Berg och dal i bilhandeln. För närvarande rullar cirka i denna specialkommentar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Berg och dal i bilhandeln. För närvarande rullar cirka 900000. i denna specialkommentar"

Transkript

1 VEM VAGADE för fem år.edan drömma om at vi 1958 skue yckas so ja ov våra personbiar på utand" Berg och da i bihanden En starkt expanderande men annorunda och mer vågsam marknad väntar bibranschens fok, säger doc. Jan Waander i denna speciakommentar ti U:s undersökning För närvarande ruar cirka personbiar på våra vägar och genom bihanden kommer under året att försäjas mer än r 000 nya biar. Härti kommer försäjningen av begagnade biar. På den marknaden torde antaet avsut under het komma att röra sig om siffror uppemot Skue de prognoser som nstitutet nyigen gjort visa sig riktiga kommer personbisbeståndet år 1975 att röra sig om 2,4 mijoner vagnar och totaa antaet transaktioner på marknaden vara av storeksordningen köp per år. Biismen syssesätter redan nu ett betydande anta personer i industri och hande och antaet växer och kommer att växa atmer. Frågan om vad amänheten tycker om höstens nya bimodeer bir i framtiden inte bara en fråga ämpad för tidningarnas kåserispater utan a v stor bery dese för syssesättningen under det kommande året. 33

2 Diagram A visar hur försäjningen har utveckat sig på den svenska marknaden efter kriget. Från en obetydig försäjning på några tinusenta vagnar efter kriget har vi språngartat kommit upp på nivån Fram ti havårsskiftet i år åg försäjningen 6000 biar över föregående års. Skue försäjningen i år fördea sig på samma sätt över året som 1957 kommer vi under 1958 tipp ti en tota försä jning på personhiar. Det förefaer dock inte osanhikt att siffran i verkigheten kommcr att bi något ägre. Försäjningen på marknaden av i Sverige tiverkade eer sammansatta biar har samtidigt vuxit starkt. Sutet på 40tact rörde si produktionen för den svcnska marknaden om personbiar om äret. För närvarande rör det si( om dryt Expansionen har dock inte varit s! kraftig som för den totaa förs'ijningcn. De svensktiverkade biarnas ande av marknaden har därför sjunkit fr!n ca 40 procent i början p! femtiotaet ti knappt 30 procent för närvarande. Som syncs av diagrammet har kurvan över antaet svensktiverkade biar t.o.m. sjunkit absout sett under Kurvan kommer dock med a säkerhet att stiga under innevarande år. Den kurv. som återgetts i diagram A ger i andra sidan en skev förestäning om den svenska biindustrins expansion. En bättre bid av hur dcnm tett sig får man av diagrammen B och C. Dcn svenska biindustrin består av två het oika typer av företag nämigen des fabriker som tiverkar biar a v egen konstruktion, des företag som fungerar som sammansättningsfabriker fö' utändska biföreta.g. Som framgår av diagram B svarade tidigare den senare ty pen av fabriker för en myckct stor de av personbisproduktioncn. mincn på femtiotaet åg såunda deras produktion kring biar om året. Denna tiverkning har numera sjunkit ti endast några tusen yagnar om!ret. Detta sammanhänger mcd ändrade reationer mean tuen på import av färdiga biar resp. bidear. Aven av andra skä har denna typ ay tiverknin( bivit mindre önande. Dct är tydigen ncdäggningen av dessa fabriker som i"ger bakom den tidigare registrerade nedgången i produktionskurvan. Under dc senaste åren har vidare en mycket märkig utyccking ägt rum bctrhfandc personbiscxpo'tcn. Denna som tidigare var obetydi" uppg!r nu ti betydande siffror. Under 1957 exporterades åunda personbiar. Det rörde sig nästan utesutande om Vovo och SAAB. iir kommer siffrorna att ta ytterigare ett kraftigt kiv upp:t och kanske suta p! ett taomkrin;: Ti största deen );ih dcnn expon ti USA. Ser 11n ti den svcnska pcrsonbistijverkni",;cn i inskränkt bemärkese med bortseende från sammansättnincn av utändska m:irkcn finncr man att den stigit fån ';gmr 19 ti drygt 00::> ar nom denna rcn av biindustrin har vi atså haft en utomordentigt kraftig cxpansion. O<'n tivc kning som sedan gammat spehr den största roen för den svenska hiindusrrin :ir dock inre pcrsonbisprodktionen utan tih.erkningen av astbiar och bussar. Pi detta omride har man också sedan änge haft en stor export. U tveckingen framgår av diagram C. Personbistiverkningens kraftiga expansion under senare år har emeertid ett ti att de tv! grenarna för närvarande torde väga ungefär jämnt värdemässigt. Biindustrin är numera en av våra stora industrier. G3.r man ti industristatistiken för att få fram uppgifter om aritaet syssesatta etc. finner man emeertid, att den ämnat föga spår efter sig. Antaet syssesatta i bi och karosserifabriker har visserigen ökat starkt n'en uppgår ändå inte år 1956 ti mer än drygt Detta är emeertid ett typiskt uttryå för den svenska biindustrins struktur iksom för huvuddeen av a biindustri i värden. stor utsträckning arbetar man med dear som tiverkats vid andra industriföretag motorfabriker, på tpressningsindustrier etc. Det är emeertid inte bara andra verkstadsföretag som i större eer mindre grad är engagerade i bitiverkning utan även många andra industrigrenar. Amerika har man gjort vissa försök att beräkna i viken utsträckning oika industrier är beroende a v avsättningen inom biindustrin och därvid kommit fram ti imponerande siffror, som visar i hur hög grad t.ex. gummiindustrin, gasindustrin, textiindustrin och radioindustrin är beroende av avsättningen av biar, fö' att nu inte nämna ståverken. Man brukar såunda beräkna att det går it ika mycket stå tijj en bi som dess egen vikt. Vikten av andra materia bir ungefär ika stor som vikten av ståspiet vid tiverkningen. Mätt i ton konsumerade den amerikanska automobiindustrin år 1956 cirka 20 procent av ståverkens produktion, 42 procent av byproduktionen och mean 60 och 70 procent av produktionen av gummi och konstäder. Engand berämar man att kostnaderna för en ro 000 kronors bi i genomsnitt fördear sig på föjande sätt: Egna kostnader Löner Andra omkostn. Maskinkost. Vinst Skatter Råmateria et. Higum11i Kädse E. utrustn. Metaer.pm oh sta Div. deb.. Färg Gas Di'. kiip Kronor S H.O Tota kost:d ,101 försäljnngn AV NYA PERSONBLAR SVER"E DEN SVENSKA PRODUKTONEN AV PERSONBLAR ,,;. ).:. DEN SVENSKA PRODUKTONEN AV BUSSAR OCH LASTBLAR Ana 300 r försäjni., i 1000'a 2S0ir A, B ;;Li :RO;::NG RESP. BESTÄND AV /, B c PERSONBLAR SVERGE ,' /,,,, 200 " " Ta.1 fö,.öjaio, /' "./ SO r.,...,,, B.s.tånd 100 SO,",... ", D < J.,.

