Årsredovisning 2006 Verksamheten. Energi för ett gott liv.

Transkript

1 Årsredovisning 26 Verksamheten Energi för ett gott iv.

2 Fortum Abp Årsredovisning 26 Verksamheten Detta är Fortum Fortum i korthet 2 Finansie sammanfattning 4 VD har ordet 6 Strategi 8 Marknadsutvecking 1 Investeringar 16 Forskning och utvecking 17 Segmentöversikter 18 Kraftproduktion 2 Värme 24 Distribution 26 Markets 28 Håbar utvecking 3 Mijöansvar 32 Sociat ansvar 35 Medarbetare 36 Ekonomiskt ansvar 4 Styrning 42 Förvatning och styrning 43 Riskhantering 51 Styresen 56 Fortums edning 58 Information ti investerare 6 Fortum är ett edande energiboag i Norden och området runt Östersjön. Vår affärsverksamhet omfattar produktion, försäjning och distribution av e och värme samt drift och underhå av kraftverk. Vi tar ansvar för att säkra tigängigheten på håbara energitjänster nu och i framtiden. Under 26 uppgick Fortums nettoomsättning ti 4,5 mijarder euro och röreseresutatet uppgick ti 1,4 mijarder euro. Koncernen har cirka 8 1 anstäda. Fortum Abp:s aktie är noterad på Hesingsforsbörsen. Fortums årsredovisning 26 består av två dear: Verksamheten och Boksut. Håbar utvecking rapporteras i Verksamheten.

3 Fortum Fortsatt tiväxt Vi kommer att fortsätta att söka tiväxt på aa framkomiga sätt på våra marknader. Utmärkta resutat Våra framgångar under 26 byggde på en fördeaktig hedging, framgångsrik portföjförvatning och hög operatione effektivitet. Motverka kimatförändringar Vi investerar i CO 2 -fri produktion och strävar efter att våra utsäpp av växthusgaser ska vara band branschens ägsta i Europa. Uppmuntra individuea initiativ Vår företagskutur erbjuder utveckingsmöjigheter för motiverade medarbetare.

4 Fortum i korthet Fortum Årsredovisning 26 Verksamheten Fortum i korthet 2 Fortums konkurrenskraft kännetecknas av en hög operativ effektivitet och en bred kundbas. Vi strävar efter att vara marknadsedande i aa våra verksamheter. På våra utvada marknadsområden är mået att bi det edande kraft- och värmeföretaget och att vara kundernas naturiga va av energieverantör. Kraftproduktion, kapacitet Värmeförsäjning Finand 5 7 MW 1,7 TWh Edistribution, kunder 58 Ehande, ande av kunder 16 % Sverige Kraftproduktion, kapacitet MW Värmeförsäjning 9,3 TWh Edistribution, kunder 865 Ehande, ande av kunder 14 % Norge Värmeförsäjning,1 TWh Edistribution, kunder 97 Ehande, ande av kunder 3 % Estand Värmeförsäjning,9 TWh Edistribution, kunder 23 Distributionsnät Värmeförsäjning Lettand,1 TWh Värmeförsäjning Poen 3,6 TWh

5 Koncernstruktur Koncernen Rapporteringssegment Affärsenheter Rapporteringssegment Kraftproduktion Värme Distribution Markets Omsättning MEUR MEUR 753 MEUR MEUR Jämförbart röreseresutat Affärsenheter Nordisk marknadsposition Kraftproduktion Kraftproduktion Ledande på kraftverkseffektivitet 14 % nordisk marknadsande Kraftproduktion Värme Distribution Markets Portfoio Managment and Trading 985 MEUR (66 %) Portfoio Management and Trading Optimering av kraftverksdriften Försäjning av e och andra finansiea instrument på NordPoo Service Heat Värme Distribution Markets 253 MEUR (17 %) 25 MEUR (17 %) 4 MEUR ( %) Service Heat Värme Distribution Markets Förstkassiga drift- och underhåstjänster Marknadsedande i Finand Växande närvaro i Batikum och Poen Marknadsedande i Sverige Stockhoms Stad har ett 5-procentigt ekonomiskt intresset Öka över 99,9 % driftsäkerhet ytterigare 1,6 mijoner kunder Främsta everantören av mijömärkt e i Norden 1,3 mijoner kunder #2 Kraftproduktion #1 Värme #1 Distribution #1 Ehande Fortum Årsredovisning 26 Verksamheten Fortum i korthet 3 Koncernens omsättning, mijoner euro Värme Distribution 753 Kraftproduktion Jämförbart röreseresutat, mijoner euro Distribution 25 Värme 253 Markets 4 Kraftproduktion 985 Operativt kapita, mijoner euro Värme 3 47 Markets 176 Kraftproduktion Markets Distribution 3 412

6 Finansie sammanfattning Fortum Årsredovisning 26 Verksamheten Finansie sammanfattning 4 26 ökade Fortums omsättning, röreseresutatet förbättrades och den finansiea stäningen förbev stark. Koncernens finansiea må, 12 % avkastning på syssesatt kapita och 14 % avkastning på eget kapita, överträffades. 26 Finansie sammanfattning, ordinarie verksamheter Nettoomsättning MEUR EBITDA, MEUR Röreseresutat, MEUR Jämförbart röreseresutat, MEUR Periodens resutat, aktieägarnas ande, MEUR Syssesatt kapita, MEUR Räntebärande nettoskud, MEUR Nettoskud/EBITDA 2,3 1,8 N/A Avkastning på syssesatt kapita, % 13,4 13,5 11,4 Avkastning på eget kapita, % 14,4 13,5 N/A Investeringar i materiea anäggningstigångar och bruttoinvesteringar i aktier, MEUR Kassaföde från den öpande verksamheten, MEUR Nycketa per segment, ordinarie verksamheter Omsättning Jämförbart röreseresutat Jämförbar avkastning på operativt kapita, % EUR mijoner Kraftproduktion ,1 14,5 11,5 Värme ,2 11, 9,3 Distribution ,3 8,6 8,3 Markets ,8 16,4 17,1 Övrigt Eimineringar Tota Nycketa per aktie Resutat per aktie, totaa Fortum, EUR 1,22 1,55 1,48 Resutat per aktie, ordinarie verksamheter, EUR 1,22 1,1,79 Resutat per aktie, verksamheter under avvecking, EUR,54,69 Utdening per aktie, totaa Fortum, EUR 1,26 2) 1,12 1),58 Utdening per aktie, ordinarie verksamheter, EUR,73 2) 3),58 N/A Utdening per aktie, extra utdening för 26 / verksamheter under avvecking 25, EUR,53 2),54 N/A Utdeningsande, totaa Fortum, % 13,3 2) 5) 72,3 39,2 Utdeningsande, ordinarie verksamheter, % 59,8 2) 5) 57,4 4) N/A Utdeningsande, extra utdening för 26 / verksamheter under avvecking 25, % 43,4 2) 5) 1, 4) N/A 1) Utöver kontantutdeningen distribuerade Fortum ca 85 % av aktierna i Neste Oi som aktieutdening 25 2) Styresens försag ti boagsstämman i mars 27 3) I enighet med koncernens utdeningspoicy 4) 25 års utdeningsande för ordinarie verksamheter och verksamheter under avvecking är beräknade på basis av resutat per aktie för ordinarie verksamheter respektive verksamheter under avvecking. 5) Utdeningsandeen för föresagen utdening för 26 baseras på totat resutat per aktie.

