Undersökningar över vattenhaltens betydelse för barrträdsfröets kvalitet vid förvaring

Transkript

1 Undersökningar över vattenhatens betydese för barrträdsfröets kvaitet vid förvaring Studies oj the importance of water content for the quaity of con[fer seed during storage av EINAR HUSS MEDDELANDEN FRÅN STATENS SKOGSFORSKNINGSINSTITUT BAND 44 NR 7

2 INNEHALLSFÖRTECKNING Sid. Förord... 3 Inedning Kap. I. Undersökningens panäggning och utförande samt frömateriaet 8 I undersökningen beaktade faktorer Undersökningsmetodiken ro Kap. II. Några exempe på barrträdsfröets vattenabsorberande förmåga. II Kap. III. Försöken med förvaring i exsickatorer Grobarheten ooo-kornvikten Friandssådderna Kap. IV. Försöken med förvaring i gasfaskor Grobarheten ooo-kornvikten Pantvikten Friandssådderna A. Pantanta B. Pantavgång C. Pantutvecking D. Sambandet mean pantvikt och pantanta Kap. V. Sammanfattning Använd itteratur..., Summary... 52

3 Förord Det svenska skogsodingsprogrammets förverkigande kräver stora kvantiteter barrträdsfrö årigen. Tigången på färskt frö är ofta otiräckig, åtminstone i Norrand, där dessutom tidsintervaerna mean goda fröår kunna vara ånga. Ett het decennium kan förfyta mean två grankottår, under viken tid skogsbruket är praktiskt taget het hänvisat ti användning av agrat granfrö. Varje år inäggas för agring under ängre eer kortare tid betydande och dyrbara frömängder i vårt and. Tungt vägande skä finnas såedes för att fröagringen ska verkstäas på ämpigaste sätt och för att i övrigt frömängderna atid skoa behandas med största omsorg. Härvid böra vi ha i minnet, att varje sänkning av grobarheten genom en oämpig behanding medför en förhåandevis större försämring av pantresutatet i skogen eer i pantskoan. Fröskador kunna grundäggas redan vid kottinsamingen, och skador kunna sedan uppstå under hea behandingsproceduren ända ti dess fröet sås ut i markerna. Under ängre tids förvaring inverkar fröets vattenhat i mycket hög grad på frökvaiteten. Orsakerna ti att en he de av de fröpartier, som agras i vårt and, snart nog påtagigt försämras, kunna säkerigen sökas i en skadig vattenhat hos fröet. Särskit gäer detta då förvaringstemperaturen samtidigt har varit oämpig. Avsikten med föreiggande uppsats är huvudsakigen att ämna en redogörese för undersökningar över vattenhatens stora betydese vid agring av frö. Måsättningen vid undersökningarna har främst varit, att konstatera de uppkomna skadornas storek på grobarheten hos fröer med skida vattenhater och som förvarats under oika tider och i oika temperaturer, samt att söka fixera vattenhatens gränser (högsta och ägsta), inom vika ett barrträdsfrö bibehåer sina ursprungiga egenskaper mest tifredsstäande under en ängre tids förvaring. Med kännedom härom skue ifrågavarande agringsskador kunna förebyggas och kanske het undvikas. Undersökningen har vidare sträckt sig ti studier av fröskadornas inverkan på pantbidningsförmågan och pantutveckingen efter groningen i aboratorium och på friand. Försöksresutaten ha icke underkastats någon ingående matematisk utredning genom närmare studium av korreationer mean de undersökta faktorerna: vattenhat, groningsprocent, r ooo-kornvikt, pantvikt, pantprocent, pantstorek och pantavgång. (De tre sistnämnda faktorerna utgöra observar*-m edd. från Statens skogs forskningsinstitut. Band 44: 7

4 4 EINAR HUSS tioner på friand.) Meningen är, att en sådan utredning eventuet ska göras i samband med framäggande av resutat från andra, närstående undersökningar. Försöken påbörjades i iten skaa år 1948, utökades åren 1949 och Laboratorieförsöken avsutades i huvudsak år Under detta år och under åren 1952 och 1953 ha särskit resutaten av sådder på friand studerats. Vid 1949 års aboratorieförsök användes ett ferta exsickatorer, i vika bestämda reativa uftfuktigheter k11nde håas konstanta under fröets förvaring genom närvaron av vissa ämnen. Exsickatorerna städes i ordning för avsedd användning av docenten E. RENNERFEL T. Han utförde samtidiga undersökningar över mögesvamparnas uppträdande hos fröproverna, som förvarades i exsickatorerna. Resutaten härav komma att framäggas av RENNERFELT. Ti avdeningsföreståndaren, professor LARs TIREN, framför författaren ett varmt tack för granskning av försöksresutaten och den föreiggande redogöresen. Groningsanayser och andra aboratoriebestämningar ha utförts av biträdena WIVA KRISTOFFERSSON och KERSTIN SVEDELL samt sådder och revisioner av skogsmästaren HANS ÅsTRÖM och skogvaktaren GöRAN WALL BERG. Ti dessa medhjäpare riktar författaren ett varmt tack för vä utförda arbeten. Experimentafätet i apri EINAR Huss

5 Inedning A praktisk fröförvaring syftar ti att bevara fröets ursprungiga egenskaper, även de ej färdigbidade, under tiden från kottinsamingen eer kängningen, ti dess fröet sås ut för groning. Om barrträdsfrö ska kunna bibehåa sina groningsegenskaper en ängre tid, måste förvaringen ske på sådant sätt, att fröet håes vid fut iv, men att samtidigt de groningsutösande, kemiska processerna inuti fröet och cedeningen, som föregår groningen, icke få utveckas så ångt, att groningen påbörjas eer att fröets ivsfunktioner nedsättas på något annat sätt. - Däremot vija vi gärna, att eftermognadsprocessen ska fubordas så ångt som möjigt, när fröet befinner sig i detta tistånd av dvaa. - Fröförvaringsmetoden bör atså ta sikte på att håa fröets ivsyttringar på ett minimum, och ju bättre detta kan ske, desto ängre tid kan fröet håas vid iv och desto större de av pantbidningsförmågan sparas. I detta sammanhang kan det vara ämpigt att definiera groningens inträdande och att karägga skinaden mean frövia och frödvaa. Ett frö har börjat gro (enigt skogsavdeningens praktiskt syftande definitioner), när rotämnets spets har trängt utanför fröskaet. Groningens början kan atså iakttagas med botta ögat. Frövia bör skijas från frödvaa. Frövian är ett av inre orsaker hos fröet betingat tistånd, den mognadsprocess, som vissa frösorter måste genomgå för att kunna gro. Frövian kan vara av oika sag. Cembrataens frö ger ett exempe. Detta frö kan igga i marken upp ti r8 månader, innan det gror. Frödvaan däremot orsakas av yttre förhåanden och är ett tistånd av overksamhet, som fröet bir påtvingat utifrån (JoHANNSEN, rgr6-zr). När fröet ämnar dvaan, bi ceväggarna genomsäppiga för vatten. Vid fröförvaring gäer det atså att bevara fröets tistånd av dvaa. Men detta är icke nog. Under dvaan - även om den är mångårig - försiggå i fröet vissa ivsyttringar. Svampar och bakterier äro också atid redo för ödeäggande angrepp. Luft, jus, värme och fuktighet i vissa proportioner äro också redo för att väcka fröet ur dvaan, då förhåandena bi gynnsamma. Livsfunktionerna under dvaan yttra sig i fröets andning, som man brukar säga. A andning- hos både växter och djur- är ju en oxidation av närings-