3 r i <? i +! Cirka 60 procent a v kostnaden igger atså i köp från andra inustrie'. Biismen skapar emeertid syssesättning inte bara i andra industrier utan även på många andra sätt. Det behövs fok för att underhåa och bygga vägar, för att säja biar, tibehör och reservdear och för att reparera och underhåa biparken, dessutom parkeringsvakter, bensinförsäjare arbetare ti ojeraffinaderierna, p:rsona ti mote osv. osv. Ti detta kommer så hea den stora gruppen av astbisförare och buss och droskchaufförer. Redan nu rör vi oss med en syssesättning inom dessa områden på mer än personer. Bara bireparatörerna torde för närvarande uppgå ti närmare r snabb takt är vi också på väg mot amerikanska förhåanden. Om prognoserna sår in skue såunda vår personbispark vara på amerikansk ni vå redan om 15 a 20 år. Vad betyder nu denna utvecking och vad kan den komma att betyda för svenskt näringsiv och svensk indumi? På ett område är återverkningarna uppenbara samhäsbyggandets. Mycket har det diskuterats hur och i viken takt våra städer och tätorter ska kunna omformas från häst ti bisamhäen. De krav som här stäb på våra resurser inger bekymmer på många hå och har föranett upprepade försag om att man borde försöka dämpa biismens utvecking. Vi rör oss emeertid också med industri och distributionsekonomiska probem. Hur kommer den framtida bimarknaden att se ut? Hur många och vika sags biar kommer' konsumenterna att vija köpa och vad fir det för konsekvenser för industrin? Det är dessa senare frigor, som jag ska försöka att kasta itet jus över mot bakgrunden av de undersökningar, som nyigen sutförts inom institutet. ) Jag kommer härvid enbart att syssa med personbiarna eftersom vår undersökning endast rör dessa. Acceerationsförmåga en tveksam egenskap nom nationaekonomien arbetar man med en teori som kaas acceerarionseffekten och som kan bereda en teoretiker ett stisamt nöje i hans kammare, men vars verkningar är ägnade att ge en bifabrikant onda drömmar. Accc1erationseffekten,ir agen om de små orsakerna och de sto ') J. Waander: Studier i biismens ekonomi. U. Sthm 9SS. ra verkningarna. Den är i hög grad aktue när det gäer biar. Biarna ämnar sina tjänster ti konsumenterna under en ån> föjd av år. Detta betyder, att om man vi H en förest:i nin om hur stor konsumtionen av.bitjänster. är under ett visst år, måste man utgå fr1n beståndet av biar. Det är aa biarna tisammans som evererar dc tjänster 1)1 konsumenterna konsumerar under året. Försäjningen av nya biar under året säger däremot ingenting direkt om konsumtionens storek. Har denna försäjning varit ika stor som årets skrotningar bir tydiren beståndet oförändrat och d:irmed även konsumtionen ika stor som året innan.") Detta även om försäjningarna skue ha varit dubbet större i år än föregående ir. När konsumenterna vi ändra sin konsumtion är det därför storeken av beståndet de är intresserade av. Förh!iandena är nu sådana att sm1 förändringar av beståndet eder ti stora förändrin);ar a' nyinköpen. Ett exempe kan kargöra tankegången. Låt oss anta an vi har en best1nd på biar och att dessa i genomsnitt har en ivsängd på a år. Ska vi 11111a konsumtionen oförändrad behöver vi under sådana omständigheter varje år köpa roo 000 nya biar för an ersätta dem som skrotats. Våra inkomster stiger nu och som ett resutat h:irav vi vi öka vår konsumtion av biar med, säg 20 procent. Bestndet måste ats stiga ti Detta betyder att ny inköpen detta år måste öka från roa 000 ti vagn:r. En konsumtionsökning på O procent eder atsi ti en ökning av försäjningen på 200 procent. Omvänt kan vi konstatera, att om vi vi skära ned vår konsumtion med t.ex. 10 procent si betyder det att försäjningen sjunker ti no. diagram D har vi ritat in utveckingen av beståndet och försäjningen av personbiar i Sverige under iren 1946 ti För åren baserar sig siffrorna på den prognos, som vi gjort upp inom U. Beståndet har som synes utveckat sig mycket jämnt. För försäjningen har däremot expansionen varit språngartad som ett resutat a v i diagrammet knappast synbara förändringar i beståndets ökningstakt. Acceerationseffekten gör sig tydigt märkbar. Försäjningskurvan visar för p.ognosperioden en tydig svacka för de narmaste åren. Skue denna prognos så in betyder det att vi inte skue uppnå 1957 års försäjning förrän :ir 'Att denna svacka uppträder beror på att vi tänkt oss an beståndsutveckingen fram ti 1975 ska föja en något mindre brant utande kurva än den gjort under de senaste fyra a fem åren. Det rör si emeertid som synes om en J;a1ska obetydig förändring a v umin!; en på kurvan. Det är cmeertiä denna svaga förändring av kurvans utni,nj;, som ger upphov ti den kraftiga ncdgangcn av försäjningarna. Försäjningssvackan ha" prickats i dia r;mmet. Detta bero" på att prognosen kan sägas visa att svackor av denna storeksordning kommer :t uppstå i framtiden. När en sådan svacka k'11 komma att shta in uttaar si emeertid pronosc1 intc om. Svackan kan ika vä sätta in nu som om fem år. Det finns också a ancdnin); att tro.ut fram ti 1975 försäjningskurvan komcr att avvika shä uppåt som nedåt frn ån);tidstrendcn vid fera tilien. Man kan inte, änta sig att biutveckingen ska föja en adees jämn in je. Det finns s1uunda a anedning att tro, att vi står inför en bimarknad, som varierar kraftigt frin år ti år. Detta kommer att stäa biindustrin och bihanden inför synnerigen besväriga och svårbemästrade probcm. Amcrika har man ångvarig och sorgig erfarenhet av denna marknadstyp. Hur utveckingen tett sig där under efterkrigstiden framgår av diagram E. (nästa sida) Besdindet stiger tydigen ganska jämnt år för år. Försäjningskurvan gör däremot vådsamma kast. Att vi hittis trots at varit så förskonade här i Sverige från sådana företeeser beror på två omständigheter. För det första har vi haft ett onormat ungt bestånd, viket minska' acceerationseffektens verkningar. För det andra har avvikeserna från ångtidstrenden atid gått uppåt. Sådan tur kan emeertid bibranschen inte ha i det oändiga. Framtidens marknad Biindustrin står inför besväriga paneringsprobem inte bara därför att efterfrågan kan beräknas variera starkt från år ti år, utan ocksi därför att man måste fatta besut så ingt i förväg om viken produkt man ska erbjuda konsumenterna. Det förefaer inte orimigt att tänka sig, att från det ögonbick man fattar de grundäggande besuten dröjer det kanske fem år ti den först;! bien av den nya typen ruar av bandet. Låt oss sedan tänka oss att vi måste säja denna nya bi med smärre ansiktsyftningar i itminstone 10 år, för att få ner kostnaderna på en konkurrenskraftig nivå. nnebörden av detta är, att om vi fattar besutet i dag, så kommer bien Ut i handen 1963 och ska s.a.s. igga precis»rätt» på marknaden omkring Exempet är itet extremt genom att vi tänkt oss, att det är fråga om en het ny mode, men det torde ge en reativt riktig förestäning om biindustrins faktiska probem. Det gäer att veta i dag vad fok vi köpa i mitten och sutet på 60taet. För den svenska biindustrin gäer 2) För att inte i onödan kringa ti framstänin!cn tar vi hiir inte hänsyn u att värdct 'av en bis tjänster något varierar med dess åder. 35

