Totalkväve. Transport av totalkväve Kvävetransport. ton/år. Totalkväve, ton/år P12 P13.1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Totalkväve. Transport av totalkväve 2004 2013. Kvävetransport. ton/år. Totalkväve, ton/år P12 P13.1"

Transkript

1 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Totakväve Totakvävekoncentrationen i vattnet ökar successivt ängs oppet från nivån 46 µg N/ i ti 84 µg N/ i.1. Jämfört med 2 har haterna i år ökat i aa provpunkter men marginet i och. Ökningen av haterna av totakväve är atså genere i hea avrinningsområdet. Årsmedevärden per provpunkt för 213 redovisas i diagram på sidan 13. Kvävetransport Kvävetransporten redovisas som årsmedevärden per provpunkt under perioden i diagrammet nedan. Totaa mängden kväve som transporterats i.1 är 111 ton för 213, viket är en minskning med 32 procent från föregående år. Uttransporten i havet är atså den minsta på hea mätperioden. Från de övre dearna av avrinningsområdet har transporten minskat, i (V. Ingsjön) beräknas transporten i år ti 19 ton, förra året var det 31 ton, såedes en minskning med 39 %. För P (Liån) har transporten minskat med 2 %. Vattenföringen har minskat med 36 % jämfört med 2, i utoppet ti Kungsbackafjorden. I.1 var minskningen av kvävetransport 32 % viket stämmer vä överens med nedgången i födet. Efter de extremt höga transporterna runt miennieskiftet har kvävetransporterna varit runt 2 ton per år, viket är dubbet så högt som några år i sutet på 198-taet och början på 199-taet. 29 års uttransport av kväve i havet var den ägsta sen Uttransporten 213 är väsentigt ägre än 2 och igger vä under medevärdet för tioårsperioden. Transport av totakväve P Transporter av totakväve i ton per år. Totakväve, P

2 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Totafosfor I de övre provpunkterna igger årsmedevärdet på cirka µg/ för att sedan i huvudfåran öka och vid sista provpunkten, som igger cirka en kiometer från utoppet i Kungsbackafjorden, är årsmedevärdet 46 µg/ det vi säga något högre än 2 då det var 3µg/. Den högsta nivån finns i Söderå () med ett årsmedevärde på 161 µg/, årsmedevärdet har varit stadigt stigande sedan stationen kom med i mätprogrammet år 26, förra året sjönk det något men i år steg det igen. Årsmedevärden per provpunkt för 213 redovisas i diagram på sidan 13. Fosfortransport Totaa mängden fosfor som transporterats i.1 under 213 är,14 ton, viket betyder att transporten har minskat jämfört med föregående år med 38 %. Från de övre dearna av avrinningsområdet (V. Ingsjön) har transporten minskat med 42 %. För P (Liån) har transporten minskat med 28 % jämfört med föregående år. har sedan stationen kom med i mätprogrammet 26 haft extremt höga hater av fosfor, i år åg årsmedevärdet på 161 µg/. Några transportberäkningar är inte gjorda på men det går att göra en uppskattning av fosfortransporten om man antar att :s medevattenföring är proportione mot den.1 har, viken vi kan räkna ut med hjäp av S-HYPE data. Se tabe nedan. Transport av totafosfor P Transporter av totakväve i ton per år. Totafosfor, ,33,2,41,67,44,2,,67,67,39 P 1,66 1,92 2,22 1,43 2,33 1,44 2,19 1,92 9 1,14.1 9, 8,38 13,88 8,88,96,67 8,3 9,67 8,34,14 16

3 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Beräkning av fosfortransport 213 i Yta (ha) Medevattenföring /s Medevattenföring % Hat totafosfor (µg/) Transport (kg) Transport % Transporten av fosfor 213 från är atså uppskattningsvis 426 kg per år. bidrar i år med 8 procent av den totaa transporten av fosfor i systemet trots att dess ande av avrinningsområdet endast är knappt 2 procent. År 2var bidraget 6 procent, år 211 bidrog med 8 procent av den totaa transporten av fosfor i systemet. 17