6 6 EINAR HUSS ämnen, varvid kodioxid och vatten äro de huvudsakiga sutprodukterna. Andningen kan med utesutande av många kompicerade och ti stor de outforskade meaned, uttryckas enigt föjande schema (KosTYCHEW, rgz7): C 6 H = 6 C Hp kg-kaorier. Syret för andningen erhåes från fröets reservnäring. En de av detta syre användes ti andra processer. Får reservnäringen absorbera vatten, kommer syret i detta att öka andningen. Denna bir ätt för snabb, och fröet mister sin vitaitet, het eer devis. Temperaturen har härvid också stor betydese (GROVEs, rgr7). Faktorerna fuktighet, värme och uft stå i intim växeverkan med varandra vid fröets andning. Ljus stimuerar också andningen hos juskänsiga frön (KIPP, rgzg). Grundorsakerna ti fröets försämring eer död ti föjd av den här mycket summariskt omnämnda andningsproceduren eer som föjd av andra omständigheter skoa icke diskuteras här. Många forskare ha gjort omfattande undersökningar över dödsorsakerna och sökt förkara den uppkommande förusten i groningsförmåga hos oika frösorter, som förvarats och behandats på oika sätt. Den ene anser, att den agrade näringen i fröet förstörs genom för snabb andning (CROCKER, rgr6). Andra forskare framhåa oxidering och förstörese av enzym som den troiga orsaken (DuvEL, rgo4, WHITE, rgog). Koaguering av proteiner efter viss förvaring anges också som orsak ti fröförsämring. Det skue då röra sig om en påtvingad, kemisk eer mekanisk koaguering. I varje fa veta vi, att frö i dvaa icke har möjighet att fya på det näringsförråd, som konsumerats vid andningsproceduren, viket t. ex. en växande panta kan göra. Nya ceer kunna ej bidas för att ersätta de döda (BALDWIN,. r942). Vi veta också något, som gäer vid a behanding av frö, -nämigen att om ett frö har skadats på ett eer annat sätt t. ex. genom väta eer oämpig temperatur, återfår detta frö adrig sin ursprungiga pantbidningsförmåga (ELIASON och HEIT, rg4o). Dessutom veta vi, att om groningen i fröet en gång har börjat och utveckats ti en viss grad, så är en tibakagång ti dvaa omöjig. Fröna måste få möjigheter att färdiggro, annars försvagas de och dö. Värmegraden och fuktighetshaten hos fröet har stor betydese för andningens snabbhet. BALDWIN (r942) säger, att vattenhaten hos fröet har ett avgörande infytande på andningens styrka. Han anser också, att embryot är mer aktivt vid andningen än endospermet. KOLKWITZ (rgor) fann, att hos r kg spannmå (i dvaa) med I4-I5 procents vattenhat utveckades på 24 timmar vid I8 C I,4 mg C02 20 c J,5 >) )) 52 C ,0 >>

7 44:7 VATTENHALTEN OCH BARRTRÄDSFRÖETS FöRVARING 7 och att r kg utveckade vid r8 C på 24 timmar vid II% vattenhat... 0,35 mg co % )) 1,40 )) )) 19,6% )) 123,oo )) )) 20,5% )) 359,oo )) )) 30,0% )) 2 ooo,oo )) )) J3eträffande ovanstående undersökning anför HEINRICH (1913), att det är vä tänkbart, att ett fuktigt frö, som agras i ufttätt kär, försämras på grund av avsaknad av syre, då ivsyttringarna öka av någon orsak, och denna försämring sker snabbare ju fuktigare fröet är vid en samtidig stegring av värmen. Därvid bör observeras, att en höjning av värmen ångt ifrån har samma inverkan på andningen som en höjning av fuktigheten. Fera forskare påvisa vattenhatens betydese för fröets ivsängd vid förvaring, såsom t. ex. DuvEL (1904), BATES (1929 a, 1930), Moss (1938), ScHMIDT (r926 a, 1937), BoRNEBUSCH (r95o). DuvEL anför b. a. fröets fuktighetshat som huvudfaktorn för bevarandet av fröets ivsängd. BATES fann, att tafrö, som inades ti förvaring, då reativa uftfuktigheten var ca 30 procent och fröets fuktighetshat var 6 %, bibehö sin kvaitet vä, Moss fann, att aspfrö bevarade sin grobarhet bäst, om det förvaradesi-5o C och om fuktighetshaten var högst ro procent. J3oRNEBUSCH fann vid sina försök b. a., att ett par granarters frö samt björkfrö bibehöo sina ursprungiga kvaiteter bäst, när fröets fuktighetshat var {) procent och förvaringen skedde i sutna kär vid + r o C--3 o C. Cox (r9rr) fann, att tafrö behö sin grobarhet bäst under 3 år vid förvaring i ködtemperatur. MIRov (1937) fann, att en de ojor i vissa tafröer voro obeständiga med avseende ti sin moekyära struktur, och att ojorna försvunno eer avsevärt minskades vid fröets förvaring i värme. HoFFMAN (r9o6) kunde bestämma fröers insamingsorter med edning av medefuktighetshaten hos fröet ifråga och erfarenhetstabeer från skida orter. Ett frösag kunde tänkas ha oika hygroskopiska egenskaper på skida orter, beroende på t. ex. nederbörd och temperatur i medeta på orten ifråga. :2*-Medd. från Statens skogsforskningsinstitut. Band 44:7.

8 8 EINAR HUSS Kap. I. Undersökningens panäggning och utförande samt frömateriaet Av de första försöken framgick, att reativt små vattenmängder, som tiförts fröproverna, åstadkomma en betydande sänkning av grobarheten vid vissa förvaringsmetoder och efter fyra månaders förvaringstid. Med anedning av dessa resutat panades undersökningen i större skaa. De faktorer, som varit föremå för undersökning och huvuddragen av undersökningsmetodiken angivas i föjande översikt. I undersökningen beaktade faktorer 1. Frösorten De första försöksresutaten visade förutom den ovan nämnda grobarhetförsämringen, att det fanns skä för antagandet, att en frösort med hög grobarhet icke förhåer sig ika som en frösort med åg grobarhet under ensartat förvaringssätt. I amänhet är det ju också så, att ett utsäde med goda groningsegenskaper reagerar annorunda än ett utsäde med sämre egenskaper för viss behanding. Vid försöken användes därför paraet två tafröer av ikartad, norrändsk proveniens och samma åder men med avsevärt skida groningsegenskaper. Den ena frösorten benämnes >>den goda. frösortem och den andra >>den dåiga frösortem. De båda, paraet undersökta. fröerna hade efter kängningen förvarats i ufttäta kär vid + 5o C. Anays Höjd ö. h. Grobarhet Fuktkvot I ooo-kornnr m % % vikt gr Benämning 1675 Den dåiga frösorten r so 23 J,4 4,28 r674 Den goda frösorten... r s 94 J, I 4,69 rzo6 Den dåiga frösorten... r so 4I J,7 4,4I 3IJ9 Den goda frösorten... r s 94 J,S 4,68 Ti förberedande försök och speciea, hithörande försök med huvudsakigen jämsidigt kontroerande syfte ha dessutom använts ett zo-ta andra fröer.

