Den ekonomiska krisen

Transkript

1 Den ekonomiska krisen Ett föredrag för Käor och infuenser Vänsterpartiet Hesingborg Bok och föredrag The Faiure of Capitaist Production Andrew Kiman av Kas Wirhom Bok Zombie Capitaism Chris Harman antagonister : Föredrag Capitaism Hits the Fan Richard D Woff Föredrag Crises of Capitaism David Harvey Après moi e déuge! Väkomna! Jag har främst utgått ifrån Andrew Kiman och Chis Harmans böcker. Det här föredraget är inte direkt signifikativt, i den meningen att det företräder den dominerande tendensen inom partiet. Tvärt om. Därti har föredraget ett dominerande Amerikanskt Perspektiv. Statistiken är för den Amerikanska kapitaismen. Varför detta perspektiv? - Fortfarande navet i värdsekonomin. - Det är i USA som krisen ineddes. Jag vi dock hävda att tendenserna är ikartade för hea värdsekonomin. Se det som en diskussionsinaga.

2 Vad förav typkris? av kris? Viken typ Finanskris Bankerna fungerar inte som de ska - aa anser det ( höger ti vänster ) Ekonomisk kris Kapitaismen fungerar inte som den ska - nästan aa säger det ( höger ti vänster ) Borgarna säger - det går att fixa - för ite marknad / för mycket marknad - för mycket regeringar / för ite regeringar Systemkris Kapitaismen fungerar inte - enbart vi anser det vänstern Går att rätta ti? men ska avskaffas om detta tvistas det inom vänstern.. (marxistiska vänstern) Läsa innanti.

3 Ekonomin.. Fungerar för vem? Fungerar för vad? kapitaet / arbetarkassen Bankernas funktion - Kapitaet Låna ut pengar så att kapitaet kan betaa öner och investeringar Arbetarkassen Låna ut pengar för konsumtion som inte kan betaas direkt med ön Produktionens funktion - Kapitaet Reaisera ett mervärde från produktionen som ger vinst / profit Arbetarkassen Betaa ut öner och sociaa försäkringar, ge trygghet och väfärd Kapitaismen funktion att ackumuera kapita i a evighet? är historisk och såedes inte något för atid för givet. Läsa innanti.

4 Några engeska begrepp Prime Mortagages Sub Prime Mortagages Tresure Bis Coateraized Debt Obigations Credit Defaut Swap = Lån med hus och inkomst /insatts som säkerhet = Lån med enbart huset som säkerhet = Centrabankens utåning ti bankerna = Paketering av skud-risker för vidareförsäjning = En försäkring av risken med ånen (CDO) Finanskrisen fimtime!

5 De 1

6 De 2

7 intressenter i spekuation mot husets värde och försäkring! Synthetic CDO Försäkring CDS (av risken) Fimtipps: Inside Job (2010) Läsa innanti. Värdering av CDO AAA Pensionsfonder

8 Varför kan inte husägaren betaa sina ån (mer)? DÅLIGA LÅN / LÅGA LÖNER Varför prioriterar banker och aktiemarknaden just dessa paceringar? - PYRAMIDSPEL - SNABBA VINSTER - BONUSAR Varför detta koncept - vika är dess mekanismer? AVREGLERINGAR ÖVERVÄRDERING Finansie ingenjörskonst Var kommer aa pengar ifrån och vad har de för värde? Lån = devis monopopengar m a o, inteckning av framtiden Läsa innanti. Varför investerar försäkringsboag och pensionsfonder i spekuation? LÖNSAMMARE ÄN PRODUKTIONSINVESTERINGAR OBS! Enbart på kort sikt! RENT FIFFEL!

9 ..kapitaet fyttar dit det är mest önsamt ti spekuation... men detta ske också ti stor de genom ån! Estimated size of the goba CDO market Samtidigt förutsätts det en viss ökad produktion och konsumtion. Exempevis fer och större hus för at fer så att kapitaet har något att spekuera på. Vi får en dubbe överbeåning - av kapitaet så som av arbetarkassen! Läsa innanti. Det jag vi poängtera här, är det faktum att det atid finns ett samband mean denna beåning och den reaa ekonomin. Det måste finnas nått produktivt i botten att spekuera på. Nybyggnation av hus i det här faet. Kapitaet är inte het korkade, pyramidspe måste även ha någon grund i den sk. producerande ekonomin. Eer med andra ord det måste finnas en verkig ekonomisk utsugning också. I annat fa sitter även spekuanten sti i båten.