4 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Mätstationerna Stora Bugärde Benareby Eskisby och Snugga P18Häesåker Lindome Enigt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för mijökvaitet (Rapport 4913) kan en kassindening göras utifrån fosfor- och kvävehater i sjöar under perioden maj ti oktober. Kasserna reaterar ti oika inom imnoogin använda produktionsnivåer för fosfor. För kväve reaterar den ti hatnivåer som är typiska för svenska sjöar och inte ti bioogiska effekter (se tabe på sidan 14). Dessa gränser har vi tiämpat på mätstationerna och på medehater uppmätta under hea året. Diagram för kväve för mätstationerna finns på sidan 21, för fosfor på sidan 22. Häingsjö Anneberg P Kungsbacka,1, Sandsjöbäcken (måttigt höga hater av kväve och åga hater av fosfor) Sandsjöbäcken är en ämpig referenspunkt för de nedströms iggande punkterna på grund av den ringa påverkan som punkten är utsatt för. Årsmedevärdena för totakväve har, sedan 1986 håit sig runt nivån µg N/. I år är årsmedehaten något under och igger på 4 µg N/. Enigt änsstyresens beräkningar är bakgrundskoncentrationen 2 µg N/. Mået är att inom en -årsperiod igga under den dubba bakgrundskoncentrationen. Fosforkoncentrationen är som årsmedevärde µg P/ i år, precis som de tre föregående åren. 29 åg den på 7 µg P/. En fortsatt åg siffra, speciet jämfört med åren 26 och 27., Issjöbäcken (höga hater av kväve och höga hater av fosfor) Issjöbäcken påverkas av dagvatten från Landvetter fygpats. Efter den kraftiga minskningen av kvävetiförsen från fygpatsen 1991 har koncentrationen sjunkit ti runt µg/. Från år 2 och framåt igger haten av kväve och pendar runt µg/, eventuet med en viss förhöjning år 26 och 27. I år har kvävekoncentrationen ökat jämfört med föregående år och hamnar i kassen höga hater, från 62 µg/ år 2 från 6 µg/ år 211 ti 43µg/ år 2 ti 76 µg/ i år. Fosforkoncentrationen i Issjöbäcken ha ändrat kass, från måttigt höga hater ti höga hater. Årsmedevärdet har ökat ti 42 µg/, föregående år var det 18 µg/. Högsta årsmedevärdet på hea tioårsperioden., V. Ingsjöns utopp (måttigt höga hater av kväve, åga hater av fosfor) Västra Ingsjön sätter sin präge på åns övre opp. Totakvävekoncentrationen igger på 461 µg N/, atså en iten ökning sen föregående år. Lägsta värdet var 29 då nivån var 386 µg/. Inagd är också den totaa kvävetransporten i punkten, med en avsevärd minskning från 31 ti 19 ton. Fosforkoncentrationen har minskat något sen föregående år, år 2 åg 4 av månadsvärden under bestämningsgränsen (< µg/). År 211 åg 3 av värden under bestämningsgränsen. Förra året var det av månadsvärden som var under bestämningsgränsen. I år igger aa månadsvärden över bestämningsgränsen. Transporten har minskat betydigt, från 67 kg ti 39 kg. Årsmedevärdet 2 påverkades i hög grad av augustiprovet som hade en hat av µg/., nedströms Lindome (höga hater av kväve och måttigt höga hater av fosfor) Kväve igger som årsmedevärde mean och 7 µg/ under tioårsperioden, årets värde är 663 µg/iter. Det är en ökning med cirka 3 % procent sen i fjo och igger på samma nivå som i början av tioårsperioden. Koncentrationen av totafosfor igger strax över eer strax under 2 µg/ under tioårsperioden. Årsmedehaten har ökat jämfört med föregående år, från 17 µg/iter 2 ti 24 µg/iter i år. 18

5 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 P, Liån (höga hater av kväve och mycket höga hater av fosfor) Liån påverkas av avopp, jordbruk och industrie verksamhet. Förvatningen för Mijö och häsoskydd i Kungsbacka kommun påbörjade 1999 en inventering av enskida avopp inom Liåns avrinningsområde. Inventeringen är sutförd, och arbete pågår atjämt med att förmå fastighetsägare att förbättra sina avopp. I några fa har mijö- och häsoskyddsnämnden tvingats ta ti föreägganden. På sikt torde detta arbete ge resutat i form av minskad beastning på vattendraget. Arbetet är en de i den systematiska avoppsinventering, som utförs i Kungsbacka kommun, och som syftar ti att minska näringstransporterna ti havet. Förvatningen för Mijö & Häsoskydd kommer att gå vidare med andra verksamheter utmed ån som äckage från jordbruk m.m. Årsmedevärdet för totakvävekoncentration har en minskande trend. Sen år 24 har koncentrationen minskat från hög hat ti måttigt hög hat 29. År 2 och 211 var det hög hat. År 2 sjönk haten totakväve ti kassen måttigt hög hat med ett årsmedevärde på 97 µg/iter. I år har årsmedevärdet ökat ti 818 µg/iter, en ökning med 37 % sen föregående år. Den totaa transporten i punkten har minskat med 21 % jämfört med föregående år. Liån håer en betydigt högre totafosforhat än åsystemet i övrigt, undantaget. Årets medevärde har ökat med hea 82 procent jämfört med föregående år och igger därmed på nivå med år 27! Transporten däremot har minskat med 28 % jämfört med 2. Ett årsmedevärde understigande 2 2 µg P/ eftersträvas på sikt i Liån., Hede (måttigt höga hater av kväve och fosfor) Denna punkt kom med igen i provtagningsprogrammet 23. Den igger strax uppströms Kungsbacka i ett jordbruksandskap. Sen år 24 har koncentrationen minskat från höga hater ti måttigt höga hater år 29. År 2 och 211är årsmedevärdet återigen i kassen höga hater. I år ökade årsmedehaten med 7 % jämfört med 2. Totafosforkoncentrationen har under perioden 24 ti 27 minskat med 4 procent och gått från höga hater ti måttigt höga hater. Från 27 ti 2 har en ökning av haterna skett med cirka 6 %. För att sedan minska framti i fjo med cirka 6 %. I år har vi en ökning med 7 % jämfört med föregående år, från 23 ti 39 µg/iter..1, nedströms Hammargårds reningsverk (höga hater av kväve och fosfor) Denna punkt påverkas av utsäppet från avoppsreningsverket. Totakvävekoncentrationen har en minskande trend, under perioden 24 ti 29 har den minskat väsentigt. Dock ökade kvävehaten år 2 och 211för att minska med 19 % ti 2. I år ökar den med % jämfört med 2. Transporten har sedan 24 pendat runt 2 ton per år med minskande trend. I år minskade transporten med 32 % jämfört med år 2 och är den minsta på hea tioårsperioden. Det är haterna i kombination med vattenföringen som ger uttransporten av kväve i havet. Vi har som tidigare nämnts en osäkerhet i jämföreser före och efter 2 beroende på byte av beräkningsmode då. Viket påverkar skattningarna av transporten av både kväve och fosfor. Även fosforkoncentrationen har en minskande trend sedan år 24, från hater omkring µg P/ ti omkring 3 µg P/ för 29 och 2. I år har haten ökat med 24 % jämfört med föregående år, från 3 ti 46 µg/iter. Liksom för kväve så har även transporten av fosfor minskat med 38 % jämfört med föregående år. Förkaringen är samma som för kväve., Haabäcken vid Vara (höga hater av kväve och mycket höga hater av fosfor) Ny provpunkt sedan januari 26. Bäcken är eventuet fortfarande reproduktionsoka för havsöring, det är änge sedan några undersökningar gjordes. Det har sedan i början på 2-taet tikommit mer industriverksamhet i avrinningsområdet. Kväve har ökat med 27 % jämfört med förra året och fosforhaten har minskat fyra år i rad 19

