detaljplan för Hjärup 8:16 m fl, Akerslundshusen Granskningsutlåtande Hjärup, Staffanstorps kommun

Transkript

1 ~ STAFFANSTORPS KOMMUN Granskningsutåtande detajpan för Hjärup 8:16 m f, o Akersundshusen Hjärup, Staffanstorps kommun Detajpanen har varit utstäd för granskning under tiden Handingarna har funnits tigängiga på Rådhuset i Staffansrorp, på bibioteken i Staffanstorp och Hjärup samt på kommunens hemsida. Handingarna har enigt sändista sänts på remiss ti änsstyresen, berörda nämnder, statiga och kommunaa organ, sakägare och andra som kan ha ett väsentigt intresse av försaget. Kungörese har varit införd i Lokatidningen Staffanstorp och i Spegen

2 Inkomna yttranden utan erinran Region Skåne Lantmäteriet Trafikverket Tekniska nämnden skanova Sydvatten Tee2 Inkomna yttranden med synpunkter Länsstyresen i Skåne Burövs kommun Lunds kommun EON Gas Sverige AB Richard och Gisea N isson (Hjärup 8:75) Tomas Persson (Hjärup 8:292) Torsten Persson (Lommavägen 7) Anne-Sofie Posten och Bo Posten (Hjärup 8:89) Redovisning av yttranden med synpunkter Inkomna yttranden från myndigheter/organisationer: Länsstyresen i Skåne (yttrandet återges i sin hehet) "Råd enigt 2 kap PBL Länsstyresen vidhåer stäningstagandet om restriktivt anspråkstagande som framfördes i samrådsskedet angående expoatering av jordbruksmark. Av både PBL och MB (3 kap) framgår att hänsyn måste tas ti föreiggande behov när mark- och vattenområden panäggs, och att företräde ska ges sådan användning som medför en god hushåning från amän synpunkt. Enigt 3 kap 4 MB får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk endast för att tigodose väsentiga samhäsintressen och detta behov inte kan tigodoses på ett från amän synpunkt tifredsstäande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Behovsbedömning Kommunen bedömer att försaget inte innebär betydande påverkan på mijön. Länsstyresen dear kommunens åsikt." Kommentar: - Burövs kommun För Buröv kommun är det viktigt att ny bebyggese i Hjärup i så iten urstäckning som möjigt orsakar utökad genomfartsmotortrafik i Åkarp och Aröv. Burövs kommun ser därför positivt på en ny trafikpats som koppar samman Lommavägen, i HJärup, med E22:an. Det är av yttersta vikt att Anarpsån ej beastas med ökande vattenmängder, även vid större regn, då ån redan idag tidvis har probematiska vattennivåer. Burövs kommun ser därför positivt på aa åtgärder som minskar avrinningen ti ån. Kommentar: Trots god koektivtrafikförbindeser så kommer panens genomförande att medföra viss ökning av bitrafiken. Det är dock en reativt iten utbyggnad som bedöms ha en måttig inverkan på trafikfödena i Å karp och Aröv. Enigt Staffanstorps översiktspan "Framtidens kommun" så kommer Hjärup att växa och få en befokningsökning som medför att en ny sträckning av Lommavägen med ny Trafikpats på E22 måste anäggas. En sådan trafikpats skue bidra ti att avasta trafik på Gama Lundavägen viket skue förbättra situationen även förakarp och Aröv iksom för Hjärup och Uppåkra. Panens genomförande kommer att innebära en förbättring för Anarpsån jämfört med tidigare situation. Avrinningen från området kommer att minska eftersom dagvattnet fördröjs ti att motsvara avrinningen från norma jordbruksmark - 1,5 1/s,ha. Kommunen har för avsikt att avvecka dikningsföretaget för hea sträckan mean Lommavägen och kommungränsen mot Buröv för att åta det ingå i det kommunaa VA-nätet. Berörda markägare är överens. Ansökan om förrättning är inämnad ti Mark - och mijödomstoen. Lunds kommun Mamö och Lund har i diaog med Staffanstorp, Lomma och Buröv arbetat fram Strukturbid MamöLund. I strukturbiden yfts ägen ängs en ryggrad genom MamöLundområdet där det finns en potentia att utvecka regionaa noder med hög täthet och med pats ti både boende och arbetspatser. Hjärup är en av dessa noder. Många Hjärupbor reser ti Lund för a rbete och på fritiden. Det är angeäget att många resor kan ske med koektivtrafik. Försagen detajpan innebär des omvanding av verk-

3 samhetsområde samt des utbyggnad på jordbruksmarken. Utbyggnaden fi nns inte med i Staffanstorps översiktspan, Framtidens kommun men beskrivs i granskningshandingen som en mer reaistisk tokning av ett utbyggnadsområde i översiktspanen. Det nu föresagna området beskrivs som bättre integrerat med befintig bebyggese och igger närmre befintig koektivtrafik. Lunds kommun gör samma bedömning. Kommentar: - EO~ Gas Sverige AB E.ON Gas Sverige AB konstaterar att yttrande skickat gäande samrådsremissen inte har behandas i samrådsredogöresen. E.ON Gas förutsätter tidigare inämnat yttranden tigodoses samt att den kommande byggnationen inte orsakar att E.ON Gas anäggningar inte uppfyer gäande föreskrifteranvisningar och normer. Yttrande över samråd av detajpan för Hjärup 8:16 m.f. - Åkersundshusen, Staffanstorps kommun, Skåne än. P0003/2012: Inom panområdet har E.ON Gas distributionsedningar för natur- och biogas samt servisedningar in ti byggnader, se bifogad karta. Innan arbetet påbörjas bör kontakt tas med E.ON Gas för edningsvisning, tfn Distributions och servisedningar är underkastade Energigasnormens reger (EGN 2011 ) som band annat innebär ett minsta skyddsavstånd mean edning och byggnad inom tätbebyggese 2 meter samt närmaste gräns för område med förväntade grävningsaktiviteter på 2 meter. Pantering av träd bör ej ske närmare gasedning än 2,5 meter. För att minska risken för skador på träd i samband med eventuea arbeten med edning, rekommenderas att träd i närheten förses med rotskydd. -, ----~-L!.J...! '!i -- '.- f ' -...:::::- -..,.... ~., L,, ; 1,, "- " ~ --,-.. ~, ~ j' 1', ~ 1,. -=====- ~ ~- ~ - ~ - ' /-.::. 0 -i::~ ~ =,'-....' J ~... J...,.. 'O J J J J ; ' / J : J ; ' ' r-a : Växthus _,.- (?j '&'\. 0' 0, ' G> ' '0 \ \ \ \ -- G... ~ ' ' --..._ 'G-..."::::-- /.... "" /. ----J /./ r-l /' /' r -,_ // /~,... 0 / / / "G. /' /'/' - / /' ~ ~ /'//' y;..- /'/ /'/' ~ -- / /'/' \61.. ":"-- / 0 ' /' /',-.'0. // -!f''"'- // '--?'!. ' ~ ~'j( ' I,j~~......'~/ /''"' Vi noterar att man i panbeskrivningen under stycket "Gas" på sidan 9 skriver att "Befintig edning kommer att behöva äggas om vissa sträckor inom p anområdet fö r då den idag igger inom det som paneras som kvarrersmark". För att detajpanen ska vara godtagbar ur vårt perspektiv måste vi kunna förutse panens ekonomiska konsekvenser och även bekräfta rimigheten av dessa. Om befintig gasedning måste fyttas eer ändras ti föjd av panäggningen ska avta tecknas samt att föranedda kostnader betaas av den part som begär eer förorsakar åtgärden. Av denna anedning måste utredningen om kostnadsfördening vara förankrat med oss samt avta har tecknats innan detajpanen kan antas. Om avta och kostnadsförde ningen för edningsfytten ej kan karas upp så vore det ämpigt att den fysi ska paneringen tar hänsyn ti befintiga edningar och att p anen redovisar den befintiga gasedning. Där av hemstäer E.ON Gas att den befintiga gasedningen skyddas med ett 4 meter brett u-område med distributionsedningen i centrum tiskapas i detajpanen. Det är viktigt att ett detajerat samråd med vår områdeshandäggare Rof Granqvist, tfn äger rum redan i tidigt projekteringsskede. I Panhandingarna och pankartan framgår det att okagata ska anordnas där E.ON Gas distributionsedning finn s. Enigt energigasnormens reger (se ovan), i kapite 6 och stycket framgår det att; minst 1,0 m täckning, dock minst 0,8 m i gata i viaområde eer motsvarande samt dock minst 0,6 m i grönområde eer tomtmark, även i dessas cyke- och gångbanor Distributionsedningen som hamnar inom körytor kan innebära att edningen behövas sänkas. Om beysningsstopar sätts ut ängs med okagatan måste man vara extra vaksam över avstånden ti gasedningen så att de paceras på behörigt avstånd. Minsta avstånd ska vara minst 2 meter enigt amän praxis för att E.ON Gas ska kunna genomföra underhå på edningen. Närheten ti vårt natur- och biogasnät innebär att gas kan vara ett mycket intressant energiaternativ för den panerade verksamheten. För information om ansutning av gas, kontakta gärna E.ON Gas marknadsenhet, E.ON Gas förutsätter att man tar hä nsyn ti ovan restriktioner och normer... ~ ~ +t~

