneras ägenheter byggas. 2. Vid Lödde kors paneras ca 20 ägenheter byggas. 3. Söder om Backavägen, just vid Lödde å paneras en utbyggnad av ca 15 ägenheter. Risken för framtida översvämningar av ån bör beaktas i samband med panäggning. Barsebäck 7 4. Även inom Löddeköpinge Öster paneras bostadsutbyggnad motsvarande cirka 400 ägenheter (10 gh/ha). Risken för framtida översvämningar av ån bör beaktas i samband med panäggning. Utredningsområden; Föjande områden är intressanta för bostadsutbyggnad, men förutsättningarna bör närmare karäggas. 5. Löddeköpinge väster. Risken för framtida översvämningar av ån bör beaktas i samband med panäggning Norrevång. Framtida bostadsutbyggnad. Utbyggnad av verksamhetsområden Panerad mark för verksamheter; 7. Området norr om Lagervägen paneras för verksamheter. Området har god tigängighet från motorvägen och bedöms som ämpigt för stora ti meanstora industriföretag. Utformningen av kommande bebyggese i området är mycket viktig då det utgör entrén ti Löddeköpinge norrifrån. Vidare är det viktigt att området inte ytterigare får växa norrut mot Hofterup. Det öppna kuturandskapet och de fria utbickarna mot kusten är viktigt att bevara mean de två orterna. Utredningsområden; 8. Inom Löddeköpinge finns ca 30 ha panagd mark för industriändamå. En stor de av området utnyttjas idag som gofbana. Området bör som gäande detajpan anger huvudsakingen utnyttjas som verksamhetsområde men gofbanans avvecking och den framtida markanvändning bör utredas närmare. Förutsättningarns för en bostadsutbyggnad inom den östra deen av området ska utredas. En friskoa, årskurs F-9, har öppnats i sydöstra deen av området. 38 Löddeköpinge 0 0,5 1 0,25 Kiometer Karta Hög Stävie Panerad bostadsbebyggese 1 Tovåkersgården 2 Lödde kors 3 Söder om Backavägen 4 Löddeköpinge Öster Utredningsområde för bostäder och service 5 Löddeköpinge Väster 6 Norrevång Panerad mark för verksamheter 7 Norr om Lagervägen Utredningsområde för verksamheter 8 Löddeköpinge Öster Vägreservat Reservat för framtida spårtrafik Fördjupning av översiktspanen Utveckingen av Center Syd och intiiggande verksamhetsområde väcker tisammans med föresagna bostadsområden frågor kring hur tätortens framtid bör formas. Kommunen har en vision om en framtida ätt spårväg som kan stärka ortens koektivtrafikförsörjning. Kusten utgör en stor rekreativ potentia där E6:an idag är en barriär som kan komma att förstärkas genom panerad utbyggnad av nya körfät. För Löddeköpinge finns behov av en fördjupning av översiktspanen, där b.a. föjande frågor bör behandas: Markanvändningen inom redovisade utredningsområden. Grönstruktur och tigängighet ti denna. Trafikfrågorna kring Center Syd och inom samhäet som hehet. E6:ans framtida utbyggnad ti 6 körfät och hur vägens barriäreffekt kan minskas för samhäet.

7 Hofterup / Åstorp Hofterup och Åstorp igger strategiskt vid motorvägen, E6. Området var tidigare ett omtyckt fritidshusområde, men har nu utveckats ti en attraktiv bostadsort för permanentboende. Det bor idag cirka 3300 personer i tätortsområdet Åstorp/ Hofterup och ytterigare cirka 600 personer bor i nära ansutning ti området. De festa bor i via, men det finns några mindre områden med radhus och parhus samt en de kvarvarande fritidshus. I randzonen finns en he de hästgårdar. Hofterup/Åstorp är ett samhäe av förortskaraktär som inte har så många arbetstifäen. Närmaste affärsområde och arbetspats är Center Syd i Löddeköpinge. Åstorp / Hofterup trafikeras med busstrafik på injen Landskrona orpsskogen Åstorp V Järavaen Karta 7 3 Åstorp Hofterup Kiometer Panerad bostadsbebyggese 1 Söder om Lundåkravägen 2 Furunäs 1:42 Utredningsområde för verksamheter 3 Verksamhetsområde vid E6 Reservat för framtida spårtrafik Trafikpats Hofterup Löddeköpinge. Service finns i form av förskoa, skoa F-6 samt en ivsmedesbutik. Boende i Hofterup/Åstorp har gångavstånd ti både det stora regionaa rekreationsområdet Järavaen och större sammanhängande skogsområden i direkt ansutning ti samhäet. Naturområdena ängs kusten och Barsebäcks gofbana finns inom cykeavstånd. Bostadsutbyggnad Inom Hofterup-Åstorp med omand paneras en utbyggnad på ca 380 ägenheter under perioden fram ti år Panerad bostadsbebyggese; 1) Ett större område för ny bostadsbebyggese föresås, såvä i den kommuntäckande översiktspanen som i den fördjupade översiktspanen för Hofterup/Åstorp, strax söder om Lundåkravägen i Hofterup. Området karaktäriseras idag av ett öppet odingsandskap med gårdar och enstaka hus. För närvarande pågår arbetet med att ta fram ett detajpaneprogram för utbyggnadsområdet. Området kan rymma mean 200 och 300 nya bostäder. 2) Inom Furunäs 1:42 sker panäggning av ett begränsat anta bostadshus. Utbyggnad av verksamheter 3. Vid Lundåkravägens korsning med väg E6 paneras en ny motorvägspåfart. Inom området söder om trafikpatsen har ett område avsatts för verksamheter. Kommunikationer Under panperioden kommer samhäets koektivtrafik att bestå av busstrafik. Snabbussens turutbud ti Mamö bör utökas.kommunens mer ångsiktiga vision är en ätt spårväg som förbinder Löddeköpinge och Hofterup/Åstorp med Landskrona i norr och Bjärred-Lomma-Mamö i syd. Denna kan aternativt föja motorvägen eer ges en mer centra sträckning. Fördjupning av översiktspanen En ny fördjupning av översiktspanen för Hofterup-Åstorp antogs Tätorts- och andsbygdsutvecking 39

8 Dösjebro Dösjebro är beäget ängs Saxån och en 6000-årig ånghög och de många gravhögarna vittnar om patsen varit bebodd under ång tid. Dösjebro är även känd som patsen för ett större sag i sutet av 1100-taet. Dösjebro är idag en attraktiv bostadsort med tigång ti pågatåg och service samt närhet ti naturmijöer. Saxån som rinner genom området ger möjigheter ti rekreation. Det finns stora kuturhistoriska kvaiteter i och kring samhäet, som idag har cirka 850 invånare. Ett anta mindre hantverks- och produktionsföretag finns på orten. Det finns även förskoa, åg- och meanstadieskoa, ädreboende och ivsmedesbutik i Dösjebro. Byn Anneöv i Landskrona kommun igger 0,5-2,5 km från Dösjebro station och invånarna där utgör en de av resandeunderaget ti pågatågsstationen. Kommunerna samarbetar vad gäer skoa och barnomsorg. Det är även önskvärt med en samordning av paneringen av Dösjebro och Anneöv. Landskrona kommun har i sin översiktspan som antogs 2002 angett en möjig utbyggnad av 80 ägenheter inom 1 km från Dösjebro station. Utbyggnad av bostäder och verksamheter Inom Dösjebro med omand paneras en utbyggnad av ca 190 ägenheter under perioden fram ti år Panerad bostadsutbyggnad; 1) I östra Dösjebro, öster om Absaons väg, paneras en utbyggnad av tio ti femton ägenheter. Utredningsområden för bostäder/skoa, förskoa; 2) Området väster och söder om skoan. Utredningsområden för bostäder; Föjande områden är intressanta för bostadsutbyggnad men bör utredas närmare: 3) Område norr om järnvägen. 4) Område söder om Karabyvägen. Utredningsområden för verksamheter; 5) Norr om järnvägen redovisar översiktspanen ett område som är intressant för verksamhetsutbyggnad. Fördjupning av översiktspanen Under panperioden bedöms cirka 190 ägenheter tikomma i Dösjebro. Utredningsområdet norr om järnvägen är intressant för bostadsutbyggnad. Förutsättningarna bör dock utredas nämare, b.a. de konsekvenser som en eventue utbyggnad av stambanan ti fyra spår medför. Det kan vara tveksamt att bygga ut området innan järnvägens utbyggnadspaner kan överbickas. Då utbyggnadsbehovet för Dösjebro inte kommer att kunna tigodoses inom utbyggnadsområde 1 bör en fördjupning av översiktspanen för Dösjebro övervägas. En kompetterande utbyggnad söder om Karabyvägen kan stå i konfikt med riksintresseområdet för kutur, men bör övervägas med hänsyn ti det goda koektivtrafikäget. 3 Enigt fördjupad översiktspan för Dösjebro, antagen 2003, föresås utbyggnadsområden för bostäder samt norr om järnvägen ett område för verksamheter. Redovisade utbyggnadsområden för bostäder enigt 2003 års pan (Tagården och Tobaksadan) kommer i huvudsak att vara ianspråktagna fram ti år Dösjebro!( Panerad bostadsbebyggese 1 Öster om Absaons väg Utredningsområde för bostäder, förskoa/skoa 2 Område väster och söder om skoan Utredningsområde för bostäder 3 Område norr om järnvägen 4 Område söder om Karabyvägen Kiometer Utredningsområde för verksamheter 5 Norr om järnvägen Karta 8 41 Västra Karaby 42 40