7 Nettoomsättning, mijarder euro Röreseresutat, mijoner euro Avkastning på syssesatt kapita, % n Verksamheter under avvecking n Verksamheter under avvecking n Verksamheter under avvecking Avkastning på eget kapita, % 4 5 Kassaföde från den öpande verksamheten, mijoner euro Investeringar i materiea anäggningstigångar och bruttoinvesteringar i aktier, mijoner euro Fortum Årsredovisning 26 Verksamheten Finansie sammanfattning n Verksamheter under avvecking n Verksamheter under avvecking n Verksamheter under avvecking Räntebärande nettoskud, mijoner euro Nettoskud/ EBITDA 3, 2,5 2, 1,5 1,,5 * Antaet fast anstäda , * Fortum totat Kursutvecking, index Börsvärde, mijarder euro n Fortum n DJ Utiities n OMX Hesinki Cap , 25 och 26 enigt IFRS. Åren presenteras enigt finsk redovisningssed (FAS).

8 VD har ordet Ännu ett bra år i en utmanande mijö. Fortum Årsredovisning 26 Verksamheten VD har ordet 6 Förra året var ytterigare ett framgångsrikt år för Fortum. Aa centraa indikatorer pekar på väsentiga förbättringar. Under året föjde vi framgångsrikt vår tiväxtstrategi inom utvada marknadsområden. I Finand sutförde vi förvärvet av E.ON Finand (numera Fortum Esbo). Detta medförde att vår finska kundbas för e och fjärrvärme bev avsevärt större. Vi fortsatte också att växa i Östersjöområdet genom att förvärva ett fjärrvärmeboag i Poen, en minoritetsande i ett fjärrvärmeboag i Litauen samt värmeverksamheter i Estand och Lettand. Vår närvaro i Ryssand förstärktes ytterigare i och med att vårt ägande i TGC-1 (Territoria Generating Company nr 1) ökade ti över 25 %. Vi är nu den näst största ägaren av TGC-1, som har produktionsanäggningar på nästan 6 MW, dvs. motsvarande häften av Fortums kapacitet. TGC-1 har även en investeringspan som omfattar kapacitetsökning med 5 % innan 215. Ett annat starkt fäste i St: Petersburgområdet är vår 33 procentiga ande i fjärrvärme- och edistributionsföretaget Lenenergo. Fortum har fortsättningsvis ett gott anseende som den enda utändska strategiska investeraren i den ryska kraftsektorn. Under större deen av 26 var kraftpriserna höga sett ur ett historiskt perspektiv. De bakomiggande anedningarna var ett betydande underskott i de nordiska vattenmagasinen, prissvängningar på utsäppsrätter och icke panerade avstängningar av fera svenska kärnkraftverk. Fortum visade än en gång hur viktigt det är att ha en fexibe produktionsportföj, eftersom vi kunde kompensera utebiven kärnkraft och vattenkraft med andra former av produktion. Behov av en bestämd energipoitik Att skapa en kok energipoitik är en utmaning, då skida må om konkurrenskraft, håbarhet och tryggad tigång på energi måste baanseras på ång sikt. Dessutom påverkar den nationea poitiken förhåandena i andra änder eftersom emarknaderna sås samman. En föjd av detta är att även om energipoitiken i strikt forme mening är en natione fråga, är det nödvändigt för regeringarna i de oika änderna att ta hänsyn ti den övergripande utveckingen inom Europa när de fattar besut om framtiden. Under 26 såg vi exempe på att så inte skedde. Vi har i stäet bevittnat en utvecking som dominerats av kortsiktiga, nationea intressen. Inom Norden har detta ett ti en stagnation av den fortsatta utveckingen av regionens gemensamma emarknad. För energiboagen i Centraeuropa och i Norden har detta varit poitiskt probematiskt. Diskussionen kring emarknaden i Norden fortsatte under året i både Finand och Sverige och fera utredningar av hur marknaden fungerar gjordes i båda änderna. Fera studier har visat att energimarknaden i Norden fungerar vä, men att ytterigare utvecking behövs; t.ex. reduktion av faskhasar mean stamnäten och ett förbättrat samarbete mean stamnätsoperatörerna i Norden. Åtgärder för att skapa en ännu bättre fungerande energimarknad var något som de nordiska energiministrarna kom överens om redan 24, och nu är det dags att påskynda verkstäandet. Ännu ett må som poitikerna har kommit överens om, och som också får starkt stöd av Fortum, är en gemensam nordisk sutkundsmarknad. Fortum kommer att fortsätta främja ikvärdig behanding av aa marknadsaktörer och harmoniserade nationea reger och praxis, vika är nödvändiga utveckingsåtgärder för att man ska kunna skapa en gemensam nordisk sutkundsmarknad. När besut fattas om den framtida inriktningen, oavsett om det rör grossist- eer detajmarknad, måste marknaderna betraktas som dear av den gemensamma nordiska energimarknaden och EU. Frågan om en säker energiförsörjning har tagits upp åtskiiga gånger i den amänna debatten. Energibranschen påstås vara oviig att investera i ny kapacitet. Detta är

