S a m m a n f a t t n i n g

Transkript

1 F ö r o r d Riksintressen för kuturmijön, deras historia, nutid och framtid. Studien hoppas jag kunna vara ett diskussionsunderag i arbetet med dessa riksintressen på natione nivå, men även på oka nivå där det ara största ansvaret i sutändan igger. Detta examensarbete är utfört vid Institutionen för Fysisk panering på Bekinge Tekniska Högskoa. Arbetet omfattar 20 poäng och är den avsutande kursen på tekniska magisterprogrammet Fysisk panering. Handedare har varit Professor Gösta Bücher och Länsantikvarie Leifh Stenhom. Tack ti Riksantikvarieämbetets Kuturmijöavdening, särskit Pan- och bebyggeseenheten för Er kunskap och at materia Fotoenheten på Riksantikvarieämbetet för biderna Mina handedare Gösta och Leifh för a positiv och negativ kritik Min pojkvän Danie som varit en kippa att uta mej mot i aa mina humörsvarianter Mamma och Pappa för korrekturäsning och andra praktiska saker Aa andra som funnits ti hands, syskon, vänner, opponenten Lisa Sara Bergvin Stockhom mars

2 S a m m a n f a t t n i n g I Sveriges mijömåsproposition 2000/ 01:130 finns må och demå för mijön i Sverige som ska uppnås inom en generation. Ett exempe är ett demå under mået God bebyggd mijö som yder: Senast år 2010 ska fysisk panering och samhäsbyggande grundas på program och strategier för hur kuturhistoriska och estetiska värden ska tas ti vara och utveckas. Många gånger finns konfikter mean oika intressen vid panering, och då är det viktigt att kunna väga dessa mot varandra b för att hitta den ösning som är mest ångsiktigt håbar. Det är inte en enke uppgift u att kunna bruka och ta vara på dessa värden på ett bra sätt så att oika intressen inte motarbetar varandra. Syftet med examensarbetet är att studera de motsättningar och samspe som kan finnas inom och mean kuturmijövårdens riksintresseområden. Syftet är även att studera de oikheter som finns i urva och 2e bedömning av kuturmijövårdens riksintressen. Dessa studier undersöker vika behov det finns att i den kommande revideringen av dessa riksintressen utvecka urvasgrunder och principer för avgränsning med hänsyn ti mijökvaitetsmåen. Den första deen av examensarbetet ger bakgrundsfakta om begrepp, agar och mijömå. Begrepp inom kuturmijöområdet som ofta förekommer i arbetet är band annat kuturarv, riksintresse för kuturmijö, kuturminne och kuturreservat. Dessa begrepp definieras och förkaras. Ur de oika agarna, Mijöbaken, Pan- och byggagen och Lag om kuturminnen mm. sammanfattas de avsnitt som kan bi aktuea vid panering gäande riksintresseområden för kuturmijön. Kapitet beskriver även översiktigt ett av de femton mijökvaitetsmå som riksdagen har antagit, nämigen Hav i baans samt evande kust och skärgård. 2

3 Den andra deen av examensarbetet ineds med en översikt över de fjorton kustänen, för att ge en uppfattning om hur andets kustområden ser ut natur- och kuturgeografiskt och de oika änens engagemang i mijömå. Här ges även en sammanfattning av regionaiseringarna av mijömået Hav i baans samt evande kust och skärgård, och hur riksintressemijöerna har behandats i de regionaa mijömåsdokumenten. Därefter ges en sammanstäning av kuturmijöns riksintressetyper, och en översiktig jämförese av riksintressefördeningen ängs Sveriges kust- och skärgårdsområden. Beskrivningarna är citerade från en ordista som togs fram i samband med den senaste revideringen som gjordes av riksintressena på mitten av 1990-taet. Endast de mijötyper som berör kust och hav är beskrivna. Den metod som använts i vindkraftsuppdraget för att beskriva kuturhistoriska karaktärsområden förkaras. I den djupstudien som gjorts för tre än, Västra Götaands, Skåne samt Västernorrands än, jämförs riksintresseurva, avgränsningar, kuturmijöprofi och regionaa mijömå. Hur de änen har redovisat karaktärsområden enigt vindkraftsuppdraget diskuteras även. Studierna har visat att det finns skinader mean änen i urva, avgränsning och beskrivningar av riksintresseområden för kuturmijö. Det kan urskijas naturiga oikheter som beror på utvecking och tradition i en viss de av andet, men även skinader som beror på hur urva och avgränsning bedömdes vid det första urvaet på 1970-taet. Det saknas ett urva av mijötyper som tidigare inte bedömts riksintressanta för kuturmijön, men som idag med det förändrade synsättet på kuturmijöer anses intressanta. De skinader som finns kan göra det svårt att hävda de riksintressanta kuturmijövärdena när oika intressen står mot varandra i paneringssituationer. Arbetet med regionaa mijömå tar upp en stor de av tiden för änsstyreserna. De mådokument som finns för näst inti aa än är mycket generea i formueringarna. De tar säan upp riksintressen för kuturmijö i demåen, men vissa än har påpekat att de har så dåigt underag att de inte kan ta stäning ti demå för kuturmijön. Direktiven för karaktärsindeningarna enigt vindkraftsuppdraget har tokats oika av änen. Materiaet ger ändå en grov bid över hur Sveriges kustområden ser ut och kan även vara en början ti att ringa in riksintressen för kuturmijön, både gama och nya. För att riksintressen för kuturmijö ska få den dignitet som önskas måste hea paneringskedjan fungera, från natione ti oka nivå. I den kommande revideringen måste den nationea överbicken ges stor tyngd för att kunna få ett bra resutat. De regionaa särdragen bör vara mer tydiga än idag i urvaet. Intentionerna bör även fortsättningsvis vara att riksintressen för kuturmijön ska vara värden ur natione, regiona synvinke eer unika värden. Kommunerna har det största ansvaret då de har panmonopo, och är de som kan och ska säkerstäa riksintressen genom sina paninstrument. 3

4 I n n e h å 6 I n e d n i n g 6 Bakgrund 7 Syfte och må 8 Avgränsning 9 Metod 10 b D e f i n i t i o n e r o c h B e g r e p p 10 Kuturmijö och kuturminne 10 u Kuturvärden 11 Kuturarv 12 Riksintresse för kuturmijön 14 L a g a r o c h m i j ö k v a i t e t s m å 14 Mijöbaken 15 Pan- och byggagen 4e 16 Lag om kuturminnen mm. 16 Nationet mijökvaitetsmå 4

5 18 S v e r i g e s k u s t o m r å d e n 18 Natur- och kuturgeografiska förutsättningar 20 Kuturmijöprofier och riksintressefördening 22 Regionaa mijömå 24 R i k s i n t r e s s e m i j ö e r 24 Beskrivning av oika typer av riksintressemijöer 27 Jämföreser av änens riksintresseområden 32 En metod för möjighet ti förändring av urvasprinciper för riksintresseområden 34 D j u p s t u d i e r i t r e ä n 35 Skåne än 38 Västra Götaands än 41 Västernorrands än 44 D i s k u s s i o n o c h s u t s a t s e r 45 Skinader mean änen 46 Bebyggesetradition och bebyggesetryck 47 Regionaa mijömåsdokument 48 Kuturmijöer i vindkraftsuppdraget 49 Är riksintresseområdena för gama? 49 Nya riksintresseområden 50 Nationea överbicken 54 L i t t e r a t u r 5

6 I n e d n i n g Labyrint, Småandskusten Foto: På-Nis Nisson, Raä jöer från efterkrigstiden. Då urvaen gjordes fanns ett objektstänkande som man idag vi komma ifrån ti ett mijötänkande. B a k g r u n d Denna studie behandar kuturmijövårdens riksintressen. b Riksintressen är en viktig de i paneringen av mark och vatten. Länsstyreserna har ansvar att föra ut statens anspråk ti kommunerna, u som i sin översiktspan ska visa hur man panerar att ta tivara och förvata riksintressena. Riksantikvarieämbetet har det nationea ansvaret för urvaet av kuturmijövårdens riksintressen, och i samband med det pågående mijömåsarbetet har riksintressena aktuaiserats. De probem som finns med kuturmijövårdens riksintressen är att det finns skinader i urva och avgränsning mean änen, 6e att man inte har uppdaterat urvaet nämnvärt sedan 70-taet, och att det i princip saknas mi- Ett probem finns vid kommunernas paneringsfunktioner då panerare, byggovhandäggare och förtroendevada inte atid ägger så stor vikt vid värdefua kuturmijöer. Det kan band annat bero på bristande kunskaper eer att urvaet av kuturmijövårdens riksintresseområden är svårtokade. I Sveriges mijömåsproposition 2000/01:130 finns må och demå som betyder att detta måste förändras. Ett exempe är ett av demåen under mået God bebyggd mijö som yder: Senast år 2010 ska fysisk panering och samhäsbyggande grundas på program och strategier för hur kuturhistoriska och estetiska värden ska tas ti vara och utveckas. Detta innebär att såvä panerarsektorns kunskap om, som kuturmijösektorns förmåga att förmeda kunskap om värdefua kuturmijöer bör förbättras. Den största deen av den panering som andets kommuner genomför är förvatningspanering, dvs. panering av hävdad/ bebyggd mark, ef- 6

7 tersom de festa panerna finns i städer. Många gånger finns konfikter mean oika intressen vid panering. Vissa av andets kustområden är områden som har högt expoateringstryck, och samtidigt har höga kuturmijövärden. Det är inte en enke uppgift att kunna bruka och ta vara på dessa värden på ett bra sätt så att oika intressen inte motarbetar varandra. KULTURMILJÖER I MILJÖKVALITETSMÅLEN De femton nationea mijökvaitetsmå som regeringen har faststät hanteras av oika myndigheter. Myndigheterna har antingen ansvar för ett eer fera må, eer som Riksantikvarieämbetet ett sektorsövergripande ansvar för fera må. I fera av mijökvaitetsmåen finns demå som berör den byggda mijön, men som i första hand behandar den ur en större synvinke. Under mået Hav i baans samt evande kust och skärgård finns band annat föjande demå: Kust- och skärgårdsandskapets byggnader och bebyggesemijöer med särskida värden värnas och utveckas. och Kust- och skärgårdsandskapets naturskönhet, naturvärden, kuturvärden, bioogiska mångfad och variation bibehås genom ett fortsatt varsamt brukande.. För att nå dessa må bedrivs fera projekt för att finna vägar att uppnå mijömåen inom en generation. MODERISERA KULTURMILJÖER Eftersom riksintresseurvaet i stort saknar b.a. moderna mijöer, t.ex. mijöer från efterkrigstiden, och att fera områden inte ängre har de värden som ett riksintresse bör ha, anses det från fera hå att urvaet och avgränsningarna bör ses över. Des bör urvaet kompetteras med efterkrigstidens kuturmijövärden, och des kan man i vissa fa behöva se över avgränsningarna för att få mer greppbara riksintressen. En utredning som skue kunna vara ti hjäp för riksintresseöversynen, och som är under arbete, är vindkraftsuppdraget. Det är ett uppdrag som regeringen givit ti Energimyndigheten, Boverket, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet. Myndigheterna har ti uppgift att finna ämpiga patser för storskaig vindkraftsutbyggnad. I ett steg i den utredningen har Riksantikvarieämbetet begärt in materia från änsstyresernas kuturmijöfunktioner om vindkraftsfria områden, d.v.s. patser som är oämpiga för vindkraft ur kuturmijösynpunkt. Det har genomförts i två steg, först ett underag där historiska karaktärsandskap, varierade andskap med historisk dimension och moderna andskap har identifierats. I ett annat steg har utifrån detta materia markerats områden för särskit känsiga områden med buffertzoner, som ur kuturmijösynpunkt bör vara vindkraftsfria. För detta examensarbete är det underagsmateriaet med de historiska karaktärsandskapen och de varierade andskapen som är intressanta då de möjigtvis skue kunna vara ett steg mot ett utökat tänkande om nya riksintresseavgränsningar. De historiska karaktärsandskapen definieras som mijöer som innehåer tydiga kuturhistoriska värden, medan de varierade andskapen innehåer både gammat och nytt med historisk dimension. S y f t e o c h m å Syftet är att studera de motsättningar och samspe som kan finnas inom och mean kuturmijövårdens riksintresseområden. Syftet är även att studera de oikheter som finns i urva och bedömning av kuturmijövårdens riksintressen. Dessa studier undersöker vika behov det finns att i den kommande revideringen av dessa riksintressen utvecka urvasgrunder och principer för avgränsning med hänsyn ti mijökvaitetsmåen. 7

