Omformarstation i Flackarp

Transkript

1 STAFFANSTORPS KOMMUN Redogörese efter samråd detajpan för de av Fackarp 2:9, Omformarstation i Fackarp statfanstorps kommun Detajpanen har varit föremå för samråd under tiden Handingarna har fu nnits tigängiga på Rådhuset i Staffanstorp, på bibioteken i Staffanstorp och Hjärup samt på kommunens hemsida. Handingarna har enigt sändista sänts på remiss ti änsstyresen, berörda nämnder, statiga och kommunaa organ, sakägare och andra som kan ha en väsentigt intresse av försaget. Kungörese har varit införd i Lokatidningen Sraffanstorp och i Spegen Samrådsmöte har håits på Rådhuset i Staffanstorp.

2 Inkomna yttranden utan erinran Försvarsmakten Trafikverket Region Skåne, Regionaa tiväxtnämnden, med detagande av Skånetrafiken Mamö Stad, stadsbyggnadskontoret E. ON Värme Sverige AB E.ON Gas Sverige AB Tee2 Sverige AB Sydvatten AB Svenska Kraftnät Lunds Kommun Burövs kommun Inkomna yttranden med synpunkter Lä n ss tyreisen Lantmäteriet E.ON Enät Sverige AB TS Skanova Access Regionmuseet Kristianstad, Landsantikvarien i Skåne Tekniska nämnden, Staffanstorps kommun Lunds Universitet, Stiftesen Akademihemman Redovisning av yttranden med synpunkter Inkomna yttranden från berörda myndigheter organisationer: Länsstyresen Översiktspan Enigt Framtidens kommun, översiktspan för Staffanstorps kommun (aktue och gäande ) är det aktuea panområdet markerat som jordbruksmark. Biotopskydd Det framkommer i handingarna att en sockengräns med vegetationsinsag kommer att beröras av panens genomförande och att kommunen kommer att söka biotopskyddsdispens för åtgärden. Viken typ av skyddad biotop det rör sig om framgår inte och detta måste förtydigas i kommande skede. Länsstyresen vi informera om att en sockengräns i sig inte omfattas av biotopskydd. Krävs dispens från biotopskyddet bör en sådan fin nas innan panen antas. Kommentar: Vid en fördjupad kontro av vegetationen ängs sockengränsen görs bedömningen att den inte omfattas av generet biotopskydd och att ingen dispens därför måste sökas. Den vegetation som tas bort har dock betydese som spridningskorridor och kommer att kompenseras av den nya pantering som föresås kring stäverket. Lantmäteriet Någon fastighetskonsekvensbeskrivning återfinns inte band panhandingarna. Det ska för varje fastighetsägare inom området framgå vika organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsiga åtgärder som behövs för att panen ska kunna genomföras på ett samordnat och ändamåsenigt sätt. Det ska också framgå vika konsekvenser dessa åtgärder får för fastighetsägarna och andra berörda. Enigt pankartan verkar även de av fastigheterna Fackarp 2:8 och Stora Uppåkra 4:3 ingår i panområdet. Hur dessa påverkas bör även yftas i panbeskrivning och enigt ovan i en fastighetskonsekvensbeskrivning. Även servitut ( , trädsäkring) som igger inom panområdet bör kommenteras. Under fastighetsrättsiga frågor har man tagit fe på fastighetsbidningsagen och edningsrättsagen. Fastighetsägare har rätt ti ersättning för rättighetsuppåteseinöst amän patsmark. Ä ven för edningsrätt inom u-området har fastighetsägare rätt ti ersättning för rättighetsuppåtese. Det bör framgå vem som ska betaa ersättningen. I det fa överenskommese ej träffas kommer ersättning att ske enigt expropriationsagens reger. Kommentar: Panbeskrivningen har kompetterats med en Fastighetskonsekvensensbeskrivning. Kvartersmarken för omformarstationen berör fastigheterna Fackarp 2:8 och 2:9 medan stäverket berör fastigheterna Fackarp 2:9 och Stora Uppåkra 4:3. Området närmast Södra stambanan berörs av servitut ( ) för trädsäkring. Servitutet berör kvartersmarken för omformarstationen. Panerad vegetation inom området har anpassats med hänsyn ti Trafikverkets krav på panteringar i ansutning ti järnvägen. Feskrivningen angående edningsrättsagen har korrigeras i panhandingarna.