9 44:7 VATTENHALTEN OCH BARRTRÄDSFRÖETS FöRVARING 9 2. Fröers vattenabsorberande förmåga Dessa undersökningar ha inskränkt sig ti enka försök för att konstatera t. ex. med viken hastighet fröprover absorbera uftfuktighet vid viss temperatur, fröers vattenhater efter vissa behandingar i institutets okaer samt ti att karägga andra dyika spörsmå av intresse. J. Den ägsta och den högsta vattenhaten, som fröerna kunde tåa utan kvaitetsförsämring. Ett av undersökningens syftemå var ju, att söka bestämma den maximaa vattenhat, som ett frö kunde tåa utan försämring av kvaiteten under en viss förvaring. Under en kort förvaringstid och i en viss temperatur kunde fröets kvaitet kanske bevaras vid en hög vattenhat. Det var också av intresse att undersöka fröprover med mycket åg vattenhat. Hea skaan nedifrån och upp ti fuktighetsmättnad kom därför att användas. Vid I949 års försök användes som förut sagts exsickatorer ti förvaring av fröproverna. Antaet exsickatorer deades upp i grupper om 5 st. i varje (se nedan) och en sådan grupp hade föjande fuktigheter: I exsickator med 20% reativ uftfuktighet I >> >) 58% >) I >> >> 8I% >) >) I >) 93% >> I >) IOO% >> Vid I950 års försök användes fröprover med vattenhater från 3 pjocent upp ti ca 40 procent av torrvikten. Förvaringen skedde i gasfaskor. 4 Förvaringstemperaturen Vid I949 års försök skedde förvaringen i temperaturerna + 5o C och + 22 c. 5 Förvaringtiden. Vid I950 års försök användes,--5o C, +5o C och + 20 C. Undersökningen syftade ti att också ämna en uppfattning om, huru änge ett fröprov med viss vattenhat kunde förvaras på vis.st sätt utan att kyaiteten försämrades. Förvaringstiderna kommo därför att sträcka sig från I upp ti I8,8 månader.

10 IO EINAR HUSS 6. Frömateriaers kvaitet Endast fefria fröer användes, d. v. s. sådana, som ej varit utsatta för feaktiga behandingar. Vid varje försöks början utfördes bestämningar av fröets: a) grobarhet och tomfröinnehå b) vattenhat c) r ooo-kornvikt d) pantvikt efter ro dygns groning. (Ej bestämd på aa fröprover.) Samtiga fröer voro vä rensade. 7 Pantprocentert på friand Av andra undersökningar har det tydigt framgått, att fröprover med vissa skador ämnat förhåandevis ägre groningsresutat på friand än fefria fröprover - vid sådd med samma anta grobara frön - och ateftersom skadornas storek ökade, ha skinaderna i pantprocent ökat proportionsvis ännu mer. Detta förhåande var av intresse att karägga även i denna undersökning. Dessutom var det av värde att studera sambandet mean fröprovernas groningsprocenter i ]ACOBSENS apparat och pantprocenter på friand, pantavgång samt pantutvecking på friand. 8. Pantutveckingen på friand Av samma skä, som anförts under punkt 7, studerades pantutveckingen på friand genom: a) pantavgången efter första vegetationsperioden fram ti sutet av den andra b) pantviktsbestämningar av två-årspantorna. Undersökningsmetodiken 1. Förberedande åtgärder och försök Fyra grupper av exsickatorer gjordes i ordning (av RENNERFELT) med de uftfuktigheter, som ovan under p. 3 angivits. Enär det kunde tänkas, att de i exsickatorerna inagda ämnena kunde ha skadiga verkningar på fröproverna, utfördes kontroerande groningsanayser häröver. Försök utfördes för bestämningar av fröers vattenabsorberande förmåga. Fröprovet vägdes, insattes i en bestämd, viss uftfuktighet och vägdes sedan

11 44: 7 VATTENHALTEN OCH BARRTRÄDSFRÖETS FÖRVARING II med vissa tidsintervaer. Vägningarna fortsattes ti dess fröprovets vikt bev konstant, och vattenabsorbtionen atså nått sitt maximum. Bestämning av ett fröprovs vattenhat har skett i enighet med skogsavdeningens instruktion härför, viken överensstämmer med den s. k. standardmetoden såsom denna återgives i instruktionen för Association of Officia Seed Anayses of North America (r937). Ett fröprovs vattenhat angives av fröets fuktkvot d. v. s. vattnets vikt i procent av fröets torrvikt. (Med ett ämnes vattenhat uttryckt i procent avses vattnets vikt i procent av ämnets råvikt.) Groningsprocenten angives.atid utan tomfrö. 2. Försöken med fröförvaringen i exsickatorer Med en månads tidsinterva togas två mindre fröprover ur varje exsickator. Det ena provet användes ti groningsanays och det andra för bestämning av fuktkvoten. Friandssådderna utfördes i pantskoa. Varje försöksed upprepades på 5 bock. Frömängden var zoo grobara frön per r m såddrand. Revisioner utfördes första och andra hösten efter sådden. J. Försöken med fröförvaring i faskor Sedan fröprovet hade tiförts en bestämd fuktighetsmängd och fuktkvoten bestämts, igenkorkades och ackades faskorna. Som förut angivits användes här temperaturerna - 5o C, + 5o C och + Z0 C. I var och en av dessa temperaturer inades serier av faskor. Varje serie innehö ro st. faskor med oika, stigande vattenhater. Efter viss förvaringstid studerades samtidigt en serie från var och en av de tre förvaringstemperaturerna beträffande fruktkvot, groningsprocent och pantvikt. Friandssådder i pantskoa utfördes även vid dessa försök på enahanda sätt som ovan beskrivits. Kap. II. Några exempe på barrträdsfröets vattenabsorberande förmåga Syftet med de. nedan beskrivna, enka försöken avsåg närmast att ämna exempe på, hur fuktigheten hos frö kan förändras under praktiskt handhavande och att beysa fröets möjigheter att upptaga fuktighet från atmosfären ti hater, som enigt de föjande undersökningarna ha visat sig inverka på kvaiteten under förvaring.