8 P r o b e m s t ä n i n g PROBLEM I DAGSLÄGET Det första att reda ut är vad som kännetecknar ett riksintresse för kuturmijövården i kustområdena. Att änsstyreserna har tänkt på oika sätt i oika än när urvaen gjordes är en känd faktor, men hur stor är skinaden egentigen? Kartbiden över Sveriges riksintressen för kuturmijön visar tydigt att storekarna, sätt att avgränsa och antaet riksintressen skijer sig mean änen. I värdebeskrivningarna av riksintressena finns ofta fera typer av kuturmijöer i samma beskrivning, ex. fiskeäge och industrimijö. Det gör det svårt att toka vad som är det värdefua i intresset, hur det är koppat ti varandra och hur man ska stäa sig ti det. A v g r ä n s n i n g För att arbetet ska rymmas inom ett examensarbete på 20 p måste det avgränsas. Examensarbetet kommer därför att behanda Sveriges riksintressen för kuturmijövården i kustzonen. Det kommer endast att behanda ett av de femton mijökvaitetsmåen, nämigen Hav i baans samt evande kust och skärgård. I detta må avgränsas arbetet ti de demå som berör kuturmijövärden. Kuturmijövårdens de i vindkraftsuppdraget är en intressant möjighet att fundera över vid en riksintresseöversyn och finns beskrivet i ett kapite. Arbetet ger en översiktig genomgång av Sveriges fjorton kustän, och sedan fördjupas arbetet i Skåne än, Västra Götaands än och Västernorrands än. BRISTER Riksintressena för kuturmijövården är inte tiräckigt uppdaterade för att kunna vara ett bra instrument i paneringen, och detta gör att de viktiga kuturmijöerna inte får den dignitet de borde ha. Ti exempe så saknas mijöer från efterkrigstiden i stort i riksintresseurvaet. Det är mijöer som nu ti viss de anses som värdefua ur kuturmijösynpunkt, men som inte var det för tio år sedan. Vad gör man åt detta? Hur kan man stärka de värdefua mijöerna? I mijömåsarbetet handar det för kuturmijövården b att skydda en viss de av de värdefua mijöerna. Är det möjigt att genom riksintressena u ta fram och sortera värdefua mijöer efter viken hotbid de har mot sig? Hur kan man använda det materia som vindkraftsuppdraget ger? Vad skriver änen i sina kuturmijöprogram, där det finns? 8e 8

9 M e t o d I examensarbetet anayseras Sveriges kustmijöer utifrån den sammanstäningen som gjorts av riksintressemijöerna, genom temakartor och genom jämföreser mean kustänen. Havskusten berör fjorton än med bra representativitet i hea andet. Vaet av kustmijöer beror på att kusten är reativ enke att avgränsa. Det är ett av de må som berör kuturmijövården på ett ferta sätt och därför är representativt för riksintresseområdena. Länens kuturmijöprofier från 1999 jämförs med det faktiska riksintresseurvaet, för att få en bid av hur vä änen koppar sina riksintressen ti dagens verksamhet. Kuturmijöprofierna är för många än inte formet besutade, men ger en bid av vad som idag anses vara det specifika i respektive än av kuturmijöfunktionerna på änsstyreserna. Regionaa mijömåsdokument för kust och skärgård studeras. Där undersöks hur änsstyreserna panerar att konkretisera demåen och om det är förenigt med riksintresseurvaet. För att kunna basera arbetets sutsatser på konkreta fa detajstuderas kustmijöer i Västra Götaands, Skåne samt Västernorrands än. I examensarbetet undersöks om jämföresen är överensstämmande med de för kuturmijövården intressanta dearna av vindkraftsuppdraget. De områden som kuturmijöfunktionerna på änsstyreserna har pekat ut som varierande andskap och historiska karaktärsandskap ur kuturmijökommer i arbetet och ger definitioner av dem, som underättar förståesen för den som äser. 9

10 D e f i n i t i o n e r o c h B e g r e p p Kuaberg, Skåne Foto: Bengt A Lundberg, Raä Kapitet förkarar begrepp som ofta förekommer i arbetet och ger definitioner av dem, som underättar förståesen för den som äser. K u t u r m i j ö o c h k u t u r m i n n e b En kuturmijö kan förkaras som kuturhistoriska system i vår omgivning eer specifika u områden som är fysiskt avgränsade. Spåren av tidigare generationer, hur de har utnyttjat naturen eer drivit sin verksamhet, hur de har satt präge på sin omgivning. Skinaden mean ett kuturminne och en kuturmijö är att ett kuturminne avser ett enstaka objekt eer eement av kuturhistoriskt värde, medan en kuturmijö utgör ett område med fera dear som tisammans spegar en viss tid eer ett visst skede. 10e Båda orden berättar om vårt samhäes historia. Kuturminnen förknippas framförat med sott, herrgårdar, kyrkor och fornämningar. (Riksantikvarieämbetet, 1997) K u t u r v ä r d e n Kuturvärden är spår av människor som vi kan finna i eer i samband ti den fysiska mijön oavsett om de återfinns som objekt, sammanhåna kuturmijöer, andskapsavsnitt eer ett ortsnamn. Mijöns kuturinnehå förändras ständigt och vår tids tiskott ingår som en de i framtidens kuturarv. Det är aas ansvar att det som fogas ti mijön bir dear i en hehet värd att ta vara på. Kuturvärden kan vara av oika karaktär. T.ex. möjigheten att uppeva en vä bibehåen traditione bebyggese kan kaas för uppevesevärden. Av sociat värde kan en bys fungerande sociaa nätverk vara, som spegar kontinuitet och kontakt. En kontinuerigt framväxande bebyggesemijö med vä bevarad särart i bebyggesen och i odingsandskapet kan ha pedagogiskt/vetenskapigt värde. (Riksantikvarieämbetet, 1997) 10

11 Många natur- och kuturvärden som vi idag uppfattar som genuina och karaktäristiska, har uppstått av människans strävan att försörja sig. Skärgården har i många hundra år varit bebodd på grund av de naturresurser som finns där. Kusten och skärgården har formats av aktiviteter genom ett samspe mean det redan existerande andskapet och den tekniska, sociaa och ekonomiska utveckingen. Ofta representerar de kust- och skärgårdsvärden som man vi bevara ett iv som i stort sett inte ängre finns.(sou 2000:67) Bid 1: Norrfäsviken, en kuturmijö Foto: Bengt A Lundberg, Raä Värdefua kuturmijöer ska skyddas enigt Mijöbaken, medan kuturvärden ska tas tivara och utveckas enigt band annat Pan- och byggagen, Vägagen m.f. agar. K u t u r a r v En enke förkaring av kuturarvet är att det är at som ämnas över från en generation ti en annan. Det kan vara at ifrån andskap, byggnader och fornämningar ti minnen och sägner. I de mijökvaitetsmå som riksdagen har tagit fram beskrivs vika kvaiteter kutur- och naturresurserna och mijön måste ha för att kunna vara ekoogiskt håbara på ång sikt. Kommande generationer ska kunna uppeva och förstå kuturarvet från tidigare generationers utvecking och det som format deras nutid. I kuturarvet ingår såvä täta stadsandskap som odingsandskapet med små byar och de vidsträckta fjäen. Bid 2. Ruvaens fäbod, Härjedaen Foto: Bengt A Lundberg, Raä K u t u r r e s e r v a t Syftet med kuturreservat är att skapa en skyddsform som är tydigt anpassad efter de kuturmijövårdande behoven. Inom ett reservat ska en aktiv markvård möjiggöras. Ett reservat ska inte fungera som ett passivt skyddsinstrument. Kuturreservat bör inriktas på att bevara kuturhistoriska heheter. Det är dock viktigt att storeken hås rimig, t.ex. en fäbodva men inte inkusive den by som den 11

12 hör ti. Det är i första hand markområden som ska skyddas i kuturreservat, men även byggnader kan inrymmas i markområdet. Kuturreservaten regeras i Mijöbakens 7 kapite.(riksantikvarieämbetet, 2002a) R i k s i n t r e s s e f ö r k u t u r m i j ö n Bid 3. Tomteby, Öand Foto: Jan Norrman, Raä Ett riksintresse för kuturmijön kan vara av oika karaktär. Ovan ett odingsandskap, och nedan en häristning. b u 12e Bid 4. Häristningar på Aspeberget, Tanum Foto: Bengt A Lundberg, Raä 12 Riksintressen har sitt ursprung i den fysiska rikspaneringen på 1970-taet. För att ett område ska kassas som ett riksintresse ska kuturvärdena i de utvada områdena vara så höga att områdena är speciea i regionen, i riket eer internationet sett. Kuturvärdena kan vara av både vetenskapiga, pedagogiska och uppevesemässiga värden. Människan har påverkat mijön genom att oda, bygga och på annat sätt påverka mijön som huvudsakigen har sin grund i historiska, kuturhistoriska, konstnäriga och mijömässiga värderingar. Med ett vetenskapigt värde menas att patsen eer objektet har ett värde som t.ex. en särskit märkig byggnad eer häristning. Det pedagogiska värdet handar om kuturmijöns förmåga att kunna förmeda sammanhang, få oss att förstå, med eer utan sammanhang. Det uppevesemässiga värdet är mer indirekt och svårt att ta på. Det kan vara förståesen av andskapets processer och människans historia. Värdet kan även vara förknippat med traditioner. I propositionen för Naturresursagen (Proposition 1985/86:3) är skrivet det att de på taet utvada riksintresseområdena inte är fuständiga, utan att det kan förändras i takt med att kunskapsunderaget inom området bir bättre. Riksintresseområdena togs fram i samarbete med kommuner, änsstyresen och Riksantikvarieämbetet genom den fysiska rikspaneringen på tidigt 1970-ta Riksantikvarieämbetet uppmanades att se över sitt kunskapsunderag i fråga om de områden som ansågs borde omfattas av 2 kap. 6 NRL (idag Mijöbaken 3 kap 6 ). Naturresursagen tisammans med fera agar togs upp i Mijöbaken Måsättningen med riksintressen enigt 2 kap 6 NRL var att områdena skue utgö-