3 U-området har utgått då det visat sig att det inte finns behov av genomgående amännyttiga edningar inom kvartersmark. Landsantikvarien i Skånc, Regionmuseet Krisriansrad Regionmuseet anser att försager ti detajpan iksom mijökonsekvensbeskrivningen på ett övergripande sätt genomyser hur omformarstationen kommer att påverka sin omgivning. Regionmuseet menar att den panerade anäggningen kommer att förändra andskapsbiden på Fackarpssätten. De storskaiga byggnadsvoymerna ansuter inre ti annan bebyggese, varför de initiat kommer att uppevas aparta. Växtpanteringarna på och i ansutning ti omgivande vaar behöver tid på sig innan effekten av en grön ridå fu t ut fungerar. Trots de konsekvenser som omformarstationen innebär (förorade siktinjer, påverkan på andskapsbiden iksom intiiggande kuturmijöer) bedömer Regionmuseet att det aktuea området tå nämnda expoatering. Kommentar: De framförda synpunkterna överensstämmer vä med de bedömningar som gjorts i panförsaget. Tekniska nämnden, Staffanstorps kommun Tekn iska nämnden besutar att hänsyn ska tas ti de synpunkter som fra mförts i tjänsteskrivese från tekniska enheten. Snabbcykestråk Mamö-Lund: Panen har utformats för att inre förhindra att ett framtida snabbcykestråk föräggs ängs järnvägens östra sida. Enigt Trafikverkers föreskrift BVF ska cykevägen igga minst10meter från järnvägen när hastigheten på tågen överskrider 100 kmh. sektionen i panbeskrivningen bör ändras så att den stämmer med sektionen på pankartan. Vatten och spivatten: Panhandingen bör förtydigas genom att begreppet "avopp" ersärrs av "spivatten". Ansutningspunkten ti kommunat vatten och spivatten igger cirka 900 meter öster om omformarstationen söder om väg 108, aternativt cirka 450 meter norr om omformarstationen, viket innebär att edningen måste korsa väg 108. Serviceedningen från ansutningspunkren ti omformarstationen anäggs och finansieras av expoatören. Expoatören ansvarar även för markuppåtese och övriga tistånd som krävs av serviceedningen. Kommentar: Panutformningen möjiggör att en eventue cykeväg föräggs på 1 O meters avstånd från järnvägen. sektionen i panbeskrivningen ändras så att den överensstämmer med sektionen på pankartan. Begreppet "avopp" ersätts av "spivatten". Anäggningen föresås ansutas ti kommunat vatten och spivatten i den ansutningspunkt som anvisats vid gården norr om omformarstationen. I första hand prövas att åta edningarna korsa väg 1 08 via befintig järnvägsbro. Lunds Kommun Genomförandet bedöms medföra märkbara negativa konsekvenser vad avser hushåning med naturresurser, jordbruksmark. Inga aternativa okaiseringar inom mindre värdefu jordbruksmark har dock bedömts som möjiga ängs den de av banan där effektbehovet är som störst för järnvägen. Såvä omformarstationen som stäverket kommer att påverka andskapsbiden i området. För att minimera påverkan föresås ett anta anpassningsåtgärder som t ex terrängmodeering, andskapspanteringar samt anpassad utformning och färgsättning. Mot bakgrund av att inga bättre okaiseringar har bedömts som möjiga föresår kommunkonroret att kommunstyresen meddear Staffansrorps kommun att Lunds kommun inre har något att erinra mot försaget. Kommentar: Ingen åtgärd. E.O.K Enät Sverige AB Inom området har i dagsäget E.ON Enät befintiga regionnätsedningar des en dubbe 130 k V uftedning (Yärpinge- Sege), des en dubbe 50 k Y uftedning (Yakärra- Sege), se bifogad karta. Kraftedningarna enigt ovan omfattas av Esäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter, EL SAK-FS 2008:1, samt ELSAKFS 2010:1. starkströmsföreskrifterna regerar band annat höjd över mark, avstånd från edning ti byggnad, brännbart uppag och parkeringspatser. För att kunna bibehåa edningarna måste ovannämnda föreskrifter föjas. Det får inte göras avka på e-, person- eer driftssäkerhet. Föreskrifterna stäer också högre krav på en uftedning som är framdragen inom detajpaneagt område jämfört med motsvarande edning inom icke detajpaneagt område. 6 kap. 3 med tihörande tabe (ELSAK 2008:1 och 2010:1) ska i område med detajpan, den ägst beägna spänningsförande edarens höjd över marken uppgå ti minst 7,5 meter oka isast+50 C för 130 k V edningen. dagsäget är det osäkert om regionnätsedningarna uppfyer starkströmsföreskrifternas krav på detajpanagt område, därför kan ombyggnad bi aktue, E. ON Enät återkommer vid närmare diskussioner om detta.

4 den östra deen av detajpanen, för stäverket, korsar våra regionnärsedningar området. För att 130 kv uftedningar ska vara föreniga med detajpanagt område yrkar E. ON Enät på arr der i pankartan sätts ur ett 40 meter brett -område med uftedningen i mitten. Den restriktion i markanvändningen som egenskapsbestämmesen medför bör redovisas i panbestämmeserna. E. ON Enät föresår föjande formuering i panbestämmeserna vid beteckningen : "Marken ska vara tigängig för amän uftedning. Inom området får inte bedrivas verksamhet eer vidtas åtgärd som hindrar bibehåandet av eektriska edningar, ej heer finnas vegetation, faggstänger eer dyikt som genom sin höjd kan utgöra fara för edningen". E. ON yrkar även på att ett30 meter brett -område ursätts i pankartan för 50 k V uftedningen så änge den finns kvar. För arr E. O N Enät ska kunna börja bygga stäverket måste först 50 k V uftedningarna rivas viket troigen först kommer att kunna ske E.ON Enät kommer arr bygga stä verket enigt esäkerhetsverkers föreskrifter. Därutöver kommer E.ON Enät arr snarr ämna in en koncessionsansökan för tänkt 130 kvmarkkabe mean stäverket och omformarstationen. Probemet är i nuäget att det är ite osäkert van kaben exakt kommer att hamna då koncessionen ej är kar, bifogar skiss över tänkbart område för edningsdragning, markerat med röda diagonaa ränder. E.ON Enät noterar att u-område utagts i pankartan ängs med väg 108, för omformarstationen. Dock behöver E.ON även säkerstäa ett motsvarande utrymme i området för vapantering, se bid över tänkt område för markkabel U-området behöver vara minst 10 meter brett, samt den restriktion i markanvändningen som egenskapsbestämmesen medför bör dock även redovisas i panbestämmeserna. E.ON Enär föresår föjande formuering i panbestämmeserna vid beteckningen u: "Marken ska vara tigängig för amänna underjordiska edningar. Inom området får inte bedrivas verksamhet eer vidtas åtgärd som kan hindra eer försvåra bibehåandet av eektriska starkströmsanäggningar". Inom u-området får det inte förekomma pantering av träd, mindre buskar accepteras dock. Med anedning av diskussionen kring magnetfäts eventuea häsorisker vi E.ON Enät påtaa myndigheternas försiktighetsprincip, som är avsedd att vara ett underag för besutsfattare som i varje enskit fa måste göra en skäighetsbedömning där eventuea risker från magnetiska fät vägs mot tekniska och ekonomiska förutsättningar. Ur försiktighetsprincipen framgår band annat föjande: "De forskningsresutat som hittis presenterats ger inte underag för och kan inte heer sägas motivera några gränsvärden eer andra tvingande begränsningar för ågfrekventa eektriska och magnetiska fät" samt vidare "Om åtgärder, som generet minskar exponeringen, kan vidras ti rimiga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fät som avviker starkt från vad som kan anses normat i den aktuea mijön. När der gäer nya eanäggningar och byggnader bör man redan vid paneringen sträva efter att utforma och pacera dessa så att exponeringen begränsas." Detta gäer särskit mijöer där människor återkommande kan förväntas vistas under ängre tid såsom exempevis bostäder, skoor, daghem och arbetspatser. E.ON Enät anser att försiktighetsprincipen ska beaktas vid panering av förändring av markanvändningen i edningarnas närhet. Detajpan, eer byggov i enighet med detajpan, får inte i ett senare skede användas som argument för att kräva fytt av edning. Utdrag av Arbetarskyddsstyresens, Boverkets m.f. broschyr "En vägedning för besutsfattare" bifogas. För ytterigare information och samråd om våra anäggningar kan kontakt tas med Göran Andersson, E.ON Enät Sverige AB på teefon Expoatören får stå för de kostnader som uppstår i samband med de ombyggnader av E.ON Enäts edningar som krävs för att detajpanen ska kunna genomföras. E.ON Enät konstaterar att det är av yttersta vikt att ett nära samarbete vidmakthås mean kommunen och E.ON Enät i den fortöpande detajpaneprocessen. Kommentar: Pankartan kompetteras med efterfrågat -område samt med panbestämmese. Då rivningen av 50 k V-edningen är en förutsättning för stäverkets utbyggnad bedöms det inte nödvändigt att regera en tifäig markanvändning för edningen i detajpanen. Föräggningen av markkaben bestäms inom ramen för koncessionsprövningen. Då edningen kan föräggas med stöd av edningsrättsagen (1973:1144) bedöms det inte nödvändigt med ett u-område i detajpanen. Försiktighetsprincipen angående magnetfäts eventuea häsorisker finns beysta i mijökonsekvensbeskrivningen. Fördening av kostnader redovisas i genomförandedeen av panbeskrivningen. TS Skanova Access Skanova har fera markföragda teeanäggningar inom detajpaneområdet, se bifogad kana.