9 förvånande om man ser ti fakta. Under de senaste åren har kraftindustrin med stor margina gjort störst investeringar av aa sektorer i både Sverige och Finand och aktuea studier visar att den trenden kommer att fortsätta. Dessutom är tryggandet av framtida tigång ti eektricitet en av Fortums viktigaste möjigheter ti tiväxt. I Norden håer den överkapacitet som ärvts från tiden med nationea emarknader successivt på att jämnas ut. Under de kommande åren kommer behovet av ny kapacitet att växa avsevärt i de nordiska änder. Branschen har redan åtagit sig att bygga 4 TWh av detta behov. Fortum har ett eget investeringsprogram på 2,8 mijarder euro som ökar vår kraftgenerering i Norden med 1 5 MW, eer 1 TWh av viket 9 % är utsäppsfri, under de kommande 5 6 åren. Ytterigare möjigheter undersöks kontinuerigt. Ur branschens synvinke är investeringsfrågan i högsta grad poitisk. Vika produktionsformer accepteras och hur kan tiståndsrutinerna göras snabbare och mer förutsägbara? Om Fortum ges möjighet är vi redo att gå vidare med oika aternativ. Aktivt arbete för att motverka kimatförändringarna Fortum väkomnar den aktiva diskussionen om kimatförändringarna. Rapporten om de ekonomiska föjderna av kimatförändringarna av Sir Nichoas Stern och IEA:s gobaa energiprognos fram ti 23 som kom i sutet av 26 samt rapporten från den internationea regeringspaneen om kimatförändring satte fart på den gobaa kimatdebatten. Dessa rapporter kommer, tisammans med det energipaket som EU pubicerade i januari, att vara vägedande för utveckingen i Europa under de kommande åren. Eftersom merparten av växthusgaserna säpps ut vid produktion och användning av energi, måste vår bransch ta en aktiv ro för att motverka kimatförändringarna. I Fortum har vi tagit det ansvaret på avar. Under 2-taet har vi investerat 7 mijarder euro i kodioxidfri vatten- och kärnkraft, ökat användningen av biobränsen och effektiviserat resursanvändningen genom att främja återanvändning och återvinning av biprodukter och användning av avfa i kraft- och värmeproduktion. Vår kodioxidfria kapacitet har nästan fördubbats ti över 8 1 MW, och det pågående investeringsprogrammet kommer att öka kapaciteten ytterigare. Vi är redan i dag ett av de företag som säpper ut minst i Europa. Under 26 var 84 % av vår kraftproduktion kodioxidfri. Under 26 gjorde vi en gemensam insats med ryska RAO UES för att tiämpa Kyoto-mekanismerna i Ryssand. Genom samförståndsavtaet (Memorandum of Understanding) bekräftar vi vår vija att samarbeta med att identifiera och utvecka gemensamma impementeringsprojekt. Syftet är att gemensamt söka möjigheter, utvecka och genomföra projekt som ska minska utsäppen av växthusgaser, inom ramen för Kyotoprotokomekanismerna, inom RAO UES i Ryssand. Förutom mijövinsterna kommer det genom samarbetet att bi ättare att dra ti sig ytterigare finansiering av det omfattande investeringsprogram för modernisering av Ryssands kraft- och värmesektor. Även våra insatser inom forskning och utvecking är inriktade på håbar utvecking; bättre utnyttjande av biobränsen och återvunna bränsen och större kunskaper om utsäppsfri produktion med fossia bränsen, t ex. ren ko. Vi fortsätter på den insagna vägen EU:s strategi går ut på att skapa en gemensam energimarknad, eftersom en större marknad ger samhäen och deras medborgare fördear. En gemensam marknad ger också Fortum goda tiväxtmöjigheter. Vi kommer att fortsätta vår strategi att eftersträva tiväxt på aa tänkbara sätt inom våra marknadsområden, med stöd från marknadsutveckingen i Europa och Ryssand. Fortums grundäggande syfte Vår energi gör ivet bättre idag och för kommande generationer uttrycker vårt åtagande att växa och agera på ett håbart sätt. För ett kraftförsörjningsföretag innebär det att hjäpa kunderna att använda eektricitet på ett smart sätt, inkusive ökad energieffektivitet. Mijömärkta produkter och everenssäker eförsörjning är redan tigängiga för Fortums kunder. Automatisk mätaraväsning, som håer på att instaeras hos våra nordiska kunder, är ett nytt och viktigt sätt att hantera eförbrukningen. Det ger sutkunderna möjighet att föja både sin förbrukning och epriset i reatid och på så sätt kunna påverka energiräkningen. Sådan smart eanvändning har också tydiga fördear för mijön. Håbarhet innebär också fortsatta insatser för att producera energi utan utsäpp och arbetspatser som har en säkerhet i värdskass. Vårt omfattande säkerhetsprogram har varit framgångsrikt och under de senaste åren har antaet oycksfa minskat avsevärt. Även om oycksfrekvensen minskade också under 26, inträffade två dödsoyckor vika utgjorde avariga baksag. Trots den positiva trenden är det tydigt att vi även fortsättningsvis måste ha säkerheten i fokus. EU:s energipaket kommer ofrånkomigen att beröra oss aa. Så också konsekvenserna av den poitik som tiämpas. Det tydiga mået att minska kimatförändringarna och säkerstäa energitigången är avgörande, men kommer att medföra kostnader. För att minimera dessa ekonomiska effekter på samhäet är det absout nödvändigt med en god diaog mean de poitiska makthavarna och marknadens aktörer. 26 har varit ett turbuent men framgångsrikt år. Låt mig uttrycka min tacksamhet mot aa våra intressenter, och ett särskit tack ti Fortums persona. Enigt min mening har Fortum en utmärkt position för framgång även under 27. Mikae Liius Fortum Årsredovisning 26 Verksamheten VD har ordet 7

10 Strategi Fortums Kompass är företagets viktigaste edningsverktyg. Den förenar koncernens och affärsenheternas strategier. Varje affärsenhet har en version av kompassen som anpassats ti den egna verksamheten. Fortum Årsredovisning 26 Verksamheten Strategi 8 Fortums vision är att vara förebiden band kraft- och värmeboag. Enigt vår strategi fokuserar vi på marknaden i Norden och Östersjöområdet. För att säkra önsam tiväxt i området, bi det edande kraft- och värmeboaget och kundernas naturiga va av energieverantör siktar vi på förstkassiga resutat inom hea vår verksamhet. Vår strategiska agenda består av fyra fokusområden Förstkassiga prestationer med mået att uppnå värdskass Effektivitet och tiföritighet genom hea energikedjan. Kontinuerig satsning på persona- och kompetensutvecking. Gör håbar utvecking ti en framgångsfaktor. Tiväxt Lönsam tiväxt på utvada marknader: Norden, nordvästra Ryssand, Poen och Batikum. Dra nytta av den organiska tiväxtpotentiaen i aa våra verksamheter. Aktivt deta i den fortsatta konsoideringen av den nordiska energimarknaden. Främja en marknadsdriven utvecking av emarknaden Stödja och driva ytterigare harmonisering och utvecking av infrastrukturen i Norden. Främja integrationen med övriga Europa. Säkra ångsiktiga vikor för regerade verksamheter. Den bästa kunduppevesen Vi ska ha en kundorienterad säj- och servicekutur i aa våra kundkontakter. Koncernens finansiea må, ordinarie verksamheter Må Avkastning på syssesatt kapita, % 12 13,4 13,5 Avkastning på eget kapita, % 14 14,4 13,5 Kapitastruktur: nettoskud / EBITDA 3, 3,5 2,3 1,8 Under 25 separerades ojeverksamheten genom aktieutdening och försäjning av aktier. Ojeverksamheten har presenterats som verksamheter under avvecking i Fortums koncernboksut. Grundäggande syfte Vår energi gör ivet bättre idag och för kommande generationer Vision Att vara förebiden band kraft- och värmeboag Strategi Fortum fokuserar på energimarknaden i Norden och Östersjöområdet som en pattform för önsam tiväxt Att bygga det edande kraft- och värmeboaget Värderingar Gemensamma värderingar Förstkassiga resutat Att bi kundernas naturiga va av energieverantör Förstkassiga resutat Vi känner ti våra kunders behov och anstränger oss för att möta dem. Vi når uppsatta må. Kreativitet och vija ti förnyese Vi tar egna initiativ och uppmuntrar varandra ti nytänkande. Vi utveckar oss ständigt och är redo för förändringar. Samarbetsanda Etik Vi respekterar och stöder varandra. Vi tar upp viktiga frågor och för en öppen och aktiv diaog. Vi är äriga och vi har hög integritet. Vi verkar för håbar utvecking.