12 12 EINAR HUSS Fuktkvot o ) 8 6 o dyqn 4 2 o o O % Lufta:ns ra:ativa fuktiqhet Fig. r. Medefuktkvoten hos fyra fröer steg snabbt, när uftens reativa fuktighet ökade. The average damp quotient for the four seeds raserapidyas the reative atmospheric moisture rose. Vattnet i fröprover, som uppvärmdes ti + ros o C under uftväxing, hade försvunnit efter ca 4,5 timmar. Utom vatten försvinner även en de fyktiga ämnen. Denna viktsförust syntes utgöra I a z procent. Omedebart efter kängning, avvingning och rensning höo sig fröernas fuktkvoter i genomsnitt omkring 4 procent i institutets arbetsokaer för kott och frö. Efter ca 3 dygns förvaring i öppna kär hade fröpartiernas fuktkvoter stigit med i genomsnitt havannan procentenhet. Försöken utfördes under vintermånaderna och i varierande reativa uftfuktigheter. En bid vinterdag kunde ett ca en tum tjockt fröager öka sin fuktkvot med 1,5 procentenheter, från 7,5 procent ti 8 procent, under förvaring 4 timmar i ett uthus. Efter ca 30 timmar var fuktkvoten fördubbad eer 14,4 procent. I skogsavddningens kyskåp med + 5o C temperatur kunde fröprovers fuktkvoter vissa dagar stiga ti 9 och ro procent på reativt kort tid. Fig. r visar ett exempe på, hur i medeta fyra tafröprover absorberade uftfuktighet i en rumstemperatur. Frösorterna pacerades i en exsickator tisammans med en petriskå med vatten och en hygrograf. Efter ett dygn hade fröernas fuktkvoter stigit från 7 procent ti i medeta 9,3 procent. Reativa uftfuktigheten hade samtidigt stigit från 23 procent ti 65 procent. Det är sjävkart, att hade den reativa uftfuktigheten varit mycket hög i exsickatorn redan vid försökets början, så hade fröerna absorberat fuktigheten

13 44= 7 VATTENHALTEN OCH BARRTRÄDSFRÖETS FÖRVARING 13 Fröprovds. vikt Qram O.oo "F--.---, ,-.---,--,---,-,---,-.----,,---,--,---,.--, O dy(!n FörvarinQstid Fig. 2. Ett exempe på hur en viss vattenhat avdunstade från ett frö vid öppen förvaring i- 10 C. An exampe of how a given water content evaporated from a seed in open storage at - I0 C. betydigt hastigare. Ett iknande försök i vattenmättad uft har ti resutat, att fröets fuktkvot steg ti 13,6 procent under tre dygn. A v de anförda exempen torde framgå, att barrträdsfrö med en viss fuktighetshat, som förvaras i uft med en högre fuktighetshat, absorberar uftfuktigheten ganska hastigt och ti dess att fröet uppnått uftens fuktighetshat. Vattenupptagningen sker snabbast i början, under de första timmarna och dygnen, för att senare gå i ångsammare tempo. En utjämning av fröfuktigheten och uftfuktigheten äger givetvis också rum, då frö har större fuktighetshat än den omgivande uften. Vattenavdunstningen sker även om fröet är fruset. Fig. z visar resutaten av ett dyikt frysförsök Av två fröprover om vardera 5,1o gram, fick det ena upptaga en viss mängd vatten, varefter det vägde 6,86 gram. Proven ades sedan i kyskåp (- 10 C) i öppna kär. Efter drygt två veckor voro provens vikter åter 5,1o gram. Den reativa uftfuktigheten var densamma vid försökets början och sut. Fig. 3 visar den reativa uftfuktighetens åriga period i Uppsaa under åren GusTAF TrMBERG (1go8) säger beträffande den reativa fuktighetens dagiga gång i Uppsaa: >>om vintern håer den sig i medeta omkring go procent med endast obetydig sänkning vid middagen; om sommaren däremot, när t. o. m. den absouta fuktigheten har ett minimum på middagen, får den reativa fuktigheten mycket stor ampitud och varierar i medeta i jui från go procent vid souppgången ti några och femtio procent vid tiden för högsta temperaturen>>.

14 I4 EINAR HUSS Vid praktiskt handhavande och förvaring av frö, utsättes detta under hea året för stora risker att snabbt absorbera betydande mängder vattenånga från uften. Dennas vattenångehat är ofta så hög, att den, som undersökningsresutaten i det föjande komma att visa, får skadiga inverkningar på fröets kvaitet vid vissa förvaringsmetoder. Rea! iv 'uftfuk!i(!h d % L. O r-.-~ Jan. Febr. Mars Apr. Maj Juni Jui Au(. Sept. Okt Nov. Dec Fig. 3 Fuktighetens åriga period i Uppsaa. r887-igo6. Efter GusTAF TrMBERG. Annua period for moisture at Uppsaap r887-rgo6. After GusTAF TrMBERG. Kap. III. Försöken med förvaring i exsickatorer Försöksmetodik~n och de använda frösorternas data återfinnas under kap. I. Fröprover uttogos under förvaringstiden en gång varje månad för groningsanayser samt bestämningar av fuktkvoter och svampfora. För att icke överbeasta figurerna ba å dessa icke medtagits aa månadsresutat. För övrigt hänvisas ti tab. I. Det bör här framhåas, att upprepade och vid skida tidpunkter utförda groningsanayser av en och samma frösort säan giva exakt ika groningsprocenter. Spridningen är i amänhet större hos en >>dåig>> frösort än hos en >>god>> frösort. Hos den förra kan spridningen många gånger vara betydande. I. Förvaring i +5 C Grobarheten A. Den dåiga frösorten Fig. 4 åskådiggör sambandet mean grobarheten och reativa fuktigheten i exsickatorn efter respektive 2, 4 och 7 månaders fröförvaring. Efter 2 månader i 93 procent och Ioo procent reativ fuktighet syntes fröets. grobarhet börja försämras. En mer påtagig fröförsämring inträdde dock först efter 4 månaders förvaring. Någon större försämring av frökvaiteten hos. prover från ca 6o procent och ägre reativa fuktigheter kunde icke påvisas. efter hea förvaringstiden, 7 månader. Fig. 5 visar sambandet mean grobarheten och fuktkvoten.

15 44:7 VATTENHALTEN OCH BARRTRÄDSFRÖETS FÖRVARING IS Grobarh<Zt % JO 20 Luft,zns reativa fuktiqhet Fig. 4 Grobarheten hos den dåiga frösorten efter ca z (--), 4 (---) och 7 (-.-.-) månaders förvaringar i oika reativa uftfuktigheter. Temperatur + 5o C. Germinabiity in the poor sort of seed after about 2 (--), 4 (---) and 7 (-.-.-) months' storage at different reative atmospheric moistures. Temperature + 5o C. När fröets fuktkvot översteg S a g procent, började grobarheten att sjunka efter endast några få månaders förvaring. Den fuktkvot, vid viken frösortens grobarhet försvunnit het efter viss tids förvaring, kunde icke visas exakt i detta försök, enär försöksmateriaet Grobarhet /..O B % Fuktkvot Fig. 5 Sambandet mean grobarhet och fuktkvot hos den dåiga frösorten efter ca z (--), 4 (---)och 7 (-.-.-)månaders förvaringar i +5 C. Reation between germinabiity and damp quotient in the poor sort of seed after about 2 (--), 4 (---) and 7 (-.-.-) months' storage at + 5 C. saknar prover, förvarade i reativa fuktigheter mean ss procent och SI procent. Detta förhåande är dock av mindre praktisk betydese, det viktigaste är att veta, vid viken fuktkvot grobarheten börjar att försämras. Fig. 6 visar, hur fröets vattenhat ändrades efter oika förvaringstider, -och atefter den omgivande uftens reativa fuktighet. Var denna hög, försvann a grobarhet hos frösorten efter 2,5 a 3 månader. 2. Förvaring i + 22 C. Av fig. 7 framgår, att frösortens grobarhet hade bibehåits vä i reativa fuktigheterna 20 och ss procent. Det kan möjigen misstänkas, att en viss 3*-Medd. från Statens skogsforshningsinstitut. Band 44: 7