4 Kommentar: Innan arbetet påbörjas kommer kontakt tas med E. ON Gas för edningsvisning. Av panbeskrivningens genomförandede framgår att expoatören bekostar fytt och omäggning som föraneds av expoateringen. Samråd med E.ON:s områdeshandäggare kommer att ske tidigt i projekteringsskedet. Hänsyn kommer att tas ti gäande restriktioner och normer. Inkomna yttranden från sakägare Richard och Gisea Nisson (Hjärup 8:75) Vi stäer oss positiva ti bebyggningen av detta område och utgår från att ni kommer ösa ansutningen ti Lommavägen mitt emot vår, med feras, utfart på bästa sätt. Vi har i många år och fera sammanhang uttaat våra farhågor angående trafiken på Lommavägen i Hjärup. När vi tar de av samrådet för Åkersundshusen ser vi att fera andra (Burövs kommun såvä som privatpersoner) uttrycker sina farhågor även i detta sammanhang, både för Gama Lundavägen, Lommavägen och Kockaregårdsvägen. Dessa bemöts från er sida des med att befokningsökningen i Hjärup ska framtvinga en ny sträckning av Lommavägen, i enighet med ÖP. Fera områden i byn är i oika skeenden av panerings/byggprocessen, Åttevägen och Äppehagen påverkar direkt. Hjärup NÖ påverkar indirekt. Nu har startskottet gått för 700 bostäder väster om järnvägen, som kommer att generera en radika trafikökning på Lommavägen och Gama Lundavägen viket vi menar borde tidigareägga denna framtid avsevärt. Dock är det så att i samta med tjänstemän från tekniska kontoret åter det inte som att denna förbifart kommer att reaiseras på många år än. Troigen kommer den inte att finnas ens 2038, viket är sutåret för ÖP. Det andra argumentet från er sida i samrådshandingarna är att det pågår ett separat arbete rörande Lommavägen i samverkan med Trafikverket. I detta arbete har ni anfört att Lommavägen måste vara minst 6,50 m bred inne i tättbebygt område (atså 1,10 m bredare än vad vägen är väster om Yngingavägen) då vägen i framtiden kanske eventuet kan komma att utgöra en sträckning för buss i injetrafik. Då en buss eer astbi max får vara 2,60 m bred innebär det att på en väg som är 6,50 m bred kan två bussar mötas utan att dämpa farten, även om de kör i mer än 70 km/h. Vi anser att det bästa sättet att dämpa hastigheten på Lommavägen är att göra vägbanorna smaare än vad de är idag, ämpigen samma bredd som den har väster om Y ngtingavägen dvs 5,40 m och kombinera det med förträngningar där oskyddade trafikanter ska korsa vägen. Vidare menar vi att om bussen som ska rua här är av regiontrafiks-typ så kan den rua på den nya sträckningen av Lommavägen. Ska bussen utgöra en de av någon typ av okaare trafik så kan den gott rua på en gata som är 5,40 m då de karar det på andra orter, men det kan krävas att man ättar ite på gasen om man möter andra bredare fordon. Att i enighet med ert försag bredda vägens totaa bredd i tätbebyggt område jämfört med dagsäget skapar en tydig barriär och omöjiggör en bykänsa för oss som bor här idag, ikvä som de presumtiva boende i Åkersundshusen. Att probemet med en dead by finns mean de västra och östra dearna är ofrånkomigt och något som kan försvinna först med spårens nedsänkning. Men att panera in en barriär i form av en fartkorridor för ett nytt område anser vi vara att tänka kortsiktigt. I dagsäget är vi inte så många boende här som på oika sätt försöker påverka, men fyttar 50 nya famijer in kommer protesterna utan tvekan bi fer. Att i kombination med denna barriär hävda att det inte behövs någon ekpats på det nya området då det med nöd och näppe har två ekpatser inom den stipuerade 500 meters radien anser vi också vara att panera in probem. Sutigen vi vi påpeka att Tekniska nämnden hävdar att det finns Å VS i närområdet då den närmaste är på Kockaregårdsvägen. Dock är det så att området där den igger är utmärkt för byggnation, och någon ny pats för Å VS är inte panerad. Kommentar: Av panbeskrivningen framgår att körytan på Lommavägen norr om panområdet föresåsavsmaas från nuvarande 7,0 meter ti 6,5 meter samtidigt som trottoaren på södra sidan föresås breddas. Vidare föresås en iten cirkuationspats i korsningen Lommavägen/Kockaregårdsvägen. Detta för att öka trafiksäkerheten och tigängigheten för oskyddade trafikanter. Ombyggnaderna syftar också ti att minska barriäreffekten, viket gör att tigängigheten tiekpatser inom närområdet bedöms vara tifyest. Dessa ombyggnader kommer att ske i samråd med Trafikverket som är väghåare och ansvarar för Lommavägen. På ängre sikt arbetar kommunen för en ny sträckning av Lommavägen i ett äge ängre söderut och med en ny trafikpats och påfart ti E22. Denna utbyggnad av vägtrafiksystemet igger dock ängre fram i tiden och kan sannoikt motiveras endast efter en ganska omfattande utbyggnad av västra Hjärup. I paneringen inför utbyggnaden av Hjärup Västerstad kommer trafikfrågan att återigen yftas och värderas. Frågan om framtida ny pacering återvinningsstationen på Kockaregårdsvägen får hanteras i samband med den detajpanering som kommer att föregå ett eventuet bebyggande av den nuvarande patsen.