9 5.2 Byarna Hög Hög är beäget ängs vägen mean Kävinge och Löddeköpinge och är ett exempe på 1800-taets skiftade byar. Här har de utfyttade gårdarna ersatts med bostadshus av skiftande åder och gestatning varför bymijön idag ter sig tämigen spittrad. Den har dock behåit något av sin agrara präge då enstaka gårdar igger kvar på gamma gårdstomt. I Hög finns en kyrka av medetida ursprung som kraftigt omgestatats under 1800-taet. Hög har även varit ett stationssamhäe under en period. Verksamheter bedrivs idag i det gama tegebruket (Högs företagsby) och vid Högs Handesträdgård. Befokningen uppgår idag ti cirka 140 personer. Detajpanering pågår av en kompetterande bostadsbebyggese i ansutning ti Hög. Byn har en nära kopping ti rekreationsintressanta områden vid Kävingeån och kan försörjas med bussinjetrafik. Samhäet har därför ett attraktivt äge för bostadsutbyggnad på ängre sikt. Förutsättningarna för ny bebyggese vid Hög är dock beroende av sträckningen av framtida väg mean Löddeköpinge och Kävinge. En eventue utbyggnad av Hög bör även beakta måsättningen om att bibehåa fria stråk i andskapet mean Hög och Kävinge / Löddeköpinge. En ortsanays bör genomföras som underag för kommande prövning av byns utbyggnadsmöjigheter på ängre sikt. Detajpanering pågår för närvarande för kompetterande bostadsbebyggese, ca 10 gh Kiometer Hög Barsebäcks by Barsebäcks by har en genuin bykärna, prägad av närheten ti Barsebäcks gods. Idag bor det cirka 520 personer i byn. Bebyggesen består av småhus och byn omges av öppen jordbruksmark. Barsebäcks by trafikeras med bussinjetrafik mot Löddeköpinge och vidare mot Kävinge. Det finns två förskoor och en grundskoa i byn. Kommersie service saknas. Byn har goda rekreationsmöjigheter tack vare det kustnära äget och närheten ti mijön runt godset. Behovet av parkmark och grönsstruktur bör beaktas i kommande panäggning. Inom Barsebäcks by paneras en utbyggnad av bostäder, ca 60 ägenheter, inom området närmast öster om byn. En ytterigare utbyggnad mot öster fram ti befintig väg föresås. Ny okaisering av befintig skoa (åk 0-9) paneras inom utbyggnadsområdet. En ortsanays bör genomföras som underag för kommande prövning av byns utbyggnadsmöjigheter. Det ska även tas fram en fördjupning av översiktspanen för kustzonen (se avsnitt 5.6), i viken Barsebäcks by kommer att behandas. Inom ett mindre område söder om byn bör förutsättningarna för utbyggnad av bostäder prövas. Barsebäck Kiometer Barsebäckshamn Barsebäckshamn är ett gammat fiskeäge beäget på udden mean Lundåkrabukten och Saviken. Läget har anor från 1400-taet. Idag bor det cirka 400 personer i Barsebäckshamn som trots avsaknaden av kommuna och kommersie service är en mycket attraktiv boendeort. Byn trafikeras med bussinjetrafik mot Löddeköpinge och vidare mot Kävinge. Utbyggnad av nya bostäder, storeksordningen 120 ägenheter, inom den nordöstra deen av Barsebäckshamn har tidigare diskuterats. Förutsättningarna för en utbyggnad bör prövas i den fortsatta paneringen. En ortsanays bör genomföras som underag för kommande prövning av byns utbyggnadsmöjigheter. Den kommande fördjupningen av översiktspanen för kustzonen kommer också att vidare behanda förutsättningarna för eventue bostadsutbyggnad i Barsebäckshamn. Frågan om att bygga förskoa och seniorbostäder har aktuaiserats av en grupp boende i Barsebäckshamn. Barsebäckshamn Kiometer Karta 9 Karta 10 Karta Tätorts- och andsbygdsutvecking 41

10 Vikhög Vikhög är ett mindre fiskeäge med bevarandevärd bebyggese, beäget på udden mean Saviken och Lommabukten inom kommunens södra de. Fiskeäget har växt fram under tidigt 1800-ta. Tomterna är små och oregebundet bebyggda. Här finns idag ett 50-ta hus och cirka 80 invånare. Vikhög saknar kommuna och kommersie service samt koektivtrafikförsörjning. Två gravhögar, Vihojarna, vittnar om en tidig bosättning i området. De är anagda under bronsåder och har ett karaktäristiskt äge på en mindre höjdpatå. Vikhög Stora Harrie Stora Harrie är beäget öster om Kävinge, i kommunens östra dear. Det bor drygt 100 personer i byn. Byn saknar kommuna och kommersie service. Bussinjetrafiken passerar Stora Harrie in mot Kävinge. En utbyggnad av bostäder på den gama idrottspatsen har diskuterats. Lia Harrie Lia Harrie igger vackert beäget strax norr om Kävingeån, i kommunens östra de. Härifrån är det cykeavstånd, ca 2,5 km, ti pågatågstationen i Örtofta (Esövs kommun). Lia Harrie har ca 290 invånare. Den kommunaa servicen begränsas ti en förskoa. Kommersie service saknas. Bussinjetrafiken passerar Lia Harrie in mot Kävinge. Längs Kävingeån igger Lia Harrie Vaskvarn, som har anor från 1507, då den första vattendrivna möan byggdes. I Lia Harrie pågår en utbyggnad av cirka 20 ägenheter inom den sydöstra deen av byn. Möjigheter ti bostadsutbyggnad finns vid Lia Harrie verkstad. Därutöver diskuteras eventue bostadsbyggande på den gama idrottspatsen i norra deen av samhäet. Lia Harrie Kiometer Stora Harrie Kiometer Karta 12 Karta 13 Karta 14 Pågående utbyggnad Kiometer

11 Kiometer Södervidinge Södervidinge igger i kommunens norra de och har cirka 140 invånare. Byn saknar kommuna och kommersie service samt koektivtrafikförsörjning. Västra Karaby Västra Karaby igger 1,2-2,5 km från Dösjebro station och har cirka 200 invånare. Byn saknar kommuna och kommersie service samt koektivtrafikförsörjning. Virke Virke är beäget inom kommunens nordöstra de. Idag bor cirka 60 personer i Virke. Södervidinge Kiometer Västra Karaby bör inte byggas ihop med Dösjebro. Detta är särskit viktigt vid väg 104 mean Västra Karaby och Dösjebro, där ingen ny bebyggese bör tikomma. Här återstår endast ett ca 500 m öppet andskapsstråk mean de båda orterna. Däremot bör trygga gång- och cykevägar förbinda byn med stationen, skoan och butiken i Dösjebro. Karaby backar bör bevaras oexpoaterat. Byn kan få ett reativt begränsat bebyggesetiskott med bibehåande av byns nuvarande karaktär. Västra Karaby Karta 15 Karta 16 Karta 17 Virke Kiometer 5. Tätorts- och andsbygdsutvecking 43