11 Viktiga händeser under 26 Framsteg i strukture utvecking och tiväxt Förvärvet av E.ON Finand (Fortum Esbo) sutfördes. Ökad investeringstakt för ny kapacitet; band annat ett nytt kraftvärmeverk i Esbo och ett nytt gasturbinkraftverk för beastningstoppar i Ingå i Finand, CHP-kraftverk i poska Częstochowa och ett biobränseedat kraftvärmeverk i Stockhom. Instaationen av utrustning för automatisk mätaraväsning hos 835 enätskunder i Sverige påbörjades och kommer att pågå ti 29. Aktieinnehavet i produktionsboaget Territoria Generating Company No. 1 ökade ti strax över 25 % genom köpet av 12,5 % av aktierna i St. Petersburg Generating Company. Fjärrvärmeverksamheten expanderades genom förvärv av ett fjärrvärmeföretag i staden Wrocaw i Poen, en minoritetsande i ett fjärrvärmeföretag i staden Kaipeda i Litauen samt Vattenfas värmeverksamhet i Estand och Lettand. Fortums strategiska agerande från år 2 Tiväxt i kärnverksamheter och geografisk fokusering Att vara förebiden band kraft- och värmeboag Stora Ensos vattenkraft och kärnkraftstigångar, Sverige och Finand Länsivoima, Finand Weserta, Tyskand Besut om fokusering på Norden och Östersjöområdet Början på omstrukturering av icke fokuserad verksamhet Fokus på ekonomiska resutat Deta i Värdsbankens Prototype Carbon Fund Besut att deta i den nya kärnkraftsreaktorn Okiuoto 3 3 % ande i Lenenergo, Ryssand 34 % ande i Hafsund, Norge 1 % av Birka, Sverige (5 % redan i 1999) Andear i fjärrvärmeverk i Estand, Litauen, Lettand och Poen Samnordisk organisation Integration av Birka Fokus på edarskaputvecking Inkuderas i Dow Jones Sustainabiity index Betydande drifts- och underhåsavta tecknades: Ett sexårsavta för ett nytt gasturbinkraftverk i Tyskand och ett fyraårsavta om en ny avfasenergianäggning i Storbritannien samt ett avta om teknisk översyn med det regionaa produktionsboaget TGC-9 i Ryssand. Fortum Service industriea underhåsservice avyttrades. Ytterigare steg mot håbar utvecking Avsiktsförkaring med ryska RAO UES om att tiämpa Kyotomekanismerna i Ryssand. Två mijoner euro investerade i kofonden Batic Sea Region Testing Ground Faciity. Inkuderades som enda nordiska kraft- och värmeboag i de internationea DJSI Word Indexen. Utnämndes av den norska finanskoncernen Storebrand ti det mest ansvarsfua energiboaget och tideades Best in Cass -utmärkesen som ett bevis på att företaget har kvaificerat sig som ett investeringsobjekt som bäst stödjer deras mijömässiga och sociaa ansvar. Ett hedersomnämnande samt en pacering band de tre främsta i EU:s mijötekniktäving. E.ON Finand (nu Fortum Esbo > 33 % ande i Lenenergo, Ryssand 12,5 % ande i St. Petersburg Generation Company, Ryssand Fjärrvärme i Poen, Litauen, Estand och Lettand Pacering på DJSI bibehös Avsiktsförkaring undertecknades med RAO US om tiämpning av Kyoto-mekanismer i Ryssand 2 mijoner euro i Batic Sea Region Testing Ground Faciity carbon fund Integration av Fortum Esbo 7,8 mijarder euro Värdeökning för aktieägarna: +21 mijarder euro 2) Fortum Årsredovisning 26 Verksamheten Strategi 9 Avyttring Kraft och värme i Ungern Power Pant and Transmission Engineering Icke kärnverksamheter Kraft och värme i och verksamheter Tyskand, Storbritannien, utanför kärnområdet Ungern och Thaiand Oja i Oman och Norge Weserta, Tyskand North Transgas Neste Oi Tavastehus och Haapavesi kraftverk, Finand 1) Industrie underhåsservice 6,3 mijarder euro Grundades Utvecking 1) Ett av det finändska konkurrensverkets vikor för Fortums förvärv av E.ON Finand. 2) Baserat på aktiekursen den 2 februari 27.

12 Marknadsutvecking Energin i fokus överat Fortum Årsredovisning 26 Verksamheten Marknadsutvecking 1 Under 26 visade sig energifrågor i vid mening utgöra en utmaning i kanske ännu större utsträckning än någon väntat. Energipriser, everanssäkerhet och kimatfrågor stod i fokus. Energi var ett hett ämne, i Norden såvä som i EU och hea värden. I november pubicerade Internationa Energy Agency (IEA) en anays av värdens energibehov fram ti 23 och Sir Nichoas Stern ade fram en rapport om de ekonomiska konsekvenserna av kimatförändringarna. Bägge dessa anayser måade upp en goba energiframtid fyd av utmaningar. Enigt IEA beräknas den gobaa efterfrågan på eektricitet fördubbas fram ti 23 och det totaa primärenergibehovet att öka avsevärt. Dessutom ser IEA ett stort framtida behov av investeringar i både den primära energiförsörjningskedjan och kraftsektorn. Eftersom merparten av den extra primärenergi som krävs beräknas komma från fossia käor förutspår IEA en 55-procentig ökning av de gobaa utsäppen av kodioxid fram ti 23 med den nuvarande poitiken. IEA:s prognos ger en dyster bid av kodioxidutsäppen och den påverkan på kimatet som dessa innebär. Stern utveckar i sin rapport kimatpåverkan närmare, men från en ekonomisk utgångspunkt. Stern sår fast att åtgärder krävs i dag för att undvika de värsta effekterna av kimatförändringarna: Att agera nu bir mycket biigare än att skjuta upp åtgärderna ti senare. Sterns rapport förutspår att kostnaden för att begränsa kimatförändringen är oundvikig, men att den kan begränsas ti 1 % årigen, i stäet för 5 2 % per år, av den gobaa bruttonationaprodukten om åtgärder vidtas omedebart, jämfört med om inga åtgärder vidtas as. Behovet av gobaa åtgärder betonades ytterigare i rapporten från IPCC (Intergovernmenta Pane on Cimate Change). Mot en integrerad europeisk energimarknad ökad satsning från EU-kommissionen EU:s agstiftning och EU-kommissionens strategier anger riktinjerna för både iberaiseringen och integrationen av de europeiska kraftmarknaderna. Motorn för denna utvecking är Europas konkurrenskraft och energins ro bir at viktigare. Högre bränsepriser, priset på kodioxid och en stramare baans mean tigång och efterfrågan höjde epriserna i hea EU under 26. Det ökade beroendet av importerade fossia bränsen i kombination med en at ädre infrastruktur och en ökande efterfrågan ökade oron kring den inre everanssäkerheten. EU fokuserar i sin energipoicy på tre områden: konkurrenskraften hos europeiska industrier, säker energiförsörjning och håbar utvecking. Efter den kraftiga kritiken mot de europeiska emarknaderna fortsatte kommissionen att arbeta för en mer integrerad och utveckad marknad under året. I februari 26 pubicerade kommissionen de preiminära sutsatserna av EU:s studie om energisektorn viket utgjorde startpunkten för en diskussion om ett nytt iberaiseringspaket. Grönboken för säker, konkurrenskraftig och håbar energi för Europa antogs i mars 26 och ska enigt panerna föjas av mer konkreta försag i början av 27. I januari 27 presenterade kommissionen sitt så kaade energipaket där den gav sin syn på framtida kimatpoitik iksom åtgärder för att främja everanssäkerhet och konkurrenskraft. Kommissionen föresår att EU bör anta ett ensidigt må för minskning av kodioxidutsäppen med 2 procent fram ti 22 jämfört med 199 års nivåer. Om andra i-änder ansuter sig ska mået för samtiga istäet bi 3 procent. Vidare ades ett försag på ett bindande må för andeen förnybar energi, också det på 2 procent ti 22. Dessutom presenterades må för ökad energieffektivitet samt mer forskning och utvecking. Kommissionen visar också ett starkt engagemang för att ytterigare främja utveckingen av den inre emarknaden. Detta engagemang förkaras av skafördearna med en större marknad. Dessa behövs för att baansera de oundvikiga kostnaderna för att möta des kimatförändringarna, des mået om ökad everanssäkerhet. I energidiaogen mean EU och Ryssand färdigstädes ett anta rapporter om hande, investeringar, infrastruktur och energieffektivitet, men enbart den sistnämnda innehö en konkret handingspan. Förutom impementering av energieffektiviseringspanen kommer den framtida diaogen att beröra marknadsutvecking och energistrategier i syfte att öka kunskapsnivån om både måen och åtgärder vidtagna av parterna. Något sutgitigt besut att ineda förhandingar om ett förnyat avta om biaterat partnerskap och samarbete mean EU och Ryssand hade ännu inte tagits vid sutet Efterfrågan och utveckingen av kapacitet på den nordiska kraftmarknaden, TWh/år E 15E 2E Demand Existing n Efterfrågan n Besutad ny kapacitet n Nuvarande kapacitet