4 det härvid inte bara den svenska marknaden utan också de utandsmarknader som vid den tiden kan antas vara aktuea. Stor hänsyn måste givetvis också tas ti viken typ av biar, som de utändska jätteföretagen kan beräknas föra ut på marknaden vid den tid då vår nya mode kommer ut. Att rätt bedöma vad framtiden kan bära i sitt sköte på detta område är. uppenbarigen ofantigt svårt. Man behöver bara tänka på exportmarknaderna, där utveckingen är särskit svår att prognosticera. Erfarenheterna under de senaste åren bör härvid verka avsvakande på varje trosviss prognosmakare. Om det är något som man skue varit säker på för fem år sedan, så vore det vä, att det inte var möjigt att säja svenska personbiar i större kvantiteter på den amerikanska marknaden. Det vore ju som att barn försökte ära sina förädrar barnuppfostran. ) år kommer det emeertid förmodigen att säjas nästan ika mycket svenska personbiar i Amerika som man gjorde i Sverige för bara ett fåta år sedan. Hur detta varit möjigt är inte ens nu ätt att säga. Men åt oss för enkehetens sku bara håa oss ti den svenska marknaden för personbiar. Vad kan vi veta om den? Vika köper de nya biarna? Av aa människor som under ett år köper en bi, köper den övervädigande majoriteten en begagnad bil Detta gäer inte bara i Sverige utan överhuvudtaget i aa änder, där biismen nått ett bra stycke på väg. Att så bir faet beror på att människor som rege inte behåer sin bi dess iv ut. Sverige har enigt vår utredning biar en medeivsängd på ca 1,5!ir. Normat torde de under sin ivstid passera genom 4 a 5 personers händer innan de skrotas. Detta betyder att i ett stationärt bibestånd drygt 80 procent av aa köp på marknaden skue avse begagnade biar. ett expanderande bestånd bir andeen ägre. För närvarande torde den i Sverige igga vid 60 a 70 procent. Det är atså bara en mindre dej av biköparna som köper en ny bi. Dessa köpare består i sin tur a v två vitt skida kategorier, nämigen sådana som köper bi för första gången och sådana som byter in sin gama bi mot en ny. När biismen bryter igenom är den första kategorien den viktiga, så ) Det sokarr absurda i denna tanke är möjigen inte ika kart för barn som för förädrar. småningom bir emeertid inbytesköparna de adees dominerande. Sverige är vi på väg från det första skeo det ti det andra. För år 1954 kan man såunda beräkna att 65 procent av aa nya biar, som sådes ti privatpersoner, gick ti fok som bytte in en gamma bi. dag torde andeen vara påtagigt högre. För Amerika anges motsvarande ande för närvarande ti 90 a 95 procent. När Henry Ford gjorde sitt misstag Samma utvecking som vi nu uppever ägde i Amerika rum i mitten pit Otaet. Det är ärorikt att studera vad som då hände. Fram ti omkring 1910 var bien i USA en yxartike, som sådes ti ett fåta rika. Så kom Henry Ford med sin TFord. Ar 1910 såde han TFord ar för $ 780, 1913 hade han pressat priset ti $ Ha och såde Ar 1925 nådde han bottennoteringen $ 2 och såde 1.6 mijoner biar eer häften av a biförsäjning det året. Hans metod hade varit att säja en standardbi i at större kvantiteter ti at biigare pris. Fram ti mitten på 20taJet gick det utmärkt, därefter fungerade metoden sämre och 1927 fick han stänga sin fabrik för att sätta en het ny bi i produktion Mode A. Marknaden för den at biigare standardbien expanderade inte ängre utan började krympa. Vad som hade hänt var att Ford i konkurrensen om försragångsköparna med åga inkomster mötte b.a. sin egen TFord som begagnad i stora kvantiteter, och med den bien kunde han inte konkurrera. Efter TFordsepoken har fabrikanternas poitik i växande grad ght ut på att ocka fok, som redan har en bi, att köpa en ny. Denna strävan har drivit fram täta modebyten, ängre kredittider och en höjd kvaitet större, starkare biar. Priserna på genomsnittsbien har emeertid i fast penningvärde räknat egat reativt konstanta med en svag dragning uppåt under taet. Sutet på vår TFordepok? Biityp Reativa förddningen av å.rers nyrgistrering",r 1937 ' '.. Små europeiska vagnar 39,1 9 1,2 2. Stora europeiska samt europeiska yx och sportvagnar 0,3 3,3 3. Amerikanska vagnar 61,6 4,3 4. Okänd typ 1,2 Totat 101,0 1100,0 Denna dramatiska omvävning har emeertid så vitt jag kan se endast varit T Fordsepoken i europeisk version och den epoken skue atså nu g mot sitt sut. Anta 100 Försäjning i ta 90 Bosä.d.. Ujoner TOTAL FÖRSÄLJNN(j RESP. BESTÄND AV 10 PERSONBLAR USA / O 10 /... " " /'... T.ta firsöjning/.,, '....1."./ /, ", U Pr_ O NKOMSTFÖRDELNNGEN SVERGE,, )954 OCH 1975 E F " ' aering.enhete" disp.nibe i.k ". / " 1953 års pennngviirde) 15 : : : _ ',! Finns det nu anedning att tro, att den svens ka bimarknaden kommer O LL.2;4:68::::O12::1':"4 1618:=20::2:=2=7: nko1,1 att utvecka sig på samma sätt i fram i kr '1 tiden, dvs. att.;en svenska genomsnittsbien utveckas mot en at större och starkare bi och att 11odeförändringar kommer att spea en ökad ro, medan behovet av biig transport från de ägre inkomsttagarnas sida kommer att tifredsstäas av den begagnade bien? Enigt författarens mening är det mycket som taar för att utveckingen tenderar i den riktngen. Detta ian tyckas stå motsättning ti vära hittisvarande erfarenheter, enigt vika JUSt småbiarna varit sk fra11n!isrika i konkurrensen. Deras genombrott iustreras a v tabån nedan som visar hur.förs:ijnin);c1 fördeade sig på oika typer av bi ar ' 1937 och s ndex 100r SO BLPRSERNA* O(H DEN ALLMÄNNA PRSNV ÄN ÄREN 1958 (19 100) G 100 ;;"'u.ih=:>::::::::: *Exk ivo sk.o, ss S6 t 57 J 58..