5 Tomas Persson (H järup 8:292) Har äst igenom samrådsredogöresen och kan konstatera art ni ej förstått vad jag skrev angående buffring av regnvatten från hårdgjorda ytor. At regnvatten från växthustaken buffrades och användes sedan ti bevattning i växthusen detta gjorde att ca 75-80% av regnvattnet adrig kom ut i dagvattenedningarna. Så i praktiken kommer at regnvatten från det panerade området att bi en ökning av dagvattnet. Detta måste beaktas annars kommer det att bi probem. Trots en ängre tids påpekande så är frågan om jordvärmeedningarna som Hjärup 19:1 har servitut på ännu ej öst. Fastighetsägaren har ämnat ett försag ti expoatören för närmare ett havår sedan men ej fått något svar trots kontakter med både hans advokat och arkitekten. Det nuvarande panförsaget går ej att genomföra oavsett om det inte bir någon fytt av edningarna eer om dessa fyttas. Denna fråga måste ösas innan man kan faststäa en detajpan. Kommentar: Inom ramen för panarbetet har stora ansträngningar gjorts för att ösa och förbättra dagvattenhanteringen på ett bra sätt. Fördröjning av dagvatten kommer att ske i det centrat pacerade parkområdet. Fördröjningsvoymen är anpassad ti en hårdgöringsgrad baserad på panförsaget (bygge/se med tihörande uppskattade hårdgjorda ytor samt gatunät). Panens genomförande kommer att innebära en förbättring även om en buffring har skett även tidigare. Frågan om jordvärmeedningarna är en fråga för berörda fastighetsägare - ägarna ti Hjärup 19:1 respektive 8:16 - att ösa innan panen kan genomföras. panbeskrivningens genomförandede (sid 16, högst upp t. v.) finns beskrivet hur detta ska gå ti. Tor~ten Persson (Lommavägen 7) Panen beastas av två servitut om vi ka, trots åtskiiga påtryckningar, ingen överenskommese nåtts med expoatören. Den ena gäer 900 meter sang ti ytjordvärmeanäggning. Det andra en utfartsväg. Muntigt har vi genom jurist Kar Persson fått våra krav tigodosedda. Tyvärr inget skriftigt. För att kunna genomföra panen måste de nuvarande servituten ändras ti nya ägen. Den muntiga överenskommese som träffats med expoatören innebär b a att gränsen ti vår bostadsfastighet måste ändras i förhåande ti hur den angivits i detajpanen. I nuäget kan vi föjaktigen inte godkänna detajpanen. Anne-Sofie och Bo Posten (Hjärup 8:89) Vi ber att inedningsvis få hänvisa ti vårt yttrande av , med anedning av tjänstemannaföredragning avseende samrådshanding beträffande utbyggnad av Hjärup 8:1 6 m f, Åkersundshusen. Den nu utarbetade detajpanen har inte tagit hänsyn ti de påtaade trafikprobemen på Lommavägen/Kockaregårdsvägen. Med anedning därav vi vi än en gång understryka den för oss obegripiga ösningen med utfart på Lommavägen försedd med en "överkörbar" ronde. I försaget framgår att rondeen kommer att igga i omedebar ansutning ti vår fastighet Hjärup 8:89. Vi förvånas också över den brist på hänsyn ti de boende inom Åkersundsområdet, sannoikt i huvudsak barnfamijer, och deras möjigheter att på ett trafiksäkert sätt gående ta sig ti viktiga samhäsfunktioner i Hjärup, såsom skoa, bibiotek, sportanäggningar, vårdcentra, barnomsorg m m. Att barn ska behöva korsa en redan idag hårt trafikerad väg, Lommavägen, är direkt oämpigt och förenat med uppenbara risker. Vi ser gärna en bebyggese inom Åkersundsområdet men motsätter oss mycket bestämt art bebyggesen påbörjas innan trafiksituationen på Lommavägen och dess ansutning ti Kockaregårdsvägen är öst på ert i aa avseende tifredstäande sätt. Den oägenhet som den föresagna rondeösningen utgör för boende på Lommavägen och särskit för boende på fastigheten Hjärup 8:89 är uppenbar och utgör ert mycket besvärande och avarigt intrång i deras boendemijö. Kommentar: Av panbeskrivningen framgår att körytan på Lommavägen norr om panområdet föresåsavsmaas från nuvarande 7,0 meter ti 6,5 meter samtidigt som trottoaren på södra sidan föresås breddas. Vidare föresås en iten cirkuationspats i korsningen Lommavägen/Kockaregårdsvägen. Ombyggnaderna syftar ti att minska barriäreffekten och för att öka trafiksäkerheten och tigängigheten för oskyddade trafikanter. Dessa ombyggnader kommer att ske i samråd med Trafikverket som är väghåare och ansvarar fö r Lommaväg en. Kommentar: För att panen ska kunna genomföras måste de två servituten omprövas eer upphävas. Hur detta ska gå ti finns beskrivet i panbeskrivningens genomförandede - sidan

6 Ändringar/ Justeringar efter granskning Inga ändringar eer justeringar föresås efter granskning. Kvarstående synpunkter på detajpanen Berörda myndigheter och sakägare som inte fått aa sina synpunkter tigodosedda är: Samråd Länsstyresen i Skåne Kerstin Magnusson (Hjärup 8:14) Mars och Ua Nisson (Hjärup 8:222) Tomas Persson (Hjärup 8:16) Anne-Sofie Posren och Bo Posren (Hjärup 8:89) Stefan Rosenqvist (Hjärup 8:52) Robert Tornberg (Hjärup 8:287) Granskning Richard och Gisea Nisson (Hjärup 8:75) Tomas Persson (Hjärup 8:292) Torsten Persson (Lommavägen 7) Anne-Sofie och Bo Posren (Hjärup 8:89) Övriga som inte fått aa sina synpunkter tigodosedda är: Samråd Hjärups byaag Maria Hejdeman Staffansrorp XX Thomas Lexen Stadsarkitekr Staffanstorps kommun ~t ~t~~

7 ANTAGANDEHANDLING Panbeskrivning detajpan för o Hjärup 8:16 m f- Akersundshusen i Hjärup, Staffanstorp ~ STAFFANSTORPS KOMMUN

8 Panens syfte och huvuddrag Panen syftar ti att möjigöra ca 47 nya bostäder bestående av frihyggartomter och ett grupphusområde. Den stora andeen frihyggartomter ska ge fer människor möjigheten att förverkiga drömmen om att bygga sitt eget hus i Hjärup. Panen handäggs med normat panförfa rande.

9 o Akersundshusen i Framtidens kommun! Framtidens kommun Framtidens kommun - perspektiv 2038 är ett visionsdokument, som också utgör kommunens översiktspan. Arbetet har ti stor de handat om att bygga en identitet och grundar sig på fem identitetsbärare - hembygd, ivsoas, tidskvaitet, stadsiv och inspiration. En ansvarsfu och håbar tiväxt är medet för att nå måen. Markanvändningen styrs framförat av närheten ti spårburen koektivtrafik och stationsnärheten ska utnyttjas effektivt. De befintiga tätorterna utveckas kraftigt. På andsbygden ges utrymme för karaktärsområden, där andsbygdsnäringarna kan utveckas. Odingsandskapets kvaiteter bibehås och utveckas med förbättrad tigängighet och måpunkter för rekreation. I samband med arbetet med Framtidens kommun bedömdes de stora mijöfrågorna (såvä ekoogiska som sociaa) främst handa om påverkan på odingsandskap och andskapsbid, energiåtgång och kimat, ekonomiska och sociaa förutsättningar samt barn och ungas uppväxtvikor. Det kan därför vara bra att vara extra uppmärksam när det gäer just dessa frågor även i samband med detajpaneäggning. Om ivsoas står det även; " Vamöjigheten att kunna väja ett iv som bidar en oas för just mig ska vara stor. Den gemensamma nämnaren för oaserna är ett häsosamt boende med modern, energismart och kimatvänig teknoogi. I framtidens kommun kan vi erbjuda bostadsområden som har formats utifrån medborgarnas oika behov. I framtidens kommun kan vi erbjuda bostadsområden som har formats utifrån medborgarnas oika behov. Befintiga bostadsområden har förnyats eer kompetterats i en strävan efter ustgivande mijöer genom högre detajrikedom, vatteninsag, inspirerande parker och inbjudande gator" Hjärup kommer enigt Framtidens kommun mer än att fördubba sin befokning fram ti Att ge möjighet ti invånarna att sjäva ha möjighet att utforma sitt eget hus i koektivtrafiknära äge och samtidigt värna om markanvändingen innebär tätare bebyggese för både radhus och friiggande hus. Uppföjning av frågor från Framtidens kommun I den särskida sammanstäning som gjordes som en utvärdering och uppföjning av Framtidens kommuns konsekvensbeskrivning föresogs ett anta åtgärder som kontinuerigt ska föjas upp. Några av dessa åtgärder är koppade ti detajpaneprocessen och ska därför, när det är reevant, behandas i samband med upprättandet av detajpanen. I samband med detajpaneäggning av jordbruksmark ska expoateringsgrad och konsekvenser för jordbruket dokumenteras. ~+ k ~ S ''~ tadsiv 'r idskvaitet ~ e m bygd vsoas nspiration..., x > :ca , ~ "'C o E C't c ca E Q) C't ca c Q)..., (])..c C't tn tn ~ :Ii......,

