Totalkväve. Transport av totalkväve Kvävetransport. ton/år. Totalkväve, ton/år P12 P13.1

Transkript

1 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Totakväve Totakvävekoncentrationen i vattnet ökar successivt ängs oppet från nivån 46 µg N/ i ti 84 µg N/ i.1. Jämfört med 2 har haterna i år ökat i aa provpunkter men marginet i och. Ökningen av haterna av totakväve är atså genere i hea avrinningsområdet. Årsmedevärden per provpunkt för 213 redovisas i diagram på sidan 13. Kvävetransport Kvävetransporten redovisas som årsmedevärden per provpunkt under perioden i diagrammet nedan. Totaa mängden kväve som transporterats i.1 är 111 ton för 213, viket är en minskning med 32 procent från föregående år. Uttransporten i havet är atså den minsta på hea mätperioden. Från de övre dearna av avrinningsområdet har transporten minskat, i (V. Ingsjön) beräknas transporten i år ti 19 ton, förra året var det 31 ton, såedes en minskning med 39 %. För P (Liån) har transporten minskat med 2 %. Vattenföringen har minskat med 36 % jämfört med 2, i utoppet ti Kungsbackafjorden. I.1 var minskningen av kvävetransport 32 % viket stämmer vä överens med nedgången i födet. Efter de extremt höga transporterna runt miennieskiftet har kvävetransporterna varit runt 2 ton per år, viket är dubbet så högt som några år i sutet på 198-taet och början på 199-taet. 29 års uttransport av kväve i havet var den ägsta sen Uttransporten 213 är väsentigt ägre än 2 och igger vä under medevärdet för tioårsperioden. Transport av totakväve P Transporter av totakväve i ton per år. Totakväve, P

2 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Totafosfor I de övre provpunkterna igger årsmedevärdet på cirka µg/ för att sedan i huvudfåran öka och vid sista provpunkten, som igger cirka en kiometer från utoppet i Kungsbackafjorden, är årsmedevärdet 46 µg/ det vi säga något högre än 2 då det var 3µg/. Den högsta nivån finns i Söderå () med ett årsmedevärde på 161 µg/, årsmedevärdet har varit stadigt stigande sedan stationen kom med i mätprogrammet år 26, förra året sjönk det något men i år steg det igen. Årsmedevärden per provpunkt för 213 redovisas i diagram på sidan 13. Fosfortransport Totaa mängden fosfor som transporterats i.1 under 213 är,14 ton, viket betyder att transporten har minskat jämfört med föregående år med 38 %. Från de övre dearna av avrinningsområdet (V. Ingsjön) har transporten minskat med 42 %. För P (Liån) har transporten minskat med 28 % jämfört med föregående år. har sedan stationen kom med i mätprogrammet 26 haft extremt höga hater av fosfor, i år åg årsmedevärdet på 161 µg/. Några transportberäkningar är inte gjorda på men det går att göra en uppskattning av fosfortransporten om man antar att :s medevattenföring är proportione mot den.1 har, viken vi kan räkna ut med hjäp av S-HYPE data. Se tabe nedan. Transport av totafosfor P Transporter av totakväve i ton per år. Totafosfor, ,33,2,41,67,44,2,,67,67,39 P 1,66 1,92 2,22 1,43 2,33 1,44 2,19 1,92 9 1,14.1 9, 8,38 13,88 8,88,96,67 8,3 9,67 8,34,14 16

3 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Beräkning av fosfortransport 213 i Yta (ha) Medevattenföring /s Medevattenföring % Hat totafosfor (µg/) Transport (kg) Transport % Transporten av fosfor 213 från är atså uppskattningsvis 426 kg per år. bidrar i år med 8 procent av den totaa transporten av fosfor i systemet trots att dess ande av avrinningsområdet endast är knappt 2 procent. År 2var bidraget 6 procent, år 211 bidrog med 8 procent av den totaa transporten av fosfor i systemet. 17