5 Det igger naturigtvis nära ti hands att känna sig skeptisk mot min tes med hänsyn ti de europeiska småbiarnas stora framgång i dag på den amerikanska marknaden. Bakom denna succc igger emeertid av mycket att döma det förmandet, att de amerikanska biarna bivit så dyra i drift. Då kan småbiar konkurrera med de begagnade biarna, trots att småbiens inköpspris igger väsentigt högrc. Denna situation kan emeertid inte bi aktue i vårt and på decennier. Det är också tydigt att vi i framtiden under aa omständigheter har att räkna med en väsentigt bättre tigång på bra, begagnade biar än vi hittis varit vana vid. J mitten av femtiotaet var endast drygt 10 a 12 procent av bibest1ndet av ådern 6 ti 10 r. mitten pi sextiotaet är motsvarande ande drygt 25 procent. Denna konkurrens kommer småbisförsäjama under aa omständigheter att möta. Vad kommer de nya stora köpar. grupperna att v.ija ha? Vår inkomstfördening är starkt sned bottentung. Detta även om man räknar på disponibe inkomst inkomst efter skatt. Som framgår av diagram F har den adees övervä ;;ande deen av inkomsttagarna sm. inkomster. Med hänsyn ti detta förhåande bör i framtiden som en föjd av den amänna inkomststegringen mycket stora grupper av små inkomsttagare bi aktuea som bi köpare. Detta bör rimigtvis eda ti att marknaden för biiga biar växer starkt. Kanske så starkt att tiförsen av begagnade biar s.a.s. inte räcker ti utan det bir ett stort behov av även nya biar i de åga priskasserna. Detta skue atså eda utveckingen i annan riktning än som hävdats ovan. För att undersöka hur utveckingen kan tänkas bi har vi i diagrammet också ritat in inkomstfördeningen för år Denna fördening har räknats fram på basis av förutsättningen att genomsnittsinkomsten stiger med 3 % Om året. Vr prognos för biismens utvecking ger oss värden för andeen biägare j oika inkomstkasser år Vi kan därför räkna Ut hur biägarnas inkomstfördening kommer att se ut vid den tiden. Resutatet av en sådan beräkning framgh av tabån nedan. räknat med en kraftig ökning av tendensen att köpa bi. Räknar vi i stäet med en årig inkomsthöjning av 2 procent bir verkningarna desamma om än mindre accentuerade. ökningen av den ägsta kassen bir db. kraftigare. Dess ande stiger ti 20 procent. Ä ven om vi tar hänsyn ti verkningarna av inkomstfördeningens förändringar torde det därför finnas anedning att tänka sig, att vi genomsnittigt gr mot större och bättre biar. Det är emeertid här fråga om en förändring inte bara ti arten utan också ti graden. Hur omfattande verkningarna bir på nybisförsäjningen hänger i hög grad ihop med hur vi tänker oss att bimarknaden i framtiden kommer att se ut. Den extrema modeen är, att vi föjer amerikanerna tätt i sp8.ren och s.a.s. fyer på bimarknaden uppifrån, från de högre prisägena. Det bir då iten skinad i pris inean oika biar och samtidigt kommer nybisförsäjningens tyngdpunkt att kraftigt förskjutas. Den ur konsumenternas synpunkt önskvärda prisvariationen uppsth genom att de kan köpa en ny bi eer en mer eer mindre begagnad bi. Amerika har denna utvecking ett ti att biarna sinsemean bivit atmer ika. Det är numera nästan ingen skinad i fråga om pris, utrustning och kvaitet mean en yxutrustad Chevroet och en Cadiac. Utveckingen iustreras dramatiskt av tabån nedan, som visar hur biköpen fördeat sig på oika priskasser i Amerika 1925 resp (Priserna i 1935 års penningvärde.) Procentue fördening av personbiköpen p priskasser (grosshandespriser) i USA åren 1925 och S /0 % < 0 52 o o }6 > En annan mode är att nya biar s.a.s. kommer in efter hea prisskaan ungefär som för närvarande. Höjningen av nybisförsäjningens tyngdpunkt bir då inte fut så kraftig och prisspridningen bir väsentigt större. Hur pass nära vi kommer att föja det amerikanska mönstret är givetvis svårt att veta. At taar emeertid för att vi nu är p väg in i en annan typ av marknad och att förändringarna ur bihandens och biindustrins synvinke bir phagiga. Förändringarna torde göra sig märkbara inte bara i fråga om den typ av bi, som konsumenterna kommer att efterfråga i framtiden utan ocks i fråga om kraven på modebyte etc. Härigenom pherkas serieängder, säsongsvängningarna etc. Biarna ar bivit biiga När här har hävdats att vi utveckar oss mot större och bttre biar, så är det inte samma sak som att vi gr mot dyrare biar. Biindustrin har nämigen visat en betydande förmåga att successivt»sväja» sådana förbättringar genom rationaisering. Detta gäer för Amerika,och också för Sverige. '1' diagram G visas prisutveckingen under taet för de två dominerande modeerna Vokswagen och PV 444. Bådas priser har för år 19 satts ika med 100. Den amänna prisutveckingen under samma tid åskådiggörs genom konsumentprisindex. Under femtiotaet har priset på aa varor stigit med procent. Samtidigt har priset på dessa två, i stort sett oförändrade bimodeer, inte stigit med mer än 25 resp. 6 procent. Mätt i fasta priser har atså priset på dessa modeer sjunkit med 17 resp. 29 procent under den här tiden. Frh 1952 har priserna t.o.m. sjunkit absout sett. Biar har bivit mycket biiga. Den tekniska utveckingen har tydigen gett utrymme för en betydande kvaitetshöjning utan prishöjning. At taar för att detta gäer även för framtiden. Detta är viktigt att ha i minnet för dem, som ska försöka bedöma utveckingen och dessutom angenämt för 'konsumenterna att tänka på. nkomst (Disponibe. 53 3rs p.viirde) Biäg<trnas fördening 1954 '/, 1975 ' Det bir SO synes en mycket kraftig förskjutning mot högre inkomstägen. Det br emeertid tydigen också en viss ökmn!': av de ara ägsta inkomstkasserna. Detta sammanhänger dock mindre med att dessa kasser bir stora, än med att vi här EXPORTMODELLEN Saab Granurisma har denna imponerande instrumentutrusning. 37

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN .., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det

Läs mer

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande 7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom

Läs mer

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård

Läs mer

5. Roger Nordén, Ä:.' I

5. Roger Nordén, Ä:.' I ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfuírnäktigo i Timrå kommuns besut den 24 augusti 2015, 112 _.í»-i,,0_. D0k.d 99749 Postadress Besöksadress Teeïon Teefax Expeditionstid Box 314 Backgränd 9 0611-46 06 00 0611-51

Läs mer

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET 489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på

Läs mer

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen

Läs mer

Motion 1986/87 :Skl75

Motion 1986/87 :Skl75 Motion 1986/87 :Sk75 Jan Bergqvist m. f. (s) Försag ti sutig regering av statsbudgeten för budgetåret 1987/88, m. m. (kompetteringsprop.) ( 1986/87: 150) proposition 1986/87:150 (kompetteringsprop.) föreså

Läs mer

Ge bara ett svar på varje fråga. Välj det svar som passar in bäst. Det är viktigt att du svarar på samtliga frågor.

Ge bara ett svar på varje fråga. Välj det svar som passar in bäst. Det är viktigt att du svarar på samtliga frågor. [Q159] Förskoeenkät Väkommen ti enkäten! Här kan du svara på frågor om hur du tycker att förskoan fungerar. Kicka på pien för att starta enkäten. Du kan också kicka dig tibaka med piarna om du vi kontroera

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2009

Verksamhetsberättelse 2009 1 Uppsökande Verksamhet 29 Verksamhetsberättese 29 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Innehå Särskit Tandvårdsstöd i Västra Götaandsregionen 4 Personer med omfattande funktionshinder ska ha samma

Läs mer

l iootterdotterdotterdotterbolag

l iootterdotterdotterdotterbolag Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq

Läs mer

information förs in i prissystemets informationsmekanismer.

information förs in i prissystemets informationsmekanismer. mokratins underskott budgetunderskott är en föjd av sätt att fungera, hävdar M Buchanan och Richard E i sin bok Democracy in Deficit. Rof Engund diskuterar sutsatser och betydese för förhåanden. Hur kommer

Läs mer

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr. r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kaese/underrättese 2014-09-01 Sammanträde med: Barn- och utbidningsnämnden Datum: 2014-09-17 Tid: 13.30 Pats: Astermoskoan Ärende. Upprop Biaga 2. Va av justerare 3. Godkännande

Läs mer

Svenska Spels GRI-profil 2013

Svenska Spels GRI-profil 2013 Svenska Spes GRI-profi 2013 Svenska Spes Håbarhetsredovisning 2013 är en integrerad de av årsredovisningen och pubiceras även på svenskaspe.se. Redovisningen sker enigt GRI, nivå C+. Håbarhets redovisningen

Läs mer

Övning 7 Diffraktion och upplösning

Övning 7 Diffraktion och upplösning Övning 7 Diffraktion och uppösning Diffraktionsbegränsade system Om man tittar på ett objekt genom ett perfekt (aberrationsfritt) optiskt system avgörs hur små saker man kan se av diffraktionen i insen.

Läs mer

Vägskäl i bostadspolitiken

Vägskäl i bostadspolitiken GÖTHE KNUTSON: Vägskä i bostadspoitiken Visst går det att göra bostadsmarknaden rättvisare. Det hävdar riksdagsman Göthe Knutson (m) i denna artike, som des ger en bakgrund ti den sjunkande nyproduktionen

Läs mer

Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 2012

Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 2012 Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 01 Uppgift 1: Ett företag tiverkar säkerhetsutrustningar ti biar. Tiverkningen är föragd ti fyra oika änder, A, B C och D. I and A finns 0%

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Antagen av kommunfumäktige 2014-01-20 5 Besöksadress ya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunstyresen 685 80 Torsby direkt 0560-160 00 växe 0560-160

Läs mer

Superi mot välfårdssamhället

Superi mot välfårdssamhället PER UNCKEL: Superi mot väfårdssamhäet Btror akohomissbruket på att det är for ätt att {a tag på sprit? Frågan stäs av riksdagsman Ptr Uncke. Han hävdar att det inte kjäper med atr /Orbud. Vi må~ te i stäet

Läs mer

Frågeområde Funktionshinder

Frågeområde Funktionshinder Frågeområde Funktionshinder Nationea fokhäsoenkäten 2018 Gäveborg I avsnittet redovisas andeen som har någon form av funktionsnedsättning i form av nedsatt röreseförmåga, synprobem eer hörseprobem. I änet,

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång!