12 Kommunens stäningstagande Fördjupning av översiktspanen paneras för Kävinge - Furuund, Löddeköpinge och behovet av en fördjupning övervägs även för Dösjebro. Nya bostäder och verksamheter koncentreras främst ti koektivtrafikstarka stråk. Stävie Stävie igger sydväst om Furuund och är en idyisk kyrkby med en de korsvirkeshus bevarade. Stävie kyrka är från 1100-taet och dopfunten är kvar från denna tid. Bebyggesen igger ti stor de kvar på ursprungig pats. Husen är reativt väbevarade Nya bostäder bör paceras inom gång- och cykeavstånd från koektivtrafikäge. För att förbättra trafiksäkerheten och patsernas identitet ska tydiga entréportar finnas ti byarna. Byn saknar kommuna och kommersie service samt koektivtrafikförsörjning. Stävie 44 Karta Kiometer

13 5.3 Landsbygden Landsbygden i Kävinge kommun domineras av ett storskaigt odingsandskap med ånga siktinjer. Denna andskapskaraktär är tydig i hea området mean Mamö, Lund, Landskrona och Hesingborg. Tätorter, byar och ensamgårdar igger jämnt utspridda i andskapet, åtskida av jordbruksmark. Det tätt befokade andskapet med byar omgivna av stora öppna jordbruksmarker är ovanigt i Sverige och det är därför angeäget att bevara denna struktur och exempevis undvika bygga samman byar och tätorter. Om tätorterna växer samman minskas möjigheterna att förstå områdets förändring i ett historiskt perspektiv. Vissa andsbygdsområden i kommunen är särskit värda att värna. Detta gäer kyrkbyarna. Det gäer också den gama andsvägen från Lia Harrie i öster, via Stora Harrie och Södervidinge, ti Dösjebro i väster med tihörande bebyggese i form av kyrkor, byar, radbybebyggese samt ståtiga gravhögar. Stora Harrie mosse, med angränsande ädre gårds- och småhusbebyggese, är bevarandevärd. I kapite 9.1 beskrivs kommunens oika andskapskaraktärer och vika värden som finns att bevara inom respektive område. Begäran om tistånd för avstyckning ti nya bostadsfastigheter eer hästgårdar inkommer med jämna meanrum ti kommunen från personer som vi bosätta sig på andet. Med hänsyn ti ovanstående kvaiteter i andskapet har kommunen dock en restriktiv håning ti nybebyggese på andsbygden. Länsstyresen har undersökt småhus byggda på andsbygden i Skåne mean åren 1990 och Enigt denna byggdes det 531 hus i Kävinge, varav 137 på andsbygden. Ur ett skånskt perspektiv hamnar Kävinge på en fjärdepats vad gäer antaet nybyggda småhus per kvadratkiometer. Bara Mamö, Buröv och Landskrona bygger fer småhus per kvadratkiometer. Kommunen har en poicy för prövning av ny samt omoch tibyggnad av enstaka bostadsfastighet och hästgård, eer etabering av ny hästgård aternativt byggande av bostad i närheten av befintig hästgård. Kommunen har även upprättat särskida riktinjer för bebyggese utanför panagt område på andsbygden. För etaberingar härutöver krävs som huvudrege prövning genom detajpaneäggning. Riktinjer för bebyggese på andsbygden Ny bostadsbebyggese bör som huvudrege inte tiåtas utanför befintiga bebyggesegrupper. Det bör heer ej tiåtas utanför i översiktspanen föresagna utbyggnadsområden och utredningsområden, inom områden enigt kommunens naturvårdsprogram, inom vägområden och strandskyddsområden eer inom riksintresseområden (om det inte är förenigt med riksintresset). Höga krav bör i aa ny- och ombyggnadsfa stäas på förankring i det okaa byggnadssättet. Krav bör även stäas på god andskapsbidsanpassning. Befintiga bostadshus får moderniseras, byggas ti eer rivas och ersättas med nya (såvida inte särskida bevarandevärden föreigger). Också i dessa fa gäer att förändringar och nya hus ska anpassas ti omgivningen. För hus i bymijö är det viktigt att husen igger tätt ängs bygatan med ågt staket eer häck som avgränsning mot förgårdsmark. I dokumentet Råd och rekommendationer för bebyggese på andet utanför panagt område, antaget av kommunfumäktige , ges ytterigare riktinjer för utformning av nya byggnader, trädgårdar m.m. Dessa riktinjer ska föjas vid ny- eer ombyggnad på andsbygden. Riktinjer för etabering av hästgård Etabering av hästgård på andsbygden utanför tätortszonerna kan som huvudrege prövas positivt, eftersom det bidrar ti för naturen värdefua betesmarker och hagar. Kävinge kommun har upprättat ett dokument med särskida rekommendationer för etabering av hästgårdar inom kommunen. Dessa riktinjer, Riktinjer för etabering av hästgårdar och byggande av bostäder i befintiga hästgårdars närhet, antogs av kommunfumäktige och ska föjas. I riktinjerna anges föjande krav på skyddsavstånd: 1. Anäggningar med fer än 100 hästar: meter ti sta och gödsehantering, minst 200 meter ti område där hästar vistas. 2. Anäggningar med hästar: minst 200 meter ti sta och gödsehantering, minst meter ti område där hästar vistas. 3. Anäggningar med hästar: minst meter ti sta och gödsehantering, minst meter ti område där hästar vistas. 4. Mindre anäggningar, 1-10 hästar: enskid bedömning beroende på gäande förhåanden, dock minst 100 meter ti sta och gödsehantering, minst 50 meter ti område där hästar vistas. Vindkraft En vindkraftspoicy har utarbetats för Kävinge kommun, i viken riktinjer anges för pacering av vindkraftverk utifrån andskapets förutsättningar. Se mer i kap Poicyn ska igga ti grund för prövningen av vindkraftsetaberingar i kommunen. Kommunen avser ta fram ett tematiskt tiägg ti översiktspanen avseende vindkraftsfrågor. Denna kommer då att ersätta nu gäande poicy. Kommunens stäningstagande Öppna andskapsstråk av betydese för uppevesen av andskapet ska bevaras och håas fria från bebyggese. Ny bebyggese ska i första hand föräggas i ansutning ti befintiga tätorter. På andsbygden bör ny bebyggese tiåtas restriktivt och i enighet med antagna riktinjer. Ett tematiskt tiägg avseende vindkraftsetabering i kommunen ska tas fram. 5. Tätorts- och andsbygdsutvecking 45

14 5.4 Barsebäck Resort Barsebäck Resort är samingsnamnet för Barsebäcks Gof & Country Cub, Järavaens Conference & Country Cub, Barsebäck Gof Hote, Barsebäck & Järavaens Restauranger, Barsebäck Gof Academy samt Barsebäck Gofshop. Anäggningarna är beägna inom ett cirka 210 hektar stort område mean motorvägen (E6) och Öresund. Området är ti stora dear skogsbevuxet. Järavaens naturreservat igger huvudsakigen norr om gofbanan, men verksamheten närmast kusten ingår i naturreservatet, se kap Kustvägen (väg 1141) korsar området i nordsydig riktning och Lundåkravägen gränsar i söder. Järavaens Conference & Country Cub igger centrat inom området och omges av gofbaneanäggningen. Barsebäcks Gof & Country Cub Barsebäcks Gof & Country Cub AB bedriver sin verksamhet på fastigheten Hofterup 17:2, ett område som omfattar cirka 180 hektar mark. Anäggningen består av två 18-håsbanor och en 9-håsbana. Verksamheten som syssesätter ca 50 personer, består av drift av gofbanor, gofakademi, träningsområde och restaurang. Barsebäck G&CC är en internationet väkänd mästerskapsanäggning som fortöpande står värd för stora internationea goftävingar som Scandinavian Masters, Scandinavian TPC, Soheim Cup och kanske i framtiden Ryder Cup. Banan har med start 1992, nio gånger varit värd för Scandinavian Master. Barsebäck var 2003, värd för Soheim Cup, där USAs och Europas bästa kvinniga gofare möts i en prestigefyd agtäving. Under Masterstävingarna och Soheim Cup hade anäggningen cirka besökare under tävingsdagarna. Banans goda rykte i gofkretsar gör att den utöver de egna medemmarna, årigen besöks av gästspeare. Banans attraktivitet bygger på det natursköna äget vid Öresund där den omväxande naturen förändrar speförutsättningarna. De taskogsbevuxna sandjordarna vid Barsebäck ger dessutom de ara bästa förutsättningarna för en gofanäggning. Den östra deen igger inom den vindskyddande taskogen medan den västra deen igger inom det vindutsatta öppna kustandskapet. Uppevesemässigt står den sutna skogsbanan med avgränsade parkrum, i kontrast ti den öppna kustbanan med vidsträckta utbickar över sundet. Banornas ayout har under åren finsipats ti att håa högsta yppersta tävingskass. Detta tisammans med naturgivna förutsättningarna ger anäggningen dess unika kvaitéer, som resuterat i att den vid fera tifäen korats ti Sveriges bästa gofanäggning. Förändringar fram ti år 2014 Konkurrensen om de stora tävingsarrangemangen hårdnar såvä inom som utom andet. Barsebäck stod värd för Scandinavian Masters Kubbhuset har byggts om under och Mastersbanan kommer att ytterigare förbättras för att möta ökade krav. I samband med fördjupningen av översiktspanen för Hofterup/Åstorp har förutsättningarna för anäggande av en ny trafikpats vid motorvägen studerats och ett försag (1) har därefter inarbetats i den nu antagna översiktspanen. Ett genomförande av den nya trafikpatsen kommer avsevärt att förbättra tigängigheten ti Barsebäckanäggningen viket innebär att störningarna på det okaa vägnätet minskar