10 I denna detajpan tas ha jordbruksmark i anspråk för 15 st fribyggartomter. Expoateringsgraden för jordbruksmarken är med andra ord 15 bostäder/ha. Området har utformats så att kvarvarande jordbruksmark fortfarande ska kunna brukas som jordbruksmark. Se vidare under Så ser Hjärup ut i framtiden! samband med detajpaneäggning för ny bebyggese ska krav stäas på energieffektiva ösningar. Bebyggesen som omfattas av denna pan ska föja Boverkets byggreger gäande uppvärmning och energiåtgång. Området paneras också så att transporter med koektivtrafik och cyke uppmuntras. +'(f! +.i~~ ~+ + ~ ~ /$'! +*tu+ J "'- +f ~t+

11 Så ser Åkersundshusen ut i framtiden! Panförsaget i korthet Panförsaget innebär ett nytt bostadsområde som möjiggör för en mindre grupphusbebyggese samt fribyggarromter. Panen föresår en öppen gatustruktur med gång- och cykevägskoppingar som pekar ut det öppna andskapet. I samband med den nya bostadsbebyggesen kommer även Lommavägen att byggas om för att få en tydigare karaktär av gata i tätorten och mindre som en andsväg. Människan i fokus H järup är en attraktiv bostadsort mean Mamö och Lund med ett stadigt stigande invånaranta. I samband med utbyggnaden av nya bostadsområden finns behov av att bygga tätt för att hushåa med marken i jordbruksandskapet och i det nära stationsäget. Nya bostadsområden i Hjärup ska vara täta och samtidigt håa en god kvaite för att kunna erbjuda en bra boendemijö för nya och befintiga invånare. Större deen av panförsaget innebär fribyggartomter viket är mycket efterfrågat då det är mångas dröm att kunna bygga sitt eget hus. Men för att både kunna hushåa med marken och erbjuda fribyggartomter är tomtstorekarna mindre än i traditionea fribyggarområden. Det innebär en högre expoateringsgrad och att aningen mer regerade byggrätter för att säkra en god bebyggesemijö. Bebyggese och kuturmijö Bo~täder och boendeformer Panförsaget innebär en bandad bostadsbebyggese av friiggande vior och radhusområde. Totat möjiggör panförsaget ca 50 nya bostäder, varav 24 st fribyggartomter och 26 st grupphus. Biden ovan är visar hur området kan komma att se ut ifrån väster. (OM Arkitektur). Biden nedan iustrerar tänkbara hustyper för frihyggartomterna (OM A rkitektur). MAXIMAt TOT.J..HÖJD : ~ s: ~ "' >- '2 ~ ~~ ~ o <.:) :;Z1 ; 8~ 1 ~Y_9g~E.f ci~!:! _ ~.!:"'_.,_,,_.= o )-:>_:1 - I.W<Ib'åJ!YCii>WIDS>ifJP- 6.5 t,~ 1 '~ =--~ = ~='1 = -~IT_T~- _ = ~~= = = L. - I~VII'U\t: L L r ~ T~Y1 f:!f<s1,_9j ". P_U\?~T.J~-' -.. ~ -----, - = ::: = = = = = --- r - ---: v-,~ --- r - : / '\., r ', ' 1 ===~=~ J TAKV INKEL 45 '

12 ....' '"---.. /<' -.,._, ---~::::::..... _ -.., ~ '-"-. ; v... / ~~; - "' - ~ -~-;~v'> /! ~. ~;, ~."-./' ; // V~.',.,, ' j/ /,/) // -;/ / / / tt.<:- /~0) ~~ /' /' '/ -~1/:;:,' :"'-", / ~-:::--~. "" ~ ~ / /:. / ''0~ '~" '-. ;, '\\ ( NY RONDELL / \ '/'...-, '..._ ---- '.. - :// v/-- / y' Iustration över panområdet

13 \ crksamhetcr På fastigheten Hjärup 8:287 finns ett befintigt bostadshus kombinerad med en mekanisk verkstad. Byggnad~kutur/kuturmijö Inom panområdet finns två befintiga bostadshus som tidigare har egat utanför panagt område. Öster om panområdet igger fera stycken gathus utmed Gama Lundavägen. Husen utgör en typisk kuturmijö för vägen med åga hus pacerade nära vägen med ångsmaa trädgårdar på baksidan mot panområdet och som skapar en grön fond ti panområdet. Gcstatmng Fribyggartomter: För att skapa största och bästa möjighet att få ti fina sobeysta trädgärdssidor regeras bebyggesens pacering på tomten. Husen ska igga med fasadivet i tomtgräns eer 1,5 m från tomtgräns i norra eer östra tomt gränsen för att skuggpåverkan ska bi så iten som möj igt ti granntomten. I den motsatta tomtgränsen ska husen igga minst 2,5 m från tomtgräns. Byggnad ska igga minst 2 m från gata och garage ska igga minst 5 m från gata för att säkerstäa att det går att parkera framför garaget. En carport räknas som byggnad och kan paceras 2 meter från tomtgräns. Huvudbyggnadens fasad ska huvudsakigen, ti minst 90 %, utformas i puts eer tege. Tak ska utformas som röda ertegetak. Pank får inte uppföras mot amän pats. Mean bostadstomter får pank med en höjd upp ti1,8 m uppföras. Grönstruktur och patser C. rönområden Mitt i området föresås en park med en stor skåad öppen gräsyta för dagvattenfördröjning. I parken föresås en gång- och cykevägen som binder samman den östra och västra deen av området. Dammen i parken bir en så kaad torrdamm som är torr större deen av året men som översvämmas vid häftiga eer ihåande regn. Dammens sänter föresås få en utning på 116 för att ge en god tigängighet och underätta för skötsen. \egctation Utmed Lommavägen står fera ekar, hästkastanjer och björkar som ska sparas i den mån det går. Biden ovan visar parkens höjdsättning (OM Arkitektur). Trafik Ö vergripande ~truktur Detajpanen föresår två nya sammankoppade okagator som få r utfa rt ti Lommavägen. Gatusystemet inne i området är utformat med siningstrafik så att det från aa hus går att nå båda utfarterna. L 1 tformning ay okagator Lokagarorna i panområdet föresås få en bredd på 6,5 m, undantaget den nordsydiga gatan i öster som föresås b i något smaare. Samma gata ger även möjighet för en de av gathusen utanför panområdet ängs med Lundavägen att fytta sin utfart från gama Lundavägen ti den gatan istäet. Lommavägen Trafik PM Lommavägen (Reinerrsen Sverige AB, ) har tagits fram i arbetet med detajpanen för att se över trafiksäkerheten och tigängigheten ängs med Lommavägen. Lommavägens körbana föresås minskas i bredd från 7,0 m ti 6,5 m norr om panområdet. Trottoaren på den södra sidan av vägen breddas för att underätta framkomigheten. En överkörningsbar cirkuationspats föresås i korsningen Lommavägen/Kockaregårdsvägen. Öster om Hjärupsvägen föresås en ny gångpassage över Lommavägen. Panområdet beräknas öka trafiken på Lommavägen med 280 fordonsröreser på dygn. Utredningen har även tittat kapaciteten i korsningen Lommavägen/Gama Lundavägen och gjort en trafikberäkning för att hitta brytpunkten för när en trevägskorsning inte ängre bedöms tiräckig. Utredningen visar att kapaciteten idag är god men att en cirkuation kommer att behövas i korsningen senast år 2030 om Hjärup byggs ut i den