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång! Tisammans kan vi göra skinad. Här är en guide som hjäper dig att komma igång! VAD ÄR NICKELODEONS TOGETHER FOR GOOD? VAD ÄR PLAN INTERNATIONAL? Nickeodeon tror att vi kan göra gott tisammans. Nickeodeons

Läs mer

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem."

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem. Dagens frågor Front mot vida strejker Det goda förhåandet mean parterna på den svenska arbetsmarknaden har varit en nästan egendarisk företeese. Respekten för givna utfästeser har gjort det möjigt att

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen IF1330 Eära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strökretsära Mätinstruent Batterier Likströsnät Tvåposatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpo ät och si F/Ö8

Läs mer

l l l l l l l l l l l l l l l

l l l l l l l l l l l l l l l VD-Förord. "En spännande start och ett spännande sut" Ja så kan man besiva verksamhetsåret 202, där vi i början av året påbörjade den sista deen i "Nordstreamprojektet". Ett arbete som varit mycket framgångsrikt

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 27 {43) M SALA LEDNINGSUTSKOTTET. Ulrika Spärebo [S] inkom den 19 juni 2017 med rubricerad motion.

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 27 {43) M SALA LEDNINGSUTSKOTTET. Ulrika Spärebo [S] inkom den 19 juni 2017 med rubricerad motion. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 27 {43) M SALA LEDNINGSUTSKOTTET KOMMUN sammanträdesdatum 2018 03 20 70 Dnr 2017/804»?! Motion om att införa Skönsmomodeen i Saa kommuns hemtjänst = vafrihet på riktigt INLEDNING

Läs mer

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport

OPQ Beslutsfattarens Plus Rapport OPQ Profi OPQ Besutsfattarens Pus Rapport Namn Sampe Candidate Datum 25 september 2013 www.ceb.sh.com INLEDNING Den här rapporten är avsedd för injechefer och de som arbetar inom HR. Den innehåer information

Läs mer

Låt ledarskap löna sig!

Låt ledarskap löna sig! Låt edarskap öna sig! Ledarnas Chefsöner rapport 2010, om Ledarna chefsöner 2010 1 Innehå Låt önen spega edarskapets värde 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer

Läs mer

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter.

Nya svenska råvaror på skånsk mark. Hälsosammare livsmedelsprodukter. Nya svenska råvaror på skånsk mark. Häsosammare ivsmedesprodukter. Väkommen att investera i utveckingen av en råvara med aa förutsättningar att vinna en häsosam pats i ivsmedeshyorna. Europas bästa jordbruksmark

Läs mer

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l Motion ti riksdagen 1988/89: av Bengt Westerberg m. f. (fp) Förbättrad omvårdnad Det kan tyckas att en utvecking av den medicinska vården skue medfora mindre krav på omvårdnaden. Så är det dock inte as.

Läs mer

Datum Regional modell för strategiprocess för film och rörlig bild Diarienummer

Datum Regional modell för strategiprocess för film och rörlig bild Diarienummer Lnr. 1 Kuturnämnden PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2013-12-11 1 (1) 77 Regiona mode för strategiprocess för fim och rörig bid Diarienummer 1302706 Kuturnämndens besut 1. Kuturnämnden ägger rapporten ti handingarna.

Läs mer

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås

l l l l l l l l l l l Motion till riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskollärarutbildning i Borås Motion ti riksdagen 1988/89: Ub532 av Lennart B runander och Marianne Andersson (båda c) Förskoärarutbidning i Borås Bakgrund Riksdagen fattade under våren 1984 besut om avvecking av förskoäraroch fritidspedagoginjer

Läs mer

..:Ierg' och dal i bilhandeln. Pör närvarande rullar cirka NOI,.i;~'I2;A. i denna specialkommentar

..:Ierg' och dal i bilhandeln. Pör närvarande rullar cirka NOI,.i;~'I2;A. i denna specialkommentar I J 1 NOI.i~'I2A N lz. l 0-' ~ "CM VAGA DE för fem år sedan._llma om alt vi 1958 skulle lyckas sölja 30000 av våra personbilar på utlandet? (..:Ierg' och dal i bilhandeln En starkt expanderande men annorlunda

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

V ÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING

V ÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING K U N G L. S K O G S H Ö G S K O L A N S S K R I F T E R Nr 27 BULLETIN OF THE ROYAL SCHOOL OF FORESTRY STOCKHOLM, SWEDEN Redaktör: Professor LENNART NORDSTRÖM 1957 V ÄRLDENS FRAMTIDA VIRKESFÖRSÖRJNING

Läs mer

Väldigt låga siffror. Genomsnittet för landet ligger på 2,0.

Väldigt låga siffror. Genomsnittet för landet ligger på 2,0. BAKGRUND OCH SYFTE Sedan sutet av 1990-taet genomför Poisen okaa trygghetsundersökningar. Undersökningarna riktar sig ti amänheten och fångar den okaa trygghetsbiden i form av uppevda probem, utsatthet

Läs mer

SKÖTSELPLAN 2006-12-18 Dnr: 5114-19228-2006. Skötselplan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Hällefors kommun

SKÖTSELPLAN 2006-12-18 Dnr: 5114-19228-2006. Skötselplan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Hällefors kommun 1 (12) Marie Jonsson Direkt: 019-19 39 52 marie.jonsson@t.st.se Skötsepan för naturreservatet Knuthöjdsmossen i Häefors kommun Föregående skötsepan för Knuthöjdsmossen utarbetades inom Skogsvårdsstyresen

Läs mer

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen IF1330 Eära F/Ö1 F/Ö4 F/Ö2 F/Ö5 F/Ö3 Strökretsära Mätinstruent Batterier Likströsnät Tvåposatsen KK1 LAB1 Mätning av U och I F/Ö6 F/Ö7 Magnetkrets Kondensator Transienter KK2 LAB2 Tvåpo ät och si F/Ö8

Läs mer

Energiläget i Åmål Sammanställt våren 2004

Energiläget i Åmål Sammanställt våren 2004 Energiäget i Åmå Sammanstät våren 2004 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 BAKGRUND & SYFTE... 5 MÅL & FRÅGESTÄLLNING... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR & METOD... 5 ENERGIANVÄNDNING

Läs mer

Vet du varför de norska hundarna har så platta nosar? Nej. Dom har jagat parkerade bilar.

Vet du varför de norska hundarna har så platta nosar? Nej. Dom har jagat parkerade bilar. Vet du varför de norska hundarna har så patta nosar? Dom har jagat parkerade biar. Har du hört om den senaste norska uppfinningen? En vattentät tepåse. Vet du när norrmännen bränner fötterna? När dom stryker

Läs mer

REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR

REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR REGELBUNDEN INSPEKTION AV SKOLOR SAMARBETE - VAD INSPEKTERAS - HUR FRAMSKRIDER INSPEKTIONEN OCH - HUR FRAMSKRIDER FORTSÄTTNINGSÅTGÄRDERNA Häsoinspektörernas svenskspråkiga skoningsdagar 8.-9.10.2014 Tammerfors

Läs mer

Chefen & Arbetsmiljön

Chefen & Arbetsmiljön Chefen & Arbetsmijön INNEHÅLL Arbetsmijö vad är det? 4 Varför satsa på arbetsmijön? 5 Arbetsmijö ständigt pågående 7 Måste eer möjighet? 8 När mår vi bra på jobbet? 9 Ledarskapet som arbetsmijöfaktor 10

Läs mer

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika Utrikeskrönikan granskar i dag den brittiska tidningsbranschen, närmare bestämt utveckingen på och kring Londons ärevördiga tidningsgata Feet Street. Den nya tekniken gör