13 ras av värdets kärna, utan buffertzoner. Staten skue kunna gripa in om ett riksintresses värde skadades, även om den påverkande åtgärden utfördes utanför avgränsningen. Att ett område är av riksintresse betyder att mijön är skyddsvärd ur ett nationet perspektiv, men inte att mijön automatiskt är skyddad. Riksintressen finns förutom för kuturmijövården band annat för naturvård och friuftsiv, kommunikationer mm. Ett riksintresse är ett tecken att här finns så höga värden att kuturmijön har företräde vid en avvägning med motstående intressen, förutsatt att de motstående intressena inte är av riksintresse. Det är också en signa om att i dessa områden kan änsstyresen/staten gå in och upphäva kommunaa besut, om man inte finner kuturvärden tiräckigt beaktade. Hanteringen av riksintressen för kuturmijön regeras i mijöbakens 3 kap. 6 som säger att områdena ska skyddas mot ingrepp eer åtgärder som kan innebära påtagig skada på riksintresset. Länsstyreserna har ansvaret att föra ut statens anspråk för kuturmijövården ti kommunerna, som i sin översiktspan (ÖP) ska redovisa områden av riksintresse och ange hur riksintresset ska tigodoses i samhäspaneringen. För att ett riksintresse ska få ett juridiskt skydd fordras besut enigt Pan- och byggagen, som detajpan eer områdesbestämmeser, enigt Kuturminnesagen eer enigt Mijöbaken 7 kap. Underaget vid bedömning för vad som inte är tiåtna åtgärder i områden som kassas som riksintresse för kuturmijön är i stort sett obefintig. Gränsen för vad som inte är tiåtet går vid att riksintresset inte får påtagigt skadas. Enigt förarbetena ti naturresursagen (NRL) ska en åtgärd som bedöms vara påtagig skada för kuturmijön eer kuturvärden antingen ha en bestående negativ inverkan eer en tifäigt stor negativ inverkan. Men trots att detta skadebegrepp funnits med i agen under en ängre tid finns det ännu ingen bra definition av vad begreppet egentigen innebär. NRL togs upp i Mijöbaken när den trädde i kraft Fig. 1. De röda områdena på kartan visar fördeningen av riksintressen för kuturmijön i Sverige. 13

14 Lagar och mijökvaitetsmå Riksdagshuset, Stockhom, Foto:Bengt A Lundberg, Raä Detta kapite sammanfattar dear i oika agar som kan bi aktuea vid panering gäande riksintresseområden för kuturmijön. Kapitet beskriver översiktigt ett av de femton mijökvaitetsmå som riksdagen har antagit, nämigen Hav i baans samt evande kust och skärgård. M bi j ö b a k e n (1998:808) Ändringar t.o.m. SFS 2002:600 u Riksintressena för kuturmijön styrs huvudsakigen av Mijöbakens tredje och fjärde kapite. De taar om hur de ska skyddas och även vika områden som har geografiska bestämmeser. RIKSINTRESSEOMRÅDEN ENLIGT 3 KAP. MILJÖBALKEN 14e Detta kapite i Mijöbaken innehåer grundäggande bestämmeser om mark- och vattenområden. 1 handar om att mark- och vattenområden ska användas för det eer de ändamå för vika områdena är mest ämpade med hänsyn ti beskaffenhet och äge samt föreiggande behov. Det står särskit att den användning som medför en från amän synpunkt god hushåning ska ges företräde. Den 6 behandar mark- och vattenområden samt fysisk mijö i övrigt som har betydese från amän synpunkt på grund av deras naturvärden eer kuturvärden eer med hänsyn ti friuftsivet. Dessa områden ska så ångt möjigt skyddas mot åtgärder som påtagigt kan skada natur- eer kuturmijön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter är särskit viktigt att beakta. Områden som är av riksintresse för naturvården, kuturmijövården eer friuftsivet ska skyddas mot åtgärder som kan skada dess värden. Om ett område är av riksintresse för fera oföreniga ändamå, ska företräde ges åt det eer de ändamå som på ämpigaste sätt främjar en ångsiktig hushåning med marken, vattnet och den fysiska mijön i övrigt. Behövs området eer de av detta för en anäggning för totaförsvaret ska försvarsintresset ges företräde. Om detta står det i den 10. Besut om viket riksintresse som ska ges företräde får inte strida mot bestämmeserna i 4 kap Mijöbaken. 14

15 OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE ENLIGT 4 KAP. MILJÖBALKEN I 4 kap. mijöbaken beskrivs vika områden som på grund av sina samade natur- och kuturvärden är utpekade som riksintressen. Stora dear av den svenska kusten omfattas av detta, som innebär att områden ges ett grundäggande skydd mot expoateringsföretag och andra ingrepp i mijön som påtagigt kan skada dessa områdens bevarandevärden. Man ger oika typer av skydd för dessa kust- och skärgårdsområden. Bestämmeserna i 2 omfattar b.a. kust- och skärgårdsområden inkusive Öand och Gotand, och inom dessa områden ska friuftsivets och turismens intressen särskit beaktas vid bedömningar av tistånd ti expoateringsföretag och andra ingrepp i mijön. 3 syftar ti att bevara karaktären inom de obrutna kustområdena och på Öand. Det innebär att vissa anäggningar ex. vindkraftverk inte får komma ti stånd inom dessa områden. 4 syftar ti att skydda högexpoaterade kuster och Gotandskusten från fritidsbebyggese och storindustri. Fig. 2. De grå markerade områdena är riksintressen enigt 4 kap MB på grund av de samade natur- och kuturvärdena. Röda områden är riksintressen för kuturmijön enigt 3 kap 6 MB. P a n - o c h b y g g a g e n (1987:10) Ändringar t.o.m. SFS 2002:519 I Pan- och byggagen finns bestämmeser som avser riksintressena, och hur de ska behandas i oika paner. 7 kap. Mijöbaken handar om skydd av områden. För besut och bestämmeser gäer samma för naturreservat och kuturreservat. I den 9 beskrivs syftet ti kuturreservat. Det står att ett mark- eer vattenområde får förkaras som kuturreservat i syfte att bevara värdefua kuturprägade andskap. Att det inom ett område finns en byggnad eer anäggning som är skyddad som byggnadsminne, kyrkigt kuturminne eer fast fornämning enigt agen (1988:950) om kuturminnen m.m. hindrar inte att området förkaras som kuturreservat. Denna rapport kommer inte att behanda kuturreservat närmare varvid ytterigare beskrivning av agarna för kuturreservat har utesutits. 15 I första kapitet finns skrivet att för begränsade områden av kommunen som inte omfattas av detajpan får områdesbestämmeser antas. Detta om det behövs för att syftet med översiktspanen ska uppnås eer för att säkerstäa att riksintressen enigt 3 eer 4 kap. mijöbaken tigodoses. Fjärde kapitet ger hänvisning om översiktspanering. Det står att översiktspanen ska redovisa de amänna intressen enigt 2 kap. och de mijö- och riskfaktorer som bör beaktas vid besut om användningen av mark- och vattenområden. Vid redovisningen ska riksintressen enigt 3 eer 4 kap. mijöbaken anges särskit. I tredje stycket står att av panen ska framgå hur kommunen avser att tigodose de redovisade riksintressena och iaktta gäande mijökvaitetsnormer.

16 Länsstyresen ska under utstäningstiden avge ett granskningsyttrande över panförsaget. Av yttrandet ska framgå om försaget inte tigodoser riksintressen enigt 3 eer 4 kap. mijöbaken. OMRÅDESBESTÄMMELSER I det femte kapitet finns bestämmeser för områdesbestämmeser. För begränsade områden som inte omfattas av detajpan kan områdesbestämmeser antas för att säkerstäa att syftet med översiktspanen uppnås eer att ett riksintresse enigt 3 eer 4 kap. mijöbaken tigodoses. Med områdesbestämmeser får regeras b.a. vika åtgärder som kräver ov och vad som kan ges skyddsbestämmeser, t.ex. särskit värdefut från kuturhistorisk synpunkt. Under samrådet ska änsstyresen särskit ta ti vara och samordna statens intressen och därvid 1. ge råd om tiämpningen av 2 och 3 kap., 2. verka för att riksintressen enigt 3 och 4 kap. mijöbaken tigodoses och mijökvaitetsnormer enigt 5 kap. mijöbaken iakttas. Länsstyresen ska pröva kommunens besut att anta, ändra eer upphäva en detajpan eer områdesbestämmeser, om det kan befaras att besutet innebär att 1. ett riksintresse enigt 3 eer 4 kap. mijöbaken inte tigodoses, 2. regeringen av sådana frågor om användningen b av mark- och vattenområden som angår fera kommuner inte har samordnats på ett ämpigt sätt, 3. en mijökvaitetsnorm enigt 5 kap. mijöbaken inte iakttas, eer 4. en u bebyggese annars bir oämpig med hänsyn ti de boendes och övrigas häsa eer ti behovet av skydd mot oyckshändeser. Lag (1998:839). Regeringen får pröva ett besut att anta, ändra eer upphäva en regionpan. Besut om prövning ska fattas inom tre månader från den dag då besutet kom in ti regeringen. 16e Regeringens prövning får avse endast frågan huruvida panen tigodoser riksintressen enigt 3 och 4 kap. mijöbaken.regeringen får upphäva besutet i dess hehet eer i en viss de. Lag (1998:839). L a g o m k u t u r m i n n e n m m. (1988:950) Ändringar t.o.m. SFS 2001:1047 En stor de av andets riksintressen för kuturmijövården omfattas av Kuturminnesagen även om den inte direkt tar upp riksintressen. Lagen beskriver vad som är ett fornminne, och den beskriver vidare hur band annat fornämningar ska förvatas, och vem som har ansvaret för att detta sker. I agen regeras även byggnadsminnen, kyrkor mm. Portaparagrafen i denna ag yder: Det är en natione angeägenhet att skydda och vårda vår kuturmijö. Ansvaret för detta deas av aa. Såvä enskida som myndigheter ska visa hänsyn och aktsamhet mot kuturmijön. Den som panerar eer utför ett arbete ska se ti att skador på kuturmijön såvitt möjigt undviks eer begränsas. N a t i o n e t m i j ö k v a i t e t s m å Riksdagen har i propositionen 2000/01:130 (Svenska mijömå- demå och åtgärdsstrategier) gett b.a. myndigheter uppdrag för att inom en generation nå de mijökvaitetsmå som riksdagen har besutat om. De oika uppdrag som Riksantikvarieämbetet har fått, har ti syfte att finna vägar att bevara och utvecka kuturmijövärdena. Det kan vara genom åtgärder som reservat, kuturminnen eer att ta vara på de kuturhistoriska mönstren i den kommunaa fysiska paneringen vid expoatering eer förändring av en pats. Den fysiska mijön ska innehåa så många kuturhistoriska spår och karaktärsdrag att det går att förstå oika patsers historia. I propositionen för de nationea mijökvaitetsmåen beskrivs hur kuturmijövärdena ska beaktas i stort för de oika måen där kuturmijön berörs. HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD Detta mijökvaitetsmå behandar många frågor som på oika sätt berör kuturmijövården. Det finns demå som handar om den bebyggese som finns vid kusten och i skärgården, 16

17 medan ett annat kan syfta ti bevarandet av fornämningar eer ti brukandet av kuturandskapet. För mået Hav i baans samt evande kust och skärgård innebär det b.a. föjande för kuturmijövården: Kust- och skärgårdsandskapets naturskönhet, naturvärden, kuturvärden, bioogiska mångfad och variation bibehås genom ett fortsatt varsamt brukande. Fiske, sjöfart och annat nyttjande av hav och vattenområden, iksom bebyggese och annan expoatering i kust- och skärgårdsområden sker med hänsyn ti vattenområdenas produktionsförmåga, bioogiska mångfad, natur- och kuturmijövärden samt värden för friuftsivet. Kust- och skärgårdsandskapets byggnader och bebyggesemijöer med särskida värden värnas och utveckas. Utifrån det må som beskrivits ovan har föjande demå för kuturmijö formuerats. Demåen ska genomföras för att mijökvaitetsmået ska kunna uppnås inom en generation: Demå 1: Senast år 2010 ska minst 50 procent av skyddsvärda marina mijöer och minst 70 procent av kust- och skärgårdsområden med höga natur- och kuturvärden ha ett ångsiktigt skydd. Senast år 2005 ska ytterigare fem marina områden vara skyddade som reservat och berörda myndigheter ska ha tagit stäning ti vika övriga områden i marin mijö som behöver ett ångsiktigt skydd. Demå 2: Senast år 2005 ska en strategi finnas för hur kustens och skärgårdens kuturarv och odingsandskap kan bevaras och brukas. Syftet för demået är att hindra utarmningen av kustens och skärgårdens kuturarv. Skärgårdarna är hårt drabbade av rationaisering av jordbruket ti storskaighet, och att antaet permanentboende har minskat. MÅLUPPFYLLELSE För att nå demåen ska Riksantikvarieämbetet ta fram strategier tisammans med berörda myndigheter och änsstyreser. De änsstyreser som utarbetat regionaa mijö- och hushåningsprogram ska ti år 2003 föja upp och redovisa vika åtgärder som genomförts. Arbetet med att regionaisera mijömåen är ett av änens viktiga uppgifter i dagsäget, och i detta arbete har probemen med kuturmijöerna at mer uppdagats. Fera än som har påbörjat uppföjningen av de regionaa mijömåen påpekar att de har för dåigt kuturmijöunderag för att kunna föja upp dem i dagsäget. Arbetet med mijömåen pågår även på de centraa myndigheterna i andet, och under kommande vår ska arbetet med fördjupad utvärdering avrapporteras. Under mijömåsarbetets gång på Riksantikvarieämbetet har frågan om riksintressenas betydese och reevans aktuaiserats. För att kunna hävda riksintressena är det viktigt att de är representativa, aktuea och vä motiverade och beskrivna. Demået syftar ti att säkra skydd för värdefua mijöer och områden. Ofta är skyddet beroende av ett fortsatt varsamt brukande. Det är viktigt att skydda regionat unika och säsynt förekommande mijötyper, och att motverka utarmningen av kuturmijöer. 17