15 Järavaens konferenscenter Järavaens Conference & Country Cub AB bedriver konferens och hoteverksamhet på fastigheten Hofterup 17:8, ett område omfattande cirka 30 hektar mitt på Barsebäcks gofbana. Verksamheten består av konferensverksamhet med hote, restaurang och motionsanäggning. Anäggningen syssesätter cirka 40 personer. Förändringar fram ti år 2014 För att kunna deta i de stora gofevenemangen behövs en utökning av antaet hoterum inom anäggningen. En utbyggnad av konferensanäggningen paneras med ytterigare en hotede i två eer tre pan (2). Utbyggnaden är tänkt att igga i direkt ansutning ti den nuvarande konferensanäggningen Bostäder i gofbyn Det har under ång tid funnits ett intresse av att kunna bo nära gofbanan. Framförat för famijer som ser gofen som sitt huvudsakiga fritidsintresse, men även andra icke gofspeande famijer söker sig ti området, b.a. med hänsyn ti de natursköna omgivningarna. I gofbyn ingår en bostadsrättsförening omfattande 29 radhus samt 85 privatägda vior. En grupp med 20 privatägda vior är beägna vid entrén ti området (3). Förändringar fram ti år 2014 Under 2009 och 2010 paneras en utbyggnad av 21 vior inom området (4). På ängre sikt paneras ytterigare cirka 20 vior inom området (5-6). 0 0,3 0,6 0,15 Kiometer Kommunens stäningstagande Anäggningarna inom Barsebäck Resort utgör en stor tigång för kommunen och dess höga status som anäggning ska bevaras och utveckas. Järavaen 3 1 Karta Tätorts- och andsbygdsutvecking 47

16 5.5 Barsebäcks Sjöstad Barsebäcksverket Kommunen har under cirka 30 år varit värd för Barsebäcks kärnkraftverk och därigenom aktivt bidragit ti andets energiförsörjning. När nu verksamheten avsutas förväntar sig kommunen att staten aktivt bidrar ti en snabb avvecking av verksamheten och att förutsättningar skapas för en ändrad markanvändning. Kärnkraftverket vid Barsebäck är beäget inom ett cirka 203 ha stort område vid Öresundskusten. Paneringen av kärnkraftverket påbörjades 1965 och 1975 respektive 1977 startades reaktorerna Barsebäck 1 och 2. Efter fokomröstningen 1980 besutade riksdagen att stoppa utbyggnaden av kärnkraften och att kärnkraften ska vara avveckad i Sverige senast år Reaktorn Barsebäck 1 stängdes 1999 och Barsebäck 2, Kärnkraftverket har, under perioden det varit i drift, producerat 8,3 mijarder kiowattimmar. Barsebäcksverket består av två stycken reaktorer, Barsebäck 1 och 2 vika producerat ånga ti den turbin som driver verkets generator. Ångan har kondenserats med hjäp av en kondensor som kyts med havsvatten. Förutom de två höga reaktorbyggnaderna finns två ägre turbinbyggnader, en kontorsbyggnad, en vätgasfabrik, en siobyggnad (FILTRA), ett rensverk, en avfasbyggnad samt verkstäder. Det finns även en gasturbin inom anäggningen, viken är avsedd för produktion av reservkraft ti verket. Inom kraftverksområdet finns en hamn för uttransport av radioaktivt avfa och införse av oja ti gasturbinen. Från hamnen eder en kyvattenkana in ti området. Ekraften har distribuerats ti det okaa 400-kV-stäverket viket ägs av EON. Från stäverket distribuerades een via 400 kv-edningar ti stamnätet. Ledningsnätet ägs av Svenska Kraftnät. E.ON Kärnkraft Sverige är ägare ti reaktorerna Barsebäck 1 och 2, byggnader samt fastigheten Barsebäck 19:2. Barsebäck Kraft AB, som ansvarar för driften av anäggningen, är ett heägt dotterboag ti Ringhas AB och de två företagen utgör tisammans Ringhasgruppen. För närvarande är ca 175 personer syssesatta vid Barsebäckverket. Ägare är Vattenfa och E.ON Kärnkraft Sverige. Tisynsmyndighet för Barsebäck är Stråsäkerhetsmyndigheten och Länsstyresen i Skåne. I Kävinge kommun finns Lokaa säkerhetsnämnden som är ett organ för diaog med kärnkraftverket. Barsebäckverket tar emot 2000 besök om året av speciet inbokade grupper. När verket var igång kom ca besökare per år. Barsebäck Kraft AB har öppnat ett nytt informationscenter på området som tar emot grupper och enskida besökare. Avvecking Ett kärnkraftverk är i avstäningsdrift efter det att det sutigt stängts av fram ti dess att at bränse transporterats bort från anäggningen. Därefter ineds servicedriften som varar ti dess att rivningsförberedeserna påbörjas. Ansvaret för avveckingen av kärnkraftverket igger hos Barsebäck Kraft AB. Boaget har för avsikt att påbörja rivningen av verket efter år Statens Stråskyddsinstitut har bedömt att det är både praktiskt möjigt och rimigt att påbörja rivningen av anäggningarna vid verket inom snar framtid och har därför ifrågasatt boagets paner att vänta med rivningen ti tidigast

17 Kiometer Karta Barsebäcks Sjöstad Visionen för ÖP 2010 innebär att en utbyggnad av Barsebäcks Sjöstad ska kunna påbörjas under panperioden. Barsebäcks Sjöstad ska ge många möjighet att bo nära vattnet och nära naturen. Attraktiva bostäder, hote, restauranger, caféer, serviceverksamheter, offentiga patser vid vattnet ska göra Sjöstaden ti en uppskattad boendemijö och ett omtyckt utfyktsmå för besökare. Bebyggesen ska vara tät och kännetecknas av högt städa krav på håbar panering och arkitektur. Därför bör en strategi för håbar utvecking av den panerade bebyggesen utarbetas i ett tidigt skede. Bebyggesekärnan ska vara bifri med parkeringar inom rimiga gångavstånd. Den nuvarande hamnen omvandas ti småbåtshamn. Området riskerar att vid stigande havsnivåer översvämmas. Vid panering av området behöver därför va av skyddsåtgärder och utformning av dessa beaktas. Barsebäckshamn 20 Figur 16. Visionsbid Barsebäck Sjöstad SWECO Architects 5. Tätorts- och andsbygdsutvecking 49