Läs mer

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län LAFA 1:2005 Sex- och samevnadsundervisning i skoan En kartäggning av sex- och samevnadsundervisningen på sju högstadieskoor i Stockhoms än Landstinget förebygger aids (Lafa) är Stockhoms äns andstings

Läs mer

DATUM 2015-05-08 KFN-2015/154.387

DATUM 2015-05-08 KFN-2015/154.387 HUDDINGE KOMMUN KUL TUR- OCH FRITIDSNAMNDEN TJÄNSTEUTLATANDE DATUM DIARIENR 2015-05-08 KFN-2015/154.387 SIDA 1 (2) HANDLÄGGARE Wessem, Mats 08-535 317 37 Mats. Wessen@huddinge.se Kutur- och fritidsnämnden

Läs mer

Energiläget i Mellerud

Energiläget i Mellerud Energiäget i Meerud Sammanstät våren 2004 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 5 BAKGRUND & SYFTE... 5 MÅL & FRÅGESTÄLLNING... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR & METOD... 5 ENERGIANVÄNDNING I MELLERUDS

Läs mer

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001

Utbildningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Utbidningsprogram Hogia PA-kompetens AB våren 2001 Hogia PA-kompetens AB Kompetens är färskvara. Inte minst inom det personaadministrativa området. Ständig uppdatering är en förutsättning för din framgång

Läs mer

Samtal med Stig Malm

Samtal med Stig Malm Samta med Stig Mam LO:s nyvade andre ordförande, Stig Mam, som amänt tippas efterträda Gunnar Nisson som LO-ordförande, intervjuas här av civiekonom Rof Engund. Fråga: Jag tänkte att vi skue börja med

Läs mer

[ /:J(P. ~~~t FUSIONSARET t", STRUKTURFONDEN OCH. INnUSTRIFöRBUNnETS TInSKRIFT ex. ' lo/år

[ /:J(P. ~~~t FUSIONSARET t, STRUKTURFONDEN OCH. INnUSTRIFöRBUNnETS TInSKRIFT ex. ' lo/år . [ :J(P FUSIONSARET t", OCH STRUKTURFONDEN. '.~v Bengt Ryden a \ INnUSTRIFöRBUNnETS TInSKRIFT 9.00 ex. ' Oår ~~~t 6 7 Konsekvenserna för arbetskraften av de senaste årens starka fusionsvåg har ännu så

Läs mer

Nr 742. Mot. 1973:742 lo. av fru Eriksson i Stockholm m. fl. angående utfonnrtingen av planerad tenninalbyggnad på Arlanda flygplats.

Nr 742. Mot. 1973:742 lo. av fru Eriksson i Stockholm m. fl. angående utfonnrtingen av planerad tenninalbyggnad på Arlanda flygplats. Mot. 1973:742 O Nr 742 av fru Eriksson i Stockhom m. f. angående utfonnrtingen av panerad tenninabyggnad på Aranda fygpats. En ny utrikes terminabyggnad på Aranda är besutad. Det är i hög grad en fråga

Läs mer

Timkostnadsnorm för år 2015

Timkostnadsnorm för år 2015 DoMSTOLSVERKET SVERIGES DOMSTOLAR DATUM 2014-09-29 DIARIENR 1319-2014 1 (1) Regeringskansiet Justitiedepartenentet 103 33 Stocd10m Timkostnadsnorm för år 2015 Enigt 3 förordningen (2009:1237) om timkostnadsnofn

Läs mer

Återinför namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås svar på medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking

Återinför namnet Drevviksstrand i stället för Östra Skogås svar på medborgarförslag väckt av Lars Andersson, Björn Engman, Bo Lundberg och Kim Wiking KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA 2014-11-03 KS-2012/260.109 1 (3) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyresen Återinför namnet Drevviksstrand i stäet för Östra

Läs mer

Umeå C Utveckling AB, 556867-8279. Byggnaden Lokstallarna pa Umea 7:4

Umeå C Utveckling AB, 556867-8279. Byggnaden Lokstallarna pa Umea 7:4 Hyresavta 2014-10-20 Hyresvärd Hyresgäst Hyresbjekt Tifart m.m. Umeå C Utvecking AB, 556867-8279. Umea Kuturhus Byggnaden Lkstaarna pa Umea 7:4 Ti hyresbjektet hör tifart för i ch urastning med frdn, se

Läs mer

------------------------- -------------------- ---------------------------------

------------------------- -------------------- --------------------------------- A.RaVBXBMPLAR Sida: 1 Anm.upptagande p -mynd : STOCKHOLMS LÄN Dnr: Bnhet: 80NC/H Myndighetskod: 0201 Dnr annan p-mynd: AnmAningsdatum: 2010-09-02 k: 20.30 Amnäningssitt: se fritext upptagen av: Pa Thomas

Läs mer

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling Biaga 1A Redovisning av fiberråvara Leverantör: Produkt: Tiverkare/everantör: För dokumentation av fiberråvara: Träsag/växt och geografiskt ursprung (and/destat och region/provins) Mängd (på årsbasis)

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Mälarhöjdens ryttarsällskap

Mälarhöjdens ryttarsällskap !ivenska RDSPORar STADGAR FöR Mäarhöjdens ryttarsäskap Bidat 1949 Stadgarna faststäda av årsmöte den 2016-02-23 enigt Svenska Ridsportförbundets typstadgar faststäda av Förbundsstyresen 2005-08-18 Stadgar

Läs mer

Totalkväve. Transport av totalkväve 2004 2013. Kvävetransport. ton/år. Totalkväve, ton/år P12 P13.1

Totalkväve. Transport av totalkväve 2004 2013. Kvävetransport. ton/år. Totalkväve, ton/år P12 P13.1 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Totakväve Totakvävekoncentrationen i vattnet ökar successivt ängs oppet från nivån 46 µg N/ i ti 84 µg N/ i.1. Jämfört med 2 har haterna i år ökat

Läs mer

Mekanik 2 f or F Obligatorisk del

Mekanik 2 f or F Obligatorisk del Tentamen i Mekanik 2 för F, FFM521 och FFM520 Tisdagen 15 apri 2015, 8.30 12.30 Examinator: Martin Cederwa Jour: Martin Cederwa, ankn. 3181, besöker tentamenssaarna c:a k. 9.30 och 11.30. Tiåtna hjäpmede:

Läs mer

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng

Angående ansökan om tillstånd till kameraövervak n i ng REMISS 1 (1) Länsstyresen Skåne 2014-09-19 Dnr 211-23206-2014 Kontaktperson Förvatningsavdeningen Axe Starck 010-2241000 Ängehoms kmjm,~n 2014-09- 2 2 Angående ansökan om tistånd ti kameraövervak n i ng

Läs mer

Ji'!v. l l l l l ENTRUM. l l. l l l l GASTEKNISK FORSKNING OCH UTVECKLING PROJEKTRAPPORT

Ji'!v. l l l l l ENTRUM. l l. l l l l GASTEKNISK FORSKNING OCH UTVECKLING PROJEKTRAPPORT s ENTRUM ~-! -- ------ -- Ji'!v GASTEKNISK FORSKNING OCH UTVECKLING PROJEKTRAPPORT Rapport GC 89.03 EMISSIONSMÄTNINGAR VID o - LAGNOx-BRANNARE Nygaards handesträdgärd Kje Wanseius KW ENERGI Apri 1989 ~AGNO=-BRÄNNARE

Läs mer

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET

KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET KUNGL ÖRLOGSMANNA SÄLLSKAPET N:r 5 1965 KOMMENOCRKAPTENEN GUNNAR GRANDIN Kostnad och effekt hos marina vapensystem - några refexioner inför dagens tekniska och ekonomiska utvecking Föredrag hået av kommendörkapten

Läs mer

Nr Mot. 1975: av herr Hermansson m. D. med anledning av propositionen 1975: 97 angående rörlig pensionsålder m. m.