10 Profitkvotens faande tendens Kapitaets organiska sammansättning: K V Profitkvoten: m = P K+V K = konstant kapita = fabriker, maskiner V = variabet kapita = arbetskraft m = mervärdet P = Profitkvoten P = m / (K + V) Profitkvoten.. är förhåandet mean hur mycket man stoppat in (investerat) och hur mycket man får ut (tjänar). M a o - procent vinst i förhåande ti det investerade kapitaet. Vad är den grundäggande orsaken ti Att kapitaet spekuerar istäet för att producera? För att förstå det kan va ta Marx teori om profitkvoten faande tendens ti hjäp..

11 V = variabet kapita = arbetskraft K = konstant kapita = produktionsmede m = mervärde P = Profitkvoten (P=m/K+V) Profitkvotens faande tendens Utgångspunkt: V = 10 mijoner (80 anstäda, tjänar kr/år) K = 90 mijoner (kostnad för energi, råvaror, maskiner osv.) m = 100 mijoner (10 [v] * 10 [m/v] = mervärdekvoten (utsugningsgraden som vi antar är 1000 procent) kapitaets organiska sammansättning (c/v) = 9 P = 100/(90 +10) = 100 procent. Förändring: Efter nåt år så anstäer han 16 nya arbetare (totat atså 96 nu, samma ön, samma utsugningsgrad) och har införskaffat bättre maskiner, reparerat tidigare sitage osv: V = 12 mijoner (96 anstäda, kr/år) K = 120 mijoner m = 120 mijoner (12 [v] * 10 [m/v] = mervärdekvot (utsugningsgrad, vi antar fortfarande att den är 1000 procent) kapitaets organiska sammansättning (120/12) = 10 P = 120/(120+12) = 0,91 = 91 % Läsa innanti.

12 Profitkvotens faande tendens Mervärde = Profitkvotens... faande tendens Konstant kapita (+ 1) V Då enbart arbete skapar mer värde.... så har profitkvoten en faande tendens då det konstanta kapitaet växer snabbare (mer effektivisering, bättre maskiner) och har en tendens att ersätter det variaba kapitaet (arbetskraften). K Läsa innanti.

13 PFLT = tendens för hea marknaden dvs för hea den kapitaistiska ekonomin! Men den enskide kapitaist som är först ut med att investera i ny teknik kan.. V.. utnyttja detta för att producera mer varor, sänka priserna - och vinner konkurrensfördear... Profiten och kan därmed reaisera högre vinster! Därför strävar atid det enskida kapitaet ti att investera at mer för att bi först och störst! K+1.. emedan det samade kapitaet (i samhäet) på sikt kommer att minska sin vinst i förhåande ti det investerade kapitaet! När denna tendens sår igenom i systemet uppstår kriser! Läsa innanti.

14 Deade meningar om hur mycket profitkvoten fait band marxister CC = current cost rate of profit (Dumeni's method) HC = historica cost rate of profit (Kiman's method) Tendensen är ikartad på ång sikt oavsett metod, men jag anser att Kiman är den som räknar på rätt vis.

15 Kapitaet behöver kapitaförstörese - för att ta sig ur sina kriser! Hur öser då kapitaismen sina kriser? Jo genom kapitaförstörese. Genom att det konstanta kapitaet minskar skapas förutsättning för de kapitaister som karat sig genom krisen att köpa upp biiga företag. Detta eder i sin tur ti ökad kapitakoncentration.

16 Bästa kapitaförstörese - metoden har hetat..... krig!

17 Överproduktionskris = underkonsumtion? Ökande Vinster? Miitära utgifter! Höjda råvarupriser! Nope! Ständiga nyinvesteringar! Sänkta konsumtionspriser! Gapet? Det som även karakteriserar kapitaismens kriser är en överproduktion. Dock är det inte så att varor produceras som det inte finns avsättning för. Det finns en förestäning inom främst den Keynianska ekonomiska vänster att överproduktionskriser kan undvikas genom ökad konsumtion och offentiga investeringar. Detta är dock inte riktigt sant. Kapitaismen kompenserar överproduktion med underproduktion under kriserna. Om den inte gör det uppstår adrig någon kapitaförstörese, och vi får inga nyinvesteringar från kapitaet. De ser het enket ingen anedning ti att investera om inte vinstandeen ökar från de nya investeringarna. Detta är extra viktigt under en kris, då investeringsvijan även är morasikt nedsatt (ågt förtroende för ekonomin ).