18 5.6 Kustområdet Barsebäck - Järavaen Området Området omfattar Saviken samt Lundåkrabuktens södra de. Strandinjen karaktäriseras av två uddar ut mot Öresund, Barsebäckshavön och den mindre söder därom beägna udden som skijer Saviken från Lommabukten. Barsebäckshamn och Vikhög är ädre kustsamhäen beägna ytterst på de två uddarna ut mot Öresund. Barsebäckshamn är ett fiskeäge med anor från medetiden där den nuvarande bebyggesestrukturen är från taet. Några km in från kusten igger Barsebäcks by med sott med anor från 1300-taet, kyrka från 1100-taet samt prästgård och bygdegård från 1800-taet. Barsebäcks by omges av ett godsprägat andskap med särskida kvaitéer. Den reativt oexpoaterade kustzonen är av stort natur-, kutur- och rekreationsintresse. Naturintresset omfattar i varierande grad hea strandzonen ängs kusten. Även vattenområdet och sandbankarna närmast kusten har stort intresse ur naturvårdssynpunkt. Området åskådiggör en kontinuerig utvecking av kuturandskapet från stenådern ti modern tid. Landskapet har brukats sedan förhistorisk tid, viket mängder av fornämningar vittnar om. Inom området finns försvarsskansar och vaar från sutet av 1600-taet. Litorinavaen, minner om Littorinahavets strandinje. Under 1700-taet anades ett aésystem med am och ind på Barsebäcks gods. Några av dessa aéer finns bevarade i sin ursprungiga form och har ett mycket stort kuturhistoriskt och andskapsestetiskt värde. Inom den norra deen av kustområdet igger Järavaens rekreationsområde och Barsebäck Resort (rekreationsområde med gofbana, konferenscenter och bostäder). Mean Barsebäckshamn och Barsebäck Resort igger Barsebäcks Strand med hote, stugby/camping, restaurang och badpats. Barsebäcksverket igger ängst ut på Barsebäcksudde, cirka 1,5 km söder om Barsebäckshamn. De höga reaktorbyggnaderna och kraftedningsgatorna fram ti verket är dominerande insag i andskapsbiden. Behov av hehetssyn Kommunens måsättning är att öka kontakten med kustzonen genom utbyggnad av nya bostäder och att förbättra möjigheterna för rekreation, samtidigt som värdefua natur- och kuturintressen inte får skadas. Avveckingen av Barsebäcksverket är en viktig de i kommunens framtidsvision för kustzonen. Det stora kraftedningsstråket fram ti verket, som idag dominerar andskapsbiden, ska omfattas av avveckingen och kommunen anvisar därför en ny korridor för en, om möjigt markföragd, edning (se avsnitt 6.1). Kommunens måsättning är en utbyggnad av ett nytt kustsamhäe, Barsebäcks Sjöstad, inom verkets nuvarande område samt att utbyggnad även ska kunna ske i ansutning ti de ädre byarna. Behov finns därför av en samad syn på kustområdets utvecking, såvä med avseende på bebyggeseutveckingen som för att säkra ett bevarande av områdets natur- och kuturvärden. Tidsaspekterna för Barsebäcksverkets avvecking, behovet av samhässervice, teknisk försörjning m.m. är frågor som bör studeras. Även havsområdet och användningen av kustvattnet för t.ex. rekreation, eventue oding och energi etc behöver studeras. En fördjupning av översiktspanen bör utarbetas för det område som avgränsats på karta 21. Bebyggeseintressen Barsebäcks Sjöstad omfattar ett område av cirka 200 ha. I stadsbyggnadsvisionen har diskuterats en tät bandstadsbebyggese med storeksordningen 3000 invånare. Barsebäckshamn har idag cirka 400 boende inom den gama bykärnan. En utbyggnad av nya bostäder har aktuaiserats inom samhäets nordöstra de. För Barsebäcks by paneras, som tidigare redovisats i kapite 5, en utbyggnad av nya bostäder öster om byn. Mijönämnden har besutat godkänna att en de av åkermarken strax öster om Barsebäcks by (Barsebäck 42:51) panäggs för skoändamå. Montessoriskoan i Barsebäcks by vi utöka sin verksamhet och bygga nya okaer i den östra deen av byn ängs Barsebäcksvägen. På det nya området paneras för verksamhet från förskoa ti åk 9 för runt 230 eever. Spridd bebyggese inom kustzonen bör undvikas. En begränsad utbyggnad t.ex. i ansutning ti den befintiga gårdsbebyggesen i Löddesborg kan dock vara förenig med panens intentioner. Inom Vikhög som idag har ett 80-ta invånare paneras ingen ytterigare bebyggese. Rekreationsintressen En utvecking av strandpromenaden paneras mean Barsebäcks Sjöstad, Barsebäckshamn och vidare mot Sjöbobadet och Barsebäcks Resort. Ett mera övergripande rekreationsstråk paneras mean Barsebäcks by och kustområdet söder om Barsebäcks Sjöstad vidare söderut via en bro över Lödde å. Kommunens stäningstagande Kommunens måsättning är att förbättra kontakten med kustzonen. Nya bostäder och möjigheter ti rekreation ska finnas. Befintiga natur- och kuturvärden ska skyddas. En fördjupning av översiktspan ska utarbetas för kustzonen med avgränsning enigt karta 21. Denna ska b.a. ta stäning ti riksintressen, strandskydd, möjig utbyggnad och användningen av kustvattnet. Ny cykeväg ängs kusten ska utveckas. Kraftedningarna ut ti Barsebäcksverket ska ersättas i ny sträckning av en, om möjigt, markföragd edning. 50

19 Häjarp Saxtorp Kväröv Saxtorpsskogen Anneöv Åstorp V Dösjebro Järavaens rekreationsområde Åstorp Västra Karaby 59 Barsebäck Resort Hofterup Järavaen ebäck hamn Badpats!! Barsebäck satsjöbad! Barsebäckshamn Barsebäck Sjöstad Kiometer Badpats! Barsebäck by Vikhög Löddeköpinge Bjärred! Besökspunkt Hög Naturområde med rekreationsvärde Fördjupning av översiktspanen för kustzonen Kraftedningsstråk som fyttas ti nytt äge Panerat rekreationsstråk Bostadsutbyggnad Karta 21. Försag ti avgränsning av fördjupning av översiktspanen för kustzonen Stä Tätorts- och andsbygdsutvecking 51

20 52

11. Enligt plan- och. 11. Konsekvenser

11. Enligt plan- och. 11. Konsekvenser 11. Konsekvenser 11. Enigt pan- och byggagen ska översiktspanens konsekvenser kunna utäsas på ett ättfattigt sätt. En mijökonsekvensbeskrivning ska upprättas i syfte att integrera mijöaspekterna i paneringen.

Läs mer

Kävlinge kommuns Översiktsplan 2010

Kävlinge kommuns Översiktsplan 2010 Kävlinge kommuns Översiktsplan 2010 - en sammanfattning Hur kommer Kävlinge kommun att utvecklas framöver? Var kommer det att byggas bostäder? Vilka vägar och cykelvägar planeras? Planerad utbyggnad 2010

Läs mer

bygga samman byar och tätorter. Om tätorterna växer samman minskas möjligheterna att förstå områdets förändring i ett historiskt perspektiv.

bygga samman byar och tätorter. Om tätorterna växer samman minskas möjligheterna att förstå områdets förändring i ett historiskt perspektiv. Råd och rekommendationer för bebyggelse på landet utanför planlagt område; Bygga på landet uppdatering utifrån översiktsplan 2010 Godkänd av kommunfullmäktige 2011-05-09 Bakgrund Begäran om tillstånd för

Läs mer

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Antagen av kommunfumäktige 2014-01-20 5 Besöksadress ya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunstyresen 685 80 Torsby direkt 0560-160 00 växe 0560-160

Läs mer

Februari 2008. Parkplan Liljeholmen. www.stockholm.se

Februari 2008. Parkplan Liljeholmen. www.stockholm.se Februari 2008 Parkpan Lijehomen www.stockhom.se Panen antogs 2008-02-14 Bestäare: Hägersten-Lijehomens stadsdesförvatning Anna Ambjörn Mats Jaxgård Medverkande: Expoateringskontoret Stockhoms stad Lena

Läs mer

Stora Höga med Spekeröd

Stora Höga med Spekeröd Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,

Läs mer

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr. r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kaese/underrättese 2014-09-01 Sammanträde med: Barn- och utbidningsnämnden Datum: 2014-09-17 Tid: 13.30 Pats: Astermoskoan Ärende. Upprop Biaga 2. Va av justerare 3. Godkännande