6 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 med cirka procent varje år för i år öka rejät med 48 % jämfört med 2. Årsmedehaten av fosfor var i år 62 µg/iter., Söderå (mycket höga hater av kväve och extremt höga hater av fosfor) Ny provpunkt sedan januari 26. Ån har fått ny markanvändning inom avrinningsområdet med b.a. en gofbana och dagvattentiförse från omkringiggande bebyggese. Haten av kväve har ökat med 82 % sen förra året, ti 1 86 µg N/ som medekoncentration för 213. Fosforhaten har också ökat sen föregående år, från 113 ti 161 µg/iter, atså strax under toppnoteringen på 179 µg/iter år 211., Sagsjöbäcken (höga hater av kväve och fosfor) Ny provpunkt sedan mars 26. I avrinningsområdet igger bergtäkten vid Sagsjön, bäcken tar också hand om dagvatten från omkringiggande bebyggese. Kvävehaten har ökat med 8 % sen föregående år och fosfor ökat med %. P18, Hassungaredsbäcken (höga hater av kväve och fosfor) Hassungaredsbäcken är nytikommen i provtagningsprogrammet från och med 211. I sitt avrinningsområde har bäcken b.a. en gofbana. Några tidsserier har det, av förkariga skä, ännu inte hunnit bi. Årsmedevärdet för totakväve var år µg N/ och 2 2 µg N/, en minskning med 3 %. I år är det 749 µg N/, såedes en ökning med 49 %. För totafosfor ökade haten med 1 % jämfört med föregående år, från 18 ti 38 µg P/. 2

7 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Koncentrationer av totakväve, mg N/ Transporter, mg/ 2, 2, 1, 1,,, P18 mg/ P,1,, 4 mg/ 2, P18 mg/ 6 2, 1, 1,,, mg/ 2, 8 2 1,,, mg/,, 4 6 2, P mg/ 2, mg/ 2, 2 2 1, 1,,, 1,,,, mg/ mg/, mg/ 2, 2, 2, , 1, 1,,,,,,,

8 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Koncentrationer av totafosfor, µg P/ Transporter, P18 µg/ P µg/ ,1 µg/ P18 µg/ µg/ P µg/ 4 2 µg/ µg/ µg/ µg/ 6.1 µg/

9 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Övriga variaber Stora Bugärde Benareby Av övriga variaber har de festa punkter syrgasvärden på samma nivå som 2. Det ägsta uppmätta värdet i år var i i jui och september med en syre hat av,6 respektive,7 mg/, viket är ett måttigt syrerikt tistånd enigt Naturvårdsverkets rapport 4913, övriga punkter har haft över 7 mg/ i år. Årsmedevärdena för totat organiskt ko har ökat för aa punkter. Årsmedevärdena för turbiditet igger på ungefär samma nivå som föregående år, med fortsatt höga värden. För station P har årsmedevärdet minskat kraftigt jämfört med jämfört med föregående år och igger nu i kassen betydigt grumigt vatten. De höga årsmedevärdena för konduktiviteten i, och kan förkaras av att det finns ättvittrade eror i avrinningsområdet men det kan också vara en indikation på utsäpp. Eskisby och Snugga P18Häesåker Lindome Anneberg P Häingsjö Kungsbacka,1 Syrgas Syrgaskoncentrationen i Kungsbackaån har under året varit tifredstäande med syrerikt tistånd (NV rapport 4913) vid provtagningarna. Syrerikt tistånd är mer än 7 mg syre per iter. Man kan notera att, som har ett något sämre årsmedevärde än 2, har mindre svängningar i syrehat än tidigare år, max min värdena är 11, respektive,6 mg O2. Se diagram på nästa sida. Syrgaskoncentration apri - september 213 mg O 2 / P,1 Syrgasmättnad apri - september 213 % P,1 23

10 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Medevärden för sommarhavår syremättnad % P mg O 2 / Syre årsmedevärden, max - min 24* *, och från P

11 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Totat organiskt ko Stora Bugärde Benareby Totat organiskt ko mäter haten av organiskt materia. Ett högt värde av TOC innebär att syre kommer P18 att förbrukas vid nedbrytningen av detta. Koncen trationen har som årsmedevärden ökat i förhåande ti föregående år, men igger fortfarande inom intervaet måttigt höga hater enigt Naturvårdsverkets P bedömningsgrunder 4913, 8- mg TOC/. Tittar man på stationsvärdena under året ser man att de festa värdena igger runt 8 mg/., och,1 har högre variabiitet än övriga stationer. Låga hater är 4 8, måttigt höga hater är 8, höga hater är 16 mg TOC/ och mycket höga hater över 16 mg/ (NV rapport 4913). Eskisby och Snugga Lindome Häingsjö Häesåker Anneberg Kungsbacka Totat organiskt ko, månadsvärden 213 mg TOC/ P.1 Årsmedevärden totat organiskt ko mg TOC/ P