18 Sveriges kustområden Has Huk, Gotand Foto: Jan Norrman, Raä I detta kapite ges en överbick över de fjorton kustänen, för att ge en uppfattning om hur andets kustområden ser ut natur- och kuturgeografiskt, och de oika änens engagemang i mijömå. Här ges även en sammanfattning av regionaiseringarna av mijömået Hav i baans samt evande kust och skärgård, och hur riksintressemijöerna har behandats i de regionaa mijömåsdokumenten. b 1999 u städes frågan om en definition av änets kuturmijöprofi med nyckeord ti samtiga än av Riksantikvarieämbetet. Resutaten var av bandad karaktär och vissa än angav att kuturmijöprofien inte var formet formuerad ännu. Länens svar ti Riksantikvarieämbetet har här jämförts med den text Riksantikvarieämbetet formuerade utifrån Länsstyresernas försag i samband med riksintressebesuten på sutet av 1980-taet. Även om pro- 18e fierna i fera fa inte är poitiskt förankrade ger de en bid av hur kuturmijövärden av oika sag värderas av änen idag jämfört med för ett tiota år sedan. 18 N a t u r - o c h k u t u r g e o g r a f i s k a f ö r u t s ä t t n i n g a r Västra Götaand har ett kippigt och kargt skärgårdsandskap. Den norra deen utgörs av obruten kust, och från Lyseki och söderut finns en högexpoaterad kust. Fisket har atid varit viktigt ängs denna kuststräcka. Den ara nordigaste deen av Haands än har stor ikhet med Västra Götaands, men övriga dear av kusten består av vidsträckta sandmarker som ofta har tapanteringar mot fygsanden. Denna öppna kust har expoaterats först under 1900-taet, då främst med fritidsbebyggese och rekreationsanäggningar. Skåne har såvä öppna kuster med ånggrunda sandstränder som växar med brantkuster. Öresundskusten är starkt urbaniserad med fera städer av industrikaraktär. Ett viktigt insag i det skånska kustandskapet är jordbruket. Bekingekusten är skiftande och fikig, och andskapet kan deas in i två tydiga dear. Det är des den västra utan sammanhängande skärgård, des den östra med en stor fack skärgård. Kusten i Kamar än har åga stränder med

19 få skär i söder, men i den norra deen tätnar skären ti en skärgård med en fikig kust. Öands västsida är sät, och det är här man finner de festa fiskeägena. Den östra sidan däremot är taggig med många vikar. Det finns gott om sjöängar som brukas som bete. Gotand karaktäriseras av en hög kint på den västra sidan, som på vissa stäen är 40 meter hög. Den östra sidan är ånggrund och fikig. Det finns fiskeägen runt hea ön, och även rester av stenhantering i norr och öster. Det finns en bred ytterskärgård i Östergötand som är rik på öar, skär och kobbar i den norra deen. (Bid 5) Den södra deen är smaare med djupa sprickdaar som ofta är uppodade. Skärgården i Södermanands än iknar den i Östergötand och är inte särskit tätbebyggd. I Stockhoms skärgård finns både inner-, mean-, och ytterskärgård. Hea skärgården är rik på åga öar. Historiskt sett var det främst i meanskärgården som fiskarbönderna hade sin hemvist. Skärgården hade stora fokrika byar, men idag är fritidsbefokningen en at större de i byarna. Turismen har bivit stor i skärgården, och har sina anor ända från 1700-taet. Det finns även ett anta försvarsanäggningar. Kusten i Uppsaa än är fack och ånggrund, och rik på öar i den södra deen, med en orörd skärgård utanför Gräsö. Det finns fiskebebyggese i norra Uppand och på öarna i skärgården. Kusten är ofta kippig och svårtigängig i Gäveborgs än. Den är åg i södra deen men bir mer kuperad ängre norrut. Städer och större orter har bara bidats vid hamnägen. De bosättningar som finns i skärgårdsområdet är fiskeägen, medan de som bidats ängs kusten är prägade av b.a. sågverksindustrin. I Västernorrands än är kusten brant och ofta otigängig i den största deen av änet (bid 6), men i änets norra de är kusten mer fack. Det finns Bid 5. Harstena i Gryts skärgård, Östergötand. Foto: Jan Norrman, RAÄ Sveriges kustområden har både facka breda skärgårdsområden och mer dramatiska som vid höga kusten. Dear av kusten är het utan öar. Bid 6. Högbonden, Västernorrand Foto: Jan Norrman, Raä ett anta fiskeägen ängs kusten, med ursprung i Gävebornas säsongsfiske. Västerbottens än har en fack och ånggrund kust, påverkad av inandsisen. Det finns skärgård i den södra deen, men i övrigt är det ånga uddar med ävmynningar och vikar. Skärgården i Norrbotten har stora åga öar i det yttre havsbandet och stora innerfjärdar. Nyttjandet har änge karaktäriserats av mångsysseri och småskaighet. 19

20 k u t u r m i j ö p r o f i e r o c h r i k s i n t r e s s e f ö r d e n i n g Här jämförs kuturmijöprofier med den text som formuerades av Riksantikvarieämbete om vad som bör utgöra basen i de oika änens riksintresseurva. Viktigt att notera är att profierna inte är poitiskt förankrade i aa än, men det intressanta är att jämföra hur änsstyreserna ser på sitt äns kuturmijöer idag, och hur det har förändrats jämfört med Riksantikvarieämbetets vägedande texter från Västra Götaands, Skåne och Västernorrands än behandas inte i detta kapite då de detajstuderas i ett senare kapite. Vid jämförese av Haands äns definition av kuturmijöprofi och Riksantikvarieämbetets text om det som bör utgöra basen i riksintresseurvaet syns vissa skinader. Riksantikvarieämbetet tar upp Haand som en gränsbygd med danska drag, handesstäder och befästningar. Länsstyresen tar upp Haand som ett än med badiv och turism. (Bid 7 och 8) Det som stämmer överens mean kuturmijöprofien och Riksantikvarieämbetets text är kusten och havets betydese i generea drag. Riksintressefördeningen i Haand är koncentrerad ti den norra deen av änet, vid Onsaahavön. För Bekinge än är Riksantikvarieämbetet och änsstyresen eniga om den tydiga geografiska indeningen som finns i änet med skogsbygd, meanbygd och strandbygd. Bekinge har i riksintresseurvaet få mijöer som direkt knyter an ti kusten och skärgården. Dock kan nämnas att den största koncentrationen av riksintressen finns i kustzonen. I kustzonen i den västra och den nordöstra deen av änet finns tydiga spår av tiden som gränsand. Det som är entydigt i Kamar äns kuturmijöprofi och i Riksantikvarieämbetets text är att radbyarna har en viktig de i änets kuturmijö. Det finns även antydningar på att kustmijöer har en stor ro i änet. Av riksintressena i Kamar än igger endast fyra av dem i skärgården. Öands 34 riksintresseområden har aa mer eer mindre kustanknytning. Kustmijöerna är många, speciet på Öand. Det är b u Bid 7. Haands badiv och turism, Työsand. Foto: På-Nis Nisson, Raä Haans kuturmijöprofi handar om badiv och turism. Riksantikvarieämbetet anser att gränsbygden Haand är det kännetecknande. 20e Bid 8. Gränsbygden Haand, Varbergs fästning. Foto: Jan Norrman, Raä 20

21 Bid 9. Hegumannen är ett av Gotands väbevarade fiskeägen. Foto: Jörgen Runeby, RAÄ fisket som är det som utmärker många av mijöerna. Det finns ydköpingar som igger spridda ängs kusten från norr ti söder. Radbyar finns huvudsakigen på Öand och ängs Emån. I profien har änsstyresen på Gotand nämnt Ö-äge och kustkutur, och Riksantikvarieämbetet ser band annat de gotändska fiskeägena som karaktäriserande. Fiskeägena finns som riksintressen på två oika sätt. Det första är att vissa av dem ingår i större mijöer, som ti exempe odingsandskap. Övriga eva kuturhistoriskt intressanta fiskeägen har samats ti ett och samma riksintresse, Gotändska fiskeägen. (Bid 9) Riksantikvarieämbetet har i sin vägedande text om riksintresseurvaet i Östergötands än markerat Omberg- Tåkernområdet i änets västra de som det mest specifika. Länsstyresen sjäv har även tagit upp skärgården, och där finns Gryts skärgård som ett stort samat riksintresseområde. I detta intresse finns en sammanhängande skärgårdsmijö där den särprägade skärgårdskuturen är tydigt äsbar. Bosättningen på öarna är främst etaberade under medetiden, men det finns även ädre fornämningar. Kuturmijöprofien för Södermanands än tar inte upp kusten, och det finns inte någon vägedande text från Riksantikvarieämbetet. Södermanand har dock ett stort riksintresseområde som igger i skärgården. Det är öarna Ringsö och Hartsö med fera, som sedan medetiden varit av betydese för sjöfart och kustförsvar. Bebyggesen på öarna är traditione med präge av jordbruk med betesdrift. Skärgården i Stockhoms än pekas ut som karaktäriserande för änet av såvä Riksantikvarieämbetet som änsstyresen. Riksintresseområdena är reativt stora ti ytan i änets kustområden. Riksintressena består av såvä öar som vattnet runt omkring. I Stockhoms äns skärgård finns många sommarnöjesmijöer i riksintresseurvaet. 21