18 profitens förhåande ti ackumuerat kapita.. (ansamat kapita) föjs åt! Kapitaet har inte fyttat reea värden ti finansspekuation Läsa innanti

19 Överproduktion är inte det samma som underkonsumtion! Samtidigt som USA har haft underproduktion har USA haft en överkonsumtion. Det är här krediter kommer in. Detta räddar dock inte kapitaismen - då krediter för eer senare måste betaas genom produktion. Först äsa innanti Om ni minns den förra biden så såg vi att vinsterna ökar och kapitaackumuationen ökar under 2000-taet... samtidigt ser vi här att produktionen minskar! Det är såedes ite mapacerat att taa om en överproduktionskris i den meningen att vi har en underkonsumtion dvs att det produceras för mycket varor i förhåande ti köpkraften. Nu går det naturigtvis att vända och vrida på detta, efter som det finns krediter, men vad vi bör kunna vara överens om är att den nuvarande krisen redan började kring 2000 taet, för den reaa ekonomin. Finansspekuationen bev bara ett sätt att skjuta upp den.

20 Överproduktion / underkonsumtion för systemet i sin hehet? Profiten tar också vägen någonstans! Kapitaet har inte ökat sin ande konsumtion från de vinster de generat, och procentuet sett investerar de ika mycket av vinsterna som tidigare. Varför ökar då inte kapitaackumuationen? - het enket för att profitandeen inte ängre ökar! Kapitaförstöresen har skett främst inom administrativ teknik (datorteknik)! vad Marx kaade moraisk kapitaförstörese. - Kapitaförstöresen är inte tiräckigt omfattande! (för att kapitaismen ska repa sig) Läsa innanti

21 Vad handar egentigen underkonsumtion om? Distribution / konsumtion Överkonsumtion biar hemeektronik marknadsföring yxartikar Underkonsumtion mat bostäder mediciner omsorg Produktion / investeringar Överinvestering yxiga kontor kostsamma transporter IT - teknik mark och råvaru- uppköp Underinvestering Vettig produktionsteknik mijöväniga transporter förnyesebar teknik bättre hushåning Inte underkonsumtion omkonsumtion! Även om det skue vara riktigt att vi har en underkonsumtion, är det verkigen fer mobiteefoner och datorer som vi behöver? Det är ju det kapitaet satsar på - för att vara först ut och kunna vinna konkurrensfördear på marknaden. Läsa innanti

22 Har vi kanske en sväande byråkrati och miitärutgifter här? Vi har en stigande arbetsöshet som är mer och mer ångvarig! Men hur fungerar privata försäkringar i USA? Dubbet så dyr sjukvård! Har det bara bivit sämre för arbetarkassen (i USA)? Det är inte hea sanningen! Kiman gör dock en ite märkig manöver, enigt mitt sätt att se det. Han menar att nyiberaismen inte yckats med vad den vi, att man inte yckas pressa tibaka arbetarkassens de av kakan. Läsa innanti Han har rätt i att arbetarkassen fortfarande betaar de mesta i skatt och att det går ti offentiga utgifter, men har de verkigen fått vauta för pengarna, i USA?

23 Keynesianska myter (som förkaring av krisen) - Vändpunkten för när det började gå fe beror främst på den nyiberaa poitiken som inedes med Thatcher och Reagan. - Arbetarkassens de av kakan, öner, socia trygghet, väfärd har minskat markant. - Kapitaets de av kakan, dvs. profiterna har ökat och även deras konsumtion på bekostnad av investeringar. - Ekonomin hade kunnat växa mer om de extra profiterna istäet hade investerats i produktiva investeringar. - Det går att få kapitaismen att fungera smärtfritt (genom produktiva investeringar istäet för finansspekuation). Vad jag kan se av de böcker jag har äst inför detta föredraget är att det inom vänstern.. Läsa innanti

24 ..mer enigt Andrew Kiman... - Vändpunkten när det gick fe är tidigt 70 -ta om inte t o m redan i mitten på 60-taet (när profiterna började minska)! - Profiterna återhämtade sig adrig ti den nivå som rådde vid mitten på 70 -taet (innan nyiberaismen). - Kapitaackumuationen fö för att vinsterna fö, inte för att vinsterna inte investerades (i tiräckig omfattning). - Arbetarkassens de av kakan har varit stabi och t o m ökat ite, i utbyggd väfärd och sociaförsäkringar (från 70 -taet och framåt). - Det går däremot INTE att få kapitaismen att fungera smärtfritt. Profitkvotens faande tendens är oöverbryggbar. Läsa innanti