14 N + <o,~.,«> q ~ ~ac~ 0 4P ~ 0 0 "'~ ~.. ~.,... e'> ~" b"' <>"' Trafikjöden.fi ån trafikräkning utförd k/ N + o,~ ~':t re~.., ~..., ~::s 0 ~-- ~ ~ j 0,t >~ "',t.<'"' b"' <>"'.,.-." c:;'>~ Bedömning av trafikföden för 2030 f rån trafikräkning samt PM "D afikprognoserjör Hjänprevidering av tidigare prognoser. Bid ovan tagen från Trafik PM Lommavägen, (Reinertsen Sverige AB). takt som anges i översiktspanen. Detajpanen utformas därför så att det i framtiden finns möjighet att bygga en cirkuation i ovan nämnda korsning. Koektivtrafik I panen ges möjighet att fytta den befintiga busshåspatsen några meter ängre söderut den dagen då det bir aktuet att bygga om korsningen Lommavägen/Gama Lundavägen ti en cirkuationspats. I samband med att Lommavägen förbättras finns även möjighet att bredda den befintiga trottoaren på södra sidan av Lommavägen viket förbättrar gångvägen ti- och från busshåspatsen. I panen föresås även en gångväg mean den nya bebyggesen och busshåspatsen som gör att de boende i området inte behöver gå omvägen ängs med Lommavägen för att ta sig ti busshåspatsen G~mg - och cyketrafik Trottoaren på den södra sidan kommer att breddas för att förbättra framkomigheten. Inom panområdet föresås två stycken gång- och cykevägar, en i söder och en i väster :N.,. ~'f 5I {Z+.,..._-IV '-O, ~~+'o ~ ut i jordbruksandskapet. I fram tiden är det möjigt att koppa på de befintiga koppingarna ti nya bostadsområden aternativt ti de framtida beträdor som föresås i kommunens översiktspan. Parkcrino b Bostadsparkering ska ske på kvartersmark. För de fri iggande husen ska parkeringen ösas på den egna fastigheten med möjighet ti mist två parkeringspatser per tomt. Grupphusens har en parkeringsnorm med 1.5 parkeringar/tomt. Parkering kan ösas av en kombination av parkering på tomten och gemensamma parkeringar. Besöksparkering kan ösas på gatumark. Grupphusens gästparkering kan ösas kvartersmark. Teknisk försörjning VA Området ansuts ti det kommunaa vatten- och avoppsnätet. Dagvatten Dagvattnet fördröjs i öppna ytor inom området och vid stora föden kommer den centrat pacerade parken att fungera som fördröjningsmagasin. Panens genomförande kommer att innebära en avsevärd förbättring jämfört med tidigare situation då hea växthusområdet varit hårdgjort och i princip utan fördröjning. Avrinningen från området kommer såedes totat sett att minska eftersom dagvattnet fördröjs ti att motsvara avrinningen från norma jordbruksmark - 1,5 1/s,ha. Kommunen har för avsikt att avvecka dikningsföretaget för hea sträckan mean Lommavägen och kommungränsen mot Buröv för att åta det ingå i det kommunaa VA-nätet. Berörda markägare är överens. Ansökan om förrättning är inämnad ti Mark- och mi jödomstoen och ärendet bedöms vara kart innan panen antas. Avfa Sophämtning av hushåsavfa sköts av kommunen. Området ska utformas i enighet med kraven i kommunens avfasföreskrifter och så att god tigängighet för sopbiar kan uppnås. Detta innebär att gemensamma mijöhus kommer att behövas i det fa gator inom kvartersmarkutformas med särskit sma gatubredd. Det gäer de östra grupphusen som kommer att ha ett gemensamt mijöhus för sophanteringen, då ingen sophämtning kan ske vid dessa tomter. Mijöhuset paceras i början av gatan på en gemensamhetsanäggn ing. E Området ansuts ti befintigt enät. Gas Det finns gas inom panområdet. Befintig edning kom mer att behöva äggas om vissa sträckor inom panområdet för den idag igger inom det som pa neras som kvartersmark.

15 Störningsskydd Buer En buerutredning har tagits fram för panområdet (Åkersundshusen i Hjärup - Vägbuerutredning, , Tyrens). Efter samrådet har buerutredningen kompetterats med beräkningar som visar viken höjd på buerskydd som erfordras för att a bebyggese inom panområdet ska kara gäande riktvärden för trafikbuer (Tyn!ns , rev ). Panbestämmeserna avseende krav på buerskärm uppdateras med höjder enigt den kompetterande buerutredningen. Höjderna är framräknade för att kara buerriktvärdena med trafikmängder och gäande hastighetsbestämmeser som prognosti serats för år d v s 9000 fordon per årsmededygn för både Lommavägen och G:a Lundavägen samt hastighetsbegränsningen 40 km/h på Lommavägen och 60 km/h på G:a Lundavägen vid de aktuea avsnitten. Eftersom buerskärmarna, som kommer att bi 2,3 respektive 2,5 meter höga, kommer att bi framträdande i stadsbiden är det viktigt att de ges en god utformning och utförs devis genomsiktiga - både för att säkerstäa trafiksäkerheten och för att bidra ti en känsa av socia kontro och minskad otrygghet. Genomsiktigheten är särskit viktig för att skapa väkomnande och trafiksäkra entreer ti området - både vid Kockaregårdsvägen och vid busshåpatsen på G:a Lundavägen. tabeen nedan redovisas de skärmhöjder som krävs för att kara riktvärdet 55 dba vid fasad i markpan vid den panerade bebyggesen, vid beräkningspunkterna 1-6 i biden på sidan 7. Trafik 2013 Trafik 2030 Trafik 2013 Trafik /70 km/tim 50/70 km/tim 40/60 km/tim 40/60 km/tim Skärm 1 2,2m 2,5m 2,0m 2.3m Skärm 2 2.3m 2.6m 2,1 m 2,4m Skärm 3 2.3m 2.7m 22m 2.5m Skärm4 2.3m 2,7m 2.2m 2,5m Bid och diagram som visar behovet av buerskärmar (Tyrens ).., \""' ~