22 Varken Riksantikvarieämbetet eer änsstyresen i Uppsaa än har betonat kustens riksintressen som det viktigaste, och det kanske mest specifika för änet är bruken i norduppand och de många fornämningarna vid Mäaren. Det går att konstatera utifrån riksintresseurvaet att det inte finns någon kar bid av änets kust. De mijöer som finns i ansutning ti kusten är band annat en fyr med fyrvaktarbostad, en mijö som definieras som odingsandskap i skärgårdsmijö, samt ett samhäe med fisketradition och som från tidigt 1900-ta har sommarvior. Gäveborgs än har inte särskit många värdefua kuturmijöer som har anknytning ti kusten och skärgården, och har inte heer tagits upp i profien eer av Riksantikvarieämbetet. De festa av riksintressena i kustzonen finns i området mean Söderhamn och Hudiksva och är ti stor de fiskeägen. Varken änsstyresen eer Riksantikvarieämbetet har nämnt Västerbottens äns kust som karaktäriserande. Det finns få kuturhistoriska mijöer av riksintresse i kustbandet. Det finns ett fåta säsongsfiskeägen och kust- och skärgårdsmijöer. Mijöerna är spridda över hea änets kust. Länsstyresen i Norrbottens än tar inte heer upp kusten i sin kuturmijöprofi, och det finns ingen karaktäriserande text av Riksantikvarieämbetet. Idag nyttjas skärgården ti stor de av turismen och friuftsivet, och bebyggesen används mer säsongsbetonat. Det b finns även ett anta försvarsanäggningar. Riksintressemijöerna i kustområdet är nästan utesutande fiskeägen. De finns i skärgården på de facka öarna. u 22e R e g i o n a a m i j ö m å Samtiga kustän, undantaget Gotand, har formuerat regionaa mijömå. Hur änsstyreserna har vat att redovisa dem skijer sig något mean änen. Det kan handa om änsgemensamma ösningar, hur demåen konkret har presenterats och vika typer av åtgärder som föresagits. Det finns oika sätt att precisera vad demåen innebär för änet. Det ara vanigaste sättet att formuera demå är att ge en procentangivese, som gjorts i de nationea demåsförkaringarna. Det kan vara ti exempe att 70 procent av änets värdefua kuturmijöer i kust- och skärgårdsområden ska ha ett ångsiktigt skydd senast år Gäveborgs än beskriver att minst tio värdefua kuturmijöer i eer i ansutning ti kustområdena ska vara agstadgat eer på annat sätt skyddade innan Uppsaa, Stockhoms och Södermanand ska tisammans ta fram en gemensam strategi för hur kustens och skärgårdens kuturarv kan bevaras och brukas tisammans med fiske och småskaigt jordbruk. Skyddet ska vara utformat så att det bidrar ti utveckingen av en ivskraftig bygd. Som åtgärdsförsag har endast tre änsstyreser tagit upp riksintresseområden som exempe på värdefua områden. Västerbottens och Norrbottens än har tagit upp som åtgärd att genomföra en översyn av kustens och skärgårdens riksintressen för kuturmijön. Bekinge än har ti stor de konkretiserat demåen och beskriver hur tivägagångssättet bör vara och i vika typer av mijöer. En väg att gå är att värdefua kuturmijöer pekas ut i översiktspan, och exempe på värdefua kuturmijöer är kust- och strandnära riksintresseområden. Haands än har tagit upp reservatsbidning som en åtgärd för att nå demåen, men även vikten av att förbättra kunskapsunderaget. Kamar än uttrycker att för att kunna bevara och skydda natur- och kuturvärden i kust- och skärgårdsområden, måste människor ha möjighet att bo och försörja sig inom dessa områden. 22

23 23

24 Riksintressemijöer Aes stenar, Skåne Foto: Bengt A Lundberg, Raä När Riksantikvarieämbetet senast genomförde en revidering inriktades arbetet på att göra korta beskrivningar av riksintresseområdena som skue vara ätta att förstå, där värdena b skue gå att förstå av band annat poitiker som besutar i frågor rörande kuturmijöer. En ordista arbetades fram där aa typer av riksintressen förkarades. Länsstyreserna har sedan u använt denna ordista vid utformandet av de sammanfattade beskrivningarna. Jag har genom denna ordista ti riksintressena tagit fram de mijöer som har samband med hav och kust. Dessa områden har jag sedan stät upp i en tabe som taar om anta och typer av mijöer per än. Ordistan är hämtad från Riksantikvarieämbetets hemsida (http// 24e : ). Den är en arbetshanding och inte formet besutad. I kapitet finns även en sammanstäning och jämförese mean oika typer av kuturmijöer. B e s k r i v n i n g a v o i k a t y p e r a v r i k s i n t r e s s e m i j ö e r Samtiga beskrivningar är citerade från ordistan. Fiskeäge, Mijö med bebyggese och/eer anäggningar där fisket varit utgångspunkt för okaiseringen. I ett fiskeäge kan ingå hamn, uppdragspats, bryggor, båtänningar, båthus och torkstäningar samt bostäder och bodar. I mijön kan också ingå ett kape. Oika regionaa benämningar förekommer, t.ex. Fiskehamn. Fornämningsmijö, Samingsbegrepp för såvä enstaka fasta fornämningar som grupper av fasta fornämningar med närmijö. Oika perspektiv kan äggas ti grund för avgränsning och definition av en fornämningsmijö, viken kan bestå av: * en enstaka fornämning eer fornämningsoka, som är av märkig karaktär ur ett okat, regionat eer nationet samhäsperspektiv. * fera fornämningar eer fornämningsokaer från skida perioder, som tisammans ger ökad förståese för människors ivsföring och 24

25 ivsvikor främst ur ett tidsperspektiv. * fera fornämningar och fornämningsokaer med kronoogisk samhörighet, som tisammans ger ökad förståese för människors ivsföring och ivsvikor främst ur ett rumsigt perspektiv. - Forntida faredsmijö/forn- och medetida faredsmijö, Ädre fareder markeras av fyrpatser och sjömärken, dragrännor och kanaämningar, men även av hamnar, fiskeägen och båtänningar. Ti mijön hör även kape, begravningspatser, abyrinter och oika ristningar i hä samt vrak. Bevarade ortnamn bidrar också med viktig information. (Jfr Faredsmijö). - Forntida kustmijö/forn- och medetida kustmijö, Fornämningsmijö med ämningar av anäggningar och bosättningar, knutna ti marina näringar, såsom jakt och fiske. Exempe på karaktäristiska ämningar är abyrinter, tomtningar, hamnar, fiskeägen och båtänningar, men även vissa gravar, t.ex. rösen i kustnära ägen, som kan ha fungerat som sjömärken. (Jfr fiskeäge, Kust- och skärgårdsmijö). Kust- och skärgårdsmijö (Kust- och skärgårdsandskap), Natur- och kuturandskap, prägat av närheten ti havet och större insjöar. Det karaktäriseras av fiske, sjöfart, ofta i kombination med jordbruk och anäggningar som hör ti dessa näringar, samt från senare tid rekreationsanäggningar. I mijön kan även ingå monumentat pacerade fornämningar, försvarsanäggningar och kyrkor. (Bid 10) Bid 10. Vänsö i Ötergötand. En kust- och skärgårdsmijö. Foto: Jan Norrman, Raä De ara festa fornämningsmijöer av detta sag finns inbakade i kust- eer skärgårdsmijöer, och kommer inte att behandas särskit i detta arbete. Hamn- och sjöfartsstad, Stad som vuxit fram kring sjöfart i kombination med handesfunktioner som dominerande ekonomisk bas. Karaktäristiska insag är hamnområden med tihörande anäggningar, handeshus, rederier, varvsområden mm. (Bid 11) Bid 11. Ystad är en hamn- och sjöfartsstad Foto: Bengt A Lundberg, Raä Kommunikationsmijö, Mijö, som prägas av kommunikationssystem från oika tider med tihörande tekniska anäggningar och servicesystem. - Faredsmijö, i en faredsmijö ingår fyrar, sjömärken, båkar, kumme, prickar, hamnar och ots- och tustationer eer ämningar efter dessa. I mijön kan också ingå astagepatser och samhäen från senare tid. (Jfr Forn- och medetida faredsmijö, Kust och skärgårdsmijö). (Bid 12) 25 Bid 12. Fareden Stocksundet, Stockhom Foto: Jan Norrman, Raä

26 Kust- och skärgårdsstad, Stad, som genom sitt äge är prägad av oka sjöfart och fiske. Fr.o.m taets andra häft har bebyggesen ofta kompetterats med sommarhus och andra rekreationsmijöer för sommargäster. Mijön är för det mesta småskaig och utgörs företrädesvis av trähusbebyggese. (Jfr Rekreationsmijö). Kustsamhäe/Skepparsamhäe, Bebyggese vid hamn, prägad av kustens näringar som fiske och småskaig rederi- och sjöfartsverksamhet. I mijön ingår magasin, sjöbodar, bryggor och kajer. I skepparsamhäena utgörs bebyggesen främst av kaptens- och skeppargårdar. (Jfr Fiskeäge). (Bid 13) Rekreationsmijö, Område eer samhäe med oika anäggningar och bebyggese för rekreation, friuftsiv och turism. - Badort, Samhäe i ansutning ti oika badmöjigheter. Badorterna tikom i samband med den framväxande turismen under 1800-taets andra häft och senare. Karaktäristiska insag är badhus, societetshus och vior med bakonger och verandor, ofta med övsågeridekorer ( snickargädje ), samt badpatser, strandpromenader, parker, panteringar m.m. - Sommarnöjesmijö, Område, ofta i ansutning ti vatten, med viaiknande och individuet utformad bebyggese för säsongsboende. Karaktäristiskt för sommarnöjesmijöerna är bebyggesens utformning med bakonger och gasverandor, övsågeridekorer ( snickargädje ), rik panearkitektur, usthus, uthus, bad- och båthus, bryggor, bersåer, ataner och anagda trädgårdar. Merparten av dessa borgeriga mijöer är tikomna under perioden b u 26e Bid 13. Fiskebäckski, Bohusän, ett skepparsamhäe. Foto: Jan Norrman, Raä 26

27 Länsbokstav Kustmijö Skärgårdsmijö hamnstad mm Fiskeäge rekreationsort Kommunikation Totat* AB C D 1 1 E H I K M N O X Y AC BD Summa * = Det anta områden som finns i varje än. Ett område kan ha fera mijötyper. Tabe 1. Tabeen visar översiktigt hur fördeningen ser ut mean riksintressetyper och fördeningen i änen. J ä m f ö r e s e r a v ä n e n s r i k s i n t r e s s e o m r å d e n Sammanstäningen visar fördeningen och representation av riksintresseområden över Sveriges kustområden. De riksintresseområden som redovisas är endast de som har direkt anknytning ti hav och kust. KUST OCH SKÄRGÅRDSMILJÖER Kust- och skärgårdsmijöer är i detta arbete separerade då de kan vara av mycket oika karaktär. Det är intressant att håa dem separerade för att se den faktiska representationen, och att dessa mijöer ofta är beskrivna av änen som antingen kustmijö eer skärgårdsmijö. Sammanstäningen av kustmijöer och skärgårdsmijöer visar att så gott som aa än antingen har kustmijöer eer skärgårdsmijöer. I Uppsaa än och Kamar än finns områden som har definitionen kust- och skärgårdsmijö, medan övriga än har kassat riksintresseområdena som antingen kustmijö eer skärgårdsmijö. I ordistan skijs inte kustoch skärgårdsmijöer åt, men i verkigheten ser naturigtvis inte kustandskap ika ut som ett skärgårdsandskap. 27 KUSTMILJÖER Kustmijöerna finner man ti störst de i södra Sverige. De är mest representerade i Haand, Skåne och Kamar än. I andra dear av andet finns en eer ett par kustmijöer per än. Kustmijöer är endast representerade på tre patser i Norrand. Haands äns sju riksintressen som har anknytning ti Hav i baans samt evande kust och skärgård definieras aa som kustmijöer. Fem av de sju igger i Kungsbacka kommun på Onsaahavön. Kustmijöerna här är av skida karaktärer om man ser ti innehået. Onsaa Sandö består av fornämningar i form av stensättningar och tomtningar från sifiskeperioden i ett karaktäristiskt kusthedandskap. Mårtagården och Apevikens kaptensgårdar är väbevarade och visar på kombinationen sjöfart och bondebruk. Kustmijöerna i Skåne än är jämnt fördeade ängs kusten på sju patser. De innehåer ett anta oika dear som har kustanknytning. Områdena har oftast mycket ång kontinuitet med bosättningar sedan förhistorisk tid. Det kan vara t.ex. strandängar, fyrar, fiskeägen och ofta fornämningar på monumentaa patser (bronsoch järnådersgravar).