13 Fortsatt starkt fragmenterad emarknad i Norden Produktion 395 TWh > 35 företag Övriga Dong Energy E.ON Vattenfa Statkraft Fortum Distribution 14 mijoner kunder ~ 5 företag Övriga Fortum Vattenfa E.ON Dong Energy Hafsund Kraftproduktion och eförbrukning i de nordiska änderna Eförbrukning i Norden, TWh Finand 9 85 Sverige Norge Danmark Totat Ehande 14 mijoner kunder > 45 företag Övriga Fortum Dong Energy Vattenfa E.ON Hafsund Käa: Fortum, företagsinformation; andear för de största aktörerna, 25 års siffror, effekten av strukturförändringarna i Danmark och Finand har beaktats. Kraftproduktion per käa, TWh Vattenkraft Kärnkraft Övrigt/värmekraft Vindkraft Totat Nettoimport * * import-export Fortum Årsredovisning 26 Verksamheten Marknadsutvecking 11 av 26. Den uttaade avsikten är att ta med ett kapite om energiförbindeser mean EU och Ryssand i det nya avtaet som ska ersätta det som öper ut 27. Den nordiska marknaden erkänns som en föregångare även om funktionaiteten fortfarande ifrågasätts Den nordiska emarknaden används fortfarande som förebid vid utveckingen av andra regionaa marknader inom EU. Fera studier har under senare år har kommit fram ti att den nordiska marknaden fungerar reativt vä. Poitiker och myndigheter har en nyckero i framtagandet av ramverket för energimarknaden. Under 26 fokuserade poitikerna mer på nationea frågor än på att aktivt främja en ytterigare utvecking av den nordiska marknaden. Riksdagsvaen i Sverige (26) respektive Finand (27) förstärkte denna tendens. I Finand bestäde handes- och industriministeriet ytterigare en utvärdering av energimarknadens funktionaitet och förre chefen för det finska konkurrensverket utsågs att genomföra arbetet. Utredningen, som offentiggjordes i oktober, fastsog att åtgärder krävs för att säkra en tiräckig tigång på e, för att minska det påstådda marknadsinfytandet från stora aktörer (i huvudsak Fortum i Finand), för att förnya strukturerna hos Nord Poo och de nordiska stamnätsoperatörerna (TSO) och för att utvidga roer och mandat för Energimyndigheten och konkurrensmyndigheter med tisynsansvar för energimarknaden. Även om försagen ti en början bev föremå för en omfattande diskussion vidtogs inga konkreta åtgärder baserade på dem. I Sverige föresog den tidigare regeringen ytterigare regeringar, trots att Energimyndigheten (STEM) i sin rapport från mars 26 konstaterat att marknaden fungerade som den skue. Den svenska energiministern föresog också etabering av en separat industrie energimarknad dit mindre användare inte skue ha titräde. Senare under hösten drog en regeringsutredare sutsatsen att en uppdening av marknaden inte skue resutera i ägre energipriser. Den nya svenska regeringen har inte tikännagivit några initiativ för att ändra marknadens struktur. Den 28 december pubicerade det svenska konkurrensverket sin åriga utvärdering av konkurrensen på fera marknader, däriband energimarknaden. Rapporten inriktade sig på situationen i Sverige och yfte fram marknadskoncentrationen som ett möjigt probemområde. I rapporten pekades dock på hinder för nya investeringar i eproduktion, ti exempe kärn- och vattenkraft, som den största utmaningen för emarknadens funktion. Att förbättra funktionaiteten på den nordiska marknaden Marknadstransparens är centrat för att grossistmarknaden ska fungera, eftersom det ökar marknadens ikviditet och effektivitet, gör det enkare för nya aktörer att ta sig in, ökar förtroendet för marknaden och möjiggör bättre övervakning från myndigheternas sida.

14 Fortum och kraftvärdekedjan Fortum Årsredovisning 26 Verksamheten Marknadsutvecking 12 KONKURRENS UTSATT VERKSAMHET REGLERAD VERKSAMHET Nordisk marknad Nationea stamnät och stamnätsoperatörer Industrier Nord Poo Nordiskt grossistpris bestäms av tigång och efterfrågan Nationea marknader Lokaa/regionaa nät och nätboag Småföretag Kraftproduktion Ehandesföretag Hushåskunder Sutkundpriset bestäms av ehandesföretagets inköpspris och sutkundens avtasform Priser under tisyn från nationea myndigheter Nätkund EU-kommissionen anser att den nordiska marknaden utgör modeen för vä fungerande energimarknader: Den nordiska ebörsen Nord Poo gör information om marknaden och prisbidningen samt uppgifter om överföring, produktion och efterfrågan och deras inverkan på marknadspriset offentigt tigängiga och strikta reger om insiderinformation tiämpas. Effektiv stamnätsverksamhet utgör nycken ti en fungerande grossistmarknad för energi, dvs. tigång ti näten, prissättning, hantering av faskhasar, investeringar i näten inkusive gränsöverskridande kapacitet och marknadsinformation. Enigt kommissionen uppfyer inte aa europeiska stamnätsoperatörer dessa krav, i synnerhet inte när det gäer gränsöverskridande förbindeser. De nordiska stamnätsoperatörerna pubicerar information om energisystemet, t.ex. produktionsdata i reatid och baanserande energimarknadsinformation. Nätdriften på den nordiska marknaden är också separerad och nationea stamnätsoperatörer utveckar den regionaa marknaden via sitt samarbetsorgan Norde. Efter Akureyri-dekarationen, som antogs 24 av de nordiska energiministrarna, gavs Norde i uppgift att föreså åtgärder för att ytterigare förbättra funktionaiteten på den nordiska kraftmarknaden. Norde presenterade 25 sin första rapport: Harmonisering av reger och rutiner, ett gemensamt regeverk för att baansera förbrukningstoppar, samarbete i extrema situationer och enätsinvesteringar föresås enigt en prioritetspan. En statusrapport föjde i apri 26. Vid de nordiska energiministrarnas möte i september 26 betonades vikten av en harmoniserad nordisk energimarknad. Det fastsogs också att ytterigare arbete krävs kring de frågor som från början togs upp av Norde. Under 27 kommer Norde att pubicera en ny nordisk systemutveckingspan med tihörande försag ti nya investeringsprojekt. De fem prioriterade nätprojekt som föresogs av Norde i juni 24 stöder ytterigare nordisk integration och därigenom en mer väfungerande marknad. Vä genomförda kommer överföringskapaciteten att ha ökat med över 2 2 MW viket minskar faskhasarna i det nordiska systemet, exkusive kapacitetstiägget från förbindesen från Meanti Sydsverige. Tre av projekten paneras vara i gång 21 och de återstående två 212, viket innebär en försening på två år jämfört med den ursprungiga panen. Förutom förbättringar i det nordiska nätet fortsatte arbetet med att integrera den europeiska marknaden under 26. I januari 27 togs en kabe på 35 MW mean Finand och Estand, kaad Estink, i bruk. Ytterigare en förbindese på 75 MW har föresagits. NorNed-änken mean Norge och Nederänderna 28, en förstudie av en 1 MW-kabe mean Litauen och Sverige och undertecknandet av ett avta om förbindesen mean Poen och Litauen utgjorde aa viktiga steg mot en djupare integration av marknaden. Ett avsagsbesut togs i december 26 av det finska handesoch industriministeriet om 1 MW-kaben mean Finand och Ryssand. EU främjar hande och infrastruktur över gränserna för att utvecka en integrerad europeisk energimarknad. Riktinjer för TEN-E (Trans-European Energy Networks) antogs i jui 26 och identifierade 32 projekt av gemensamt intresse för EU. Fem projekt på den nordiska marknaden eer för att ytterigare integrera den nordiska och de kontinentaa marknaderna fanns med i EU:s TEN-E-projekt. En pan över prioriterade förbindeser antogs i början av 27 som en