5 Kaben som går över järnvägen och sen viker av söder ur är ur trafik. Innebär byggnationen av omformarstationen att denna kabe måste kapas och tas bort står expoatören för dessa kostnader. Kapning och ändtätning bestäs och utförs av Skanova. Där stäverket paneras att byggas går två kopparkabar, dessa måste ägga om i samband med byggnation. Skanova förutsätter att expoatören bekostar detta. Kommentar: Informationen införs i panbeskrivningen. Inkomna ytt randen från sakägare Stiftcbcn Akadcm.ihcmman, Lund Universitet Stiftesen har inget att erinra när det gäer paceringen av omformarstationen eer stäverket. Der är dock viktigt att det utgår intrångsersättning för markkabe samt att de ianspråktagna ytorna kompenseras med annan ikvärdig mark. Utformningen av omformarstationen bör i möjigaste mån vara sådan att den smäter in i jordbruksandkapet, r ex som en maskinha. Kommentar: Avta beträffande intrångsersättningen samt eventue markkompensation förutsätts träffas mean markägaren och Trafikverket före antagandet av detajpanen. Måsättningen är att anäggningen i största möjiga utsträckning ska anpassas ti jordbruksandskapet vad gäer utformning, färgsättning etc. Takutformningen styrs dock ti stor de av de reativt stora uftintagen ti transformatorerna. Trädraden ängs väg 108 har begränsats ti att enbart omfatta den de som gränsar mor omformarstationen. Panbeskrivning Beskrivningen av skyddspanteringarna kring anäggningen har kompetterats. Beskrivningen av områdets ansutning ti va-nätet har ändrats. Panbeskrivningen har kompetterars med en Fasrighetskonsekvensbeskrivning. Beskrivningen har även kompetterats med informativ text angående koncessionsprövningen av markkabe samt med information som framförts i remissyttranden. Ö vrigt Mijökonsekvensbeskrivningen har ändrats beträffande vegetation som omfattas av generet bioropskydd. Vid en fördjupad kontro av den vegetationsbevuxna sockengränsen görs nu bedömningen att växtigheten inte omfattas av generet biotopskydd och att någon dispens därför inre måste sökas. Mijökonsekvensbeskrivningen har även kompetterats med materia från genomförd buerberäkning. Kvarstående synpunkter på detajpanen Det krav som kan komma på bronsäkert utförande av kraftedningen ti föjd av detajpaneäggningen av stäverket, utreds för närvarande av EON. Avta angående intrångsersättning och eventue markkompensation förursätts tecknas mean markägaren och Trafi kverket före panens antagande. Inga kvarstående synpunkter bedöms i övrigt finnas mot panförsaget. Staffansrorp 2014-xx-xx Ändringar Justeringar efter samråd Justeringar av panhandingar har gjorrs efter de synpunkter som har kommit in under samrådet. Ändringar av panförsaget är enigt föjande: Pankarta U-område för amänna edningar utgår. Pankartan har kompetterars med bestämmese för uftedning. iustrationspan Infartsvägarna ti området har preciserats beträffande sträckning och geometri. Lowe Kisie Panarkitekt Sraffanstorps kommun Torsten Jonsson Arkitekt SARMSA Sweco Architect

6

7 ,.(rq- )<Q SEKTIONA A H. g ;. > t; H 5 c- o...,,""... ""- SEKTION B -B " "> <t> "" SEKTIONC C SEKTIONER SKALA 1:500 (A 1) --!2..Q Ungefättig Dentig m Ny r&mjagen mat.h6jd :.: +...,. ----_,... _,..., ,.. (oo,oooo- -.. " o t C t._ ILLUST RA TIONSKARTA DETALJPLAN ::::- I =.!HANOiNG PLANKARTA MED PANBEST ÅMMELSER r:!: De av FLACKARP 2:9, -On,fOI"rMrstaUon F ackarp """ Uppr.ttod Reviderad XXXX-XX-XX -- SWECO-...t. Staffan$torp$ kommun $!MI!---- _5Nt-... $A...::!::"""..._ IQIQ Q 10.. \W W

8

9 PLANBEST ÄMMELSER Föjande gäer inom en med nedanstaende beteckningar. Där beteckning saknas ganer besimmetsen inom hea panom3det. Endast angiven användning OCh utfonnnng år tiraten Linje ritad 3 meter utanför panomradets gräns Användningsgräns Egenskapsgräns \ -. I.. pbntomg (.:;:.::x : :;::. ; !\. ::::::=:;.::... " :>.. _, :-:::: _;" -... "" f o, ".... <S> _,. ):.. :..., ":..... ( ""_;" E :... ;.-,tng_ \ !".. v \ - ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN KvattetSmark r::=sz:::::::j T-- - UTNYTTJANDEGRAD ea,ooo T..._ Stt Oyggt\I(IS&rM io;avdntmeer oym tnitt BEGRÅNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE M..,on trnto bebyggas Matkei tiea VIVII, f&-aminnyttguftedri!j.inom...,.,..,.. MaÅen au hta5gngg 16f 9*n9- och """"- MARKENSANORDNANDE va p&antemg fördt trdrf<f omr6<14cittntebedritas"tteervtotu.tgt0efsoiii hh:rarr av etektbka ednngaf.! heef!wi.n vepociidon.aggs eet dykt som genom W. h6jd Un Y$11tirw\M Ttfd.. ocn OUSI\D&AnttM!J 51o:a finnas F6rdrajOc2agvattet sb ftrrnu. T rftdrrd &ki 1\Mas..._. S\ngso sj.a nnas -&- Kuffa" ftr!ios PACERING: UTFORMNING: UTFORANDE TOdiMfnh)nsU mednafk..od". ursorm...som en BuomrqOdftSb <S> mod\ftsynt mmer <:::!!:> H(g:a meter ADMINISTRATIVA BESTÅMMELSER Genomförandetid ör&ndetcen Ar S Ar r&n <Min CiAO pamn vr.r.et Ag k.tt\. ORIENTERINGsKARTA HJÄRUP (:RQ.Cu.PI... 4o.-; _..." ,,_, _..., ::::-...:::.::...,...,. Jto1,.. >: = +. e -- w t [;r::::-... ::::-- <fj>) i... :-:_..: i+... :.. fr : E » f;,j )i t ---, L - ---::::::::.... J j -;_; ; - -::. --d f... PLANKARTA """"-- - ::::::= Oe av FLACKARP 2:9. Omfonnarstation Fackarp Staanstorpa kommun GRANSKNINGSHANOiNG DETALJPLAN = --ocnpa PLANKART A MED PLANBESTAMMELSER ttad Revtder.td X.X.X X.X XX,._,_ SWECO-A.d --- I«!M()oNt...C..(()o..