12 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Turbiditet Eskisby och Snugga P18Häesåker Lindome Som årsmedevärde igger turbiditeten på ungefär samma nivåer som föregående år. Dock har P har ändrat sig väsentigt. Kungsbackaån har i de nedre dearna mycket grumigt vatten. Station och igger i intervaet starkt grumigt vatten resterande inom intervaet betydigt grumigt vatten. Station P har två år i rad sjunkande årsmedevärden för grumighet. Grumingen beror många gånger på ersam från jordbruksmarken men även dagvatten bidrar med grumande partikar. Betydigt grumigt vatten är 2, 7, FNU, starkt grumigt vatten är över 7, FNU (NV rapport 4913). Stora Bugärde Benareby Häingsjö Anneberg P Kungsbacka,1 Turbiditet, månadsvärden 213 FNU P.1 Årsmedevärden turbiditet FNU 2 P

13 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Konduktivitet Stora Bugärde Benareby Eskisby och Snugga Stationerna (Haabäcken), (Söderå) och (Sagsjöbäcken) har höga värden viket förmodigen beror på ättvittrade jordar i dessa vattendrags avrinningsområden men det kan också vara en indikation på utsäpp. Normavärden för konduktivitet igger mean 2 2 ms/m. Både de festa månadsvärdena och årsmedevärdena för och är högre. De höga månadsvärdena på.1 beror förmodigen på inträngande satvatten. Häingsjö P18Häesåker Lindome P18 Anneberg P P Kungsbacka,1,1 Konduktivitet månadsvärden ms/m P.1 Årsmedevärden konduktivitet P ms/m

14 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Långa trender i Kungsbackaåns utopp Eftersom vi i de andra diagrammen vat att begränsa tidsserien ti tio år för överskådighetens sku har vi agt in denna sida som visar på några ånga trender. Här tar vi bara upp trenderna som visas i punkten.1, närmast Kungsbackaåns utopp. Här presenteras fyra trender; vattenföringen som årsmedeföde i kubikmeter per sekund, den åriga uttransporten av fosfor och kväve i ton och haten TOC, totat organiskt ko i mg per iter. Det verkar som om uttransporten av både kväve och fosfor ökade under den första tioårsperioden utan att medefödet visade någon synbar trend. Om man däremot jämför de två högfödesperioderna och så är uttransporterna ägre under den senare perioden. Kväveuttransporten åg kvar på samma nivå som under meanperioden 21 2 medan fosfortransporten visade på en mindre ökning. Fosfor är mer känsigt för erosion vid häftiga regn. Sedan mienieskiftet ser det ut som om både fosfor- och kväveuttransporten är på väg nedåt. TOC-värdena ökar också viket kan bero på ökat utföde av humus från skogarna. Färgvärdet visar också en ökad trend (pus 19% i sedan 199) viket stärker det antagandet. m 3/s Vattenföring ton N/år Kväve ton P/år Fosfor mg TOC/ Totat organiskt ko, TOC

KUNGSBACKAÅNS VATTENVÅRDSFÖRBUND RAPPORT

KUNGSBACKAÅNS VATTENVÅRDSFÖRBUND RAPPORT KUNGSBACKAÅNS VATTENVÅRDSFÖRBUND RAPPORT 2 års vattendragskontro Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 2 Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Årsrapport 2 Innehå Kungsbackaån 2 2 års vattendragskontro

Läs mer

KUNGSBACKAÅNS VATTENVÅRDSFÖRBUND RAPPORT

KUNGSBACKAÅNS VATTENVÅRDSFÖRBUND RAPPORT KUNGSBACKAÅNS VATTENVÅRDSFÖRBUND RAPPORT 211 års vattendragskontroll Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Årsrapport 211 Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Årsrapport 211 Innehåll Kungsbackaån 2 211 års vattendragskontroll

Läs mer

Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund

Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Rapport 2015 års vattendragskontroll Kungsbackaåns Vattenvårdsförbund Årsrapport 2015 Innehåll Kungsbackaån 2 2015 års vattendragskontroll 3 Bilagor till årsrapport 2015

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Referenser Bilaga 1: Analysvärden Samtliga grunddata i tabellform... 14

Referenser Bilaga 1: Analysvärden Samtliga grunddata i tabellform... 14 Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Områdesbeskrivning... 2 Provtagningspunkter... 3 Diket Dyån, Spångbro... 3 Torp-Gorran... 3 Fullbro... 3 Källsta... 3 Fituna... 3 Analyser... 3 Vattenkvalitet... 4 ph...

Läs mer

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

Blå målklasser i skogsbruksplan

Blå målklasser i skogsbruksplan Bå måkasser i skogsbrukspan Mats Bomberg näringspoitisk samordnare Södra Vattenförvatning i skogen Umeå 22-23 jan 2014 Utbidningskampanj - Skogens vatten Utbidningspaket med studieförbundet Vuxenskoan

Läs mer

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Vellingebäckarna 2006

Vellingebäckarna 2006 Vellingebäckarna 2006 Miljö- och Byggnadsnämnden 2007 Vellingebäckarna 2006 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning och provtagning... 3 2.1 Beskrivning... 3 2.2

Läs mer

Undersökningar i Bällstaån 2004 1

Undersökningar i Bällstaån 2004 1 Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se