4 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Mätstationerna Stora Bugärde Benareby Eskisby och Snugga P18Häesåker Lindome Enigt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för mijökvaitet (Rapport 4913) kan en kassindening göras utifrån fosfor- och kvävehater i sjöar under perioden maj ti oktober. Kasserna reaterar ti oika inom imnoogin använda produktionsnivåer för fosfor. För kväve reaterar den ti hatnivåer som är typiska för svenska sjöar och inte ti bioogiska effekter (se tabe på sidan 14). Dessa gränser har vi tiämpat på mätstationerna och på medehater uppmätta under hea året. Diagram för kväve för mätstationerna finns på sidan 21, för fosfor på sidan 22. Häingsjö Anneberg P Kungsbacka,1, Sandsjöbäcken (måttigt höga hater av kväve och åga hater av fosfor) Sandsjöbäcken är en ämpig referenspunkt för de nedströms iggande punkterna på grund av den ringa påverkan som punkten är utsatt för. Årsmedevärdena för totakväve har, sedan 1986 håit sig runt nivån µg N/. I år är årsmedehaten något under och igger på 4 µg N/. Enigt änsstyresens beräkningar är bakgrundskoncentrationen 2 µg N/. Mået är att inom en -årsperiod igga under den dubba bakgrundskoncentrationen. Fosforkoncentrationen är som årsmedevärde µg P/ i år, precis som de tre föregående åren. 29 åg den på 7 µg P/. En fortsatt åg siffra, speciet jämfört med åren 26 och 27., Issjöbäcken (höga hater av kväve och höga hater av fosfor) Issjöbäcken påverkas av dagvatten från Landvetter fygpats. Efter den kraftiga minskningen av kvävetiförsen från fygpatsen 1991 har koncentrationen sjunkit ti runt µg/. Från år 2 och framåt igger haten av kväve och pendar runt µg/, eventuet med en viss förhöjning år 26 och 27. I år har kvävekoncentrationen ökat jämfört med föregående år och hamnar i kassen höga hater, från 62 µg/ år 2 från 6 µg/ år 211 ti 43µg/ år 2 ti 76 µg/ i år. Fosforkoncentrationen i Issjöbäcken ha ändrat kass, från måttigt höga hater ti höga hater. Årsmedevärdet har ökat ti 42 µg/, föregående år var det 18 µg/. Högsta årsmedevärdet på hea tioårsperioden., V. Ingsjöns utopp (måttigt höga hater av kväve, åga hater av fosfor) Västra Ingsjön sätter sin präge på åns övre opp. Totakvävekoncentrationen igger på 461 µg N/, atså en iten ökning sen föregående år. Lägsta värdet var 29 då nivån var 386 µg/. Inagd är också den totaa kvävetransporten i punkten, med en avsevärd minskning från 31 ti 19 ton. Fosforkoncentrationen har minskat något sen föregående år, år 2 åg 4 av månadsvärden under bestämningsgränsen (< µg/). År 211 åg 3 av värden under bestämningsgränsen. Förra året var det av månadsvärden som var under bestämningsgränsen. I år igger aa månadsvärden över bestämningsgränsen. Transporten har minskat betydigt, från 67 kg ti 39 kg. Årsmedevärdet 2 påverkades i hög grad av augustiprovet som hade en hat av µg/., nedströms Lindome (höga hater av kväve och måttigt höga hater av fosfor) Kväve igger som årsmedevärde mean och 7 µg/ under tioårsperioden, årets värde är 663 µg/iter. Det är en ökning med cirka 3 % procent sen i fjo och igger på samma nivå som i början av tioårsperioden. Koncentrationen av totafosfor igger strax över eer strax under 2 µg/ under tioårsperioden. Årsmedehaten har ökat jämfört med föregående år, från 17 µg/iter 2 ti 24 µg/iter i år. 18