16 16 EINAR HUSS Fuktkvot /'. 60 Reai,, uftfukt ~---:--~ 100 ' QrOb,=O /. 93/. 81 '1. 58 '. 20 ' dyqn Förvarinqstid Fig, 6, Fuktkvotens förändringar hos den dåiga frösorten under förvaringstiden, Temperatur + 5 C Changes in damp quotient for the poor sort of seed during the storage period. Temperature + 5 'J C~ Grobarhet ; to o ~ , ~~--~P-~ o too % Luftens reativa fuktiqhet Fig. 7 Grobarheten hos den dåiga frösorten efter ca 2 (--), 4 (---)och 7 (-,-.-} månaders förvaringar i oika reativa uftfuktigheter. Temperatur + 22 o C. Germinabiity in the poor sort of seed after about z (--), 4 (---) and 7 (-.-.-) months' storage at various reative atmospheric moistures. Temperature + 22 C. försämring börjat inträda hos det fröprov, som egat i 58 procent reativ fuktighet, efter 7 månaders förvaring. När reativa fuktigheten gått upp ti 8r procent eer högre, var fröförsämringen här avsevärd och betydigt större än i förvaringstemperaturen + 5o C. Hur fröets grobarhet förhö sig ti oika fuktkvoter framgår av fig. 8. Kvaiteten sjönk vid + ZZ C ännu hastigare och kraftigare än vid + 5o C, när fuktkvoten översteg 8 a 9 procent. Fig. 9 visar hur vattenhaterna hos de fem fröproverna, förvarade i oika reativa fuktigheter, ändrades under förvaringstiden. (Jfr fig. 6.)

17 44:7 VATTENHALTEN OCH BARRTRÄDSFRöETS FöRVARING IJ Grobarhat / al--r---r--r-~=====:~~ O 6 7 I H % Fuktkvot Fig. 8. Sambandet mean grobarhet och fuktkvot hos den dåiga frösorten efter ca 2 (--), 4 (---)och 7 (-.-.-)månaders förvaring i + 22 C. Reation between germinabi)jty and damp quotient in the poor sort of seed after about 2 (--). 4 (---) and 7 (-.-.-) months' storage at + 22 C. Fuktkvot /. 60 so 40 Reativ uftfukt 100 "/ o o JO dy~n Förvarinqstid Fig. g. Fuktkvotens förändringar hos den dåiga frösorten under förvaringstiden. Temperatur + 22 o C. Changes in damp quotient for the poor sort of seed during the storage period. Temperature + 22 o C. Vid+ 22 C absorberade fröet vatten betydigt snabbare än vid +5 C. Ti föjd härav bev frönas ivsängd kortare vid den högre förvaringstemperaturen än vid den ägre, sedan vattenhaten nått ett visst värde. De ungefäriga tidpunkterna, då a grobarhet var borta, ha markerats med >>grob. = a>> i figurerna. Sambandet mean fröprovernas fuktkvoter och motsvarande reativa fuktigheter efter 6 månaders förvaring framgår av fig. ro. Studeras härti tab. I så finna vi, att vid förvaringarna i uft med åga reativa fuktighetshater erhöo fröproverna snabbt sina däremot svarande

18 18 EINAR HUSS 44' 7 Fuktkvot % JO L-===:::-$====-=-=-=-==-=t)::::""==-=-=-~ ---- /- ~ p o ö i'. p Luftens reativa fuktiqh<zt Fig. ro. Fuktkvoten hos den dåiga frösorten steg kraftigt, när reativa uftfuktigheten bev högre än ca 8o procent efter 6 månaders förvaringstid. +5 C (--), + 22 c (---). The damp quotient of the poor sort of seed rase abrupty when the reative atmospheric moisture rase above more than about Bo percent after six months' storage time. + 5' C(-) + zz' C (---). vattenhater, som sedan behöos oförändrade eer närmare bestämt ika stora som exsickatorns uftfuktighet under hea förvaringstiden. Ä ven i höga reativa uftfuktigheter -- då dessa närmade sig mättnadsstadiet -- absorberade fröet givetvis snabbt en betydande mängd vatten, men fröet bev däremot icke så snart vattenmättat. Ännu efter 6 månader steg fuktkvoten vid förvaring i reativa fuktigheterna 93 procent och 100 procent. Fröna iknade då geekumpar. I. Förvaring i +5 C. B. Den goda frösorten Fig. II visar sambandet mean grobarheter ochförvaringstiderhosfröprover, förvarade i respektive 20, 58, 81, 93 och 100 procent reativ uftfuktighet. Fröet behö sin goda kvaitet under hea agringstiden, då reativa fuktigheten icke översteg ca 6o procent. De prover av den goda frösorten, som tagits ur de två högsta uftfuktigheterna, hade bevara t sina gro barheter betydigt bä t tre än motsvarande prover av den dåiga frösorten. Sambandet mean grobarhet och fuktkvot hos fröprover, som förvarats i respektive 2, 4 och 7 månader visas å fig. 12. Fröet bibehö sin grobarhet vä under hea förvaringstiden vid fuktkvoter

19 44:7 VATTENHALTEN OCH BARRTRÄDSFRÖETS FöRVARING I9 Grobarhet % Reativ uftfukt. 20 '. 56 / ' o o dyqn Förvarinqstid Fig. I I. Grobarhetens storek hos den goda frösorten under ca 7 månaders förvaring i de givna uftfuktigheterna. Temperatur + 5o C. Extent of germinabiity in the good sort of seed during about 7 months' storage. at the given atmospheric moistures. Temperature + 5o C. Grobarhet "/ JO o o 4 6 ~.,..... ~....'t ' ' '- ' ' ' ' ' ' 'O "/. Fuktkvot Fig. I2. Sambandet mean grobarhet och fuktkvot hos den goda frösorten efter ca 2 (--), 4 (---)och 7 (-.-.-)månaders förvaring i +5 C. Reation between germinabi!ity and damp quotient in the good sort of seed after about 2 (-), 4 (---)and 7 (-.-.-) months' storage at + 5 C. under ca g procent. Steg fuktkvoten ytterigare, började kvaiteten att försämras i snabb takt, och at frö var dött efter 7 månader, när fuktkvoten kom upp ti ca 22 procent. Grobarheten hos den goda frösorten försämrades icke så snabbt och fröna dogo vid betydigt högre fuktkvot än hos den dåiga frösorten under jämförbara förhåanden.