15 de av EU:s Energipaket. Denna kommer att utvärdera EU: s möjigheter att ytterigare snabba på byggandet av nya förbindeser som medemsstaterna ansvarar för. Riktinjer för hantering av överbeastning antogs i oktober 26 och infördes från och med den 1 januari 27. De fysiska spotvoymerna på den nordiska ebörsen Nord Poo fortsatte att växa under 26. Voymen som handades motsvarade 64 procent av den totaa nordiska efterfrågan under 26. Också voymen på OTC-handen ökade, medan voymen på finansiea derivat var något mindre än 25. I juni besöt Nord Poo att erbjuda ytterigare två år ti existerande treåriga finansiea forwardkontrakt. Den 25 september började Nord Poo erbjuda dagshande mean den nordiska och tyska emarknaden. Trots en väfungerande grossistmarknad, är sutkundsmarknaden fortfarande natione. De nordiska agstiftarna har sagit fast mået att etabera en nordisk sutkundsmarknad senast år 21. Några steg på vägen togs 26, ti exempe försaget om en gemensam baanstjänst som presenterades av de nordiska stamnätsoperatörerna. Åtskiigt återstår dock att göra vad gäer harmonisering av exempevis datahantering, everantörsbyten, mätvärden och regeverk kring fakturering. En proaktiv instäning ti automatisk mätarhantering (AMM) från nordiska intressenter skue på ett kraftfut sätt skapa en änk mean grossist- och sutkundsmarknaderna och samtidigt öka sutkundernas tigång ti aktue konsumtionsstatistik. Det skue öppna för het nya möjigheter ti besparingar och ökad energieffektivitet. EU:s utsäppshande en förberedese för Kyotoperioden Den första fasen i EU:s utsäppshandessystem (ETS) kommer att sutföras 27. Förberedeser för Kyotoperioden fortsatte i medemsänderna och EU-kommissionen under 26, även om de nationea fördeningspanerna (Nationa Aocation Pans, NAP) för perioden inte faststädes sutgitigt förrän i juni 26 när den poska fördeningspanen sutigen godkändes. Kommissionen besöt att skjuta upp revideringen av utsäppshandesdirektivet, som ursprungigen var panerad ti mitten av 26, ti sutet av 27. Den huvudsakiga orsaken ti förseningen var att kommissionen var oviig att fortsätta innan aa medemsstater hade inkommit med sina utkast ti fördeningspaner för Kyotoperioden. Nyckeområden för revideringarna bir en vidgad ram för direktivet, ytterigare harmonisering särskit av fördeningsmetoderna med tyngdpunkt på auktionering, regeefterevnad och genomförande av impementering och att änka EU:s ETS ti andra system utanför dess räckvidd. Utkasten ti NAP för Kyotoperioden skue ha kommit in i juni 26. I panerna åg typiskt sett tiverkningsindustrins tidening nära det förväntade behovet medan tideningarna för energisektorn åg avsevärt under det förutsedda behovet. Aa utom två NAP för åren hade inkommit vid årets sut. Vid granskningen av de tio först inkomna panerna vade kommissionen en strikt inje och krävde nedskärningar på i genomsnitt 6 procent. Kommissionen har också indikerat att de återstående fördeningspanerna kommer att granskas ika noggrant som de tio första. Detta hade en tydig effekt på 28 års priser på utsäppsrätter. Måen i EU:s energipaket utgör basen för EU:s agerande i FN-förhandingarna som startar 27 och som gäer perioden efter 212. Det står redan kart att handen med utsäppsrätter även fortsättningsvis kommer utgöra EU:s viktigaste instrumentet för att midra kimatförändringarna. Stort behov av ökad kapacitet IEA:s rapport om den gobaa energianvändningen fram ti 23 pekar på att ett enormt investeringsbehov i energisektorn, både för att täcka den ökande efterfrågan och för att uppgradera befintiga energiinfrastrukturer. Enigt IEA:s utgångsscenario krävs mer än 2 bijoner doar för att utvecka energiförsörjningsinfrastrukturen gobat fram ti 23. Av detta behövs mer än 11 bijoner doar för att fördubba den gobaa energiproduktionskapaciteten, förnya den befintiga energiproduktionen och distributionsinfrastrukturen och att bygga upp nya energiförbindeser. Enbart Europa behöver, enigt IEA:s prognos, 928 GW i ny produktionskapacitet och investeringar i energiinfrastruktur för 17 bijoner doar. Den samade nordiska produktionskapaciteten uppgick ti 91 3 MW i sutet av 25. Förutom en modernisering av befintiga produktionsanäggningar krävs ny produktionskapacitet för att täcka både ökande efterfrågan och framtida kapacitetsminskningar det senare framför at på grund av ådrande kraftvärmeverk men också ti föjd av en de nedäggningar av kondenskraftverk som drivs med fossia bränsen. Efterfrågan på den nordiska marknaden förväntas öka ti nära 45 TWh fram ti 22, dvs. i genomsnitt med knappt 1 procent per år. Under 26 fanns kara panerna på ny produktionskapacitet i storeksordningen 4 TWh fram ti år 22 för den nordiska marknaden. Trots pågående paner och projekt för att öka kapaciteten krävs ytterigare ca 4 TWh ny produktion för att täcka den förväntade efterfrågan fram ti 22. Ny produktionskapacitet kräver ett ångsiktigt epris på över 4 euro per MWh för att täcka kostnaderna för kapita- and driftskostnader för kraftverk under deras minst 3-åriga ivsängd. Därför är stabia, konsekventa och förutsägbara investeringsramar nödvändiga för investerare. Konsoideringen fortsatte, men främst på kontinenten Den nordiska emarknaden är mycket fragmenterad i en europeisk jämförese och konsoideringen framskrider ångsamt. Mer än 35 energiproducenter, cirka 5 distributionsföretag och över 45 ehandesföretag finns på den nordiska marknaden. Fortum Årsredovisning 26 Verksamheten Marknadsutvecking 13