5 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 P, Liån (höga hater av kväve och mycket höga hater av fosfor) Liån påverkas av avopp, jordbruk och industrie verksamhet. Förvatningen för Mijö och häsoskydd i Kungsbacka kommun påbörjade 1999 en inventering av enskida avopp inom Liåns avrinningsområde. Inventeringen är sutförd, och arbete pågår atjämt med att förmå fastighetsägare att förbättra sina avopp. I några fa har mijö- och häsoskyddsnämnden tvingats ta ti föreägganden. På sikt torde detta arbete ge resutat i form av minskad beastning på vattendraget. Arbetet är en de i den systematiska avoppsinventering, som utförs i Kungsbacka kommun, och som syftar ti att minska näringstransporterna ti havet. Förvatningen för Mijö & Häsoskydd kommer att gå vidare med andra verksamheter utmed ån som äckage från jordbruk m.m. Årsmedevärdet för totakvävekoncentration har en minskande trend. Sen år 24 har koncentrationen minskat från hög hat ti måttigt hög hat 29. År 2 och 211 var det hög hat. År 2 sjönk haten totakväve ti kassen måttigt hög hat med ett årsmedevärde på 97 µg/iter. I år har årsmedevärdet ökat ti 818 µg/iter, en ökning med 37 % sen föregående år. Den totaa transporten i punkten har minskat med 21 % jämfört med föregående år. Liån håer en betydigt högre totafosforhat än åsystemet i övrigt, undantaget. Årets medevärde har ökat med hea 82 procent jämfört med föregående år och igger därmed på nivå med år 27! Transporten däremot har minskat med 28 % jämfört med 2. Ett årsmedevärde understigande 2 2 µg P/ eftersträvas på sikt i Liån., Hede (måttigt höga hater av kväve och fosfor) Denna punkt kom med igen i provtagningsprogrammet 23. Den igger strax uppströms Kungsbacka i ett jordbruksandskap. Sen år 24 har koncentrationen minskat från höga hater ti måttigt höga hater år 29. År 2 och 211är årsmedevärdet återigen i kassen höga hater. I år ökade årsmedehaten med 7 % jämfört med 2. Totafosforkoncentrationen har under perioden 24 ti 27 minskat med 4 procent och gått från höga hater ti måttigt höga hater. Från 27 ti 2 har en ökning av haterna skett med cirka 6 %. För att sedan minska framti i fjo med cirka 6 %. I år har vi en ökning med 7 % jämfört med föregående år, från 23 ti 39 µg/iter..1, nedströms Hammargårds reningsverk (höga hater av kväve och fosfor) Denna punkt påverkas av utsäppet från avoppsreningsverket. Totakvävekoncentrationen har en minskande trend, under perioden 24 ti 29 har den minskat väsentigt. Dock ökade kvävehaten år 2 och 211för att minska med 19 % ti 2. I år ökar den med % jämfört med 2. Transporten har sedan 24 pendat runt 2 ton per år med minskande trend. I år minskade transporten med 32 % jämfört med år 2 och är den minsta på hea tioårsperioden. Det är haterna i kombination med vattenföringen som ger uttransporten av kväve i havet. Vi har som tidigare nämnts en osäkerhet i jämföreser före och efter 2 beroende på byte av beräkningsmode då. Viket påverkar skattningarna av transporten av både kväve och fosfor. Även fosforkoncentrationen har en minskande trend sedan år 24, från hater omkring µg P/ ti omkring 3 µg P/ för 29 och 2. I år har haten ökat med 24 % jämfört med föregående år, från 3 ti 46 µg/iter. Liksom för kväve så har även transporten av fosfor minskat med 38 % jämfört med föregående år. Förkaringen är samma som för kväve., Haabäcken vid Vara (höga hater av kväve och mycket höga hater av fosfor) Ny provpunkt sedan januari 26. Bäcken är eventuet fortfarande reproduktionsoka för havsöring, det är änge sedan några undersökningar gjordes. Det har sedan i början på 2-taet tikommit mer industriverksamhet i avrinningsområdet. Kväve har ökat med 27 % jämfört med förra året och fosforhaten har minskat fyra år i rad 19