20 20 EINAR HUSS 44: 7 Fuktkvot /. 50 Reativ uftfukt _.er-----o 100 % 93 /. ö i'. 5ö i'. 20 ; ~ ,------, o dyqn FörvarinQstid Fig. 13. Fuktkvotens förändringar hos den goda frösorten under förvaringstiden. Temperatur + 5o C. Changes in damp quotient in the goodsort of seeci. during the storage period. Temperature + 5 c C. Grobarhet /. Reativ 100 uftfukt. 90 ~~~~==~====~~--~~---===~======~20/. Sö '/, o 100/. o i' ;. 210 dyqn FörvarinQstid Fig. q. Grobarhetens storek hos den goda frösorten under ca 7 månaders förvaring. Temperatur + 22 C. Extent of germinabiity in the good sort of seed during about 7 months' storage. Temperature + zz"c. Fig. 13 visar, hur fuktkvoten förhö sig under förvaringstiden hos fröproven i de skida uftfuktigheterna. (Jfr fig. r6.) 2. Förvaring i + 22 C. Fig. 14 visar hur fröprovernas grobarheter förhöo sig under skida förvaringstider och i de givna uftfuktigheterna.

21 44= 7 VATTENHALTEN OCH BARRTRÄDSFRÖETS FöRVARING zr Grobarh<Zt /o I O L, O o o 2 4 ~ /. Fuktkvot Fig. 15. Sambandet mean fuktkvot och grobarhet hos den goda frösorten efter ca 2 (--), 4 (---)och 7 (-.-.-) månaders förvaring i + 22 C. Reation between damp quotient and germinabiity in thegoodsort of seed after about z (--), 4 (---)and 7 (-.-.-) months' storage at + 22 C. Fuktkvot / R<Ziatv Juftfukt 100% 93 i'. Ö"/. 58"/. 20% ,------,,------, ~ O JO dyqn FörvarinQsti d Fig. 16. Fuktkvotens förändringar hos den goda frösorten under förvaringstiden. Temperatur + 22 C. Changes in damp quotient for thegoodsort of seed during the storage period. Temperature + 2Z C. Fröproverna i 20 procent och 58 procent reativa uftfuktigheter behöo sina ursprungiga grobarheter under hea förvaringstiden. Proverna från de tre övriga uftfuktigheterna åsamkades däremot avsevärda grobarhetsföruster, som voro betydig större än hos motsvarande fröprover från förvaringen i +so c. Sambandet mean fuktkvot och grobarhet visas å fig. rs. Även här framträder tydigt det viktiga förhåandet, att frösortens grobarhet hö

22 22 EINAR HUSS sig oförändrad så änge som fuktkvoten icke översteg 8 procent. Fröprover med högre fuktkvoter förorade i kvaitet betydigt mer och hastigare än motsvarande prover från + 5o C. Hur fuktkvoterna förändrades under förvaringstiden i de givna uftfuktigheterna framgår av fig. I6. Fröet absorberade tigängig uftfuktighet snabbare vid förvaring i + 22 o C än i +5o C. De inagda markeringarna av några grobarhetsvärden visa, att grobarheten upphörde eer sjönk efter reativ kort förvaringstid. T. o. m. fröprover från den 58-procentiga uftfuktigheten kunna misstänkas för kvaitetsförsämring. Fig. IJ visar sambandet mean reativ fuktighet och fuktkvot efter 6 månaders förvaring. I reativa uftfuktigheterna 8I-IOO procent började förruttnesen av fröna rätt snart. N edanstående sammanstäning ämnar en överskådig uppysning om groningsprocentens storek hos prover av den dåiga och den goda frösorten efter tre skida förvaringstider och med fyra oika fuktigheter. Groningsprocenterna äro grafiskt utjämnade. Ti;~vot +50 c + 22 c Frösort Seed sort, Damp man. quotient S,o ro, o I2,o 14,0 8,o ro,o I2,o 14,0 Time months % Den dåiga.. 2,0 r6 I j 13 II j 9 6 The poor sort >) )).. 4> I r o o ) )).. 7> I 14 O 6 2 II 6 o o Den goda... The good sort z, o go 88 >) >)... 4, I o )) )... 7> I g 84 8g o ' 1 ooo-kornsvikten Fig. I8 visar medetaen av de båda frösorternas I ooo-kornvikter i de fem bestämda uftfuktigheterna efter 3 månaders förvaring i + 5o C och + 22 o C. Vi se, att medetaen av I ooo-kornsvikterna ändras i förhåandet ti reativa uftfuktigheten på samma sätt som fuktkvoterna (jfr fig. IO och IJ). Det är ju kart, att då fuktkvoten ändras, föjer därmed en proportione förändring av I ooo-kornvikten. I detta sammanhang kan påpekas vikten av att o b servera uftfuktighetens växingar och fröprovets förvaringssätt vid bestämningar a v I ooo-korn vikten. Underåtenhet härmed kan göra fera tiondes gram i viktsskinad mean två tidsskida bestämningar.

23 44: 7 VATTENHALTEN OCH BARRTRÄDSFRÖETS FöRVARING 23 Fuktkvot / ~-=--=-==-=_._-~~ '/o Luften.s reativa fuktiqhet Fig. 17. Fuktkvoten hos den goda frösorten steg kraftigt, när reativa uftfuktigheten bev högre än So procent efter 6 månaders förvaringstid. + 5o C. (--), + 22 C (---). The damp quotient for the goodsort of seed rase abrupty when the reative atmospheric moisture rase to more than 8o percent after 6 months' storage time. + 5 C (--), + 22 C (---) kornvikt Q ram o z o % Luftens reativa fuktiqhet Fig. rs. Medetaen av frösorternas I ooo-kornvikter förändrades i de oika reativa uftfuktigheterna i samma proportion som motsvarande fuktkvoter (jfr fig. ro och 17). The avetages of the seed sorts' r,ooo-grain weights changed in the various reative atmospheric. moistures in the same proportion as the corresponding damp quotients (cf. figs. ro and 17). 4*-Medd. från Safens skogsforskningsinstitut. Band 44: 7-

24 24 EINAR HUSS 44' 7 Friandssådderna Sedan aa fröprover uttagits ti ovan beskrivna försök, återstodo vissa frömängder i exsickatorerna. Dessa frömängder agrades därefter på faskor, utan ufttiträde i + 5o C ti dess de år 1950 utsåddes i pantskoa. Sådderna utfördes som bockförsök. Såddresutaten, angivna i procent av antaet utsådda, grobara frön, framgår av fig. rg. Pantprocrzn "/ o----- Den ~oda frösorten ~ ~--~~~ o % Luftrzns reativa fukti~hrzt Fig. 19. Sådder på friand. Samma anta grobara frön gåvo fera pantor av den goda frösorten än av den dåiga frösorten. I höga reativa uftfuktigheter försämrades de gro bara frönas pantbidningsförmåga. + 5o C (--), o C (- - -). Sowings on open and. The same numbers of germinabe seeds yieded more seedings from the good sort of seed than from the poor sort. In tigh reative atmospheric maistores the germina b e seeds' seeding formation capacity deteriorated. +5 C (--), + zz C (---). Vi kunna först ägga märke ti att de båda frösorternas pantprocenter genomgående voro högre hos de fröprover, som förvarades i +5 C än hos jämförbara prover, som förvarades i + 22 C. Vi finna också, att samtiga pantprocenter från den goda frösorten voro avsevärt högre än jämförbara pantprocenter från den dåiga frösorten. Beträffande båda frösorterna visa resutaten, att roo grobara frön vid sådden ämnat avsevärt mindre anta pantor från prover, som förvarats i hög reativ fuktighet än de fröprover, som förvarats i ägre reativ fuktighet. I de höga uftfuktigheterna hade såedes de grobara fröna försvagats i hög grad, så att en stor de av dem icke förmådde giva upphov ti pantor på friand. Resutaten av de fröprover, som förvarats i en mycket åg uftfuktighet (zo %), tydde på, att detta förvaringssätt var mindre gynnsamt för frökvaiteten.