Nr Mot. 1975: av herr Hermansson m. D. med anledning av propositionen 1975: 97 angående rörlig pensionsålder m. m. Mot. 1975: 2129 6 Nr 2129 av herr Hermansson m. D. med anedning av propositionen 1975: 97 angående rörig pensionsåder m. m. Under hea den ånga tid opinionsyttringar förekommit och försag stäts om sänkt

Läs mer

Lägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag

Lägg konstgräs på grusplanen (kaninburen) vid Dagsvärmarens förskola - medborgarförslag BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-26 FSN-2015/32.389 1 (2) HANDLÄGGARE Lundin, Tina tina.undin@huddinge.se Förskoenämnden Lägg konstgräs på gruspanen (kaninburen)

Läs mer

Tentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel. Lycka till! Problem

Tentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel. Lycka till! Problem Institutionen för Mekanik Nichoas paidis te: 79 748 epost: nap@mech.kth.se hemsida: http://www.mech.kth.se/~nap/ Institutionen för Mekanik Erik Lindborg te: 79 7583 epost: erik@mech.kth.se Tentamen i SG4

Läs mer

Motion 1983/84:2076. Jan-Erik Wikström m. fl. Äldreomsorgens inriktning. Fastslagna riktlinjer. En ny syn

Motion 1983/84:2076. Jan-Erik Wikström m. fl. Äldreomsorgens inriktning. Fastslagna riktlinjer. En ny syn 4 Motion 1983/84:2076 Jan-Erik Wikström m. f. Ädreomsorgens inriktning Antaet ädre ökar i vårt samhäe. 1975 fanns det drygt 1.2 mijoner personer i ådern 65 år och däröver. 1980 hade åderspensionärerna

Läs mer

e l h a ll byb o 4-6 januari Cupen för hela föreningen +

e l h a ll byb o 4-6 januari Cupen för hela föreningen + 1995 2020 m e n m o t k i ä V h a n e byb o 4-6 januari 2020 - Cupen för hea föreningen + Väkommen ti 2020 års jubieumsuppaga av Habyboen! För 25:e året i rad bjuder IF Haby HK in ti handbosfest i Jönköping

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2012 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2012 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Innehå Särskit Tandvårdsstöd 4 Gratis Munhäsobedömning hemma 4 Smidigare samarbete fer uppsökta ja-tackare 5 Artike: Samverkansavvikeser

Läs mer

Stjerneskolans matsat Torsby. Onsdagen den 2 december 2015 klockan 13:00 i kommunhuset. Sammanträdestider 2016 KST 2015/757

Stjerneskolans matsat Torsby. Onsdagen den 2 december 2015 klockan 13:00 i kommunhuset. Sammanträdestider 2016 KST 2015/757 KOMMUNFULLMÄKTIGE Kaese/underrättese Tid Tisdag 24 november 2015 kockan 18:00. Pats Stjerneskoans matsat Torsby. Gruppmöte Kockan 16:00 i saarna 258, 260, 262 och 263. Tid för justering Onsdagen den 2

Läs mer

Angående utökat samarbete, enligt kriterier DUA "Unga till arbete". orgnr: orgnr:

Angående utökat samarbete, enligt kriterier DUA Unga till arbete. orgnr: orgnr: Lia Edets Kommun samarbete med Arbetsförmedingen Ae ÖVERENSKOMMELSE Angående utökat samarbete, enigt kriterier DUA "Unga ti arbete". Parter Lia Edets kommun Arbetsförmedingen, ALE orgnr:212000-1496 orgnr:202100-2114

Läs mer

DOM YRKANDEN OCH UTVECKLING AV TALAN

DOM YRKANDEN OCH UTVECKLING AV TALAN BAKGRUND Sida2 13-1 3 Överkaix kommun har genomfört upphanding (förenkat förfarande) av måningsarbeten. Enigt tideningsbesked den 20 december 2012 tideades Beckmans Måeri, Norrmåeri AB och Hjems Måeri

Läs mer

i61 's?~ t/af fur si~ /?!:i{. O f-31 ~ ~52; LffO

i61 's?~ t/af fur si~ /?!:i{. O f-31 ~ ~52; LffO 'UJ Lt - 1 'Z-- o; Tekniska kontoret Ängehoms kommun Tekn. chef Mikae Fritzon den 9/12 2014 Hej! Fortsättning på mitt Medborgarförsag. Jag utnyttjar tiden ti att undersöka marknaden och träboagen och skickar

Läs mer

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare i ledamots ställe markerade med xx):

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare i ledamots ställe markerade med xx): KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KS 12 342 (371) Kommstyresen 2012-11-20 PROTOKOLL FRÅN SAMMANTRÄDE MED KOMMUNSTYRELSEN Pats och tid: Asarumssaen, k7.00-18.30 Närvarande: (markerade med x, tjänstgörande ersättare

Läs mer

Nominering av ledamöter till Intresseföreningen Bergslagets styrelse mm

Nominering av ledamöter till Intresseföreningen Bergslagets styrelse mm Biaga KS 2014/38/1 INTRESSEFÖRENINGEN KOMMUNER OCH REG10NER1 SAMVERKAN Ti Intresseföreningen Bergsagets medemmar SALA KOMMUN Kommunstyresens förvatning Ink. Diarienr..20 4 j Dpb: 2014-01- 2 g ' ~ :-:.JAktbiaga

Läs mer

VENNGARN 1:17. Bjerking AB. Uppdrag nr 13U22912 Sida 1 (1 O) Aridtelder Ingenjörer. Uppdragsnamn Venngarn 1:17. Caterina Kullman.

VENNGARN 1:17. Bjerking AB. Uppdrag nr 13U22912 Sida 1 (1 O) Aridtelder Ingenjörer. Uppdragsnamn Venngarn 1:17. Caterina Kullman. Sida 1 (1 O) Aridteder Ingenjörer Uppdragsnamn Venngarn 1:17 Sigtuna kommun Vanngarn 1:17 Caterina Kuman Heimdasgatan 20 19550 Märsta Uppdragsgivare Katarina Kuman Heimdasgatan 20 Vår handäggare Oa Justin

Läs mer

mellanställning var ofta svår, men på denna huvudpunkt kapitulerade den aldrig, och alla Axel Oxenstiernas bemödanden som direktor för det

mellanställning var ofta svår, men på denna huvudpunkt kapitulerade den aldrig, och alla Axel Oxenstiernas bemödanden som direktor för det meanstäning var ofta svår, men på denna huvudpunkt kapituerade den adrig, och aa Axe Oxenstiernas bemödanden som direktor för det evangeiska väsendet i Tyskand kunde icke rubba detta hinder. Ytterst märkigt

Läs mer

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi

jlsocialstyrelsen 2014-03-03 Regler och behörighet/klassifikationer Dnr: 4.2.1-5512/2014 och terminologi jsociastyresen 204-03-03 Reger och behörighet/kassifikationer Dnr: 4.2.-552/204 och terminoogi Termista samt svarsma Biaga Läkemedessäkerhet (6) Svar ämnat av (kommun, andsting, organisation etc.): Inspektionen

Läs mer

ÅTGÄRDER MOT VARDAGSBROTT

ÅTGÄRDER MOT VARDAGSBROTT ÅTGÄRDER MOT VARDAGSBROTT FÖR TRYGGA HANDELSPLATSER 2 ETT RÄTTSSÄKERT SAMHÄLLE Vardagsbrott är brott som drabbar medborgaren i vardagen. Det kan handa om en stuen cyke, skadegörese av bien på en parkering,

Läs mer

STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP

STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP t j~ -.. ~-. '-~ STAMMANSI(APET EN ELITGRUPP EN UNDERSÖKNING RÖRANDE REKRYTERINGEN TILL ARMENS STAMSKOLOR Av fi. ic. TORSTEN HUSEN, Lund I SITT för två år sedan avgivna betänkande föresog»lantförsvarets

Läs mer

För G krävs minst 16p, för VG minst 24p. Miniräknare och utdelade tabeller

För G krävs minst 16p, för VG minst 24p. Miniräknare och utdelade tabeller ÖRERO UNIVERSITET Handeshögskoan i Örebro Tentamen i Ekonomistyrning, Fö1018, 7,5 hp nta uppgifter: Max poäng: etyg: nsvariga ärare: Tiätna hjäpmede: 6 32 För G krävs minst 16p, för VG minst 24p Kerstin

Läs mer

Svanenmärkning av Städtjänster

Svanenmärkning av Städtjänster Svanenmärkning av Städtjänster Version 2.3 17 mars 2009 30 juni 2016 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är en Svanenmärkt städtjänst? 3 Varför väja Svanenmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 3 Hur söker man?