28 De festa av Kamar äns kustmijöer är samade i Kamarsunds norra de. Två mijöer finns i den södra deen av änet, Grisbäck och Bergkvara. I Bergkvara finns Kamarkustens viktigaste hamn och varv från 1700-taet, och i Grisbäck finns hävdade strandängar och åbodar vid den gama fiskebyn. De kustmijöer som finns vid Kamarsund är prägade av detta äge och det är främst jordbruksandskapen och fisket som yfts fram, och visar ett differentierat näringsfång. (Fig. 3) Fig. 3. De gua riksintresseområdena är kustmijöer. De röda är övriga riksintressen för kuturmijön i Kamar än. b u 28e Fig. 4. De gua riksintresseområdena är skärgårdsmijöer. De röda är övriga riksintressen för kuturmijö i Stockhoms än. SKÄRGÅRDSMILJÖER Stockhom, Västra Götaand, Södermanand och Bekinge är de än som har störst representation av skärgårdsmijöer jämfört med antaet riksintressemijöer koppade ti kust och skärgård. I Stockhoms än är 20 av 23 markerade områden skärgårdsmijöer, och i Västra Götaand är det ca häften av de kustanknutna områdena som är skärgårdsmijöer. (Det finns även ett område i Vänern som är ett skärgårdsområde.) Bekinge äns två riksintressen med kustanknytning är skärgårdsmijöer och ikaså Södermanands enda kustanknutna riksintresse. Området i Södermanand är ett stort område, och omfattar en stor de av änets skärgård. I Södermanands skärgård ägs många av öarna av de stora godsen på and. Det finns spår efter b.a. fiske. Även i Stockhoms än är det reativt stora områden som är av riksintresse för kuturmijövården. I Stockhoms än representeras dessa mijöer av skärgårdsbyar som visar på fiskeböndernas mångsysseri. Lokaiseringen av bebyggesen ti inägomarker. Sjöbodar, båthus och småskaiga fikiga åkrar. Utskiftade gårdar har bidat nya byar. I Stockhoms skärgård finns även fera sommarnöjesmijöer med stora vior från sekeskiftet (Fig. 4) Västra Götaands skärgård har jordbruksmijöer i det inre av öarna. Strandnära bebyggese av badortsivet och ökade fisket kring I södra Bohusän finns tättbebyggda fiskeägen vid stränderna, fyrar och kape. Fiskeverksamheten visar tydiga spår med bebyggese kring de karga öarnas hamnar. 28

29 KUST- OCH SKEPPARSAMHÄLLEN, KUST- OCH SKÄRGÅRDSSTÄDER, HAMN- OCH SJÖFARTS- STÄDER De nordigaste kuststäderna av riksintresse finns i Gäveborgs än (Hudiksva och Söderhamn). De än som har fest samhäen och städer vid kusten, och som är riksintressanta pga. koppingen ti kusten, är Skåne än och Västra Götaand. De har fem vardera. Övriga än som har denna typ av samhäen och/eer städer är Stockhoms än, Uppsaa än, Kamar än och Bekinge än som har vardera två eer tre samhäen eer städer som definieras som någon av ovanstående mijötyper. (Bid 14) Bid 14. Strandvägen, Stockhom. Foto: Bengt A Lundberg, Raä Västra Götaand har variation i typerna av kustsamhäen och städer. Fiskebäckski, Havstenssund och Åsto är kustsamhäen aa tre men är av oika karaktär. (Bid 15) Åsto som ett tättbebyggt samhäe på en ka minima ö och Sannäs med för Bohusän otypisk bebyggese samt med fraktsegation som största näring (främst under 1800-taet). Lyseki och Göteborg är städer med betydande hamnfunktioner. I Skåne än finns städerna Hesingborg, Mamö och Ystad som har varit eer är stora sjöfartsstäder i Sverige, och de har stora hamnar som kännetecknar dem idag. Det som utmärker dem som riksintressen med samband ti hav och kust är ofta byggnader med fiske- och hamnanknytning, ti exempe kajer och fyrar. Bid 15. Kustsamhäet Åsto, Bohusän Foto:Jan Norrman, Raä REKREATIONSMILJÖER Sex av de fjorton kustänen har riksintressanta rekreationsmijöer med kopping ti havet. Stockhoms skärgård har den största koncentrationen med tretton sådana mijöer. (Fig. 5) Västra Götaand har fem, Skåne fyra och Haand tre. Kamar och Gäveborgs än har en vardera. I Norrand finns inte rekreationsmijöer representerade norr om Gäve. På västkusten finns mijöerna utspridda från Kuaberg ti Koster, och är av typen badorter. I Stockhoms skärgård är det i stäet sommarnöjesmijöer, som ofta igger inom större områden med fer karaktärstyper. Fig. 5. Rekreationsmijöer i Stockhoms skärgård (gua områden) 29

30 FISKELÄGEN Fiskeägena finns i norra Sverige som säsongsfiskeägen, på Gotand och på västkusten och i Skåne. Bid 16. Guhomen, Foto: Jan Norrman, Raä De riksintressanta fiskeägena i Västra Götaands än igger huvudsakigen i ett område från Tjörn upp ti Smögen. De kännetecknas av enke trähusbebyggese och koppingen ti fraktfart. De finns ofta på karga små öar och har ång kontinuitet men med sin höjdpunkt kring sent 1800-ta ti början på 1900-taet. Fiskeägen i Mamö än finns på fjorton patser. Nio av dessa igger på södra och östra kusten medan fem finns på västkusten. I värdetexterna kan utäsas att b.a. Kåseberga och Gama Viken har ursprung i medetiden, medan majoriteten av de övriga beskrivs som tasfiskeägen. Bid 17. Fågesundets fiskehamn, Tierp, Foto: Jan Norrman, Raä b Bid 18. Marviksgrunnan, Foto: Jan Norrman, Raä u Biderna 16, 17 och 18 visar hur oika fiskeägen kan se ut. Beroende på äget har fiskeägena utveckats på oika sätt. 30e Av de gotändska fiskeägena är eva samade i ett riksintresse kring hea Gotand. I fera av de kustmijöer som är riksintressanta på Gotand ingår även där fiskeägen. Fiskeägena är inbördes oika, oftast med träbodar på västra och norra Gotand och stenbodar på östra och södra Gotand. Ti fiskeägena hör bryggor, gistgårdar för nättorkning, ysstänger, fiskrökar mm. I Västernorrand är de riksintressanta kustmijöerna nästan aa fiskeägen. Man hittar dem i ett område mean Härnösand och Örnsködsvik, vid Höga kusten. De ara festa är fjärrfiskeägen med ursprung i 1600-taet. Det är vanigt med kokhus, sjöbodar och kape. 30

31 KOMMUNIKATIONSMILJÖER I kustbandet är kommunikationsmijöerna ofta faredsmijöer eer fyrpatser. Farederna kan innehåa sjömärken, otsstationer, hamnar och även fyrar. Fyrpatserna runt om andet ser ut på många oika vis. Vid fyrpatserna finns vanigtvis förutom fyrar även bostadshus för fyrvaktarna och annan bebyggese för verksamheten. Fyrar är aktuea idag då det inte ängre finns bemannade sådana. Riksintressanta fyrpatser finns ängs hea kusten. Bid 19. Den gama fyren på Östergarnshom, Gotand. Foto: Jan Norrman, Raä Bid 20. Fyren Långe Erik på Öand. Foto: Jan Norrman, Raä 31

32 B e s k r i v n i n g a v k a r a k t ä r s m i j ö e r Vindkraftverk vid Grönhögen på Öand, i närheten av värdsarvsområdet. Foto: Bengt A Lundberg, Raä E n m e t o d f ö r m ö j i g h e t t i f ö r ä n d r i n g a v u r v a s p r i n c i p e r f ö r r i k s i n t r e s s e o m r å d e n? En utredning som behandar kustområden i Sverige är vindkraftsutredningen. Den pågår i dagsäget och har ti syfte att peka ut riksintresseområden för vindkraft. Regeringen har antagit ett må för vindkraften att år 2015 uppnå 10 TWh. Inbandade myndigheter är Energimyndigheten, b Boverket, Naturvårdsverket och Riksantikvarieämbetet. Denna utredning har i detta examensarbete fungerat som ett u möjigt försök att ge försag ti nya principer för urva och avgränsning av riksintressen för kuturmijön. Metoden som beskrivs nedan har appicerats på tre än som djupstuderats i detta examensarbete. Vindkraftverk har stor påverkan på mijön på det sättet att de är syniga från ångt avstånd. De kan ge skuggor och ger upphov ti buer. Bebyggd mijö, naturvärden och kuturvärden kan påverkas såvä positivt som negativt av 32e vindkraftverk. Det uppsatta mået ska fördeas över de oika änen i Sverige, både på and och ti havs. De fyra myndigheterna har samarbetat för att finna patser som inte har stora motsättande intressen, och där riksintressen för vindkraft är ämpiga. För kuturmijön har vindkraftverk särskit påverkan på uppevesemässiga värden, men även ti viss de på pedagogiska värden. De vetenskapiga värdena tenderar ti att ha minst konfikter med vindkraft. B e s k r i v n i n g a v k a r a k t ä r s o m r å d e n Den metod som används i kuturmijövårdens de av vindkraftsuppdraget syftar ti att kunna beskriva de områden som från kuturhistoriska utgångspunkter bör undantas från en storskaig vindkraftsutbyggnad. Kärnan i anaysen är en bedömning av tidssambandet mean vindkraftverket och den mijö den okaiseras ti. Ju tydigare tidssamband desto mindre risk för konfikt. Man gör atså en känsighetsanays av kuturhistoriskt intressanta kust- och 32

33 skärgårdsmijöer. I det första steget anayseras kustzonen och deas in i tre oika typer av andskap: Historiska karaktärsandskap, vardagsandskap och moderna mijöer. I detta steg tas ingen hänsyn ti känsighet för vindkraftverk, utan det viktiga är att finna andskapets karaktär i stora drag. I vindkraftsuppdraget ingår även fjämijöer, men det behandar inte detta examensarbete. HISTORISKA KARAKTÄRSLANDSKAP Karaktären och heheten kännetecknas av att andskapet har få nytiskott från tiden efter 1950 och prägas av åderdomighet. Det har tydiga funktionea och ekonomiska samband, det finns tydiga regionaa särdrag samt kontinuitet i brukande och markanvändning. Innehået i dessa områden kännetecknas av tydigt äsbara och uppenbara historiska strukturer och gränser, en rikig förekomst av karaktärseement som tydigt förmedar områdets historia. Ett historiskt karaktärsandskap kan utgöras av odingsandskap ikvä som en övergiven industrimijö. Mijöerna motsvarar ofta den bid man har av t.ex. Bohuskusten eer Fjäen, och därmed finns också höga förväntningar på dessa mijöer.(riksantikvarieämbetet, 2002b) MODERNA LANDSKAP Moderna andskap är mijöer som är starkt prägade av tiden efter andra värdskriget. I dessa mijöer har redan kuturhistoriska värden fått ge vika. Det kan röra sig om storskaiga jordbruksbygder eer industrimijöer av modern karaktär. (Bid 21) Dessa mijöer har inte vidare behandats i detta arbete då de säan innehåer riksintressen för kuturmijön. (Riksantikvarieämbetet, 2002b) Vindkraftsutredningen är en högaktue utredning i dagsäget. Riksantikvarieämbetet har gått ut ti samtiga än med uppgiften, som har gjort den med oika resutat. Detta materia är intressant för riksintresseöversynen på det viset att de oika karaktärsmijöer som änen har ringat in kan vara intressanta att väga in vid en eventue revidering av riksintresseområden. Det kanske är viktigt att kuturmijövårdens riksintressen ges ett bättre samband regionat sett. Man kan förhoppningsvis finna mijöer som är intressanta ur en större synvinke. De områden som änen har ringat in är inte vägda mot andra intressen viket gör att det är en ren sektorsredovisning. Det mönster som borde visa sig är vad som är de mest viktiga kuturhistoriska mijöerna i Sverige. VARDAGSLANDSKAP/ VARIERADE LANDSKAP MED HISTORISK DIMENSION Karaktären och heheten kännetecknas av insag av både gammat och nytt, dvs. ett varierat andskap, att andskapet uppvisar en kontinuitet ofta från förindustrie tid fram ti idag, men där den historiska dimensionen dominerar. Det finns tydiga regionaa särdrag och uttryck för oika tiders markanvändning. Dessa andskap kan tåa vissa nya insag utan att hehetskaraktären går förorad. Innehået i dessa områden kännetecknas av insag av historiska strukturer och gränser, insag av karaktärseement som tydigt förmedar områdets historia.(riksantikvarieämbetet, 2002b) 33 Bid 21. Vindkraftverk i Lahom i ett modernt odingsandskap. Foto: Bengt A Lundberg, Raä