16 Vika bir konsekvenserna? Identit et sbärare Livsoa~ Livsoasen i Hjärup stärks genom att bebyggesen på södra sidan av gama Lundavägen starkare knyts ti Hjärup och mer kommer att uppfattas som en de av tätorten. Ombyggnaden av Lommavägen som panen medför kommer även att öka trafiksäkerheten och minska barriäreffekten av den trafikerade vägen. Tikomsten av frihyggartomter ökar möjigheten för människor som vi bo i Hjärup att få utforma sitt eget boende. Tidshairer De nya bostäderna stärker tidskvaiteten genom att det byggs bostäder i direkt ansutning ti en busshåspats. Bedömning av mijöpåverkan För detajpaner ska kommunen bedöma om panens genomförande kan antas innebära betydande mijöpåverkan och en mijöbedömning därför ska göras enigt 6 kap 11 mijöbaken. Denna sk behovsbedömning ska göras med hjäp av de kriterier som anges i biaga 4 ti MKB-förordningen. Kriterierna i biaga 4 ti MKB-förordningen handar b a om riskerna för människors häsa eer för mijön, det berörda områdets sårbarhet på grund av t ex överskridande av mijökvaitetsnormer, kuturarvet eer påverkan på skyddad natur. Behovsbedömning enigt ovan nämnda kriterier. Panområdet omfattar ett itet område med föresagen bostadsbebyggese i ansutning ti befintig sammanhåen bebyggese. Panområdet omfattar inga stora natur- och/eer kuturvärden. Panområdet medger en effektiv och resurssnå markanvändning, ämpig utifrån områdets förutsättningar och föreiggande behov. Panens genomförande orsakar inte risker för människors häsa eer för mijön. Goda resmöjigheter med koektivtrafik samt en vä utbyggd offentig service inom Hjärup gör att panens genomförande inte bedöms bidra ti att gäande mijökvaitetsnormer avseende uftkvaitet överskrids. Enigt ovan bedömer kommunen att kriterierna i biaga 4 ti MKB-förordningen inte uppfys och att ett genomförande inte innebär betydande mijöpåverkan, varför en mijöbedömning ej görs. tt+ +._ Natur- och ku turvård Riksintressen Panområdet påverkar inga riksintressen. Hushåning med naturresurser Panen tar ca ha jordbruksmark i anspråk. Övriga natur- och kuturintressen Panområdet igger i ansutning ti Gama Lundavägen som enigt änsstyresen i Skånes kuturmijöprogram. Då panerad bebyggese igger bakom befintig bebyggese bedöms att kuturmijövärdet inte påverkas. Häsa och säkerh et Buer Riktvärden antagna av riksdagen (1996/97:53) för trafikbuer som normat inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggese eer vid nybyggnation eer väsentig ombyggnad av trafikinfrastruktur: 30 dba ekvivaentnivå inomhus 45 dba maximanivå inomhus nattetid 55 dba ekvivaentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximanivå vid utepats i ansutning ti bostad Vid tiämpning av riktvärdena bör hänsyn tas ti vad som är tekniskt möjigt och ekonomiskt rimigt. I de fa utomhusnivån inte kan reduceras ti nivåer enigt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Efter samrådet har den tidigare utförda buerutredningen kompetterats med beräkningar som visar viken höjd på buerskydd som erfordras för att a bebyggese inom panområdet ska kara gäande riktvärden för trafikbuer (Tyrens , rev ). Detta har gjons för oika scenarios vad gäer prognosår och gäande hastighet. Den föresagna bebyggesen ara närmast buerkäorna karar dock inte 55 db(a) ekvivaent utomhus vid buerutsatt fasad på andra våningen. Men eftersom aa föresagna bostäder kommer att ha tigång ti ett markpan där buervärdena både vid fasad och utepats understiger riktvärdena så bedöms situationen acceptabe eftersom detajpanen samtidigt kompetteras med en bestämmese som tiser att buerutsatt fasad på andra våningen ej får förses med öppningsbara fönster. Panbestämmeserna avseende krav på buerskärm uppdateras med höjder enigt den kompetterande buerutredningen. Hö jderna är framräknade för att kara buerriktvärdena med trafikmängder och gäande hastighetsbestämmeser som prognosiserats för år d v s 9000 fordon per årsmededygn för både Lommavägen och G:a Lundavägen samt hastighetsbegränsningen 40 km/h på Lommavägen och 60 km/h på G:a Lundavägen vid de aktuea avsnitten.

17 Mijöhaitctsnormcr Den föresagna utbyggnaden bedöms inte generera sådana trafikmängder an dess genomförande riskerar att eda ti överskridande av föroreningsnivåer enigt gäande förordning (2001:527) om mijökvaitetsnormer för utomhusuft. Utbyggnadsområdet kommer att ansutas ti kommunat vatten och kommer därmed inte att beasta grundvattenförekomsterna. Då marken består av era är risken för spridning av föroreningar ti grundvattnet också iten. Enigt panförsaget ska dagvatten fördröjas i öppna ytor inom området. Ytorna dimensioneras för att utfödet ej ska överskrida 1,5 /s/ha. Måsättningen är att dagvatten som ämnar panområdet ska ha bättre kvaitet än dagens åvatten och därmed bidra ti att förbättra statusen i Anarpsån och Sege å med avseende på ekoogisk och kemisk status. Bostadsbebyggese, tomtmark och parkmark på den de av panområdet som tidigare var jordbruksmark minskar utsäppen av b a näringsämnen och bekämpningsmede. Även med beaktande av ökad trafik och tikommande hårda ytor, kommer mängden dagvatten som ämnar området att minska och vattenkvaiten på det som ändå säpps ut förbättras. De små mängder oje- och gummirester som kan komma att föja med dagvattnet bedöms kunna sedimenteras vid fördröjningsytorna och kommer inte att beasta recepienten. Utbyggnad enigt panförsaget bedöms inte eda ti att mijökvaitetsnormerna för vatten överskrids. Markradon A mark i kommunen betecknas som normariskområde (10-40 kbq/m3). Expoatören ska i samband med utbyggnaden av området, vid det tekniska samrådet, redovisa radonmätningar. Byggnader ska sedan uppföras med erforderigt skydd. farigt gods E22 utgör rekomenderad ed för transport av farigt gods. Eftersom avståndet mean E22 och panområdet är 350 m samt att det igger befintig bebyggese mean panområdet och E22 så bedöms risken för farigt gods som iten. \'arkförorcn1 n!!ar En mijöteknisk mark undersökning, daterad , har genomförts av VA-teknik och Vattenvård, konsuterande ingenjörsbyrå, Brösarp. Jordprovtagning och instaation av grundvattenrör utfördes den 14 juni 2013 av Nikas Persson och Lena Lyden, VA-Teknik & Vattenvård AB i samarbete med Torsten Brodin på GeoSyd AB. Fätundersökningen utfördes i stort i enighet med föresagen provtagningspan, daterad den 22 maj 2013 viken kommunicerats tisynsmyndigheten, i förekommande fa mijöoch samhäsbyggnadsförvatningen, Staffanstorps kommun. Samtiga anaysresutat visar att föroreningsinnehået i mark och grundvatten underskrider tiämpade riktvärden. Patsen bedöms därmed vara ämpig för bostadsändamå och inga hinder mot att ändra markanvändningen ti bostadsändamå har påträffats ur ett mijö- och häsoperspektiv. ~f ~f~ ~