10

11 GRANSKNINGSHANDLING Panbeskrivning detajpan för de av Fackarp 2:9, Omformarstation i Fackarp, Staffanstorp STAFFANSTORPS KOMMUN _.:--.. :-r.

12 Innehå Handingar Detajpanen omfattar: Denna panbeskrivning Pankarta med bestämmeser Iustratio nskarta Mijökonsekvensbeskrivning Samrådsredogörese (tikommer efter samråd) Granskningsutåtande (tikommer efter granskning) Panens syfte och huvuddrag 3 FLACKARP i framtidens kommun! 4 Så ser FLAC KARP ut i f ramtiden! 5 Så ser FLAC KARP ut idag! 10 Tidigare stäningst aganden 10 Så genomförs ut byggnaden! 12 Vi ka bir konsekvenserna? 14 o ft "

13 Panens syfte och huvuddrag Den snabba ökningen av tågtrafiken innebär att järnvägens ekraftssystem behöver förstärkas inom södra Skåne. Trafikverket panerar därför en ny omformarstation i Fackarp söder om Lund. Omformarstationen är tänkt att paceras söder om väg 108 och i direkt ansutning ti järnvägens östra sida. Strömförsörjningen av anäggningen är tänkt att ske genom ansutning ti nuvarande 130 k V-edning, cirka 300 meter öster om anäggningen. Vid ansutningspunkten ti kraftedningen förutsätts nya ägre edningstopar vid sidan av den nuvarande stopen samt ett stäverk. Från stäverket dras högspänningskabar ängs infartsvägen fram ti omformarstationen. Kabeäggningen förutsätter tistånd av Energimarknadsinspektionen, sk nätkoncession. En bedömning av mijökonsekvenserna av genomförandet redovisas i separat mijökonsekvensbeskrivn i ng. Trafikverket panerar att börja bygga omformarstationen under 2014 och stationen förväntas stå kar i juni Panen handäggs med normat panförfarande. EJ OBLIGAT0Ri5KT - - PBL 5:1 O PBL 5:11 \ {p,og,am J Eå Inriktning SamrAd s- redogörese Pre. panförsag Normat panförfarande PBL 5 kap PBL 5:12 16 \ E Här ar vi nu!! åd) Bearbetat panförsag Sam r.idsredogörese PBL 5:17 \ PBL5:20 22 \ D;k,. g 3 veckor 51utigt panförsag Granskningsutåtande PBL 5:23 "E Ny detajpan. \\ ",p i i < \ Figur. Processchema för utarbetande av detajpan, normat panförfarande enigt Pan- och Byggagen (PBL). Figur 2. Ö versiktskarta för o mrådet kring Fackarp. # " + $ #. N++ "?s $ + +

14 FLACKARP i Framtidens kommun! # o Framtidens kommun Framtidens kommun- perspektiv 2038 är ett visionsdokument, som också utgör kommunens översiktspan. Arbetet har ti stor de handat om att bygga en identitet och grundar sig på fem identitetsbärare - hembygd, ivsoas, tidskvaitet, stadsiv och inspiration. En ansvarsfu och håbar tiväxt är medet för att nå måen. Markanvändningen styrs framförat av närheten ti spårburen koektivtrafik och att stationsnärheten ska utnyttjas effektivt. De befintiga tätorterna utveckas kraftigt. På andsbygden ges utrymme för karaktärsområden, där andsbygdsnäringarna kan utveckas. Odingsandskapets kvaiteter bibehås och utveckas med förbättrad tigängighet och måpunkter för rekreation. I samband med arbetet med Framtidens kommun bedömdes de stora mijöfrågorna (såvä ekoogiska som sociaa) främst handa om påverkan på odingsandskap och andskapsbid, energiåtgång och kimat, ekonomiska och sociaa förutsättningar samt barn och ungas uppväxtvikor. Det kan därför vara bra att vara extra uppmärksam när det gäer just dessa frågor även i samband med detajpaneäggning. Översiktspanen redovisar oförändrad markanvändning för det nu aktuea panområdet, viket idag utnyttjas som jordbruksmark. Längs västra sidan av järnvägen redovisar översiktspanen reservat för panerad vägoch cykeedsförbindese mean Hjärup och Lund. En utbyggnad av Södra stambanan från två ti fyra spår paneras. En mindre bostadsutbyggnad paneras norr om Fackarps by. Fackarpsområdet korsas i nord-sydig riktning av ett kraftedningsstråk. I översiktspanen föresås den befintiga kraftedningen i framtiden fyttas. A panering ska enigt översiktspanen utgå från att högst 0,2 mikrotesia som riktvärde för magnetfät inom patser där männskor stadigvarande vistas. Uppföjning av frågor från Framtidens kommun I den särskida sammanstäning som gjordes som en utvärdering och uppföjning av Framtidens kommuns konsekvensbeskrivning föresogs ett anta åtgärder som kontinuerigt ska föjas upp. Några av dessa åtgärder är koppade ti detajpaneprocessen och ska därför, när det är reevant, behandas i samband med upprättandet av detajpanen. I samband med detajpaneäggning av jordbruksmark ska expoateringsgrad och konsekvenser för jordbruket dokumenteras. Detta sker under särskid rubrik i avsnittet, Vika bir konsekvenserna? i i! -.,. o,,\#, fg:,. e - fj+ i nspiration S. tadsiv r idskvaitet 4f-embygd vsoas x > +J :n::s - - +J y "C o E c ta E (J ta c (J (J.r:. >. :- +J