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

~, ;, :~. \ 1 l i N ~ -:- ' ~ ANK 2011 -uz- 15. ~,. l VÄRDEUTLÅTANDE. för del av fastigheten. Tegelbruket 11. Ängelholms kommun

~, ;, :~. \ 1 l i N ~ -:- ' ~ ANK 2011 -uz- 15. ~,. l VÄRDEUTLÅTANDE. för del av fastigheten. Tegelbruket 11. Ängelholms kommun ~, ;, :~. \ 1 i N ~ -:- ' ~ C, [ N ANGELhuLvii ANK 2011 -uz- 15 ~,. VÄRDEUTLÅTANDE - för de av fastigheten Tegebruket 11 Ängehoms kommun Det bedömda marknadsvärdet uppgår ti 15 000 000 kr Femton mijoner

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun Lokaa föreskrifter för att skydda människors häsa och mijön för Lia Edets kommun besutade av kommunfumäktige den 14 december 2000 95. Med stöd av 9 kap. 7-8 och 10-13 mijöbaken (1998:808), 13, 17, 39-40

Läs mer

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun Ställningstaganden Munktorps tätort Bostäder ska erbjudas i anslutning till Sorbykyrkan enligt gällande detaljplan. Ny detaljplan för bostadsändamål kan vid behov upprättas öster om Sorbykyrkan. Kommunen

Läs mer

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL

ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL ARBETSMARKNADSENHETENS VISIONER OCH MÅL Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Besöksadress: Stadshuset, Hjamar Lundbohmsvägen 31 Teefon: 0980-70 000 Organisationsnr: 21 20 00-2783 Webb: www.kommun.kiruna.se

Läs mer

SKÖTSELPLAN 2006-12-18 Dnr: 5114-19228-2006. Skötselplan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Hällefors kommun

SKÖTSELPLAN 2006-12-18 Dnr: 5114-19228-2006. Skötselplan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Hällefors kommun 1 (12) Marie Jonsson Direkt: 019-19 39 52 marie.jonsson@t.st.se Skötsepan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Häefors kommun Föregående skötsepan för Knuthöjdsmossen utarbetades inom Skogsvårdsstyresen

Läs mer

detaljplan för Hjärup 8:16 m fl, Akerslundshusen Granskningsutlåtande Hjärup, Staffanstorps kommun

detaljplan för Hjärup 8:16 m fl, Akerslundshusen Granskningsutlåtande Hjärup, Staffanstorps kommun ~ STAFFANSTORPS KOMMUN Granskningsutåtande detajpan för Hjärup 8:16 m f, o Akersundshusen Hjärup, Staffanstorps kommun Detajpanen har varit utstäd för granskning under tiden 2014-03-10 --2014-04-07. Handingarna

Läs mer

Kävlinge översiktsplan

Kävlinge översiktsplan Kävlinge översiktsplan ÖP 2010 Antagen av fullmäktige 2010-02-11 Arbetsorganisation Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för översiktsplaneringen. En tjänstemannagrupp har tillsatts för att ta

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård

Läs mer

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade. Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort

Läs mer

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030 Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

VÄXJÖ 10:15 m fl. Södra Stationsområdet, Centrum i Växjö

VÄXJÖ 10:15 m fl. Södra Stationsområdet, Centrum i Växjö Handäggare Djana Micanovic Panchef 0470-436 22 Laga kraftbevis Datum 2014-03-11 Dnr 2012BN0510 Dp 214 Kommunfumäktige KF) i Växjö antog 2013-10-15 206 detajpan för de av VÄXÖ 10:15 m f. Södra Stationsområdet,

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag

Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag Detaljplan för del av fastigheten Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att utveckla Ödåkras västra delar

Läs mer

Omformarstation i Flackarp

Omformarstation i Flackarp STAFFANSTORPS KOMMUN Redogörese efter samråd detajpan för de av Fackarp 2:9, Omformarstation i Fackarp statfanstorps kommun Detajpanen har varit föremå för samråd under tiden 2014-03-10-2014-04-07. Handingarna

Läs mer

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås Motion ti riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskoärarutbidning i Borås Bakgrund Riksdagen fattade under våren 1984 besut om avvecking av förskoäraroch fritidspedagoginjer

Läs mer

KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN

KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN 1 (1) KALLELSE KOMMUNSTYRELSEN 2014-06-16 VÄLKOMMEN Kommunstyresen i Höganäs kommun kaas ti sammanträde. Datum och tid: 2014-06-16, k 16:00 Pats: Stadshuset, gruvsaen Ledamot som är förhindrad att närvara

Läs mer

Upphandling av entreprenör för anläggande av VA och väg till Fullerö bostäder

Upphandling av entreprenör för anläggande av VA och väg till Fullerö bostäder 8 SDSBYNDSFÖRVLNNN Handäggare ndersson Martin sp Sven-rik Datum 2015-09-03 Diarienummer SN-2015-1611 atu- och samhäsmijönämnden Upphanding av entreprenör för anäggande av V och väg ti Fuerö bostäder Försag

Läs mer

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng REMISS 1 (1) Länsstyresen Skåne 2014-09-19 Dnr 211-23206-2014 Kontaktperson Förvatningsavdeningen Axe Starck 010-2241000 Ängehoms kmjm,~n 2014-09- 2 2 Angående ansökan om tistånd ti kameraövervak n i ng

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

UTVECKLING AV HANDEN: LILLCENTRUM 2015 VISIONSMANUAL

UTVECKLING AV HANDEN: LILLCENTRUM 2015 VISIONSMANUAL UTVECKLING AV HANDEN: LILLCENTRUM 2015 VISIONSMANUAL 3 Stadsutveckingsarbete bedrivs ofta över ång tid där vissa steg spear en avgörande ro i utveckingsarbetet. Visionen av en stadsutvecking är ett sådant

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING 3. PLANFÖRSLAG. Fördjupad översiktsplan för kustzonen - Kapitel 3 - Planförslag

SAMRÅDSHANDLING 3. PLANFÖRSLAG. Fördjupad översiktsplan för kustzonen - Kapitel 3 - Planförslag 3. PLANFÖRSLAG 16 3.1 JORDBRUKET, FISKELÄGENA OCH KYRKBYN Kustlandskapet präglas av ett storslaget öppet landskap, långa siktlinjer och karakteristiska höjder. De stora antalet fornlämningar och högar

Läs mer

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 0m 1000m 2000m 3000m 43 Infrastruktur Vägnätet Att ha tillgång till bil är nästan en förutsättning för att kunna leva i Säve stationssamhälle idag eftersom bussen inte

Läs mer

l p2628oer: Ansökan om dispens från strandskyddet enligt 7 kap 15 Miljöbalken

l p2628oer: Ansökan om dispens från strandskyddet enligt 7 kap 15 Miljöbalken ANSÖKAN 1 (4) om dispens från strandskydd en. 7 kap 15 Mijöbaken ÄNGELHOLMS KOMMi N Ansökan om dispens från strandskyddet enigt 7 kap 15 Mijöbaken Ansökan skickas ti Kommunstyresen Angehoms kommun 262

Läs mer

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har

Läs mer

Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007

Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007 Kävlinge kommun Trafikplats Hofterup Idéstudie 2007 2007-12 Jan Rafstedt AB INNEHÅLL 1. BAKGRUND 1 2. UPPDRAGET 1 3. FÖRUTSÄTTNINGAR 1 4. TRAFIK 2 Trafikgenerering 3 5. STUDERADE LÖSNINGAR 4 Tpl Hofterup

Läs mer

Ansökan om planbesked avseende del av Kv. Tranbäret Sundbybergs kommun.

Ansökan om planbesked avseende del av Kv. Tranbäret Sundbybergs kommun. Ansökan om panbesked avseende de av Kv. Tranbäret Sundbybergs kommun. Sökande: Danie Rostampour Sundbyberg 20161101 1. Beskrivning av området som ansökan gäer. Området gränsar i Norr ti skogsområdet. i

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(6) Dnr 1357/2012 FASTIGHETEN BORSTNEJLIKAN 1 M FL PÅARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark- och exploateringsenheten inkom den 6 september 2012 med en förfrågan avseende upprättande

Läs mer

Skola F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totalt Skapaskolan 38 44 26 20 6 8 142

Skola F 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Totalt Skapaskolan 38 44 26 20 6 8 142 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-20 GSN-2015/170.602 1 (3) HANDLÄGGARE Hjem, Per 08-535 360 71 Per.Hjem@huddinge.se Grundskoenämnden Ansökan från The Learning

Läs mer

Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar

Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar KARAKTÄRSOMRÅDEN Jordbrukslandskapet mellanrummen 167 Karaktärsområde III

Läs mer

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l Motion ti riksdagen 1988/89: av Bengt Westerberg m. f. (fp) Förbättrad omvårdnad Det kan tyckas att en utvecking av den medicinska vården skue medfora mindre krav på omvårdnaden. Så är det dock inte as.