25 Från mitten av 1970 taet - Bruttonationaprodukten växer inte ika mycket som den brukar. En acceererande stagnation fram ti mitten av 90-taet. - Industriproduktionen minskar (främst 2000 ta). - Lönerna stiger inte ängre konstant, så som de gjort tidigare. - Arbetsösheten ökar och andeen av befokningen i produktionen minskar at mer. - De arbetsösa går arbetsösa at ängre tid. Läsa innanti

26 Krisen Fungerar för vem? Fungerar för vad? kapitaet / arbetarkassen Bankerna fungerar inte - Kapitaet får inga ån viket eder ti mindre hande och investeringar Arbetarkassen skuderna växer och måste förr eer senare betaas med öner Produktionen fungerar inte - Kapitaet reaiserar inte tiräckigt med profiter och investerar inte Arbetarkassen öner, sociaa försäkringar, trygghet och väfärd är hotad! Kapitaismen fungerar inte - det går inte att ackumuera at mer kapita i a evighet eer: kapitaförstöresen sker inte i tiräckig omfattning! Sutsatser Läsa innanti

27 När den unga arbetarkassen går arbetsös i USA. Studier.. en ny ånebubba! Inga jobb? Börja studera istäet! Har vi en annakande ny kris? Det här är hur det ser ut i USA när det gäer enbart studieånen. En orsak av de besparingar som Obama administrationen gjort. Från att det offentiga stått för 75% av den högre utbidningen 2006 så är vi nu nere i 50%. I USA har studenter protesterat över hea andet kring de ökande avgifterna för utbidningen.

28 FördjupadÄr kris? krisen ändå Vart inte gåröver? arbetarkassen? Kapitaismen öser adrig sina kriser, den fyttar bara runt dem, i tid eer pats. Eer rättare kapitaismen kan inte ösa sin grundäggande inre motsättningar. - den vi atid vätra över dem på en tredje part och fy probemen.

29 Hur reagerar röresen hittis? Är egentigen någon av dessa paroer möjiga att uppfya utan att vi radikat bryter med det ekonomiska systemet?

30 Après moi e déuge! In every stockjobbing swinde every one knows that some time or other the crash must come, but every one hopes that it may fa on the head of his neighbour, after he himsef has caught the shower of god and paced it in safety. Après moi e déuge! (after us the deuge) is the watchword of every capitaist and of every capitaist nation. Hence Capita is reckess of the heath or ength of ife of the abourer, uness under compusion from society. [Marx, Capita, Voume I, Chapter 10 (1867) I varje aktiehandes svinderi vet aa att någon gång en krasch måste komma, men aa hoppas att det kan faa på huvudet på sin granne, efter att han sjäv ha fått duscha i gud och pacerade det i säkerhet. Après moi e déuge (efter oss syndafoden)! är edordet för varje kapitaist och varje kapitaistisk nation. Därför är kapitaet totat vårdsös i sin omtanke för häsa eer ivsängd för arbetaren, om inte under tvång från samhäet. Angående det atinska uttrycket i början av fördraget,, så är det naturigtvis från Marx och det beskriver vä rätt vä hur finanskapitaet tänker..... och inte bara finanskapitaet, det är enbart en parasit på en parsit.

31 Den ekonomiska krisens orsak kapitaismens systemkris. Minskade vinstnivåer Minskad kapita-ackumuation profitkvotens faande tendens minskande investeringar i produktion Regeringar och centrabankers försök att motverka krisen. Minskad tiväxt. Ekonomisk stagnation. Hårdnad konkurrens Stigande skudberg, både privat och för hea stater. Uppbåsta ekonomiska bubbor. Finanskriser. Frikostiga ån, sänkta räntor, avregeringar, skattesänkningar för kapitaet och de rika. bostadsbubbor, övervärderad aktiemarknad, spekuation Systemkrisen återvänder atid! Sammanfattning!

32 Är en annan värd är möjig? Ja, men bara om kapitaismen avskaffas! Läsa innanti

33 Den ekonomiska krisen Ett föredrag för Försag ti diskussionsfrågor: Vänsterpartiet Hesingborg av Kas och Michae Kan mer regeringar och kontro av bankerna eda ti en sundare finansmarknad? Kan ekonomin återstäas med hjäp av offentiga investeringar och/eer höjda öner? Vad händer om krisen fördjupas och / eer vi har en bostadsbubba som spricker i Sverige? Går väfärden att rädda som ett inomkapitaistiskt projekt? Krisen är ifrån 1958 och 1964 och 2006 och sutar när kapitaismen avskaffats!