16 Fortum Årsredovisning 26 Verksamheten Marknadsutvecking 14 Fjärrvärme i Östersjöområdet Marknadens storek tota efterfrågan ~ 3 TWh/år Finand Danmark St: Petersburgsområdet Norge Batikum Sverige Poen Stora europeiska företag har agerat för att stärka sina positioner som edande aktörer på framtidens europamarknad genom både uppköp och investeringar. De stora aktörerna fortsatte att stärka sina positioner på gasmarknaden iksom att öka sina investeringar i förnybar energi. E.ON sökte aktivt att växa i den europeiska energisektorn, ti exempe genom budet på det spanska energiföretaget Endesa. Iberdroa ade ett bud på Scottish Power och Ene uttryckte intresse för att växa. Även Gazprom och CEZ sökte aktivt efter expansionsmöjigheter. Trots att fri konkurrens är hörnstenen i EU:s utvecking, inte minst för energisektorn, förekom åter natione protektionism i kampen om makten över energin, när regeringar vidtog åtgärder för att förhindra utändska förvärv. Fera änder agerade för att etabera ett starkt eget, nationet energiboag: I Spanien satte konkurrensmyndigheten upp hinder för E.ON:s övertag av Endesa. I Frankrike fortsatte sammansagningen av Suez och GdF. I Poen ändrade regeringen sin poitik i fråga om statigt ägda energitigångar från en tidigare panerad privatisering ti vertika konsoidering och fortsatt statig kontro. Den ryska energireformen fortskrider Den ryska ekonomin var fortsatt stark tack vare höga gasoch ojepriser. Detta innebar också en ökande efterfrågan på e och behov av ny kapacitet. 26 antog den ryska regeringen en prognos över kommande efterfrågeökning: nästan 5 TWh (som minst) fram ti 215, jämfört med 25 års efterfrågan på 939 TWh. Reformeringen av energisektorn, som ineddes för att säkra de enorma framtida investeringar som krävs i kraftindustrin och för att öka sektorns effektivitet, fortsatte under 26 med ett anta viktiga steg i både omstrukturering och iberaisering av marknaden. Omstruktureringen dvs. uppdeningen av de tidigare energiföretagen i des konkurrensutsatta företag och des regerade monopo, och formeringen av regionaa kraftboag (Territoria Generating Companies, TGC:er) och grossistboag (Whoesae Generating Companies, WGC:er) var ti största deen genomförd i sutet av 26. Ägandestruktur, % Övriga privata ägare Fortum Statigt eer kommunat ägande Även omorganiseringen av RAO UES-ägarskapet ineddes med den första börsintroduktionen av ett omstrukturerat produktionsboag, WGC-5, i oktober. WGC-5 och TGC-5 är först av de företag som enigt panerna ska skijas av från RAO UES, under första deen av 27. Omorganisationen av ägarskapet ti tigångarna i RAO UES beräknas vara sutförd i mitten av 28. Ytterigare aktieemissioner paneras i fera WGC:er and TGC:er redan under 27. En ytterigare aktieemission i TGC-1, där Fortum har ett aktieinnehav på ca 25 procent, paneras ti jui 27. En nyckefaktor i energireformen är iberaiseringen av konkurrensutsatta verksamheter. I september 26 anserades en het ny mode för grossistmarknaden, NOREM, viket signaerade den starka poitiska vijan bakom reformen. Samtidigt togs det impicita pristaket bort och spotpriset började sättas efter faktisk tigång och efterfrågan. Från och med den 1 september matchas a tigång och efterfrågan via spotmarknaden. Det finns dock fortfarande finansiea avta med regerade priser som täcker större deen av voymen. Dessa avta minskar effekten av ett iberaiserat energipris på verksamhetsresutatet för produktionsoch försäjningsboag. Andeen sådana avta kommer enigt panerna att minskas gradvis, för att het avskaffas 211. Detta gäer, enigt en framagd pan, förutom för bostadssektorn. Under 27 är tanken att marknaden ska utveckas ytterigare genom upprättandet av des en kapacitetsmarknad och des en finansie derivatmarknad. De betydande framstegen i reformarbetet i den ryska energisektorn, det stora investeringsbehovet, potentiaen i fråga om effektivitetsförbättringar och den starkt ökande efterfrågan återspegades i de västerändska företagens återuppväckta intresse för Ryssand. De festa av Europas edande aktörer uttryckte intresse för att deta i utveckingen av den ryska energisektorn. Fortsatt tiväxt i Poen och Batikum Den åriga kraftproduktionen i Poen och Batikum uppgår ti ca 17 TWh och fjärrvärmeproduktionen ti ca 14 TWh. I aa dessa änder förväntas efterfrågan på både e

17 Den ryska kraftmarknaden Epriset* på day ahead marknaden i den europeiska deen av Ryssand, euro/mwh Jan. Feb. Mars Apri Mai * Kapacitetstariffer exkuderad Juni Jui Aug. Sept. 23 Sept. 3 Sept. Okt. Nov. Dec. Jan. 27 och värme öka stadigt med hög årig tiväxttakt, sett ur ett europeiskt perspektiv, något som i sin tur drivs av en fortsatt stark ekonomisk tiväxt. Under 26 ändrade Poen sina tidigare paner på att privatisera enskida energitigångar och avbröt aa pågående processer. I mars 26 antog regeringen ett nytt program för den poska energimarknaden, ett program som innehö bidandet av fyra vertikat integrerade enheter över hea energikedjan med tigångar från kobrytning ti energieverans. Dessa panerade enheter har en existerande energiproduktionskapacitet på mean 7 och 1 MW, eförsäjningen varierar från 15 ti nästan 3 TWh och de har mean 2 5 mijoner kunder. Efter integrationsprocessen kommer de konsoiderade enheterna så småningom att devis privatiseras, men enigt den nuvarande injen kommer staten också fortsättningsvis att äga en kontropost. I den poska värmesektorn har privatiseringen av de största tigångarna i de större städerna ti största deen sutförts. Privatisering av mindre företag antingen pågår eer har ännu inte kommit i gång. Privatiseringen av kommunat ägda värmeboag har dock tappat i tempo. Emarknaderna i Estand och Lettand domineras av vertikat integrerade före detta monopoföretag. I Litauen är distribution och ehande devis privatiserade, medan kraftproduktionen ti största deen är statigt kontroerad. Stängningen av det itauiska kärnkraftverket Ignaina i sutet av 29 kommer att ha en stor inverkan på energibaansen i regionen. De nationea energiboagen har gått samman för att bygga ett nytt kraftverk. De batiska staterna fortsätter att iberaisera marknaden enigt kraven i EU-direktivet och siktar på en het öppen marknad den 1 jui 27 förutom Estand där en övergångsperiod fram ti 213 har bevijats. Käa: ATS Den ryska emarknaden är den fjärde största i värden, TWh, kraftproduktion USA Kina Japan Ryssand Indien Kanada Tyskand Frankrike Brasiien Nordiska änder Storbritannien Käa: IEA Fortum Årsredovisning 26 Verksamheten Marknadsutvecking 15