Läs mer

AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg

AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg FÖRORD Detta examensarbete ger 20 poäng på Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona och är den avslutande delen på utbildningen teknologi magister programmet

Läs mer

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län LAFA 1:2005 Sex- och samevnadsundervisning i skoan En kartäggning av sex- och samevnadsundervisningen på sju högstadieskoor i Stockhoms än Landstinget förebygger aids (Lafa) är Stockhoms äns andstings

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING

VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg till översiktsplan för Mora kommun F3. VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING 144 Arbetsgrupp Tommy Ek, Stadsarkitekt/förvaltningschef Stadsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Utdrag ur områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg Godkänt SBN

Utdrag ur områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg Godkänt SBN Utdrag ur områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg Godkänt SBN 2007-09-06 5 1 Programprocessen Programområdet omfattar de fyra stadsdelarna Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg. Bakgrund

Läs mer

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD Miljökonsekvensbeskrivning till fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD 2009 12 09 innehållsförteckning inledning 2 sammanfattning 3 befintlig markanvändning

Läs mer

PLANOMRÅDET. Placering

PLANOMRÅDET. Placering DEL 2 30 Placering Planområdet ligger väster om det som kallas Säve stationssamhälle, ca 12 kilometer norr om Göteborgs centrum på Hisingens nordöstra del. Säve ligger i ett område som länge varit utredningsområde

Läs mer

Detaljplan för Evelund

Detaljplan för Evelund ~ SJ\LJ\ Biaga KS 20131741 ~KOMMUN SALA KOMMUN 1 (4) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Detajpan för Eveund Saa kommun, Västmanands än.. ANSOKAN OM DETALJPLANEUPPDRAG Programområdets äge - -L 1 13 2 -- 5.7 2..

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken

Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken Stockholm Arlanda Airport Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken Bilaga MKB2.1 Utvecklingsområden för bebyggelse - 1 - Bilaga MKB2.1 Planerade bebyggelseområden.doc

Läs mer

Låt ledarskap löna sig!

Låt ledarskap löna sig! Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer

Läs mer

Återinför namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås svar på medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking

Återinför namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås svar på medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA 2014-11-03 KS-2012/260.109 1 (3) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyresen Återinför namnet Drevviksstrand i stäet för Östra

Läs mer

I N V E N T E R I N G

I N V E N T E R I N G Svedala kommun ligger i den sydöstra delen av Skåne och gränsar till Malmö, Vellinge, Trelleborg, Skurup, Lund och Dalby kommuner. I N V E N T E R I N G Svedala kommun i Skåne 73 Historia Området kring

Läs mer

Trendspaning i Stockholm

Trendspaning i Stockholm ANNORDIA NEWSLETTER #3 TEMA Trendspaning i Stockhom VD HAR ORDET TEMA HOTELLMARKNAD Med Annordia som rådgivare har Kövern tecknat ett hyresavta med Nordic Choi Hotes för ett nytt hote i Västerås. Hur och

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Om- och utbyggnad av Edboskolans kök och lastkaj

Om- och utbyggnad av Edboskolans kök och lastkaj BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-12 GSN-2013/519.252 1 (4) HANDLÄGGARE Hammarund, Bengt 08-535 360 29 Bengt.Hammarund@huddinge.se Grundskoenämnden Om- och

Läs mer

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne Vannaktiviteter Torsby och Sunne KANOT- OCH FLOTTFÄRD Kanottur Njut av en kanottur på Karäven - en fridfu uppevese för små och stora. Karäven är det perfekta vattendraget för turer på några timmar upp

Läs mer

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare i ledamots ställe markerade med xx):

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare i ledamots ställe markerade med xx): KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Kommstyresen 2012-11-20 PROTOKOLL FRÅN SAMMANTRÄDE MED KOMMUNSTYRELSEN Pats och tid: Asarumssaen, k7.00-18.30 Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare

Läs mer

Stjerneskolans matsat Torsby. Onsdagen den 2 december 2015 klockan 13:00 i kommunhuset. Sammanträdestider 2016 KST 2015/757

Stjerneskolans matsat Torsby. Onsdagen den 2 december 2015 klockan 13:00 i kommunhuset. Sammanträdestider 2016 KST 2015/757 KOMMUNFULLMÄKTIGE Kaese/underrättese Tid Tisdag 24 november 2015 kockan 18:00. Pats Stjerneskoans matsat Torsby. Gruppmöte Kockan 16:00 i saarna 258, 260, 262 och 263. Tid för justering Onsdagen den 2

Läs mer

VÄNDBAR "VÄNDBAR. Tävlingsförslag Dalslandsstugan 2.0

VÄNDBAR VÄNDBAR. Tävlingsförslag Dalslandsstugan 2.0 "ÄDBAR Boendet- umgänget Boendet centreras kring en traditione storstuga där ivet fortgår kring köket och edstaden. I detta rum finns atid en fin kontakt med naturen, man kan på nära hå föja årstidernas

Läs mer

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla ÖP JÄRFÄLLA 2012-03-21 SPACESCAPE SPACESCAPE 1 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund och syfte 6 Analysmått 7 Analysunderlag 8 Analyser 9 Grönyta

Läs mer

Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl.

Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl. TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Sverkén KS 2012/0084 Kommunstyrelsen Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl. Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING TILL DETALJPLAN FÖR HÄSSLEHOLM 89:87 SJÖRRÖDS GÅRD 131021

BEHOVSBEDÖMNING TILL DETALJPLAN FÖR HÄSSLEHOLM 89:87 SJÖRRÖDS GÅRD 131021 BEHOVSBEDÖMNING TILL DETALJPLAN FÖR HÄSSLEHOLM 89:87 SJÖRRÖDS GÅRD 131021 2 BEHOVSBEDÖMNING AV DETALJPLAN FÖR SJÖRÖD LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö

4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö 4.6 ELLENÖ Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 kilometer söder om Färgelanda. Avståndet till Uddevalla är 2 mil. Samhället har vuxit upp kring en hållplats

Läs mer

Markanvändning och bebyggelseutveckling

Markanvändning och bebyggelseutveckling 54 Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun Markanvändning och bebyggelseutveckling Tätorterna Ellenö Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 km söder om Färgelanda.

Läs mer

VARFÖR SKA MAN BYGGA I RAUS-OMRÅDET?

VARFÖR SKA MAN BYGGA I RAUS-OMRÅDET? VARFÖR SKA MAN BYGGA I RAUS-OMRÅDET? Det finns fyra faktorer som bidrar till ökat bebyggelsetryck i Raus-området på regional och lokal nivå. För det första så ligger Raus-området i den expansiva Öresundsregionen

Läs mer

Markanvändning och bebyggelseutveckling

Markanvändning och bebyggelseutveckling TÄTORTERNA Markanvändning och bebyggelseutveckling ELLENÖ Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 kilometer söder om Färgelanda. Avståndet till Uddevalla är 2 mil.

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-04-16. Astrakanen, tisdag 2013-04-16, kl 13:30-17:40

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-04-16. Astrakanen, tisdag 2013-04-16, kl 13:30-17:40 rnj BÅSTADS Sammanträdesdatum 2013-04-16 1(15) Pats och tid: Besutande: Astrakanen, tisdag 2013-04-16, k 13:30-17:40 Åsa Ragnarsson (M), ordförande Uno Johansson (C) Eddie Grankvist (BP) Ingea Stefansson

Läs mer

2. Kapitlet beskriver kommunens

2. Kapitlet beskriver kommunens 2. Kävlinge kommun idag 2. Kapitlet beskriver kommunens särdrag och identitet, vilka styrkor respektive svagheter som finns samt vilka hoten och möjligheterna är inför framtiden. I kapitlet ges även en

Läs mer

Verksamhetsmark. landskrona.se

Verksamhetsmark. landskrona.se Verksamhetsmark Strategiskt läge Landskrona är en medelstor stad med 43 000 invånare, strategiskt belägen i den växande Öresundsregionen. Inom en timmes restid når du ett område med hela 3,7 miljoner invånare.