15 Såser FLACKARP ut i framtiden! Panförsaget i korthet Omformarstationen är grunden för järnvägens kraftförsörjning. Stationerna paceras på jämna avstånd ängs injen och ska vid avbrott kunna fungera som backup-stationer åt varandra. Strömmen tas från stamnätet med spänningsnivå 130 k V. Den aktuea omformarstationen är tänkt att paceras söder om väg 108 och i direkt ansutning ti järnvägens östra sida. Stationen är tänkt att få sin strömförsörjning från den befintiga 130 k V-edning som korsar väg 108 cirka300meter öster om anäggningen. Från stäverket transporteras strömmen med spänningsnivå 130 k V via jordkabe ti det öppna stäverket vid omformarstationen. I omformarstationens stäverk transformeras sedan strömmen ti 15 k V och omvandas från 3 fas50hz ti fas 16,7 Hz. Från omformarstationen går matningskabar via frånskijarstopar ut ti järnvägens kontaktedning. Matningskabarna kommer att ansutas des direkt ti Södra stambanan och des ti koppingscentraen vid Västkustbanans ansutning i centraa Lund. Preimiänära bedömningar av järnvägsområdets framtida avgränsning, behov av serviceväg etc. igger ti grund för detajpanens avgränsning mot järnvägsområdet. Panområdet omfattar totat en area av cirka 2 ha. Byggnader och anäggningsdear Omformarstation Omformarstationens utformning styrs ti stor de av anäggningens funktionskrav och de inbyggda transformatorerna. Omformarstationen består i sitt grundutförande av en centra enhet med verkstad, stäverk och personautrymmen som på vardera sidan omges av en rransformatorenhet. I framtiden ska det finnas möjighet att kompettera stationen med ytteriggare en transformarorenhet på vardera sidan. Byggnadskroppen har i tidigare anäggningar en uppbruten voym genom att den centraa byggnadskroppen fått en ägre takhöjd. Byggnaden har en högsta takhöjd av cirka 9,5 meter och en takutning som varrierar mean 5 och 8 grader. Omformarstationen är inte bemannad men det kommer att fin nas personautrymmen (kontor, kontrorum, unchrumpentry, toaett) för de som tifäigtvis vistas inom anäggningen. Den kommer att byggas ut etappvis för att fut utbyggd omfatta cirka 200 kvm byggyta. Stäverk Den nuvarande 50 k V-edningen kommer enigt uppgift från E.ON att tas bort. Vid ansutningspunkten ti 130 k V-edningen anäggs tre stycken 9,5 meter höga stopar vid sidan av den nuvarande kraftedningsstopen. I ansutning därti uppförs ett stäverk vars funktion är att skydda stamnätet från störningar från järnvägens enät. Vid stäverket anäggs en kontrostation, byggyta cirka 20 kvm, b a för kontroutrustning och mätning av strömeveransen. I ansutning ti stäverket ges pats för utbyggnad av två transformatorer för matning av framtida bebyggeseområden. Landskapsanpassning Det öppna facka andskapet mean Lund och Mamö prägas av jordbruket men även av bebyggesen som igger inbäddad i sin grönska. Trädaer och pievaar är tydiga eement i det öppna andskapet. De nya anäggningarna bör underordnas denna andskapsbid och ramas in på iknade sätt som den ädre bebyggesen. Anäggningarna föresås genom sin storek att även paceras ågt i andskapet genom att marken här sänks i förhåande ti omgivande mark. Massorna kan även användas ti ägre vaar kring anäggningarna. Det är dock viktigt att dessa vaar inte bir för höga och bir nya höjdformationer i det facka andskapet. Anäggningarna får ett exponerat äge i det öppna andskapet och kommer att påverka andskapsbiden för de som bor i närområdet och de som färdas genom andskapet (främst ängs väg 108). För att begränsa anäggningens påverkan på andskapsbiden föresås oika åtgärder som r ex markmodeering och andskapspanteringar. Vid omformarstationen föresås att marken sänks cirka meter i förhåande ti nuvarande marknivå. Dear av överskottsmassorna utnyttjas som avskärmande vaar kring anäggningen mot väster, öster och söder. Den nuvarande marknivån bibehås som skärm mot väg 108 och en trädrad föresås ängs norra sidan av kvarrersmarken. Såvä omformarstationen som stäverket kommer av säkerhetsskä att vara instängsade. Längs stängsens utsida föresås naturika andskapspanteringar. Området med va och pantering är bredare mot öster för att ge utrymme för höga träd och för en något friare modeering av marken. I ågpunkten i nära ansutning ti järnvägen, paneras en fördröjningsdamm för dagvatten. Gestatning Byggnadens orientering, voym, takform, materia och färgsättning har normat stor betydese för uppevesen i andskapet. B ygg J. < dens orientering och t tformning be-... W N+ h M+ :b- o H++ :o!< + + t +... ""... + "t - "" """" "" + +

16 () m ;::<; -i o z > > CMIDOA910 -sovi\nrr VOI!.nf::;t DVAAWr:HB tvds () m q o z OJ OJ 3S0hY1S () m q o z () () HNYtS HSONYJ.S

17 Figur 4. Fotomontage, vy mot omformarstationen från öster ängs väg 108 (från ansutningen av Fackarps byväg) = ====== == _:: ::=------=--- Figur 5. Fotomontage, vy mot omformarstationen från Fackarps byväg.?#+ + "*-No-+ " 7 $}i