18 Investeringar Ökade investeringar Fortum Årsredovisning 26 Verksamheten Investeringar 16 Under året tikännagav Fortum nya kapacitetsinvesteringar som ökade företagets nordiska investeringsprogram ti 2,8 mijarder euro och kommer att ge ny kraftproduktionskapacitet på 1 5 MW. Gobat sett finns det ett enormt behov av investeringar i kraftproduktion för att möta växande efterfrågan och ersätta ådrande anäggningar. Efterfrågan på den nordiska marknaden förväntas öka ti nära 45 TWh fram ti 22. Under 26 var paner på ny produktionskapacitet i storeksordningen 4 TWh fram ti år 22 kara på den nordiska marknaden. Uppgraderingspanerna för kärnkraftsanäggningarna i Sverige fortsatte dock sköts uppgraderingarna för Forsmark upp med ett år (ti ) på grund av probemen vid kraftverket under sommaren och hösten 26. Bygget av den femte reaktorn i Finand gick också framåt, men även här sköts drifttagandet upp från 29 ti 211. Dessutom framskred panerna på fera kraftvärmeanäggningar (CHP), kombinerade gas- och ångturbincyker (CCGT) och vindkraftparker. Som en ansvarsfu marknadsaktör utvärderar Fortum fortöpande möjigheter att investera i ny produktionskapacitet. Vid sutet av 26 omfattade Fortums investeringsprogram 2 8 mijoner euro, viket ger motsvarande ca 1 5 MW kraftproduktionskapacitet på den nordiska marknaden. I egenskap av minoritetsägare detar Fortum i uppgraderingarna av de svenska kärnkraftverken Oskarshamn och Forsmark. Fortums ande av den panerade ökningen av produktionskapaciteten uppskattas ti 25 MW. Uppgraderingarna beräknas vara kara 212, men för en de av dem krävs tistånd som ännu inte har meddeats. I Finand detar Fortum med ca 25 % i andets femte reaktor viket motsvarar en kapacitet på ca 4 MW. Fortum har en pan för renovering av vattenkraftverk som sträcker sig ti 215, men ti största deen kommer arbetena att vara kara 21. Panen täcker fera av Fortums het eer devis ägda kraftverk i Finand och Sverige och kommer att ge ungefär 15 MW i ytterigare kapacitet. Fortum är ett edande företag inom fjärrvärme och kraftvärmeproduktion på den nordiska marknaden. Fortum panerar att bygga ett biobränseedat kraftvärmeverk i Värtan i Stockhom, med en ungefärig produktionskapacitet på 14 MW eektricitet och 3 MW värme. Arbetet beräknas börja år 21. Vid årsskiftet pågick beredningen av en ansökan om mijötistånd. Sommaren 26 tikännagav Fortum att ett nytt kraftvärmeverk ska byggas i Esbo Finand efter förvärvet av E.ON Finand (nu Fortum Esbo) från E.ON. Enheten beräknas få en produktionskapacitet på upp ti 3 MW eektricitet och 24 MW värme. Den uppskattade kostnaden för kraftverket är 2 mijoner euro. Kraftverket bevijades mijötistånd under hösten och anbuden för byggandet hade ämnats in vid årssutet. Arbetet påbörjas enigt panerna i sutet av 29. Förutom att investera i ny kraftvärmekapacitet utvärderar Fortum fortöpande möjigheterna att byta ut bränsen i befintiga kraftverk mot mer mijöväniga aternativ. Fortum har fera sådana paner på gång. I december 26 presenterade Fortum en pan på att bygga ett gaskombikraftverk för beastningstoppar, i Ingå, Finand. Enheten beräknas vara igång senast 29 med en kapacitet på upp ti 3 MW. En ansökan om mijötistånd ämnades in före årssutet. Det sutgitiga investeringsbesutet paneras under 27. Förutom att investera i ny kraft- och värmeproduktion på den nordiska marknaden genomför Fortum också investeringar i andra fokusmarknadsområden. Fortum äger strax över 25 % av aktierna i det regionaa produktionsboaget TGC-1 i nordvästra Ryssand. TGC-1 genomför ett stort investeringsprogram i syfte att öka eproduktionskapaciteten med 5 %, det vi säga över 3 MW, ti år 215. En börsnotering kommer enigt panerna att genomföras under sommaren 27 för att bidra ti finansieringen av investeringsprogrammet. I sutet av 26 ade Fortum fram en pan på att investera i ett nytt kraftvärmeverk i poska Częstochowa. Det ko- och biobränseedade kraftvärmeverket beräknas vara i drift i sutet av 29 med en produktion på 12 MW värme och 64 MW eektricitet. Den uppskattade kostnaden för kraftverket är 95 mijoner euro. I början av januari 27 tikännagav Fortum att AS Fortum Tartu, som ägs ti 6 % av Fortum och ti 4 % av AS Giga, panerar ett bygga ett nytt kraftvärmeverk i Tartu i Estand. Kraftverket kommer att ha en produktionskapacitet på cirka 52 MW värme och 25 MW eektricitet. Det kommer att drivas med okat producerade biobränsen och torv och ersätter naturgasedad produktion. Den beräknade kostnaden är 6 mijoner euro och bygget av kraftverket kommer enigt panerna att påbörjas i sutet av 28. Förutom investeringar i kraft- och värmeproduktion har Fortum en omfattande investeringspan på 7 mijoner euro för att öka everenssäkerheten i oka- och regionnäten. Fortum investerar också 24 mijoner euro i automatisk mätaraväsning (Automatic Meter Management, AMM). AMM kommer i en inedande fas att börja användas i Sverige, medan de övriga nordiska änderna kommer att föja efter i ett senare skede. Totat uppgick investeringarna ti 412 mijoner euro i verksamheten. Dessa investeringar syftar både ti att möta kommande agstiftning och att öka produktiviteten i och underhået av existerande anäggningar. Fortums investeringar i forskning och utvecking samt personautvecking behandas mer i detaj i respektive avsnitt i årsredovisningen, sidorna 17 och 36.

19 Forskning och utvecking Fera nya forsknings- och utveckingsprogram anserades År 26 ökade tempot i forskning och utvecking fera nya program anserades och fokus skiftades mot ångsiktiga utveckingsinitiativ. Teknisk sakkunskap är av stor betydese i strävandet mot att skapa en håbar, effektiv och tiföritig kraft- och värmeproduktion. Modern teknik spear en avgörande ro i nya ösningar för förbättrad driftsäkerhet i edistributionen samt i utveckingen av förstkassiga drift- och underhåstjänster. I gränssnittet mot kunder bir utveckingen av nya tekniker at viktigare särskit som en föjd av den växande efterfrågan på energieffektiviseringstjänster. Fyra nyckeområden inom forskning och utvecking Fortum har identifierat fyra nyckeområden där forskning och utvecking är avgörande för att säkra och stärka företagets tekniska konkurrenskraft i framtiden. Utveckingsinsatserna koncentreras ti föjande områden: Möjiggöra tiväxt genom investeringsmöjigheter i nya produktionsteknoogier, att skapa nya affärsmöjigheter samt genom att stödja strukture tiväxt. Främja håbar utvecking genom att skapa nya investeringsmöjigheter i förnybara energikäor, förbättra utnyttjandet av biobränsen och återvunna bränsen samt att utvecka kunskapen om utsäppsfri produktion med fossia bränsen. Säkra en ångsiktig teknikbas genom att arbeta med oika tekniska framtidsscenarier och på ett tidigt stadium ackumuera kunskap för att kunna förutse paradigmskiften i energibranschen. Stödja företagets dagiga verksamhet genom att säkerstäa den tekniska expertis som krävs för att Fortum ska vara en förebid inom produktion och distribution av kraft och värme. Under år 26 har Fortum initierat fera nya forsknings- och utveckingsprogram inom ramen för de fyra nyckeområdena. Jämfört med tidigare år är nu fer program inriktade på att uppnå konkurrensfördear på ång sikt istäet för att i huvudsak syfta ti att säkra konkurrenskraften i den dagiga verksamheten. Aktuea program visas i tabeen nedan. Effektivitet via nätverkande Fortum vi vara en föregångare när det gäer att förstå och tiämpa nya tekniker och har vat ett pragmatiskt tivägagångssätt för att organisera arbetet med forskning och utvecking. Att skapa väfungerande nätverk och partnerskap med forskningsorganisationer, ingenjörsföretag och teknikeverantörer är en viktig de av Fortums pragmatiska angreppssätt. Genom att deta i oika partnerskap och samarbeten i forskningsprogram är det möjigt för Fortum att ta de av den energitekniska utveckingen, något som skue kräva omfattande investeringar om arbetet skue bedrivas internt. Interna insatser koncentreras på identifierade nyckeområden, där Fortum strävar efter att uppnå en hög kompetensnivå. Dessa områden har strategisk betydese för Fortum och ti dem hör exempevis kärnkraftssäkerhet. Branschtypisk satsning på forskning och utvecking Koncernens totaa utgifter för forskning och utvecking år 26 var 17 mijoner euro (14 mijoner euro år 25). Den ökade satsningen kan huvudsakigen hänföras ti nya program och aktiviteter som initierats under 26. Fortums satsning på forskning och utvecking uppgår ti,4 % av nettoförsäjningen (,4 % år 25) och,6 % av övriga kostnader (,6 % år 25). Siffran är i inje med genomsnittet vid jämförese med rapporterade investeringar (% av försäjing) i forskning och utvecking i andra europeiska kraft- och värmeföretag. Fortum Årsredovisning 26 Verksamheten Forskning och utvecking 17 Fortums FoU-program Möjiggöra tiväxt Främja håbar utvecking FoU fokusområden Säkra en ångsiktig teknikbas Framtida produktionsteknik Utsäppsfri fossi kraftproduktion Tiväxt inom biobränsen Energioptimering för kunder Tiväxt i Ryssand Säkerhetsarbete inom kärn- och vattenkraft, bränsen, restprodukter, forskning etc. Stödja företagets öpande verksamhet

20 Energi som addar dina batterier.