6 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 med cirka procent varje år för i år öka rejät med 48 % jämfört med 2. Årsmedehaten av fosfor var i år 62 µg/iter., Söderå (mycket höga hater av kväve och extremt höga hater av fosfor) Ny provpunkt sedan januari 26. Ån har fått ny markanvändning inom avrinningsområdet med b.a. en gofbana och dagvattentiförse från omkringiggande bebyggese. Haten av kväve har ökat med 82 % sen förra året, ti 1 86 µg N/ som medekoncentration för 213. Fosforhaten har också ökat sen föregående år, från 113 ti 161 µg/iter, atså strax under toppnoteringen på 179 µg/iter år 211., Sagsjöbäcken (höga hater av kväve och fosfor) Ny provpunkt sedan mars 26. I avrinningsområdet igger bergtäkten vid Sagsjön, bäcken tar också hand om dagvatten från omkringiggande bebyggese. Kvävehaten har ökat med 8 % sen föregående år och fosfor ökat med %. P18, Hassungaredsbäcken (höga hater av kväve och fosfor) Hassungaredsbäcken är nytikommen i provtagningsprogrammet från och med 211. I sitt avrinningsområde har bäcken b.a. en gofbana. Några tidsserier har det, av förkariga skä, ännu inte hunnit bi. Årsmedevärdet för totakväve var år µg N/ och 2 2 µg N/, en minskning med 3 %. I år är det 749 µg N/, såedes en ökning med 49 %. För totafosfor ökade haten med 1 % jämfört med föregående år, från 18 ti 38 µg P/. 2

7 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Koncentrationer av totakväve, mg N/ Transporter, mg/ 2, 2, 1, 1,,, P18 mg/ P,1,, 4 mg/ 2, P18 mg/ 6 2, 1, 1,,, mg/ 2, 8 2 1,,, mg/,, 4 6 2, P mg/ 2, mg/ 2, 2 2 1, 1,,, 1,,,, mg/ mg/, mg/ 2, 2, 2, , 1, 1,,,,,,,

8 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Koncentrationer av totafosfor, µg P/ Transporter, P18 µg/ P µg/ ,1 µg/ P18 µg/ µg/ P µg/ 4 2 µg/ µg/ µg/ µg/ 6.1 µg/

9 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Övriga variaber Stora Bugärde Benareby Av övriga variaber har de festa punkter syrgasvärden på samma nivå som 2. Det ägsta uppmätta värdet i år var i i jui och september med en syre hat av,6 respektive,7 mg/, viket är ett måttigt syrerikt tistånd enigt Naturvårdsverkets rapport 4913, övriga punkter har haft över 7 mg/ i år. Årsmedevärdena för totat organiskt ko har ökat för aa punkter. Årsmedevärdena för turbiditet igger på ungefär samma nivå som föregående år, med fortsatt höga värden. För station P har årsmedevärdet minskat kraftigt jämfört med jämfört med föregående år och igger nu i kassen betydigt grumigt vatten. De höga årsmedevärdena för konduktiviteten i, och kan förkaras av att det finns ättvittrade eror i avrinningsområdet men det kan också vara en indikation på utsäpp. Eskisby och Snugga P18Häesåker Lindome Anneberg P Häingsjö Kungsbacka,1 Syrgas Syrgaskoncentrationen i Kungsbackaån har under året varit tifredstäande med syrerikt tistånd (NV rapport 4913) vid provtagningarna. Syrerikt tistånd är mer än 7 mg syre per iter. Man kan notera att, som har ett något sämre årsmedevärde än 2, har mindre svängningar i syrehat än tidigare år, max min värdena är 11, respektive,6 mg O2. Se diagram på nästa sida. Syrgaskoncentration apri - september 213 mg O 2 / P,1 Syrgasmättnad apri - september 213 % P,1 23

10 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Medevärden för sommarhavår syremättnad % P mg O 2 / Syre årsmedevärden, max - min 24* *, och från P