Läs mer

VELLINGEBÄCKARNA 2004

VELLINGEBÄCKARNA 2004 Vellingebäckarna 2004 1 VELLINGEBÄCKARNA 2004 Vattenundersökningar i Vellingebäckarna 2004 Christel Strömsholm Trulsson Biolog Juni 2005 På uppdrag av Miljö- och byggnadsnämnden Vellinge kommun C. Strömsholm

Läs mer

Vellingebäckarna 2009

Vellingebäckarna 2009 Vellingebäckarna 2009 Miljö- och Byggnadsnämnden 2010 Vellingebäckarna 2009 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Beskrivning och provtagning... 3

Läs mer

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande 7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom

Läs mer

Oxundaåns vattenkvalitet

Oxundaåns vattenkvalitet Fakta 2013:3 Oxundaåns vattenkvalitet 1991-2012 Publiceringsdatum 2013-04-30 Länsstyrelsen och Oxunda vattensamverkan har under lång tid bedrivit vattenkemisk provtagning i Oxundaåns mynning. Resultaten

Läs mer

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Fakta 2013:9 Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Publiceringsdatum 2013-11-30 Sedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten

Läs mer

Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån

Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån PROMEMORIA/PM 1(9) 212-3-6 Vår referens Miljöavdelningen Alice Nicolle 4-25 22 6 Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån Inledning Under de senaste decennierna har

Läs mer

Vattendragskontroll 2010-2012

Vattendragskontroll 2010-2012 Vattendragskontroll 21- Ystads kommun Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utförare: Projektledare: Kontaktperson: Ystads kommun Åsa Cornander Ystads kommun, Ledning och Utveckling Tobaksgatan 11 vån 2, 271

Läs mer

= -Öppet vattendrag - - ~Väg SCANDIACONSULT. %~~;;:~Wo Christer Lurrdkvist KÄ VLINGEÅNS VATTENV ARDSFÖRBUND SAMORDNAD RECIPIENTKONTROLL KÄVLINGEAN

= -Öppet vattendrag - - ~Väg SCANDIACONSULT. %~~;;:~Wo Christer Lurrdkvist KÄ VLINGEÅNS VATTENV ARDSFÖRBUND SAMORDNAD RECIPIENTKONTROLL KÄVLINGEAN SCANDIACONSULT KÄ VLINGEÅNS VATTENV ARDSFÖRBUND SAMORDNAD RECIPIENTKONTROLL KÄVLINGEAN 1999 Provtagningsstationer Kävingeåns avrinningsområde ] N 5 km 1 = -Öppet vattendrag - - Väg --- Kommungräns D -

Läs mer

Torrläggning av områden och näringstransport i Svärtaåns avrinningsområde Emma Lannergård Examensarbete Linköpings universitet Agenda Svärtaåns avrinningsområde Identifierat i studien Områden och källor

Läs mer

Bilaga 1. Analysdata Dag och ytvatten Go teborg Landvetter Airport Dokumenttyp Datum Ver.rev Dokumentnummer Sida

Bilaga 1. Analysdata Dag och ytvatten Go teborg Landvetter Airport Dokumenttyp Datum Ver.rev Dokumentnummer Sida -3-3. () Bilaga Analysdata Dag och ytvatten Go teborg Landvetter Airport 4 -3-3. () INLEDNING I rapport Analysdata Dag- och ytvatten 4 redovisas analysresultat från provtagning genomförd av Swedavia i

Läs mer

Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser

Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser Katarina Kyllmar Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser Synoptisk provpunkt V7 i typområde C6 (mars 27). Foto: Katarina Kyllmar Teknisk rapport 134 Uppsala 29

Läs mer

VENNGARN 1:17. Bjerking AB. Uppdrag nr 13U22912 Sida 1 (1 O) Aridtelder Ingenjörer. Uppdragsnamn Venngarn 1:17. Caterina Kullman.

VENNGARN 1:17. Bjerking AB. Uppdrag nr 13U22912 Sida 1 (1 O) Aridtelder Ingenjörer. Uppdragsnamn Venngarn 1:17. Caterina Kullman. Sida 1 (1 O) Aridteder Ingenjörer Uppdragsnamn Venngarn 1:17 Sigtuna kommun Vanngarn 1:17 Caterina Kuman Heimdasgatan 20 19550 Märsta Uppdragsgivare Katarina Kuman Heimdasgatan 20 Vår handäggare Oa Justin

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502) GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll

Läs mer

Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde

Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde Pågående provtagning Klämmingen, Sigtunaån, Trosaån. Foto; Bertil Karlsson, Weronica Klasson, Elin van Dooren. Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde Pågående provtagning

Läs mer

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder 1 Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder Bakgrund I arbetet med en åtgärdsstrategi för Växjösjöarna (ALcontrol

Läs mer

Rönne å vattenkontroll 2009

Rönne å vattenkontroll 2009 Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska

Läs mer

Grumlighet i Magelungen

Grumlighet i Magelungen Grumlighet i Magelungen Undersökning i augusti 2006 Peter Lindström 2006-11-17 Bild från den vik där klippresterna läggs upp i väntan på borttransport, 2006-08-22. Sid 1 av 5 Inledning Under samrådsmöten

Läs mer

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013 Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2013 2014-05-08 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken,

Läs mer

Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI)

Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI) Effekter i skog, mark och vatten Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI) Resultat från lokala, välundersökta Metodik och data avrinningsområden Analys av

Läs mer

Värdering av möjligheterna att statistiskt klarlägga förändringar av fosforutlakningen från jordbruksmark

Värdering av möjligheterna att statistiskt klarlägga förändringar av fosforutlakningen från jordbruksmark Värdering av möjligheterna att statistiskt klarlägga förändringar av fosforutlakningen från jordbruksmark Bakgrund Jordbruksverket planerar att i utvalda typområden undersöka i vilken utsträckning utlakningen