18 döms få störst betydese för uppevesen på ängre hå. En väst-östig orientering av den fut utbyggda omformarstationen bedöms sammantaget som fördeaktig. Färgsättningen bör ta sin utgångspunkt i den naturnära färgskaan och de färger som bebyggesen traditionet har inom andskapet. De föresagna panteringarna och markmodeeringarna får en avskärmande effekt som begränsar anäggningens exponering i andskapet. Grönstruktur Växtighet och pantering Vid omformarstationen föresås en pantering som ska ikna den kassiska skånska inramningen. En högre tät buskridå skapar ett tydigt möte med sätten och ger en skyddad inre mijö. Buskridå företrädesvis med hagtorn får insag av ett fåta högre större träd. Stationen har vissa säkerhetskrav som begränsar trädens storek. Mindre och meanstora träd med en maxhöjd på ca 12meter kan användas och större träd endast på vissa speciea stäen där säkerhetsvinken 45 grader från anäggningen karas. Stäverket föresås få en iknande vegetationsridå men då det här ges mindre utrymme ses här en enkare buskridå med ett bandat växtmateria. 5 år ! ; :...;, i-: :ri.. :,,-<J v SV... 10M 1 15M, 23 Anäggningarna ska omges av en för detta andskap tydig träd- och buskridå för att efterikna den intiiggande gårdsbebyggesen. En tydig häck som domineras av hagtorn utgör basen. Men för att skapa en ökad bioogisk mångfad och en titaande mijö bör insag av t ex fäder, hägg, nyponrosor, rönn och ape tiföras. Ett fåta överståndare av medestora ti stora träd på speciea stäen kompetterar ridå för att ge voym t ex ind, vitpi, ek, oxe och fågebär medan mindre träd får användas mer generet t ex rönn, hägg, säg och päron. Runt omformarstationen föresås en bredare yta för pantering på meter. Här ges möjighet ti en variationsrik pantering medan runt stäverket föresås en yta på 5 meter viket medger en enkare pantering med hagtorn som bas. För den kommande driften föresås en cirka 2 meter bred remsa mean stängse och pantering bör sparas för att göra området tigängigt för skötse och för att skydda stängset. Mot åkermarken bör en remsa på 1 meter sparas. Mot väg 108 föresås en trädrad med ind eer ek. Denna trädrad ska inte förängas ti en ae som öper ängs tifartsvägen utan endast vara vid omformarstationen. De båda anäggningarna kommer av säkerhetsskä vara inhägnade av högre stängse. Vid utformningen av panteringarna ska hänsyn tas ti risken för nedfaande träd i ansutning ti anäggningarna. Vid panteringen ska hänsyn tas ti trädets fu utveckade storek. 25 år OM t-" w < ! OM.:f {]Q 15M 15M M 1,5M # t.f t } S* # Figur 6. Sektion genom va med naturik andskapspantering efter 5 samt 25 år.

19 Trafik Bitrafik Omformarstationen och stäverket ansuts mot väg 108 i höjd med nuvarande utfart. Trafikansutningarna dimensioneras för tigängighet med astbikranbi utan säp. Vägansutningen mot omformarstationen bibehåer den nuvarande markvägens funktion som serviceväg för järnvägen. Parkering Parkering av verksamhetens fordon sker på kvartersmark. Teknisk försörjning Vatten och spivatten Anäggningen kommer att ansutas ti kommunat vatten- och spivatten. Kommunen har anvisat en möjig ansutningspunkt i ansutning ti den befintiga gården cirka 300 meter norr om väg 108. Spivattnet ansuts genom pumpning i ett ågtryckssystem. första hand prövas att åta edningarna korsa väg 108 via befintig järnvägsbro. Dagvatten Dagvatten från ansutningsvägen samt byggnadernas tak och hårdgjorda markytor omhändertas okat. Överskottsvatten ansuts mot järnvägens avvattningssystem och en fördröjningsdamm föresås i ågpunkten närmast banan. Dammen dimensioneras för regn med 50 års återkomsttid med en magasinsvoym om 250 kbm. Övrigt Omformarstationen har i övrigt behov av e och bredband. Figur 7. Utbickar från området mot Lund och Hj ärup. #,N+,. + **+ g.. tg+ +

20 Så ser Fackarp ut i dag! Pandata Panområdet är beäget i direkt ansutning ti Södra stambanans östra sida söder om korsningen med väg 108. Marken inom området ägs av Lunds Universitet, Akademihemman. Området omfattar totat cirka 2 ha. Området i dag! Området nyttjas idag som åkermark. Landskap, ku tur- natur och bebyggesemijö Fackarp igger inom det reativt smaa öppna andskapsstråk som avskijer Hjärup från Lund. Fackarpssätten utgörs av ett öppet fackt, storskaigt andskap som korsas av vägar, järnvägar och kraftedningar. Långa utbickar, ensamiggande gårdar samt trädaeec är några av andskapets karaktärseement. I norr gränsar det facka sättområdet ti Höjeås dagång och ti bebyggesen i Lunds södra utkant. Dagången framträder som en tydig kontrast ti det omgivande facka andskapet. Såvä bebyggese- som vegetationsinsag är mer frekvent förekommande inom detta område. Norr om väg 108 finns förutom ensamgårdar mindre bebyggesegrupper med bostäder och handesträdgårdar. Närmast den aktuea utbyggnaden igger en grupp med småhusbebyggese, totat ett 30-ta hus. Inom det angränsande området norr om väg 108 finns kuturmijövärden som t ex Fackarps Möa, Fackarps kyrkogård och de näriggande gårdarna. Fornämningar Området kring Höje å är mycket fornämningsrikt med ämningar från stenådern, bronsådern och järnådern. Ett stort anta bopatser, gravfät och gravhögar har tidigare påträffats ängs dagången. Inom fastigheten Stora Uppåkra 4:3, söder om väg 108 och i förängningen av Fackarps byväg, finns enigt Riksantikvarieämbetets fornämningsregister en fast fornämning (hög och bopats). Söder därom har tidigare funnits en stenkammargrav som dock tagits bort under taet. En arkeoogisk utredning har genomförts för stäverksområdet ( Wain kuturandskap och arkeoogi). Fyra mycket pöjningsskadade rester av härdar påträffades. Inga åtgärder föresås förutom att koprover skickas för dateringsanays. Järnväg Panområdet är beäget i direkt ansutning ti Södra stambanan. Järnvägen är av staten utpekad som ett riksintresse för kommunikation och är en primär transported för farigt gods. En mindre serviceväg för skötse och underhåöper paraet med järnvägen och ansuter ti väg 108 cirka 400 meter öster om järnvägen. Vägar Panområdet gränsar i norr ti väg 108 som är utpekad som primär transported för farigt gods. Fackarp byväg ansuter ti väg 108 cirka 500 meter öster om järnvägen. Kraftedningar Genom området i Fackarp passerar en 130 och en 50 kv-edning (EON har koncessionen). I oktober 2014 finns enigt uppgift tekniska förutsättningar att ta bort den nuvarande 50 k V-edningen. Kabar Skanova har fera markföragda teekabar inom panområdet. Jordbruksmark Marken inom panområdet utgörs av högvärdig åkermark (+10). Markförhåanden Geoteknik Marken kring Hjärup utgörs normat av mäktiga ager av ermorän där kakstenen stävis överagras av intermoräna sediment. Förekommande jordarter är normat fasta och ej sättningsbenägna. Tidigare stäningstaganden ÖversiktspanFramtidens kommun Kommunens översiktspan " Framtidens kommun - perspektiv 2038", är antagen av kommunfumäktige Översiktspanen har aktuaitetsförkarats av kommunfumäktige Riksintressen Södra stambanan är av staten utpekad som riksintresse för kommunikation. Kommunen har genom antagandet av översiktspanen accepterat riksintresset. 1; 1-