11 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Totat organiskt ko Stora Bugärde Benareby Totat organiskt ko mäter haten av organiskt materia. Ett högt värde av TOC innebär att syre kommer P18 att förbrukas vid nedbrytningen av detta. Koncen trationen har som årsmedevärden ökat i förhåande ti föregående år, men igger fortfarande inom intervaet måttigt höga hater enigt Naturvårdsverkets P bedömningsgrunder 4913, 8- mg TOC/. Tittar man på stationsvärdena under året ser man att de festa värdena igger runt 8 mg/., och,1 har högre variabiitet än övriga stationer. Låga hater är 4 8, måttigt höga hater är 8, höga hater är 16 mg TOC/ och mycket höga hater över 16 mg/ (NV rapport 4913). Eskisby och Snugga Lindome Häingsjö Häesåker Anneberg Kungsbacka Totat organiskt ko, månadsvärden 213 mg TOC/ P.1 Årsmedevärden totat organiskt ko mg TOC/ P

12 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Turbiditet Eskisby och Snugga P18Häesåker Lindome Som årsmedevärde igger turbiditeten på ungefär samma nivåer som föregående år. Dock har P har ändrat sig väsentigt. Kungsbackaån har i de nedre dearna mycket grumigt vatten. Station och igger i intervaet starkt grumigt vatten resterande inom intervaet betydigt grumigt vatten. Station P har två år i rad sjunkande årsmedevärden för grumighet. Grumingen beror många gånger på ersam från jordbruksmarken men även dagvatten bidrar med grumande partikar. Betydigt grumigt vatten är 2, 7, FNU, starkt grumigt vatten är över 7, FNU (NV rapport 4913). Stora Bugärde Benareby Häingsjö Anneberg P Kungsbacka,1 Turbiditet, månadsvärden 213 FNU P.1 Årsmedevärden turbiditet FNU 2 P

13 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Konduktivitet Stora Bugärde Benareby Eskisby och Snugga Stationerna (Haabäcken), (Söderå) och (Sagsjöbäcken) har höga värden viket förmodigen beror på ättvittrade jordar i dessa vattendrags avrinningsområden men det kan också vara en indikation på utsäpp. Normavärden för konduktivitet igger mean 2 2 ms/m. Både de festa månadsvärdena och årsmedevärdena för och är högre. De höga månadsvärdena på.1 beror förmodigen på inträngande satvatten. Häingsjö P18Häesåker Lindome P18 Anneberg P P Kungsbacka,1,1 Konduktivitet månadsvärden ms/m P.1 Årsmedevärden konduktivitet P ms/m

14 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Långa trender i Kungsbackaåns utopp Eftersom vi i de andra diagrammen vat att begränsa tidsserien ti tio år för överskådighetens sku har vi agt in denna sida som visar på några ånga trender. Här tar vi bara upp trenderna som visas i punkten.1, närmast Kungsbackaåns utopp. Här presenteras fyra trender; vattenföringen som årsmedeföde i kubikmeter per sekund, den åriga uttransporten av fosfor och kväve i ton och haten TOC, totat organiskt ko i mg per iter. Det verkar som om uttransporten av både kväve och fosfor ökade under den första tioårsperioden utan att medefödet visade någon synbar trend. Om man däremot jämför de två högfödesperioderna och så är uttransporterna ägre under den senare perioden. Kväveuttransporten åg kvar på samma nivå som under meanperioden 21 2 medan fosfortransporten visade på en mindre ökning. Fosfor är mer känsigt för erosion vid häftiga regn. Sedan mienieskiftet ser det ut som om både fosfor- och kväveuttransporten är på väg nedåt. TOC-värdena ökar också viket kan bero på ökat utföde av humus från skogarna. Färgvärdet visar också en ökad trend (pus 19% i sedan 199) viket stärker det antagandet. m 3/s Vattenföring ton N/år Kväve ton P/år Fosfor mg TOC/ Totat organiskt ko, TOC