Läs mer

Två modeller, en SuperFeed rotorinmatare eller ett CropCutter skäraggregat.

Två modeller, en SuperFeed rotorinmatare eller ett CropCutter skäraggregat. New Hoand BR7000 BR7060 BR7070 brett urva Två modeer, många varianter. De två modeerna i New Hoand fexkammarserie kan utrustas för att passa oika förhåanden. BR7060 kan pressa baar som har upp ti 1,50

Läs mer

------=-= Att bryta tystnaden DENNIS BRINKEBACK:

------=-= Att bryta tystnaden DENNIS BRINKEBACK: DENNIS BRINKEBACK: Att bryta tystnaden Denna artike försöker spega debattkimatet på ett statigt verk. Trots att många anstäda är väutbidade akademiker vågar de inte deta i samhäsdebatten med tanke på sin

Läs mer

Byggforskning 68. statens råd för byggnadsforskning

Byggforskning 68. statens råd för byggnadsforskning Byggforskning 68 Byggforskning 68 statens råd för byggnadsforskning statens råd för byggnadsforskning AB Egneiska Boktryckeriet, Stockhom 1968 Innehå sid ~ro~ 7 ByggforskningeniS resurser och behov. Tekn

Läs mer

BUSSBOLAG TAR l ADE I

BUSSBOLAG TAR l ADE I s., i, t m, G3 e. w,. f.se gagnar -,.- i -- ---=-" _M_f,,/-/" T 7 i....n. En av de nya Scania 112, Foto: Maria 0' f BUSSBOLAG TAR _ _ADE GDG Bitrafik AB, som är moderboag i GDG-koncernen, bidades år 1932,

Läs mer

Leaderområde VÄXTLUST VÄRMLAND. Utvecklingsstrategi

Leaderområde VÄXTLUST VÄRMLAND. Utvecklingsstrategi Leaderområde VÄXTLUST VÄRMLAND Utveckingsstrategi 2014-2020 Vad är Leader och vad är Växtust Värmand? Växtust Värmands prioriterade teman Leader är en metod för okat edd utvecking Projektet ska handa om

Läs mer

Om- och utbyggnad av Edboskolans kök och lastkaj

Om- och utbyggnad av Edboskolans kök och lastkaj BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-12 GSN-2013/519.252 1 (4) HANDLÄGGARE Hammarund, Bengt 08-535 360 29 Bengt.Hammarund@huddinge.se Grundskoenämnden Om- och

Läs mer

JORDBRUK OCH INDUSTRI EN BLICK TILLBAKA OCH EN BLICK FRAMÅT. 1/2 miljon människor (från 2,D till 2,4 milj.), medan gruppen

JORDBRUK OCH INDUSTRI EN BLICK TILLBAKA OCH EN BLICK FRAMÅT. 1/2 miljon människor (från 2,D till 2,4 milj.), medan gruppen JORDBRUK OCH INDUSTRI EN BLICK TILLBAKA OCH EN BLICK FRAMÅT Av statsrådet FRITJOF DOMÖ TILL utgångspunkt för några amänna jämföreser mean jordbruket och industrien vi jag väja tiden omkring 1890. 1 J ordbruket,

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

Ledarnas rapport om chefslöner 2012

Ledarnas rapport om chefslöner 2012 Så beönas edarskap Chefsöner 2012, Ledarna Ledarnas rapport om chefsöner 2012 1 Innehå Så beönas edarskap 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer önens storek?

Läs mer

SÄRTRYCK. J an Wallander. Bilismens finansiering

SÄRTRYCK. J an Wallander. Bilismens finansiering SÄRTRYCK J an Wallander Bilismens finansiering Bilismens finansiering AV JAN WALLANDER Före det andra världskriget fanns det ca 180.000 personbilar i vårt land. I dag torde antalet röra sig kring 700.000.

Läs mer

Svanenmärkning av Städtjänster

Svanenmärkning av Städtjänster Svanenmärkning av Städtjänster Version 2.1 17 mars 2009 30 juni 2012 Nordisk Mijömärkning Innehå Varför väja Svanmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 3 Hur söker man? 4 Vad krävs för att bi Svanenmärkt 5

Läs mer

Pressmeddelande Från Regionkansliet :30

Pressmeddelande Från Regionkansliet :30 Pressmeddeande Från Regionkansiet 2010-06-22 14:30 Besut i regionstyresen 22 juni Vid regionstyresens sista möte före sommaruppehået fattade styresen besut i 23 ärenden. Man behandade band annat frågor

Läs mer

Innehåll. Inledning 3

Innehåll. Inledning 3 Innehå Inedning 3 VAD ÄR ROKS? 3 Roks värdegrund och kvinno- och tjejjourernas unika stäning 4 Vad gör kvinnojourer och tjejjourer? 4 Medemskap i Roks 5 VARFÖR STARTA EN JOUR? 7 Hur ska ni nå ut ti bivande

Läs mer

Föreläsning 9. Induktionslagen sammanfattning (Kap ) Elektromotorisk kraft (emk) n i Griffiths. E(r, t) = (differentiell form)

Föreläsning 9. Induktionslagen sammanfattning (Kap ) Elektromotorisk kraft (emk) n i Griffiths. E(r, t) = (differentiell form) 1 Föreäsning 9 7.2.1 7.2.4 i Griffiths nduktionsagen sammanfattning (Kap. 7.1.3) (r, t) E(r, t) = t (differentie form) För en stiastående singa gäer E(r, t) d = d S (r, t) ˆndS = dφ(t) (integraform) Eektromotorisk

Läs mer

Fjällen i Fokus 2006

Fjällen i Fokus 2006 FjäMistra-rapport nr. 25 Fjäen i Fokus 2006 En konferens om fjäens möjigheter och begränsningar Konferensrapport FjäMistrarapport Rapport nr: 25 ISSN 1652-3822 december 2006, Umeå Redaktör: Anders Essein

Läs mer

Datum Rapportering ej verkställda beslut samt verkställda beslut- kvartal 4 år 2014

Datum Rapportering ej verkställda beslut samt verkställda beslut- kvartal 4 år 2014 Kristinehamns kommun Socianämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 015-0-19 s n Sida 7() )aaj.s-! tö/d{ ~nr.ao's-: JJ( SN 37 SNau 5 Rapportering ej verkstäda besut samt verkstäda besut- kvarta 4 år 014 Besut

Läs mer

Översyn och ändring av taxa för offentlig kontroll av livsmedel 2019 Dnr MBN2018/80/03. Miljö- och bygglovsnämndens beslut

Översyn och ändring av taxa för offentlig kontroll av livsmedel 2019 Dnr MBN2018/80/03. Miljö- och bygglovsnämndens beslut SUNNE KOMMUN Mijö- och byggovsnämnden Mbn 92 PROTOKOLL Sammanträdesdaturr 2018-11-19 SUNNE.K_OMMUN' KOMMUNSmELSÉN'd Ink Avg 2018-11- 2 0 ^...^^.US _^^^.^i... Ida ^(16) ^ Översyn och ändring av taxa för

Läs mer

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analysers författningssamling ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generaldirektör Dan Hjalmarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers författningssaming ISSN: 2000-2971 Utgivare: Generadirektör Dan Hjamarsson Myndigheten för tiväxtpoitiska utvärderingar och anaysers föreskrifter

Läs mer