21

22 Detajpaner Området är inte tidigare panagt. För angränsande bebyggeseområde norr om väg 108 gäer detajpan antagen Järnväg Järnvägen mean Mamö och Lund är av stor natione, regiona och oka betydese och är samtidigt en av Sveriges hårdast trafikerade järnvägssträckor. I syfte att öka kapaciteten panerar Trafikverket därför en utbyggnad av Södra stambanan mean Mamö och Lund från två ti fyra spår. I en första etapp sker utbyggnaden på sträckan Fackarp-Aröv och i en andra etapp på sträckan mean Högevasbadet och Fackarp. Utbyggnaden av nya spåren paneras ske väster om de rvå befintiga. Väg Inom området väster om Södra stambanan paneras enigt Staffanstorps och Lunds översiktspaner utbyggnad av ny väg samt cykestråk mean Hjärup och Lund. En åtgärdsvasstudie, koppingen mean Jakriborg och väg 108, har genomförts av Staffanstorps kommun Cykevägar Fråga har väckts om utbyggnad av ett "snabbcykestråk" ängs järnvägen mean Mamö och Lund. En förstudie har utförts av Trafikverket (remisshanding). Så genomförs utbyggnaden! Organisatoriska frågor Tiståndsprövning För att bygga ut starkströmskabarna mean krafteverantörens stäverk och omformarstationen krävs enigt 2 kap Eagen tistånd, sk. nätkoncession, viket söks hos Energimarknadsinspektionen. Ti ansökan ska fogas en mijökonsekvensbeskrivnin g. Samråd angående koncessionsärendet kommer att ske enigt 6 kap mijöbaken. För omformarstationen krävs byggov enigt 9 kap PBL. Stäverket är inte byggovspiktigt men kan omfattas av markov enigt PBL. Tidpan Trafikverket panerar att börja bygga omformarstationen under 2014 och stationen förvä ntas stå kar i juni \.,\ -- -"f t+ u. $. \1ft+ --x """" $ ft+ "" \ -+"\ +,t # " Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag panen vinner aga kraft. Ansvarsfördening och huvudmannaskap Panområdet omfattar endast kvartersmark där expoatören ansvarar för utbyggnaden. Fastighetsrättsiga frågor Fastighetskonsekvenser Kommande fastighetsbidning berör fastigheterna Fackarp 2:8, 2:9 och Stora Uppåkra 4:3, se figur 9, Fastighetskonsekvenser. Fackarp 2:8 ägs av Trafikverket medan Fackarp 2:9 och Stora Uppåkra 4:3 ägs av Lunds Universitet, Stiftesen Akademihemman. Kvartersmarken för omformarstationen berör fastigheterna Fackarp 2:8 och 2:9. Berörd de av fastigheten Fackarp 2:9 överförs ti Fackarp 2:8. Kvartersmarken för stäverket berör fastigheterna Fackarp 2:9 och Stora Uppåkra 4:3. Nybidning sker av fastighet för stäverket. Markförvärv, fastighetsbidning, servitut Trafikverket och E.ON kommer att suta avta med berörda markägare om att förvärva marken för omformarstationen respektive stäverket när panen vunnit aga kraft. Fastighetsbidning sker därefter genom antmäteriförrättning. Tigängigheten ti anäggningarna säkras genom servitut. E.ON Enät ansöker om nätkoncession för en ny dubbe 130 k V markkabe mean Trafikverkets omformarstation och E.ON Enäts transformatorstationstäverk. Kabesträckningen säkras med stöd av edningsrätt enigt Ledningsrättsagen. Nätägaren E.ON Enät ansöker om edningsrätt hos antmäterimyndigheten. Ledningsrätten gäer på obegränsad tid. Ekonomiska frågor Panekonomi Avta upprättas mean kommunen och expoatören. I avtaet regeras kostnadsfrågor i samband med genomförandet. Omäggning och eventue borttagning av befintiga teekabar bekostas av expoatören. Panavta Panäggningskostnaderna regeras genom panavta i samband med expoatörens begäran om detajpan.

23 Expoateringsavta Expoateringsavta ska upprättas mean kommunen och expoatören innan panen antas av mijö- och samhäsbyggnadsnämnden. Tekniska frågor Befintiga kabar Omäggning och eventue borttagning av befintiga teekabar förutsäns genomföras i samråd med Skanova. Tekniska utredningar Utredningar angående b a anäggningens tekniska försörjning, dagvattenhantering och geotekniska förhåanden, kommer att genomföras av expoatören. Fastighetsägaren ansvarar för fördröjning och rening av dagvatten inom kvartersmark. FLACKARP 2:9 FLACKARP 7:1,,,, ; -<- )-,, -- ",,,, ;... ;y, (-,,., FLACKARP, 2:8 - -,\_,. \,, -,, FLACKARP 2:9 ; FLACKARP, 2:11,, Ḡ>, ;cd STORA UPPÅKRA 4:2 Figur 9. Fastighetskonsekvenser ;, FLACKARP 2:9.. FLACKARP 1,,..::..,,,,_,..., -,, 9: ;......, -- :-..; -- J - - FLACKARP _9:6 STORA UPPÅKRA 4:3 f+? %++ $ ".. ;.::(tr H++, $ >:J;r + +