25 44:7 VATTENHALTEN OCH BARRTRÄDSFRÖETS FÖRVARING 25 Sedan såddförsöken reviderats även andra hösten kunde konstateras, att pantavgången hos de båda frösorterna visade betydande skijaktigheter. Då avgången hos den goda frösorten var i medeta 23 procent, var den hos den dåiga frösorten i medeta 56 procent. Det torde vara uppenbart, att det är synnerigen viktiga fröegenskaper, som försöksresutaten beysa. Icke minst viktiga äro de egenskaper, som framträda vid friandssådden. Vi skoa sei det föjande, att samma resutat erhöos vid de fortsatta undersökningarna med fröförvaringar i faskor. Kap. IV. Försöken med förvaring i gasfaskor Huvuddragen av försöksmetodiken ha meddeats i kap. I. Försöken utökades här med fröförvaring i ködgrader. Genom förvaring i faskor i stäet för i exsickatorer kunde ett stort försöksmateria användas. Ca 250 fröfaskor ingingo i agringarna och frömängden per faska var tiräckig för två a tre provtagningar ti groningsanays, bestämning av fuktkvot och en sutig sådd på friand. Ti var och en av de båda använda tafrösorterna, en dåig och en god frösort, uttogos tre grupper av prover (faskor), en grupp ti försöken i förvaringstemperaturen - 5o C, den andra ti + 5o C och den tredje ti + 20 C. Varje grupp deades sedan i serier. Varje serie. bestod av ro faskor med fröprover, vikas fuktkvoter avpassades med något så när jämn stegring upp ti ca 35 procent. Dessutom inades i de oika förvaringstemperaturerna kontroprover och prover för jämnöpande studier t. ex. av frökvaiteter med särskit åga fuktkvoter. Innan ett fröprov inades i sin förvaringstemperatur, fick fröet absorbera den tiförda fuktigheten under en kort tid, se tab. 2. r. Förvaring i -5 C. Grobarheten A. Den dåiga frösorten Sambandet mean grobarhet och fuktkvot hos tre serier av fröprover, som förvarats under respektive 4,r, g,s och 14,5 månader framgår av fig. 20. Fröproverna med fuktkvoter ägre än ca ro procent höo sina grobarheter tämigen konstanta under förvaringstiderna. Särskit anmärkningsvärt är, att detta gäde även efter ca 14 månaders förvaring. De jämföresevis höga groningsprocenterna efter denna tids förvaring kunna möjigen tiskrivas periodiciteten i vissa froers groningsförmåga under oika årstider. Fröer med åga grobarheter äro för övrigt ofta mycket nyckfua.

26 ;z6 EINAR HUSS Grobarhet /. 38 Q._ 36 'o.. -Q._ 34 o !6 14! ~ i ' ~ t~ i ' ~-.-.~ ~r-~ !O % Fuktkvot Fig. 20. Den dåiga frösortens förvaringi-5o C. Grobarhetens förändringar i förhåande ti fuktkvoten efter ca 4 (--), ro (---) och 14 (-.-.-) månaders förvaring. 6 =kontro. The poor sort of seeds' storage at - 5o C. Changes in germina biity in reation to damp quotient after about 4 (--), ro (---) and I4 (-.-.-) months' storage. L, ~ contro. z. Förvaring i + 5? C. Grobarheten sjönk mycket hastigt, man kan säga rätinjigt, när fuktkvoten översteg ca 8 procent (fig. 21). Fröförsämringen inträdde efter kort förvaringstid. I + 5o C skedde försä:rn.ringen av grobarheten ti föjd av hög fuktighetshat snabbare och kraftigare än i --5o C. 3 Förvaring i + 20 C. Fig. 22 visar sambanden mean grobarheter och fuktkvoter efter respektive 3,2, 6,8 och r6,o månaders förvaringstider i + 20 C. Groningsprocenten sjönk hastigt och starkt vid en obetydig höjning av fuktkvoten. Efter ca 7 månaders förvaring fanns ingen grobarhet kvar hos det fröprov, som då hade II,5 procent fuktkvot. I denna förvaringstemperatur inträffade dessutom det anmärkningsvärda, att grobarheterna hos samtiga fröprover

27 44:7 VATTENHALTEN OCH BARRTRÄDSFRÖETS FÖRVARING 27 Grobarhet./ ~.. ~ ~ ~. ~~ b... ' '" 0+--.~-,, ~~----~~-.~ o "/.. Fuktkvot Fig. 21. Den dåiga frösortens förvaring i + 5o C. Grobarhetens förändringar i förhåande ti fuktkvoten efter ca 3 (--), 8 (---) och r6 (-.-.-) månaders förvaring. L = kontro. The poor sort of seeds' storage at + 5o C. Changes in germinabiity in reation to damp quotient after about 3 (-), 8 (---) and r6 (-.-.-) months' storage. /':, ~ contro. ä ven med norma fuktkvot (mindre än 8 %) försämrades betydigt. Försämringen ökade starkt med förvaringstiden. I detta sammanhang kan ett itet speciaförsök omnämnas. En tygpåse med frö, vars grobarhet var 63 procent, pacerades på institutets vind. Efter ett år hade grobarheten gått ned betydigt, ikaså efter ännu ett år och efter det tredje var groningsprocenten endast 3 procent. Groningsanayser ha utförts av ett ferta gama fröer, som förvarats i uthus eer iknande rum. Grobarheten var atid åg och oftast ika med no. Det är dock tänkbart, att ett frö kan behåa en stor de av sin grobarhet en ängre föjd av år vid nämnda förvaring, t. ex. i en tygpåse, upphängd på en vind. Men då måste fröet från början ha varit av högsta kvaitet och förvaringspatsen så beägen, att fröet adrig någon ängre tid utsatts för någon högre fuktighet, t. ex. ovan ett bebott kök eer inti en varm mur. Sammanfattningsvis kan sägas, att prover a v den använda frösorten bibehöo sina ursprungiga grobarheter under hea förva-

28 28 EINAR HUSS Grobarhet "/ ~ r~-.r-.-.r~-.--rO o /. Fuktkvot Fig. 22. Den dåiga frösortens förvaring i + 20 C. Grobarhetens förändringar i förhåande ti fuktkvoten efter ca 3 (--), 7 (---) och 16 (-.-.-)månaders förvaring. t-, = kontro. The poor sort of seeds' storage at + 20' C. Changes in germinabiity in reation to damp quotient after about.3 (-), 7 (---) and r6 (-.-.-) months' storage. /::, = contra!. ringstiden vid --5 a C och i +5o C, då fröprovets fuktkvot var ägre än ca 8 proc en t. Försöken tydde dessutom på att frösortens kvaitet icke försämrades, då fuktkvoten steg ti ca ro procent vid förvaringen i -5 C. Vid förvaringen i+ 20 C försämrades grobarheten, även då fröets fuktkvot var ägre än 8 procent. r. Förvaring i --5o C. B. Den goda frösorten Fig. 23 åskådiggör sambandet mean grobarheten och fuktkvoten hos de skida proverna av denna frösort efter förvaringar i ovan angiven temperatur. Det bör i första hand observeras, att groningsprocenterna hos samtiga fröprover med fuktkvoter ägre än ca rg procent ågo så vä samade. Spridningen i grobarhet var icke större, än den som kan erhåas vid upprepade groningar av ett frö av en viss, given kvaitet. Groningsprocenten bir som man vet ~äan e:x:akt densamma i oika paraeprov.