18 Så ser Åkersundshusen ut i dag! Pandata Panområdet igger i sydöstra deen av Hjärup i korsningen Lommavägen/Gama Lundavägen. Panområdet består av fastigheterna Hjärup 8:15, Hjärup 8:1 samt de av Stora Uppåkra 5:1. Aa fastigheterna är privatägda. Panområdets area är ca 2,9 ha stort. Livet i dag! Panområdet betsår idag ti stor de av ett gammat växthusområdet där det idag inte finns någon verksamhet. Bostadshusen inom panområdet och i ansutning ti panområdet Bebyggese och kuturmijö Panområdet igger i ansutning ti en ädre gathusbebyggese i ansutning ti Gama Lundavägen och består idag ti större deen av jordbruksmark och ett verksamhetsområde för växthus. Bostäder Inom panområdet finns idag två bostadshus. Verksamheter I det nordöstra panområdet finns fera växthus där det idag inte pågår någon verksamhet. Kuturmijö Panområdet berör två av de särskit värdefua kuturmijöer som finns utpekade i änsstyresen i Skånes kuturmijöprogram. Bomhög-Hjärup-Uppåkra Motiv för bevarande; "Området utgör en rest av det nu ti stadsandskap expoaterade jordbruksområdet." Landsvägen och första motorvägen Mamö-Lund Motiv för bevarande; " Kuturmijön ängs vägen med aeer och den för byarna karak- ~f t /! '2ft 11-.t+ ~+ ""~ Panområdets pacering i Hjärup. täristiska bebyggesen med spår från oika verksamheter och tidsepoker gör åkandet ti en uppevese utöver det vaniga." Natur och grönstruktur Landskap H järup igger i det facka och öppna åkerandskapet mean Mamö och Lund. Västra deen av panområdet består av ca 1 ha jordbruksmark. Vegetation Längs med Lommavägen finns fera ekar, björkar och hästkastanjer somom möjigt är värda att bevara. I hörnet Lommavägen/Gama Lundavägen finns en igenväxt trekantig tomt med vegetation av ringa värde. Geoteknik En översiktig geoteknisk undersökning har utförts av GeoSyd AB, Undersökningen visar att matjordsagret, som uppgår ti 0,3-0,5 meter, viar på en mer eer mindre erig och sitig morän eer ermorän som påträffats ti borrat dj up 3,1 meter. Lokat påträffades sand- och siskikt i moränen. Undersökningen visar på normaa grunäggningsförutsättningar och att området är ämpigt för tänkt bebyggese. Detajundersökning bör göras innan byggnation.

19 fornämmngar Området omfattas av en känd fornämning (Uppåkra 44). Fornämningsområdet har utrem och fortsatta åtgärder har inte bedömts nödvändiga. Fornämningar och fornminnen omfattas av kuturmijöagen. Vid eventuea fynd ska markarbetena avbrytas och Länsstyresen kontaktas. Rekreation och ek Närmsta ekpats är!ekan i centrumparken som igger ca 400 m från området. Trafik Gang- och cyketrafik Hjärup som ort har ett vä utbyggt internt gång- och cykesystem. Strax öster om panområdet går cykevägen mean Mamö och Lund ängs med Gama Dabyvägen som även koppar ti gång- och cykevägen ti Staffanstorp. Koektivtrafik Panområdet har god koektivtrafikförsörjning. Inom panområdet finns en busshåspats vid Gama Lundavägen som trafikeras med buss 130 som går mean Mamö och Lund med tre turer i timmen i rusningstrafik. Hjärup tågstation igger ca 1200 m från panområdet. Bitrafik Området nås via Lommavägen som går mean Hjärup och Lomma och även fungerar som en av de större vägarna i Hjärup. Lommavägen trafikeras enigt mätningar från 2004 av 3200 biar/dygn sträckan mean korsningarna Hjärupsvägen-Kiockargårdsvägen och 4500 biar/dygn sträckan mean korsningarna Kockaregårdsvägen och Gama Lundavägen. Trafiken bedöms ha ökat endast marginet sedan dess. Service Det finns ingen service inom panområdet. I Hjärup finns service i form av förskoor, grundskoor, vårdcentra och bibiotek. Där finns en mindre ivsmedesbutik i västra Hjärup samt ett fåta restauranger. Störningar och risker Buer En utredning har utförts under 2013 som visar på buerpåverkan av området från trafiken på Gama Lundavägen, Lommavägen respektive E22. Utredningen visar att det panområdets yttersta dear är buerstörda. tarhgt god' E22 är en rekommenderad ed för farigt gods. Tidigare stäningstagande Rik~ intressen Panområdet berörs inte av några riksintressen. Översiktspan/framtidens kommun I kommunens översiktspan "Framtidens kommun- perspektiv 2038", antagen av kommunfumäktige , pekas större deen av panområdet ut som befintigt bebyggeseområde. Söder om de befintiga husen vid Lommavägen finns ett trianguärformat område utpekat för ny bostadsbebyggese.. \. \ ' ~r.... ~.!- ~. : \ ' ~ t.'\ ' \ ~ '\ : / ', ' '\ : ~ '\','/ ~~ ~ \ '...,. \.... j... \ \\j>-1'\f?"~c..~"- \ AY.of~S~~-\ :_-.,.. \\ \" i 11 ~~:! J. \L.;-: : :-:..-.:-..:.-::.~ : _ -- ~ \,.,._ '" / ~v ;. x -._.. [ _ AP/~ ~ - ~, " A'. "";. -..>. ;J? _ r;;;.. _j?- x ~- " '. _;, "!' k?~~ ~o~ ~ c..~"\-\~c" o = - ~ ~- Sk a t :1a eoo (A4) Området i kommunens översiktspan "Framtidens kommun- perspektiv 2038''. Den nu aktuea utbyggnadsområdet Åkersundshusen ses som en mer reaistisk tokning av det utbyggnadsområde som anges i översiktspanen. Det nu föresagna området är bättre integrerat med den befintiga bebyggesen, igger närmre befintig koektivtrafik, utnyttjar befintig infrastruktur bättre och ger bättre förutsättningar för goda boendekvaiteter. Att det nu oanvända växthusområdet i översiktspanen är angivet som att pågående markanvändning ska bestå och inte är särskit utpekat för nya bostäder beror på att avveckingen av verksamheten inte var känd vid det ti fäet då översiktspanen upprättades. Konsekvenserna vad gäer jordbruksmarken bedöms bi ikvärdig och möjigen något midare vad gäer det nuvarande försaget: Det är ungefär ha aktiv jordbruksmark det handar om för båda aternativen, men den jordbruksmark som tas i anspråk vid nu aktuea utbyggnaden är ur brukarsynpunkt möj igen något mindre värdefu än den mark som anges i översiktspanen eftersom den senare är en de av ett större sammanhängande stycke. Detajpaner Området är inte tidigare detajpane~...-.:i. $ ~+ +f~ +~i -Ii.:: ft+ *+

20 Bid ovan: Panområdet idag med växthus som inte är i bruk. Panområdet är utpekat av kommunen (byggnadsnämnden ) som ett område med samad bebyggese med kuturhistoriskt intresse och med en utökad byggovspikt. Tioäno-Jio-hct ~ o (""} Området är i stort pant och tigängigt för personer med funktionshinder. Nya bostäder inom panområdet omfattas av pan- och byggagens bestämmeser om tigängighet. Frågan bevakas i byggovsprövningen. Kommunens handikappan ska tiämpas. ~:$~ ZJr "'--' i-z+ ~