24 Vika bir konsekvenserna? Identitetsbärare I kommunens översiktspan Framtidens kommun, redovisas fem identitetsbärare - hembygd, ivsoas, tidskvaitet, stadsiv och inspiration. I konsekvensbeskrivningen ti kommunens översiktspan föresogs ett anta frågor som kontinuerigt ska fö jas upp i samband med detajpanering. Den nu aktuea utbyggnaden är en de av järnvägens utbyggnad. Goda förbindeser med koektivtrafik är en viktig de av Hjärups utvecking som bidrar ti att stärka mået angående tidskvaitet. Anäggningarna begränsar utbickarna över sättandskapet för närboende och innebär att cirka 2 ha jordbruksmark (kass 10) ianspråktas. Behovsbedömning För detajpaner ska kommunen atid bedöma om panens genomförande kan antas innebära betydande mijöpåverkan och om en mijöbedömning därför ska göras enigt 6 kap 11 mijöbaken (MB). Denna s.k. behovsbedömning ska göras med hjäp av de kriterier som anges i biaga 4 ti MKB-förordningen. Kriterierna i biaga 4 ti MKB-förordningen handar b a om riskerna för människors häsa eer för mijön, det berörda områdets sårbarhet på grund av t ex överskridande av mijökvaitetsnormer, ku turarvet eer påverkan på skyddad natur. Behovsbedömning, upprättad utgör underag för kommunens besut angående utbyggnadens mijöpåverkan och behovet av mijökonsekvensbeskrivning. Länsstyresen har i samrådsyttrande gjort bedömningen att det inte går att utesuta att panens genomförande kan innebära en betydande mijöpåverkan och anser därför att en mijökonsekvensbeskrivning bör upprättas. Kommunen har därför besutat att en mijökonsekvenbeskrivning ska upprättas enigt 6 kap 13 i MB. Föjande aspekter bör särskit beysas i den kommande panprocessen: påverkan på andskapsbiden motiv för ianspråktagande av högvärdig åkermark. Meankommuna fråga Länsstyresen har i samrådsyttrandet även framhåit att utbyggnaden av anäggningen också är en meankommuna fråga. Samråd har skett med Lunds kommun Bedömning av mijöpåverkan Utbyggnaden av omformarstationen bidrar ti att stärka Södra stambanan som kommunikationsanäggning av riksintresse. Den bedöms även gynna energieffektiviteten och minska de energiföruster som finns i ädre anäggningar som ersätts. Genomförandet bedöms medföra märkbara negativa konsekvenser vad avser hushåningen med naturresurser, jordbruksmark. Inga aternativa okaiseringar inom mindre värdefu jordbruksmark har dock bedömts som möj iga ängs den de av banan där effektbehovet är som störst för järnvägen. Såvä omformarstationen som stäverket kommer att påverka andskapsbiden i området. För att minimera påverkan föresås ett anta anpassningsåtgärder som t ex, terrängmodeering, andskapspanteringar samt anpassad utformning och fä rgsättning av byggnaderna. Genomförandet av utbyggnaden bedöms medföra märkbara negativa konsekvenser på andskapsbiden och de eder ti försämrade utbickar över andskapet för närboende. I takt med att andskapspanteringarna växer ti sig kommer dock anäggningarna successivt att bi mer förankrade i andskapet. För övriga bedömda mijöaspekter bedöms genomförandet få små, inga eer positiva konsekvenser (häsa och säkerhet, kuturmijö och naturmijö). Under utbyggnadskedet kommer trafiken ti anäggningen att öka, b a sker borttransport av överskottsmassor. Mået är att massorna inte ska behöva fyttas ånga sträckor eftersom det skue öka mijöbeasmingen. En mer ingående redovisning av aternativa utformningar och okaiseringar samt konsekvenserna av genomförandet redovisas i mijökonsekvensbeskrivningen..,..\ -.1! f:+ ;J $ """ -.1f.,M, fq+ " + $ g1t "*"

25 Hur har mijöaspekterna integrerats i panen? mijökonsekvensbeskrivningen redovisas de mijöaspekter som berörs. Föjande försag på åtgärder redovisas för att minimera mijöpåverkan: Terrängmodeering Detajpanen redovisar föresag på anpassningsåtgärder för att begränsa anäggningarnas påverkan på andskapsbiden. Marken för omformarstationen paneras att sänkas cirka 1 meter i förhåande ti nuvarande marknivå. De av överskottsmassorna utnyttjas för uppäggning av en cirka 1,5 meter hög va kring anäggningen. Panteringsåtgärder Längs norra sidan av infartsvägen ti omformarstationen föresås en trädrad mot väg 108. Längs utsidan av stängset ti omformarstationen och stäverket föresås andskapspanteringar. Försag ti utformning av andskapspanteringen redovisas i figur 6, sidan 8. Buer Omformarstationen orienteras så att kyfäktsintaget vänds från närbeägen bostadsbebyggese. Vid omformarstationen och stäverket ska buerdämpande åtgärder genomföras om det erfordras för att naturvårdsverkets värden ska innehåas. Vid detajprojekteringen förutsätts akustiker deta för att säkerstäa att naturvårdsverkets värden för industribuer innehås. Hur har synpunkterna från samrådet beaktats? Länsstyresens synpunkter vid samrådet angående behovsbedömningen har beaktats. Medverkande tjänstemän ocheer konsuter Panförsaget har utarbetat i samver kan mean Staffanstorp och Trafik verket. Panhandingarna har utarbetats av Sweco Architects i Mamö. Byggnadens utformning och färgsättning Aternativa orienteringar av byggnaden har prövats. Att förägga omformarstationen paraet med väg 1 08 bedöms vara att föredra ur andskapsbidsynpunkt. Byggnadens utformning styrs ti stor de av funktionskraven. Huskroppen är uppbyggd av enka byggnadsvoymer där byggnadens centraa ågde på ömse sidor omges av högre transformatorenheter. De facka taken skijer sig från den traditionet förekommande bebyggesen i området men innebär att takytorna bir mindre exponerade i andskapet. Byggnadens färgsättning föresås anpassas ti den naturnära färgskaan, svart, grå, gu, brunt och rött. Byggnadens utformning och färgsättning kommer att preciseras i den fortsatta paneringen och redovisas i samband med byggovsprövning. Föjande personer har medverkat: Staffanstorps kommun panansvarig Trafikverket projektedare T homas L exen Lowe K isie Marie Minör Åke Hom SWECO Architects Bioogisk mångfad uppdragsansvarig Torsten Jonsson Detajpanen redovisar försag på andskapspanteringar samt en dagvattendamm nära järnvägen. Lina Meden Panteringarna och dagvattendammen föresås utformade för att gynna den bioogiska mångfaden inom jordbruksandskapet Landskapspanteringen kan utföras med anpassad undervegetation som ger skydd för fätvitet För att gynna bioogisk mångfad bör dagvattendammen om möjigt utformas med en djupare de som atid är vattenfyd, ha en fackare suttning (kring 1 :10) samt i någon de gränsa ti skyddande kantvegetation och skuggande träd. Säkerhet Stängsen kring anäggningarna föresås ha underkrypningsskydd. Staffanstorp 2014-xx-xx Torsten Jonsson Arki tekt SARMSA Sweco Architects Lowe Kisie Panarkitekt Staffanstorps kommun

26