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

KÄVLINGEÅN 2013. Kävlingeåns vattenvårdsförbund

KÄVLINGEÅN 2013. Kävlingeåns vattenvårdsförbund KÄVLINGEÅN 213 Kävlingeåns vattenvårdsförbund Uppdragsgivare: Kontaktperson: Kävlingeåns vattenvårdsförbund Gert Andersson Tel: 46-54 63 75 E-post: gert.andersson@nordicsugar.com Utförare: Projektansvarig:

Läs mer

Mälarens grumlighet och vattenfärg

Mälarens grumlighet och vattenfärg Mälarens Vattenvårdsförbund Mälarens grumlighet och vattenfärg effekter av det extremt nederbördsrika året 2 Av Mats Wallin och Gesa Weyhenmeyer Institutionen för miljöanalys, SLU September 21 Box 75 75

Läs mer

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar Thomas Nydén Emåförbundet Vi berörs alla av vatten och god vattenkvalitet! Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning Administration

Läs mer

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna

Läs mer

Många bäckar små. Små bohuslänska bäckars transport av kväve och fosfor till Skagerrak. Rapport 2005:49

Många bäckar små.  Små bohuslänska bäckars transport av kväve och fosfor till Skagerrak. Rapport 2005:49 Rapport :9 Många bäckar små Små bohuslänska bäckars transport av kväve och fosfor till Skagerrak www.o.lst.se PRODUKTION Länsstyrelsen Västra Götalands län, Vattenvårdsenheten PROJEKTLEDARE Hans Oscarsson,

Läs mer

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014

Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014 Rapport provtagning av Vellingebäckarna 2014 2015-04-27 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken,

Läs mer

Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 2012

Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 2012 Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 01 Uppgift 1: Ett företag tiverkar säkerhetsutrustningar ti biar. Tiverkningen är föragd ti fyra oika änder, A, B C och D. I and A finns 0%

Läs mer

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller

Läs mer

l iootterdotterdotterdotterbolag

l iootterdotterdotterdotterbolag Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq

Läs mer

Projekt Östersjön-Florsjön

Projekt Östersjön-Florsjön LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD VÄLKOMNA TILL Projektmöte i Rengsjö 2009-03-31 LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD Projektmöte i Rengsjö 2009-03-31 Inledning Var står vi

Läs mer

5. Roger Nordén, Ä:.' I

5. Roger Nordén, Ä:.' I ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfuírnäktigo i Timrå kommuns besut den 24 augusti 2015, 112 _.í»-i,,0_. D0k.d 99749 Postadress Besöksadress Teeïon Teefax Expeditionstid Box 314 Backgränd 9 0611-46 06 00 0611-51

Läs mer

Laboratorier Örebro kommun, Tekniska förvaltningen Örebro Ackrediteringsnummer 4420 Verksamhetsstöd VA, Laboratoriet A

Laboratorier Örebro kommun, Tekniska förvaltningen Örebro Ackrediteringsnummer 4420 Verksamhetsstöd VA, Laboratoriet A Ackrediterings omfattning Laboratorier Örebro kommun, Tekniska förvaltning Örebro Ackrediteringsnummer 4420 Verksamhetsstöd VA, Laboratoriet A000101-006 Kemisk analys Provtagning Älvar och vattdrag, provtagning

Läs mer

Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun

Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun Rapport 2006:4 Omslagsfoto: Jörgen Olsson Rapport 2006:4 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan Tel: 0520-49

Läs mer

GÖTEBORG-KUNGSBACKA. 14 dec 2014-12 dec 2015

GÖTEBORG-KUNGSBACKA. 14 dec 2014-12 dec 2015 14 dec 2014-12 dec 2015 14 dec 2014-12 dec 2015 västtågen GÖTEBORG-KUNGSBACKA Tågnummer 3001 3005 3009 3013 3019 3021 3173 3023 3175 3025 Period Dagar Dagl L,SoH L,SoH L,SoH M-F M-L M-F M-F M-F Dagl 1

Läs mer

VATTENRÅDET Vänerns sydöstra tillflöden. Sammanställning och utvärdering av analysresultat på fyra provpunkter

VATTENRÅDET Vänerns sydöstra tillflöden. Sammanställning och utvärdering av analysresultat på fyra provpunkter VATTENRÅDET Vänerns sydöstra tillflöden Sammanställning och utvärdering av analysresultat på fyra provpunkter MAN0036 2013 Beställare: Rapportdatum: 2013-11-30 Rapporten citeras: Projektledare: Rapportförfattare:

Läs mer

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån Kalkspridningsplan för Härgusserödsån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer

Läs mer

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 21 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

HÖJE Å VATTENDRAGSFÖRBUND

HÖJE Å VATTENDRAGSFÖRBUND 1(8) HÖJE Å VATTENDRAGSFÖRBUND UNDERSÖKNINGSPROGRAM FÖR DEN SAMORDNADE RECIPIENTKONTROLLEN I HÖJE ÅS AVRINNINGSOMRÅDE UNDER 2010 T.O.M. 2012 Inledning Den samordnade vattenkontrollen i Höje å startade

Läs mer

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30 Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

Studie angående eventuell påverkan av Albäckstippen på Albäcksån

Studie angående eventuell påverkan av Albäckstippen på Albäcksån Studie angående eventuell påverkan av Albäckstippen på Albäcksån MILJÖFÖRVALTNINGENS RAPPORT NR 4/28 28-7-4 Studie angående eventuell påverkan av Albäckstippen på Albäcksån Bakgrund Tekniska förvaltningen