34 D j u p s t u d i e r i t r e ä n Gaviksfjärden, Höga kusten, Västernorrand Foto: Bengt A Lundberg, Raä b u 34e I detta kapite studeras tre än mer detajerat genom jämföreser inom änet och mean de tre änen. Skåne, Västra Götaands och Västernorrands än har vats ut för att studeras mer ingående. Det som har jämförts är riksintressefördening, regionaa kuturmijöprogram, regionaa mijömå samt kuturmijöprofi. I va av än har utgångspunkten varit att få en geografisk bredd, samt att studera än som har regionaiserat mijömåen. En tanke har även varit att studera både än med högt befokningstryck och avfokningsän i kustzonen. För dessa än testas även hur man kan använda de karaktärsområden som tagits fram i vindkraftsuppdraget. 34

35 S k å n e ä n HISTORISK ÖVERBLICK En kort sammanfattning över Skånes kuturhistoria i kustmijöerna ges som bakgrund för att ge en överbick om vad som har ett ti dagens mijöer, och för att kunna värdera urvaet ti riksintressena för kuturmijön. Fisket har atid varit en mycket viktig näring i Skåne, men fiskeägena fick fast befokning först på 1500-taet. Fiskeägena hade sin höjdpunkt under 1700-taet och de fanns över hea kusten. En annan mycket viktig näring som är tydig även idag är jordbruket. De första jordbruken var småskaiga, trots de goda förutsättningarna i Skåne. Idag kännetecknas änet av ett ångt mer storskaigt jordbruk, och det finns många av de storgods som kom ti under taet som igger i kustzonen. Fiskeägen har utveckats det senaste århundradet, ofta ti bad- och rekreationsorter. De fiskeägen som undgått denna utvecking anses som kenoder idag. Längs Skånes kuster har det även vuxit upp en stor de fritidsbebyggese. Öresundskusten är starkt urbaniserad idag, med fera städer som rymmer stora industrier som prägar andskapet. (Rapportserien Skåne i utvecking, 2001:35 Skånes kustområden - ett nationaandskap) KULTURMILJÖPROFIL Här föjer en jämförese mean Riksantikvarieämbetets text om riksintresseurvaet i änet och änets kuturmijöprofi från redovisning Riksantikvarieämbetets text i korthet: - Kusten - Sätt-, ris-, skogsbygd - Fiskeägen och skepparsamhäen och mindre tätorter i inandet karaktäriserar i hög grad Skåne. - Fornämningar i form av bronsådershögar - Stora jordbruk med gods och befästningar Skåne äns kuturmijöprofi (ej formet formuerad än) - Sott och herrgårdar/aéer och parker - Landsbygdens hus/träbyggnad, korsvirke, hamtak mm. - Industri/aun, kak, tege, sten mm - Jordbruksindustri/stärkese, brännvin, tobak, äppen mm - Storstädernas bebyggese samt medetida städer och byar, badortskutur - monumentaa fornämningsmijöer Här syns tydigt att Riksantikvarieämbetet och Länsstyresen i Skåne än inte tagit upp samma saker som speciet värdefua för änet. Det som går att utäsa som iknande mijötyper är monumentaa fornämningar och det storskaiga jordbruket. Det som skijer sig markant är att Riksantikvarieämbetet i sin beskrivning inte tagit upp sott och herrgårdar som en typisk skånsk kuturmijö. Skåne än har överhuvudtaget inte tagit upp kusten med dess fiskeägen och skepparsamhäen. Det skijer sig även på det viset att Riksantikvarieämbetet tar upp mindre tätorter i inandet medan änet sjäv yfter fram storstädernas bebyggese. SKÅNE LÄNS REGIONALA MILJÖMÅL I derapport 4 för Skånes mijömå finns fera demå som berör kuturmijövården. Det är band annat måen Kustvattnen ska skyddas mot föroreningar och fysiska ingrepp som hotar viktiga natur- och kuturvärden och Åabodar och andra ekonomibyggnader på kusten som uppförts för fiskets behov ska ej få nyttjas för andra ändamå än fiske. Det första av dessa demå betyder band annat att vindkraftsokaisering sker med hänsyn ti natur- och kuturvärden, friuftsiv samt andskapsbid. Det innebär även att ge försag ti skyddsvärda mijöer samt ange möjiga åtgärder för demået. Aktuea mijöer som kan vara skyddsvärda i Skåne är ti exempe hävdade odingsmarker och bebyggesegrupper knutna ti fiske. Det småskaiga kustfisket måste stärkas mot det storskaiga för att kunna bibehåas. I derapporten taas inte om några specifika områden som speciet viktiga jämfört med andra. 35

36 RIKSINTRESSEN För riksintresseområdena finns det skinader mean de gama änsindeningarna. Mamöhus än har över ag större områden titagna och det är ofta gränsdragningar över kommungränserna. Det gama Kristiansstads än har få områden och det är ofta små ytor, och gränsdragningarna håer sig inom kommunerna. Tvärsökningar har gjorts i den digitaa kartan, och resutaten av söknigarna visas i temakartorna och med förkarande text för varje sökning. 24 områden ängs kusten i Skåne är kuturmijöer som har anknytning ti havet på något sätt. Nedan redovisas koppingar och motiveringar ti dessa 24 områden. De mijötyper som dessa områden är reaterade ti är Fiskeäge, Kustmijö samt Hamn- och sjöfartsstad. Mijötyperna är citerade från den ordista som gjordes på Riksantikvarieämbetet i samband med översynen av riksintressebeskrivningarna Fiskeägen Vid kartsökning på fiskeägen i Skåne än bir resutatet 14 markeringar. (Fig. 6) Nio av dessa igger på södra och östra kusten medan fem finns på västkusten. På en historisk karta som visar anta och paceringen av de medetida fiskeägena, finns 24 stycken ängs hea kusten med en betydande de på västkusten. Att de fiskeägen som finns kvar idag i högre grad finns på syd- och ostkusten kan bero på att fiskeägena på västkusten i större utsträckning omvandats successivt från små fiskeägen ti orter eer städer. I värdetexterna kan utäsas att b.a. Kåseberga och Gama Viken har ursprung i medetiden, medan majoriteten av de övriga beskrivs som tasfiskeägen. Kustmijöer Kustmijöerna är jämnt fördeade ängs kusten på sju patser. De innehåer ett anta oika dear som har kustanknytning. Områdena har oftast mycket ång kontinuitet med bosättningar sedan förhistorisk tid. Det kan vara strandängar, fyrar, fiskeägen och ofta fornämningar på monumentaa patser som ti exempe bronsoch järnådersgravar. b u 36e Fig. 6. Kartan visar riksintessanta fiskeägen i Skåne (bå områden). 36

37 Hamn- och sjöfartsstad Hesingborg, Mamö och Ystad är aa städer med ång historia. De har varit eer är stora sjöfartsstäder i Sverige, och de har stora hamnar som kännetecknar dem idag. Det som utmärker dem som riksintressen med samband ti hav och kust är ofta byggnader med fiskeoch hamnanknytning, ti exempe kajer och fyrar. De temakartor som redovisats ger en snabböverskådig bid av fördeningarna för de oika mijötyperna. Fördeningen av riksintressanta mijöer är reativt jämn över änets kustområden, även om det saknas riksintressanta kustmijöer i nordöstra kustområdet. Att det är vädigt få fiskeägen på västkusten som är av riksintressant värde kan naturigtvis bero på fera oika faktorer, som inte går att utäsa av den sammanstäning som gjorts av riksintressena i den digitaa kartan. En orsak kan vara att den deen av kusten i Skåne är starkt urbaniserad. De riksintressemijöer som behandats här är de som ovan sagts koppas ti mijömåen genom ordsökningen i gis- programmet. KARAKTÄRSOMRÅDEN ENLIGT VINDKRAFTS- UPPDRAGET Enigt kartan nedan har änsstyresen redovisat karaktärsområden i änet. Skåne än redovisar endast varierade andskap med historisk dimension på grund av att änet är så påverkat av människan de senaste femtio åren i kustzonen. Vid närmare granskning av änets karaktärsområden går att se att områdena i princip är de samma som riksintresseområdenas avgränsningar. Att Länsstyresen har vat att redovisa på det viset kan bero på att de i dagsäget arbetar med en vindkraftpoicy för änet. Karaktärsområdena är atså reativt små för Skåne än, då de endast innefattar riksintresseområden. Indeningen är arbetsmateria som inte bearbetats ännu. (Fig. 7) Fig 7. Karaktärsindening enigt vindkraftsuppdraget. 37

38 V ä s t r a G ö t a a n d s ä n Västra Götaand är variationsrikt och mångskiftande när det gäer andskap, oding och bebyggese. Variationerna beror band annat på skinader i de näringsgeografiska förutsättningarna. Landskapet är kat och kippigt, och har i ytterskärgården många små karga öar. HISTORISK ÖVERBLICK Längs kusten och i skärgården växte under medetiden ett mångsysseri fram med båtbyggeri, järnframstäning och en växande virkesexport. Ökningen av efterfrågan för trähanden edde ti ett omfattande nedhuggande av skogen som banade väg för hämarksjungheden. Det byggdes över hundra borgar ängs kusten som tihörde Norge under denna tid. Under 1550-taet inträffade den första sifiskeperioden vid västkusten. Det utveckas ti ett internationet vinstgivande fiske, som skide sig het från det tidigare småskaiga. Kusten invaderades av fångstmän och nybivna fiskare, och spåren från den tiden är tydig i de många tomtningar som finns i skärgården. När sifisket minskade dog många fiskeägen ut, och endast ett fåta överevde ti nutiden. Några att nämna är Fiskebäckski, Moösund och Fjäbacka. Under och 1800-taet inträffade ytterigare två sifiskeperioder av iknande karaktär. På sent 1800-ta och på 1900-taet omvandas många skärgårdssamhäen ti rekreationsorter. Odingsandskapet har på 1900-taet b förändrats i snabb takt. Nya metoder och ändrade krav har ett ti storskaighet och rationaiseringar samt nedäggning av oönsamma marker.(länsstyresen Västra Götaand, 2000) u KULTURMILJÖPROFIL Här föjer en jämförese mean Riksantikvarieämbetets text om riksintresseurvaet i änet och änets kuturmijöprofi från redovisning Riksantikvarieämbetets text i korthet (Gama änsindeningen): Fd. Göteborgs och Bohus än - Gränsområde och tihörde Norge - Fornämningsrikt - Fiske och stenindustri 38e Västra Götaands äns kuturmijöprofi - Arkeoogi intensivt - Medetida kyrkor - Jordbruk, Skogsbygd, kustområden, skärgård - Storstadsområde med industricentra - kuturturism - Medetida städer och småstäder Både Riksantikvarieämbetet och Västra Götaands änsstyrese är överens om att arkeoogin och fornämningar är särskit viktiga i änet. Angående kusten och skärgården har man uttryckt sig på oika sätt. Riksantikvarieämbetet taar om fisket medan Länsstyresen mer generet pekar ut kustområden och skärgården. Något som kan göra att kuturmijöprofien och Riksantikvarieämbetets text inte direkt går att jämföra, är att profien gäer för det sammansagna Västra Götaands än medan Riksantikvarieämbetets text avser det före detta Göteborgs och Bohus än. Det kan innebära att kuturmijöprofien är mer genere då den behandar ett större område. I Mijö- och hushåningsprogrammet för Västra Götaand finns ett anta åtgärdsområden beskrivna. Ett av dem är att riksintresseområden är ett viktigt kuturmijöverktyg, och att kommunerna och kuturmijövården med gemensamma ansträngningar måste arbeta för att utvecka dessa karaktärsmijöer. VÄSTRA GÖTALANDS LÄNS REGIONALA MILJÖMÅL Länsstyresen har tagit upp några exempe på åtgärder för kuturmijövården under de demå som berör de frågorna. För demået Skydd för kust och skärgårdsområden tar änet upp fera åtgärdsförsag. Marinarkeoogiskt handingsprogram ska tas fram, databas för marina kuturämningar av typ kajanäggningar, naturhamnar mm. bör byggas upp, fortsatta metodstudier bör genomföras för hur man på ett effektivare sätt kan inventera undervattenämningar samt utvärdera befintigt kunskapsunderag ti grund för skydd av mijöer enigt PBL, KML och MB. 38