21 0 ; Så genomförs Åkersundshusen! Organisatoriska frågor Tidpan samråd granskning antagande Samråd kring detajpaneförsaget pågår under hösten Försaget beräknas kunna gå ut på granskning under våren 2014 och sedan antas ti sommaren Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag panen vinner aga kraft. Amvarsförddning och huvudmannaskap Kommunen är huvudman för amän patsmark och ansvarar för utbyggnaden av denna. Expoatören har ansvaret för utbyggnaden inom kvartersmark. Fastighetsrättsiga fragor Berörda faqighc.::tc.::r Fera fastigheter berörs av detajpanen: Hjärup 19:1 Hjärup 4:2 Hjärup 8:14 Hjärup 8:15 Hjärup 8:16 Hjärup 8:287 Hjärup 8:292 Stora Uppåkra 5:1 F a~tighctshidning Genomförande av detajpanen förutsätter fera fastighetsbidningsåtgärder. Dessa ska ske enigt detajpanen. Mark inom Hjärup 8:16 och Hjärup 8:15 som är utagd ti amän patsmark ska på begäran av kommunen eer annan, ösas in av kommunen. Mark som i detajpanen är utagd som amän pats ska genom fastighetsregering föras ti av kommunen ägd fastighet Hjärup 4:2 eer ti den fastighet som besutas av antmäterimyndigheten i fö r rättning. Fastighetsägaren eer Expoatören ska bekosta fastighetsbidningen. För mark inom fastigheten Srora Uppåkra 5:1 som är utagd ti amän pats ska på begäran av kommunen eer fastighetsägaren, utan ersättning ti fastighetsägaren, ösas in av kommunen ti syfte för att förbättra trafiksäkerheten och i framtiden möjiggöra för cirkuationspats i korsningen mean Lommavägen och Lundavägen. Mark som i detajpanen är utagd som amän pats ska genom fastighetsregering föras ti av kommunen ägd fastighet Hjärup 4:2 eer ti den fastighet som besutas av antmäterimyndigheten i förrättning. Kommunen eer Expoatören ska bekosta fastighetsbidningen. För mark inom fastigheten Hjärup 8:16 och Hjärup 8:15 som är utagd ti kvartersmark för bostäder ska fastighetsägaren eer expoatören ansöka och bekosta erforderig fastighetsbidning för bidande av fastigheter, gemensamhetsanäggningar, servitut, edningsrätter mm i enighet med detajpanen. Fastighetsägaren eer expoatören ska även ansöka om och bekosta övriga fastighetsbidningsåtgärder som uppstår inom panområdet som är en konsekvens av utbyggnaden av nya bostäder. För mark inom fastigheten Hjärup 8:16 som är utagd ti kvartersmark för bostäder ska de av denna (prickmark) genom fastighetsregering föras ti Hjärup 19:1 enigt avta mean fastighetsägarna. Fastighetägaren ti Hjärup 8:16 eer Expoatören ansöker och bekostar fastighetsbidningen. Syftet med fastighetsbidningen är att, istäet för servitut, säkra iniutfart ti Hjärup 19: <: rt".,.,c~of('.,c.::n inn Inom panområdet finns fera servitut. Befintigt vägservitut ti förmån för Hjärup 8:292 och som beastar Hjärup 8:16 kommer devis att upphöra i samband med att det som i detajpan utgör amän genom fastighetsregering överförs ti av kommunen ägd fastighet Hjärup 4:2. Servitutet ändras ti att endast omfatta den de mean Hjärup 8:292 och amän pats så som det iustraras i rött i kartan här inti. Befintigt edningsservitut ti förmån för Hjärup 8:292 och som beastar Hjärup 8:16 påverkas inte av detajpanen och ska finnas kvar. HJÄRU?.'. :x: o - e b-.. ' _ r - - -,- - 'i ' r--:-----.i, o /, ' o - ;- /f: 1'1", ~ ; / S 2L _.!. - o.-..._.._ o--./ o 1 ~ / S i '- A U ~A ',,.f->,...., -. " yr / -~ ---. )-'!: 1L y /, / Biden ovan iustrerar ändringen av sertjj_ut ~+ ~ M,. ~t. ~t. ~ +~. t-+ ~ +1! ~+ 'f.! tj... JE ~..!J... ~ ~.

22 Befintigt vägservitut A ti förmån för Hjärup 19:1 och som beastar Hjärup 8:16 kommer att upphöra i samband med att det som i detajpan utgör amän genom fastighetsregering överförs ti av kommunen ägd fastighet hjärup 4:2 samt att fastighetsregering genomförs enigt ovan (se 5:e stycket Fastigehetsbidning). Befintigt jordvärmeservitut B ti förmån för Hjärup 19:1 och som beastar Hjärup 8:16 ska efter överenskommese mean fastighetsägarna fyttas eer upphöra att gäa. Befintigt servitut för Nätstation ti förmån för Mamö Fiten 13 och som beastar Hjärup 8:16 påverkas ej av detajpanen och ska finnas kvar. Ägaren ti fastigheten Hjärup 8:16 (expoatören) ansvarar för att ansöka om och bekosta antmäterikostnaderna för ändringar/upphävande av servitut som föraneds av panens genomförande. Övriga Argärder Fastigheten Hjärup 8:287 omfattas av inte av detajpanen och påverkas inte av några fastighetsbidningsåtgärder. Dock ska fastighetens nuvarande in/utfart mot Lommavägen fyttas ti okagatan i väster inom panområdet. Föreäggande om fytt av iniutfart kommer ske i samband med utbyggnaden av amän pats. Fastighetsägaren ska av kommunen ersättas för den faktiska skada som åtgärden innebär. Syftet med åtgärden är att förbättra trafiksäkerheten på Lommavägen. Ekonomiska frågo r Ansvarsfördening och huvudmannaskap Kommunen är huvudman för amän patsmark och utför utbyggnaden av denna. Expoatören utför a utbyggnad inom kvartersmark. Samfäighetsförening ska vara huvudman för gemensamma anäggningar, såsom buerskärm, parkering och mijöhus, inom kvartersmark. Föravta ti expoateringsavta Föravta ti expoateringsavta är upprättat mean Kommunen och Expoatören som band annat regerar kostnader och åtaganden för arbetet med detajpanen. Arbetet med detajpanen har föregåtts av Expoatörens begäran om panäggning. Expoateringsana Expoateringsavta ska upprättas mean kommunen och expoatören innan panen vinner aga kraft. Expoateringsavtaet regerar kostnader och åtaganden inom panområdet för tiden efter det att detajpanen vunnit aga kraft. Band annat så hanteras de poster som beskrivs nedan under "Ekonomi Tekniska frågor" i expoateringsavtaet. Panckonom1 Kostnader för utbyggnad av amän pats både inom och utanför panområdet regeras genom expoateringsavta. Kommunen ska utföra samtiga kommunaa anäggningar på expoatrens bekostnad enigt expoateringsavtaet. Panana Panäggningskostnaderna regeras genom panavta i samband med expoatörens begäran om detajpan. Expoateringsana Expoateringsavta ska upprättas mean kommunen och expoatören innan panen antas av mijö- och samhäsbyggnadsnämnden. Tekniska f rågor Vatten- och spivanenedningar Vatten- och spivattenedningar ska ansutas ti det kommunaa nätet via ansutningspunkter. För ansutning eräggs en anäggningsavgift enigt gäande VA-taxa. Expoatören ska även bekosta fytt och omäggning av befintiga vatten- och spivattenedningar inom panområdet. Dagvatten För ansutning eräggs en anäggningsavgift enigt gäande VA-taxa. Expoatören ska även bekosta fytt och omäggni ng av befintiga vatten- och spivattenedningar inom panområdet, även om arbetet utförs av kommunen. Övrig amän pab Expoatören bekostar de av amänna anäggningar som t ex gång- och cykevägar, okagata, huvudgata, narurområde. Kommunen utför anäggarrdet av a män pats. Bvcrcr)ov~avcrifter. ;:-,~ n Byggovsavgifter utgår enigt gäande taxa. E Expoatören regerar genom överenskommese med Energiboag om- och utbyggnad av enätet inom området. Fyttning och omäggning av befint ig edning ti föjd av expoateringen bekostas av Expoatören. Tee, T \ ' och bredband Expoatören bekostar utbyggnad och ansutning av tee, TV och bredband inom området. Detta regeras genom överenskommese med respektive näroperatör.