Läs mer

Kontrollprogram för Hennans kraftverk 2011

Kontrollprogram för Hennans kraftverk 2011 2011 12 17 Kontrollprogram för Hennans kraftverk 2011 Erik Sjölander Fisk o Vattenvård i Norrland AB Säte i Timrå VAT nr 556418-6723 Köpenhamnvägen 8 860 32 FAGERVIK Innehar F-skattebevis Bg 423-6089 Tel

Läs mer

Vellingebäckarna 2011

Vellingebäckarna 2011 Vellingebäckarna 2011 Miljö- och Byggnadsnämnden 2012 Vellingebäckarna 2011 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Beskrivning och provtagning... 3 Beskrivning... 3 Provtagning och analys...

Läs mer

Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi

Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Hjularöd 1 (14) LOVA redovisning Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi Kävlingeåns vattenråd Län: Skåne Kommun: Eslöv LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Hjularöd

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Maj 2015 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer

Kungsbacka vattenrike

Kungsbacka vattenrike Grönt: Våtmarksanläggning avsedd att ytterligare rena det utgående avloppsvatten från reningsverket Rött: Tillsammans med natura 2000-området Kungsbackafjorden kan det bilda ett Kungsbacka vattenrike Kungsbacka

Läs mer

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU Avrinning från åkermark - Stor variationer under året och mellan åren Exempel från året 2011/2012 (juli/juni) Q (mm tim -1

Läs mer

Fluidparametrar för luft (1 atm) vid filmtemperaturen (75+15)/2 C är (Tab. A-15) ANALYS. Reynolds tal

Fluidparametrar för luft (1 atm) vid filmtemperaturen (75+15)/2 C är (Tab. A-15) ANALYS. Reynolds tal RÖ probe tentaen 0-01-15 En cyindrik vattentank är utatt för ett kontant uftföde ed teperaturen 15º och hatigheten / vinkerät ot de anteyta. Tanken diaeter är 0,5 och de ängd är 1. O vattenteperaturen

Läs mer

Rapport Vellingebäckarna 2012

Rapport Vellingebäckarna 2012 Rapport Vellingebäckarna 2012 2013-02-07 2 (17) Sammanfattning Provtagning av Vellinge kommuns större vattendrag påbörjades 1988 och sker varannan månad i Gessiebäcken, Bernstorpsbäcken, Hammarbäcken,

Läs mer

Ett viktigt ansvar. Anders Berg, VD och koncernchef. Lindabs arbete med socialt ansvarstagande, CSR, bygger på följande riktlinjer och styrinstrument:

Ett viktigt ansvar. Anders Berg, VD och koncernchef. Lindabs arbete med socialt ansvarstagande, CSR, bygger på följande riktlinjer och styrinstrument: GRI-index 2015 Utöver ett fuständigt GRI-index för 2015 innehåer denna skrift VD-kommentar, information om Lindabs mijöarbete samt väsentighetsanays och intressentdiaog 1 Ett viktigt ansvar På Lindab tar

Läs mer

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 212 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Kungsbackaån M E R Ä N B A R A VAT T E N. Kungsbackaåns vattenvårdsförbund

Kungsbackaån M E R Ä N B A R A VAT T E N. Kungsbackaåns vattenvårdsförbund Kungsbackaån M E R Ä N B A R A VAT T E N Kungsbackaåns vattenvårdsförbund 2 På väg mot hav och fjord GÖTEBORG Mölnlycke Björröd Bollebygd Benareby Stora Bugärde Rävlanda Kållered Eskilsby och Snugga Hällingsjö

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård

Läs mer

Avrinning. Avrinning

Avrinning. Avrinning Avrinning Avrinning När nederbörden nått marken kommer den att söka söka sig till allt lägre liggande nivåer. Först bildas små rännilar och som efterhand växer till bäckar och åar. När dessa små vattendrag

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN .., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det

Läs mer

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har

Läs mer

Kävlingeån Vattenkontroll 2005

Kävlingeån Vattenkontroll 2005 Kävlingeån Vattenkontroll 25 Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona maj 26 Omslagsbild: Vy från Vombsjöns nordvästra strand april 25. Foto: Birgitta Bengtsson

Läs mer

Kävlingeån. Vattenkontroll 2008. Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Johan Hammar Landskrona april 2009

Kävlingeån. Vattenkontroll 2008. Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Johan Hammar Landskrona april 2009 Kävlingeån Vattenkontroll 28 Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Johan Hammar Landskrona april 29 Uppdragsgivare Kävlingeåns vattenvårdsförbund Omslagsbild: Björkaån vid Björka (pkt

Läs mer

Ger åtgärderna effekt?

Ger åtgärderna effekt? Ger åtgärderna effekt? Trendanalys av närsalthalter i jordbruksdominerade vattendrag Jens Fölster Stefan Hellgren, Katarina Kyllmar, Mats Wallin Disposition Bakgrund till studien Datamaterialet Preliminära

Läs mer

Acceptabel belastning

Acceptabel belastning 1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den

Läs mer

Energiläget i Åmål Sammanställt våren 2004

Energiläget i Åmål Sammanställt våren 2004 Energiäget i Åmå Sammanstät våren 2004 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 BAKGRUND & SYFTE... 5 MÅL & FRÅGESTÄLLNING... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR & METOD... 5 ENERGIANVÄNDNING

Läs mer

Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005. Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje

Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005. Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 2 dammen (sediment) Provpunkt 1 Figur 1. Provtagningspunkter

Läs mer

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin 2013-04-27 Valstadbäcken Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin Bildtext. Per-Anders Freyhult från Tidans Vattenförbund och markägare Gösta Sandahl och Torgny Sandstedt

Läs mer

Fiske og jakt. Torsby och Sunne

Fiske og jakt. Torsby och Sunne Fiske og jakt Torsby och Sunne FISKA I SJÖ, ÄLV OCH BÄCK Kväsfiske med guide - ca 4 timmar Prova på fiske efter t.ex gädda, gös eer abborre. Enke förtäring ingår. Utrustning finns att hyra - ingår ej.