39 För demået Strategi för hur kustens och skärgårdens kuturarv och odingsandskap kan bevaras och brukas finns även här fera försag. Att finna bästa möjiga okaisering av större anäggningar såsom stugbyar, konferensanäggningar, vindkraftverk och annan ny bebyggese genom samverkan mean myndigheter på regiona och oka nivå, är ett försag. Ett bevarande- och utveckingsprogram för skärgården. Som grund för programmet bör göras en sammanstäning av gjorda inventeringar ti år 2003 samt en pan för hur ett fördjupat kunskapsunderag ska tas fram. Panäggning enigt PBL bör ske genom bevarandeinriktade områdes- och detajpaner. Häften av kustkommunerna bör ha dyika paner För en god utvecking av turismen bör sektorerna turismnäring, naturvården och kuturmijövården utöka sitt samarbete. RIKSINTRESSEN Fiskeägen Fiskeägena i Västra Götaand finns samade på en iten kuststräcka mean Tjörn och Fjäbacka. De som fortfarande idag har karaktären av de ädre fiskeägena finns på de karga öarna, medan de fiskeägen som utveckats ti samhäen eer städer finns på fastandet. Fera av dem är kända badorter som Smögen och Moösund. I riksintresseområdet Styrsö finns även några fiskehamnar. (Fig. 8) Hamnstäder och skepparsamhäen Dessa mijöer finns spridda över hea kusten. Det är at ifrån storstaden Göteborg ti mindre orter som Åsto. Den gemensamma nämnaren är att aa har ett ursprung i det bomstrande sifisket på västkusten. De oika städerna och orterna har utveckats ti att se oika ut idag. Vissa av dem har stannat upp i utveckingen kring sekeskiftet Fera skepparsamhäen har utveckats ti kända turistorter, och har karaktären av badorter. Fig. 8. Av de riksintressanta fiskeägena i Västra Götaands än är en stor de av dem samade ti en iten kuststräcka. 39

40 Skärgårdsmijöer Skärgårdsmijöer finns ängs hea kusten. I den nordigaste deen av änet finns tre riksintresseområden vid Strömstad som kassas som skärgårdsmijöer. Aa tre riksintresseområdena har iknande motiveringar. De är skärgårdsmijöer som är prägade av jordbruk kombinerat med fiske. Koster och Råssö-Rundö har jordbruksmarkerna tisammans med bebyggesen koncentrerat i det inre av öarna. De har den fiskeanknutna bebyggesen strandnära, och Koster har även badortsbebyggese vid stranden. Rekreationsmijöer Badorter är de dominerande rekreationsmijöerna i Västra Götaand. Orterna är väkända turistorter även idag, och har i stor utsträckning kvar bebyggese från badortsepoken kring Orterna igger i hamnägen i vackra ägen. b u Fig. 9. Karaktärsområden ängs Bohuskusten. 40e VINDKRAFT Länsstyresen i Västra Götaand har redovisat områden för historiska karaktärsandskap och varierade andskap med historisk dimension. Hea Bohuskusten är inringat som ett varierat andskap med historisk dimension. Inom det området finns fera historiska karaktärsandskap. I de historiska karaktärsandskapen ingår ofta fera riksintresseområden. Vissa riksintresseområden igger utanför de inringade områdena, och kan då vara av mer modern kass. De historiska karaktärsandskapen beskrivs i text som sammansatta mijöer. Indeningen är arbetsmateria som inte bearbetats ännu. (Fig. 9) 40

41 V ä s t e r n o r r a n d s ä n Västernorrand är ingen enhetig region med gemensam regiona identitet, inte heer ur historisk synvinke. Länet har fått sin karaktär genom att fungera som en mötespats mean människor, kuturer och företeeser - mångfad och kuturkontakter. Natur- och kuturgeografiskt går den tydigaste gränsen i den norra deen av änet där den facka västerbottniska kustsätten möter den branta ångermanändska Höga kusten. HISTORISK ÖVERBLICK Det finns ämningar som visar att änet fungerat som mötespats för oika ekonomier och befokningsgrupper under 8000 år. Kustområdenas näringsstruktur och kuturmijö är en nycke för att förstå änets historiska framväxt. Maritima mijöer kan idag igga fera mi från havets nuvarande nivå på grund av andhöjningen. Vid Höga kusten finns många ädre fiskeägen i vindskyddade ägen med väbevarade kape. Dessa är så kaade Gävebohamnar och har rötter i fjärrfisket. Fiskeägena har från medetiden fram ti taet varje år besökts av ett stort anta borgarfamijer från band annat Gäve. Av andets 19 riksintressanta fiskeägen med kape finns 7 i Västernorrand, och aa vid Höga kusten. Skeppsbyggeri och handessjöfarten har varit mycket omfattande under 17- och 1800-taet och det fanns fera rederier i varje stad för att kara av sjöfarten. Härnösand och Sundsva kan på goda grunder kaas sjöfartsstäder. (Länsstyresen i Västernorrand än & Länsmuseet Västernorrand, 2002) 41

42 KULTURMILJÖPROFIL Här föjer en jämförese mean Riksantikvarieämbetets text om riksintresseurvaet i änet och änets kuturmijöprofi från redovisning Riksantikvarieämbetets text i korthet: - Lämningar efter trävaruhanteringen, med b.a. andets viktigaste sågverksområden kring Sundsva och Härnösand. Västernorrands än - Människan som utgångspunkt- Humanism - Industrisamhäets kuturarv - Den maritima kuturmijön - Ävdaarna - Den mångkuturea mötespatsen Fig. 10. Västernorrands riksintressanta fiskeägen finns på öarna vid Höga kusten. (Gua områden) Riksantikvarieämbetet ser ämningarna efter trävaruhanteringen som det specifika för änet. Västernorrands än har även påvisat de marina kuturmijöerna såsom fiskeägen. Västernorrand vi profiera sig som ett mångkuturet än. Det har sitt ursprung i historien då det änge varit en mötespats. I kuturmijöprogrammet som är ett visionsdokument, tas upp områden från änets kuturmijöprofi som beskrivits ovan. Programmet behandar b.a. det mångkuturea i änet, som även har en tydig anknytning ti kusten, på grund av sjöfarten. b u 42e VÄSTERNORRLANDS LÄNS REGIONALA MILJÖMÅL I det regionaa mijökvaitetsmået för Hav i baans samt evande kust och skärgård beskrivs under deen om kuturmijö, att änet har värdens största andhöjning. Detta avspegar sig i kustens fornämningsmijöer, som ska uppmärksammas och bevaras. Länets fiskeägen bibehås på ett sätt som värnar om karaktären både avseende bebyggese och näring. Kuturhistoriska värden i industrisamhäen ängs kusten ska utveckas och värnas. För att uppnå detta må har uppföjningsbara demå formuerats. - Senast 2010 har minst 70% av de kuturhistoriskt värdefua fiskeägena ett ångsiktigt skydd. 42

43 - Senast 2010 sköts minst 50 stycken fornämningsmijöer ängs kusten och är tigängiga. - Senast år 2005 har de kuturhistoriska värdena i industrisamhäena identifierats och kartagts, och en strategi för hur dessa kan bevaras och utveckats tagits fram. För att nå måen tar Västernorrands än upp vikten av information, kommunikation och samverkan. De taar även om skydd på oika sätt för mijöerna. Statigt skydd i enighet med kuturminnesagen är ett försag, ett annat handar om kuturreservat och ett tredje om kommunaa skydd i panbestämmeser. RIKSINTRESSEN Västernorrand har få riksintressen vid kusten. Det är däremot en mycket spännande region kring värdsarvet Höga kusten. De riksintressanta kuturmijöerna igger på öar utanför denna kuststräcka. Mijöerna är fiskeägen på skogskädda öar. Det finns även områden med fornämningar som igger i kustägen. Västernorrands än har tagit upp fiskeägena i de regionaa mijömåen för kusten, och på det sättet har riksintressena avspegats i mijömåen. (Fig. 10) I riksintressefördeningen finns fera av kustens städer med, men de har inte karaktäriserats med kopping ti sjöfart och fiske. Detta gäer även andra riksintresseområden som har kopping ti havet, men inte har beskrivits på det viset. VINDKRAFT Enigt kartan nedan har änsstyresen redovisat områden för historiska karaktärsandskap och varierade andskap med historisk dimension. Hea kusten är antingen beskrivet som ett varierat andskap med historisk dimension eer som ett historiskt karaktärsandskap. Området vid Höga kusten är beskrivet som ett historiskt karaktärsandskap. Indeningen är arbetsmateria som inte bearbetats ännu.(fig. 11) Fig. 11. Karaktärsområden i Västernorrands än. 43

44 D i s k u s s i o n o c h s u t s a t s e r Singrig väg i Dasand. Foto: Bengt A Lundberg, Raä I detta kapite diskuteras de frågor som städes i inedningskapitet. Diskussionen grundas på de tidigare kapitens innehå, med en tyngdpunkt i de tre mer studerade änen. Vad jag har fått kunskap om under arbetets gång, är att ett riksintresse för kuturmijön inte har b någon enke förkaring. Det finns naturigtvis teoretiska definitioner om vad ett riksintresse för kuturmijön ska innehåa för värden, u men i verkigheten är det mer kompicerat än så. Ett riksintresse för kuturmijövården kan ha totat skida karaktärer. Ett fiskeäge kan ha oika karaktär i oika dear av andet, men det finns skinader även mean fiskeägen i samma de av ett än. Det finns däremot några företeeser som är vaniga. I många fa handar ett riksintresseområde i kustmijö om att det har varit ång kontinuitet av mänskig 44e påverkan. Det är dessutom svårt att bedöma motstående intressen. Riksintressen för kuturmijön ska skyddas mot åtgärder som påtagigt kan skada dess värden. Riksintressen kan skyddas både vid bestående negativ påverkan eer vid tifäig negativ påverkan. Här finns svårigheter i att definiera vad som är påtagig skada på materiea värden, och det är ännu svårare att bedöma skada på immateriea värden. Intentionerna med riksintressena var enigt propositionen 1985/86:3 för NRL att de skue ses över och begränsas i anta och omfattning. Översyn av kuturmijövårdens riksintressen har varit på gång fera gånger, men det har stoppats eer försenats av oika orsaker. På Riksantikvarieämbetet har arbetet med riksintressen inte varit ett prioriterat arbetsområde, utan det har fått ge vika för band annat mijömåsarbetet. Direktiven när den senaste genom- 44