Läs mer

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

8. Förslag till detaljplan 1, Resecentrum och stationsområdet, Bålsta tätort

8. Förslag till detaljplan 1, Resecentrum och stationsområdet, Bålsta tätort KALLELSE 2014-04-28 Kommunstyresens arbetsutskott Ledamöter Agneta Häggund (S), ordförande Sjunne Green (Båp) Christian Nordberg (MP) Carina Lund (M) Fred Rydberg (KD) Ersättare Fredrik Anderstedt (S)

Läs mer

Jörlanda. Delområde Jörlanda. Bakgrund

Jörlanda. Delområde Jörlanda. Bakgrund Jörlanda Bakgrund Jörlandaområdet har ett gynnsamt läge utmed kusten mellan Göteborg och Stenungsund. Det kustnära läget skapar förutsättningar för attraktiva boendeoch fritidsmiljöer. Det goda kommunikationsläget

Läs mer

Kommunikationer. Järnvägar

Kommunikationer. Järnvägar Kommunikationer De allra flesta är idag beroende av bra kommunikationer i sin vardag. I detta avsnitt redovisas frågor som rör vägar och järnvägar, flyg, sjöfart och kollektivtrafik. Översiktsplanen ska

Läs mer

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN .., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det

Läs mer

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande 7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom

Läs mer

Ledarnas rapport om chefslöner 2012

Ledarnas rapport om chefslöner 2012 Så beönas edarskap Chefsöner 2012, Ledarna Ledarnas rapport om chefsöner 2012 1 Innehå Så beönas edarskap 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer önens storek?

Läs mer

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter.

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter. Nya svenska råvaror på skånsk mark. Häsosammare ivsmedesprodukter. Väkommen att investera i utveckingen av en råvara med aa förutsättningar att vinna en häsosam pats i ivsmedeshyorna. Europas bästa jordbruksmark

Läs mer

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl.

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl. FÖRUTSÄTTNINGAR: ANDRA INTRESSEN Bebyggelse och tätorter För att kunna peka ut områden som kan vara möjliga för vindkraftproduktion måste avvägningar göras mot andra motstående intressen. Dessa andra intressen

Läs mer

Blå målklasser i skogsbruksplan

Blå målklasser i skogsbruksplan Bå måkasser i skogsbrukspan Mats Bomberg näringspoitisk samordnare Södra Vattenförvatning i skogen Umeå 22-23 jan 2014 Utbidningskampanj - Skogens vatten Utbidningspaket med studieförbundet Vuxenskoan

Läs mer

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 Swansons vindmölleatrapp i centrala Osby. Foto Knud Nielsen VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter...3 Revidering

Läs mer

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun Naturvårdsplan Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun Cecilia Nilsson 2001-08-10 1 Innehållsförteckning sida Syfte 2 Bakgrund 2 Området idag 2 Förändringar och åtgärder: Strandområdet 4 Tallskog på sandjord 4 Hällmarkskog

Läs mer

PLANPROGRAM. för del av Saxhyttan 157:1, ( Bysjöstrand ) Grangärde Ludvika kommun

PLANPROGRAM. för del av Saxhyttan 157:1, ( Bysjöstrand ) Grangärde Ludvika kommun PLANPROGRAM för del av Saxhyttan 157:1, ( Bysjöstrand ) Grangärde Ludvika kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Oktober 2007 Reviderat i juni 2008 2 PLANPROGRAM för del av Saxhyttan 157:1 (Bysjöstrand), Grangärde,

Läs mer

Grönstrukturplan för Ljungby stad

Grönstrukturplan för Ljungby stad Grönstrukturpan för Ljungby stad Antagandehanding 2000-10-27 Sammandrag Ljungby stad har mycket parkmark per invånare och mycket god tigång ti aemansrättsig mark utanför tätorten. Parkerna har också hög

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

13-06-24. ANTAGANDEHAN Dl l NG. Detaljplan för Begesund 1:235 m fl, Granhagen Ulricehamns kommun Västra Götalands län UI.I\I C LIIAMN.

13-06-24. ANTAGANDEHAN Dl l NG. Detaljplan för Begesund 1:235 m fl, Granhagen Ulricehamns kommun Västra Götalands län UI.I\I C LIIAMN. UI.I\I C LIIAMN.S KOMMU N Detajpan för Begesund 1:235 m f, Granhagen Uricehamns kommun Västra Götaands än Upprättad een 17 december 2012 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET ANTAGANDEHAN D NG 13-06-24 INNEHÄLL

Läs mer

Motion 1983/84:2076. Jan-Erik Wikström m. fl. Äldreomsorgens inriktning. Fastslagna riktlinjer. En ny syn

Motion 1983/84:2076. Jan-Erik Wikström m. fl. Äldreomsorgens inriktning. Fastslagna riktlinjer. En ny syn 4 Motion 1983/84:2076 Jan-Erik Wikström m. f. Ädreomsorgens inriktning Antaet ädre ökar i vårt samhäe. 1975 fanns det drygt 1.2 mijoner personer i ådern 65 år och däröver. 1980 hade åderspensionärerna

Läs mer

Planstudie över Allarängen. Upprättad i september 2004 av PLAN & BYGG

Planstudie över Allarängen. Upprättad i september 2004 av PLAN & BYGG Planstudie över Allarängen Upprättad i september 2004 av PLAN & BYGG BAKGRUND I översiktsplanen beskrivs s k serviceorter på landsbygden och Allarängen är en av dem. Tanken är att ny bebyggelse på landsbygden

Läs mer

Hofterup tomtmark. Kävlinge kommun

Hofterup tomtmark. Kävlinge kommun Hofterup tomtmark Kävlinge kommun FASTIGHETSBESKRIVNING Skapa Ditt eget drömhus på ett unikt läge i hästtäta Hofterup. Högt belägen tomt om ca 3 ha hag-/skogsmark med positivt förhandsbesked om nybyggnation

Läs mer

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för DEL AV HULABÄCK 19:1 STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-26 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM I arbetet med Vallkärra Stationsby är det viktigt att finna områdets gränser och därmed dess form. Nedan följer en diskussion kring hur Vallkärra Stationsby bör växa. En av

Läs mer

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET 489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på

Läs mer

Fiske og jakt. Torsby och Sunne

Fiske og jakt. Torsby och Sunne Fiske og jakt Torsby och Sunne FISKA I SJÖ, ÄLV OCH BÄCK Kväsfiske med guide - ca 4 timmar Prova på fiske efter t.ex gädda, gös eer abborre. Enke förtäring ingår. Utrustning finns att hyra - ingår ej.

Läs mer

Lägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag

Lägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-26 FSN-2015/32.389 1 (2) HANDLÄGGARE Lundin, Tina tina.undin@huddinge.se Förskoenämnden Lägg konstgräs på gruspanen (kaninburen)

Läs mer

Tematisk översiktsplan för vindkraft

Tematisk översiktsplan för vindkraft Samrådsredogörelse 2011-09-13 Tematisk översiktsplan för vindkraft Planen har varit föremål för samråd under tiden 9/5 1/7 2011. Allmänt möte avhölls den 9/6 2011. Miljö- och byggnadsnämnden tillstyrker

Läs mer

r.j Uppvidinge Kallelse/underrättelse 2012-04-16 Miljö- och byggnadsnämnden Sammanträde med: Datum: 2012-04-26 Tid: KL 13.30

r.j Uppvidinge Kallelse/underrättelse 2012-04-16 Miljö- och byggnadsnämnden Sammanträde med: Datum: 2012-04-26 Tid: KL 13.30 r.j Uppvidinge ~ KOMMUN Kaese/underrättese 2012-04-16 Sammanträde med: Mijö- och byggnadsnämnden Datum: 2012-04-26 Tid: KL 13.30 Pats: Kommunhuset Åseda, sa Våraskruv Ärende 1. Upprop Biaga 2. V a av justerare

Läs mer