29 44: 7 VATTENHALTEN OCH BARRTRÄDSFRÖETS FöRVARING zg Grobarhed / ö ' ' o... -~- 'o-._..,. -:--~ {o--~ -'<? i..j:) u,... b ''-J , ,--,-,--.-,--~ O 4 6 B % Fuktkvot Fig. 23. Den goda frösortens förvaringi-5 C. Grobarhetens förändringar i förhåande ti fuktkvoten efter ca 5 (--),g(---) och 14 (-.-.-)månaders förvaring. The good sort of seeds' storage at - s o C. Changes in germina biity in reation to damp quotient after about 5 (--), g (---)and 14 t-.-.-) months' storage. Grobarhet / ö2 BO o o q ~ o..,,/ B ö % Fuktkvot Fig. 24. Den goda frösortens förvaring i + 5 C. Grobarh~tens förändringar i förhåande ti fuktkvoten efter ca 3 (--), 8 (---)och 14 (-.-.-)månaders förvaring. The goodsort of seeds' storage at + 5' C. Changes in germina biity in reation to damp quotient after about 3 (--), 8 (---) and 14 (-.-.-) months' storage.

30 30 EINAR HUSS Grobarhet / "',c 0+-.-~-.-.-;--.-~--~~ O B % Fuktkvot Fig. 25. Den goda frösortens förvaring i + zo C. Grobarhetens förändringar i förhåande ti fuktkvoten efter ca z (--), 7 (---)och 13 (-.-.-) månaders förvaring. The goodsort of seeds' storage at + zo C~ Changes in germina biity in reation to damp quotient after about 2 (--), 7 (---) and r3 (-.-.-) months' storage. Det bör i andra han äggas märke ti, att grobarheten i ]AcOBSENs apparat fortfarande var uppe i 66 procent efter ca 5 månaders förvaring av frö med ca 43 procent fuktkvot, och i Sr procent grobarhet efter ca r5 månader med ca 28 procent fuktkvot. Vid viken fuktkvot grobarheten hade het försvunnit kan icke uppysas om, enär denna försöksserie icke hade något fröprov högre än detta med 28 procent fuktkvot. Med stor sannoikhet hade ovan nämnda groningsprocenter varit ännu högre, om fröproverna insatts i minustemperaturen omedebart efter fuktighetstiförsen. Såsom förut visats absorberar fröet fuktighet reativt snabbt, varvid grobarhetsförsämringen kan grundäggas - åtminstone i fröprover med höga fuktkvoter. Tidigare har anförts, att aa prover av skida frösorter handhades en kortare tid i rumstemperatur, innan de insattes i förvaringsrummen och behandades för övrigt atid ika i dessa hänseenden.

31 44:7 VATTENHALTEN OCH BARRTRÄDSFRÖETS FÖRVARING 3I Undersökningen visade, att fröprovernas kvaiteter bevarades mycket vä vid förvaringar i -5 C. z. Förvaring i +5 C. Förvaringsförsöken i + 5o C gåvo ti resutat, att grobarheten hö sig tämigen konstant under den ängsta förvaringstiden hos fröprover med ägre fuktkvot än ca 9 procent. Var fuktkvoten högre än ca 9 procent sj ön k fröets kvaitet avsevärt (fig. 24). 3 Förvaring i + 20 C. I denna temperatur sjönk fröprovernas grobarheter mycket snabbt vid endast små höjningar av fuktkvoten (fig. 25). Redan när fuktkvoten överskred 8 procent, började en stark fröförsämring att inträda, och vid I8 procent hade fröet het förorat sin grobarhet efter endast z,s månaders förvaring. Nedan ämnas en sammanstäning över grafiskt utjämnade groningsprocenter hos en de av de undersökta fröproverna från den dåiga och den goda frösorten. Tendensen av sjunkande grobarhet med stigande fuktkvot framträder med tydighet. Temp. -5 C Temp. +5 C Temp C Frösort Förva- Fuktkvot Förva- Fuktkvot Förva- Fuktkvot nr rings- Damp quotient rings- Damp quotient rings- Damp quotient Seed sort tid tid tid no. mån. mån. Storage Storage time 8,+0,+2,+4 0 S~:~~e time 18 ' +o ' +2 ' +4 ' o time S,o ro,+2,o 14,o months months months Den dåiga... 4 I 33 3r , g , 7 28 r g ro The poor sort )) >)... g,8 2g I] ], I4 g 6, 9 r8 7 o )) >)... r4, r6,6 25 r g 12 6 r6,o 8 3 o Den goda... 4,5 g4 g3 g3 g3 3,2 g2 g2 gr gr 2, 5 g3 g2 gr The good sort )) ))... 8,8 g3 g2 gr go ],9 g2 gr go ss 7.3 gr >) >)... 14,4 g3 g2 gr go 14, I g z go Sz 75 12, o 2 o o 88 o o I ooo-kornvikten Fig. z6 och 27 åskådiggöra ett par exempe på sambandet mean fuktkvot och I ooo-kornvikt hos fröprover från den dåiga respektive den goda frösorten, som förvarats i + 5o C. Sambanden inom övriga försöksserier från de andra temperaturerna visade ikartade, rätinjiga föropp. Undersökningarna visade också, att vid samma fuktkvot var I ooo-kornvikten tämigen obe-

32 JZ 1000-kornvikt Q ram 5.~ ~g' o a.~ o o o ofrsjo EINAR HUSS o o. o o o o o o o 0.00 f---,----,-.---,--, ,--,.---,-----,--,-.---,---,-.---,---, o fö 'Y. Fuktkvot Fig. 26. Sambandet mean I ooo-kornvikt och fuktkvot hos den dåiga frösorten efter förvaringar i + 5o C. Reation between I,ooo-grain weight and damp quotient in the poor sort of seed after storing at +5 c kornvikt Qram ' ~0 o o o o o & o o o o 4.90 o<jj o Q:J 4.ö0 % o& Oo 4.70 o o o o o O.oo ,--,-.-,--,--,--.-.-,--,--,.-,---,--,--.-, o L,D '/, Fuktkvot Fig. 27. Sambandet mean I ooo-kornvikt och fuktkvot hos den goda frösorten efter förvaringar i + 5o C. Reation between x,ooo-grain weight and damp quotient in the goodsort of seed after storing at +se c.