Läs mer

Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag

Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag Jakob Walve och Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Från vilka mänskliga verksamheter kommer näringen i Svealandskustens

Läs mer

Kävlingeån. Vattenkontroll 2007. Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona april 2008

Kävlingeån. Vattenkontroll 2007. Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona april 2008 Kävlingeån Vattenkontroll 27 Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Birgitta Bengtsson Landskrona april 28 Uppdragsgivare Kävlingeåns vattenvårdsförbund Omslagsbild: Braån vid Örtofta

Läs mer

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat

Läs mer

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)

Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet) Innehåll Vattenkemiska analyser (mätområde/mätosäkerhet)... 2 Vattenanalyser FIAstar 5000 system (mätområde/mätosäkerhet)... 3 Vattenanalyser SEAL (mätområde/mätosäkerhet)... 4 Sedimentkemiska analyser

Läs mer

Saxån-Braåns 1(7) vattenvårdskommitté 2015-05-27 Olle Nordell

Saxån-Braåns 1(7) vattenvårdskommitté 2015-05-27 Olle Nordell Saxån-Braåns 1(7) vattenvårdskommitté 2015-05-27 Olle Nordell Verksamhetsberättelse för 2014 Saxån-Braåns vattenvårdskommitté har under året bestått av följande personer: Ordinarie ledamöter Suppleanter

Läs mer

Gässens som omflyttare av näringsämnen. Lisa Dessborn

Gässens som omflyttare av näringsämnen. Lisa Dessborn Gässens som omflyttare av näringsämnen Lisa Dessborn Varför kan näringsförflyttning vara ett problem? Övergödning (näringstillförsel av främst kväve (N) och fosfor (P)). Varför är just gäss så intressanta?

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018

Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Bostadsförsörjningsprogram Torsby kommun 2014-2018 Antagen av kommunfumäktige 2014-01-20 5 Besöksadress ya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunstyresen 685 80 Torsby direkt 0560-160 00 växe 0560-160

Läs mer

SVARSANALYS. 10 p. 8 p. 34 p. 7 p. 9 p. 10 p. 5 p. 4 p. 9 p. 8 p. 6 p Sammanlagt 149 p. 6 p DET MEDICINSKA URVALSPROVET 23.5.2012

SVARSANALYS. 10 p. 8 p. 34 p. 7 p. 9 p. 10 p. 5 p. 4 p. 9 p. 8 p. 6 p Sammanlagt 149 p. 6 p DET MEDICINSKA URVALSPROVET 23.5.2012 1 DET MEDICINSA URVALSPROVET 3.5.01 SVARSANALYS Svarsanaysen offentiggörs omedebart efter det att urvasprovet avsutats. Syftet med svarsanaysen är att ge detagarna i urvasprovet en genere beskrivning av

Läs mer

Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003

Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003 Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003 En rapport skriven av Victoria Hågland, Göteborgs va-verk, på uppdrag av Göta älvs vattenvårdsförbund GÖTEBORGS RAPPORT 1(18) Förord Mot bakgrund av de

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Januari 2016 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer

BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd

BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd 51 Metodik vattenkemi Lufttemperatur och nederbörd Data över lufttemperatur i form av månadsmedelvärden samt månadsnederbörd för år 2014 har

Läs mer

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar Uppdragsnr: 10106430 1 (4) PM Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009 1 Sammanfattning Halmstads kommun planerar för en ny deponi på Kistinge söder om Halmstad. I samband med detta har

Läs mer

Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 2009

Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 2009 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 29 In ne håll Kungs back aån 2 29 års vat ten dragskon troll 3 Kon troll pro gram 3 Un der sök ta va ri ab ler 3 Ta bel ler över an a ly svär den 4 Bi

Läs mer

Märstaåns vattenkvalitet

Märstaåns vattenkvalitet Fakta 2013:1 Märstaåns vattenkvalitet 1988-2012 Publiceringsdatum 2013-04-19 Sedan 1988 har vattenkemisk provtagning genomförts i Märstaåns mynning. Med start år 2012 påbörjades inom Märstaåns vattensamverkan

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm UPPDRAG Miljö UPPDRAGSNUMMER 5630208300 UPPDRAGSLEDARE Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV Petra Wallberg DATUM GRANSKAD AV Uno Strömberg Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

Läs mer

Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp

Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp Länsstyrelsen i Stockholms län Strategiska åtgärder för att minska belastningen på havsmiljön från enskilda avlopp Ett samverkansprojekt mellan Södertälje kommun, Norrtälje kommun, DHI, Ecoloop och VERNA

Läs mer

Dricksvattenkvalitet 2014 - Vålberg, Edsvalla och Norsbron

Dricksvattenkvalitet 2014 - Vålberg, Edsvalla och Norsbron Norsbron. Vattenanalyserna är utförda både vid vattenverk och hos. I tabellen anges Livsmedelsverkets gränsvärden, dricksvattnets normala variation ** "tjänligt med anmärkning", vilket betyder att dricksvattnet

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Mars 2016 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer