SVARSANALYS. 10 p. 8 p. 34 p. 7 p. 9 p. 10 p. 5 p. 4 p. 9 p. 8 p. 6 p Sammanlagt 149 p. 6 p DET MEDICINSKA URVALSPROVET

Transkript

1 1 DET MEDICINSA URVALSPROVET SVARSANALYS Svarsanaysen offentiggörs omedebart efter det att urvasprovet avsutats. Syftet med svarsanaysen är att ge detagarna i urvasprovet en genere beskrivning av det centraa sakinnehået i varje uppgift som igger som grund för poängsättningen av svaren. Anaysen är riktgivande, inte ett fuständigt modesvar. De medicinska fakuteterna reserverar rättigheten att precisera poängsättningen samt de detajer som påverkar denna. MAXIMALA FRÅGESPECIFIA POÄNG: p 7 p 4 p 6 p p 9 p 8 p 5p p 10 p 9 p 8 p p 5 p 10 p 6 p Sammanagt 149 p

2 UPPGIFT 1 De A J 18 p, M 6 p, N O 10 p. Dearna N O kan ge minuspoäng, men de påverkar inte poängsättningen i de A M.

3 3 Uppgift 10 p 1 den evande sideen i edningssträngarna hos en tvåhjärtbadig växt, transportvägen för den gukos som produceras vid fotosyntesen kambium, stammens tjockekstiväxt; ur skiktet uppkommer sideen samt veddeen 3 den döda veddeen, transport av vatten och i vatten uppösta näringsämnen 4 epite/endote på insidan av artären; håer bodets komponenter inne i bodkären (eer någon annan funktion) 5 den gatta muskeväggen i artären; bodkärens kontraktion/easticitet, regering av den bodmängd som går ti vävnaderna, betydese vid regering av bodtrycket (eer någon annan funktion) 6 bodkärets bindvävsager; fäster bodkäret vid de omgivande vävnaderna, ökar bodkärens uthåighet, easticitet (eer någon annan funktion) 7 kaffar i ett ymfkär som eder från ymfknutan; förhindrar tibakafux av ymfvätskan, tryggar ymfvätskans rörese mot nyckebensvenen Uppgift 3 a) 4,0 p (hormon samt varifrån det utsöndras = 1 p) 10 p 1. FSH utsöndras ur hypofysens (nedre hjärnbihangets) framob.. LH utsöndras ur hypofysens (nedre hjärnbihangets) framob. 3. Estradio (estrogen) utsöndras ur äggstockarnas foikeceer. 4. Progesteron (eer gukroppshormon) utsöndras ur äggstockarnas gukropp. b) 3,0 p (varje de 1 p) 1. Dag 7 i cyken: det utveckas fere foikar i äggstockarna.. Dag 14 i cyken: en av foikarna har utveckats ti en dominant foike och äggceen ossnar ur den (=ovuation). 3. Dag 5 i cyken: gukroppen har utveckats i en äggstock ur ceerna i den dominanta foiken som bivit kvar efter ovuationen. c) 3,0 p Ur svaret bör kart framgå funktionerna för hormonerna hos både kvinnan och mannen. Hos kvinnan (1,5 p): FSH regerar utveckingen av foiken. Den kraftiga ökningen i FSH och framför at LH eder ti att äggceen ossnar (=ovuation). LH främjar utveckingen av gukroppen och regerar gukroppens progesteronproduktion. Hos mannen (1,5 p): FSH och LH stimuerar spermieproduktionen; LH ökar produktionen av testosteron i interstitiaceerna i testikarna och FSH påverkar gynnsamt stödjeceernas funktion i testikarna.

4 4 Uppgift 4 8 p Svaret kan anges skriftigt och/eer i tiämpiga dear i form av kemiska reaktioner. a) (3 p) Nedre atmosfären - kväveoxidens (från naturiga käor samt utsäpp från trafik/industri) fotoys (NO + UV NO + O ; O + O O 3 ) som eder ti ozonbidning i den nedre atmosfären (troposfären). - atmosfärens koväteföreningar (deras derivat) reagerar med kvävemonoxiden (och producerar kvävedioxid), viket ökar ozonproduktionen. - temperaturökningen (t.ex. växthusfenomenet, sommaren) stärker ozonets syntesreaktion. Övre atmosfären - i den övre atmosfären (stratosfären) bidas naturigt den största deen av ozonet: O + O O 3. (- den syraradika som behövs bidas vid fotoysen av syre (O + UV O + O )) b) (5 p) Nedre atmosfären - den största nedbrytningen av ozon (i jämvikt med syntesen) sker då ozonet reagerar med kvävemonoxid (NO + O 3 NO +O ). Övre atmosfären - i den övre atmosfären baserar sig ozonets naturiga nedbrytning på fotoysen (O 3 + UV O + O ). - de mest betydande faktorerna som försnabbar nedbrytningen av ozon är de ångivade haogenerade kovätena (såsom CFC-föreningar, haonerna och metybromid) som ansamas i den övre atmosfären vid poartrakterna ti föjd av människans aktiviteter. Den åga temperaturen och iskristaerna (fjädern, poarn) försnabbar t.ex. korets fotoytiska ossnande från CFC-föreningen, viket eder ti att ozonet nedbryts: R C + UV R + C C + O 3 CO + O CO + O. C + O - reaktionen fortsätter ända tis koratomer binder ti en beständig förening (en haogenatom kan deta i spjäkningen av tiotusentas/hundratusentas ozonekyer) - den kvävemonoxid som transporterats ti den övre atmosfären (avgaser från fygpan/biar) reagerar med ozonet

5 5 Uppgift 5 7 p Rätt ord eer ta, 0,5 p PUNT substantiv, adjektiv eer ta 1 mindre 380 (ett svar mean godkänns) 3 den assimierande vävnaden/inre membransystemet/tyakoiderna 4 näthinna 5 stavar 6 rodopsin 7 retina/vitamin A (derivat) 8 pigment/meanin 9 gasyror/gasater 10 evern 11 kacium 1 hypotaamus 13 epifysen/takottkörten 14 inhiberande

6 6 Uppgift 6 9 p Mået för kopieringen: 0,5 p Skinaderna i kopieringssätten:,5 p Repikation (DNAdupikation) Hea DNA Båda strängarna kopieras. Den ena strängen kopieras kontinuerigt, den andra i (Okazagi) fragment. Fere repikationsgaffar kopieras samtidigt. Transkription En gen Bara den ena DNA strängen kopieras. Som mode fungerar den informativa strängen (modesträngen). De uppkomna sutprodukterna:,5 p DNA som är identiskt med det ursprungiga. Transport/Transfer (trna), ribosomat RNA (rrna), budbärar RNA (-RNA; mrna), mikro RNA (ickekodande RNA eer mirna) Det enzym som katayserar kopieringen: 1,0 p DNA poymeras RNA poymeras Förutsättningarna för att enzymet ska initiera sin reaktion:,0 p räver en primer, ti viken de fria nukeotiderna fogas. räver inga primers. räver för att fungera regeringsområdets enhancersekvenser och ett promotorområde ti viket regerande proteiner bundits. Det karakteristiska draget hos det katayserande enzymet i fråga om påitighet: 0,5 p orrigerar de fe som uppstått vid kopieringen. orrigerar inte fe.

7 7 Uppgift 7 10 p a) 3,0 p 94,0 % av stråningen absorberas 6,0 % penetrerar Svar: Haveringstjockeken är 0,30 cm. b) 3,0 p Svar: Det har förfutit 10 h sedan provet kontaminerades. c) 4,0 p Avståndsagen:, Absorptionsagen: Utan absorbator: ( ) Med absorbator: ( ) Svar: Det behövs ett 15 cm tjockt byskydd.

8 8 Uppgift 8 5 p Trycket framför koven och inne i kapiäret är ika stora För kovens kompressionskraft fås uttrycket ( ) Precis innan vätskan börjar rinna genom kapiäret är kovens kompressionskraft och den totaa kraften i motsatt riktning ika stora Vi förenar formerna och får då ett uttryck för kraften, som pressar koven Vi pacerar in de numeriska värdena ( ) ( ) Svar: raften som pressar koven måste vara större än 5 N.

9 9 Uppgift 9 4 p Energiskinaden hos förskjutningen bör vara exakt ika stor som energin hos de inkommande aserjusets fotoner Härvid fås Av denna excitationsenergi omvandas ti värme en energimängd, som motsvarar förskjutningen : Energin hos de fotoner som färgämnet emitterar motsvarar såedes energiskinaden i förskjutningen Man räknar härifrån vågängden hos fotonerna som färgämnet emitterat Svar: De emitterade fotonerna är inom spektrumet för det syniga juset (grönt jus).

10 10 Uppgift 10 8 p Uppdaterad Vätskedroppen påverkas i y-axens riktning av tyngdkraften och i x-axens riktning av en kraft som förorsakas av det eektriska fätet som finns mean pattorna, varvid vätskedroppen är i en acceererande rörese i båda riktningarna. För kraften hos det eektriska fätet gäer Spänningsskinaden mean den vänstra och högra skivan bör vara negativ (Uv-Uo<0) för att vätskedroppen ska styras ti det önskade käret. På grund av poariteten hos spänningspattorna i figur 6C (sidan 1) och de okarheter som eventuet förorsakats av texten i uppgiften beaktas det inte vid bedömningen, ifa man ämnat bort riktningen för spänningen hos det eektriska fätet mean skivorna. Den kraft som påverkar vätskedroppen i x-axens riktning enigt Newtons. ag: Genom att kombinera de två ekvationerna ovan kan man räkna ut acceerationen för vätskedroppen i x-axens riktning Å andra sidan gäer för acceerationen i x-axens riktning även (droppen startar från vioäget, såedes är ) att Genom att kombinera de två uttrycken ovan för acceerationen i x-axens riktning kan man ösa ekvationen för spänningen mean pattorna ur Röreseekvationen för vätskedroppen i y-axens riktning (droppen startar från vioäget, såedes är ), ur viken man får att

11 11 Genom att pacera in det erhåna uttrycket för spänningen mean pattorna uttrycket: i den tidigare ekvationen, erhåer man för I ovannämnda ekvation är nu aa andra variaber kända, utom vätskedroppens massa samt avståndet mean pattorna. Massan kan uträknas ur produkten av densiteten och voymen ( = diametern för en cirkeformad droppe = 50,0 µm) Avståndet mean skivorna kan ösas ur x-avvikesen (radien för ett kär) som anges i bidtexten. Det är också korrekt att uppskatta avståndet ur biden genom att mäta det.. Genom att pacera de kända värdena i ekvationen för spänningen, kan man räkna ut spänningen mean pattorna Svar: Det krävs en spänning på minst 10 V mean pattorna.

12 1 Uppgift 11 9 p Man bestämmer först koncentrationen för NaC-ösningen. oncentrationen kan uträknas ur formen där är massan för NaC, är den ara massan hos NaC och Ur detta fås enigt proportionaiteten För resistansen för ceens extraceuära vätska fås ur edarens resistans apacitansens värde kan uträknas på basen av den angivna fasdifferensen enigt, ur viken man vidare kan ösa (vinken omvandad ti radianer och då man beaktar att ) Nu kan man räkna antaet ceer i voymen 10m, ur den angivna ekvationen Den sutiga mängden ceer per iter får man genom att mutipicera detta med 100 Svar: Cemängden är för iten i förhåande ti referensvärdena.

13 13 Uppgift 1 10 p a) 8,0 p respons AR respons AR AR respons respons AR ARrespons respons respons AR max E max E max respons respons E respons respons max E AR A + R d A R AR d A R tot AR AR A R AR AR A tot d d AR R AR tot Genom att kombinera ekvationerna A R tot d respons E responsmax respons respons E respons respons max A d respons respons respons max R 1 tot E Genom att pacera in värdena [A] = 1, / b),0 p Hjärtfrekvensen ökar (hjärtats kontraktionskraft ökar). Från binjuremärgen och de sympatiska nervceerna.

14 14 Uppgift 13 6 p a),5 p a: sekundär amin, b: sekundär akoho, c: eter, d: aromatisk förening, e: ester b) 0,5 p eso c) 1,0 p d) 1,0 p e) 1, 0 p A: sp 3 B: sp C: sp 3 D: sp

15 15 Uppgift 14 5 p Reaktionerna: Esm(aq) + H O() EsmH + (aq) + OH (aq) b = 1, / H O() H 3 O + (aq) + OH (aq) W = 1, / De koncentrationsförändringar som sker: Esm(aq) + H O() EsmH + (aq) + OH (aq) oncentrationen i början (/) 0,0010 / 0 ~0 Förändringen (/) x + x + x oncentrationen vid jämvikt (/) 0,0010 / x (Obs! an inte avrunda 0,0010 x 0,0010) Paceras i uttrycket för baskonstanten b OH EsmH (x)(x) 5 1,6010 / Esm (0,0010 x) x x 5 8 x 1,60 10 x 1, (1,60 10 x x 5 4 OH 1, ) (1, ) 4 1 ( 1, ) 1, (eer 1, ) Man räknar ut ph poh g OH Eer H 3 O ph g 4 g1, ,883 ph14,0-3,883 10, ,1 1, w 11 7, OH 1, H O g7, , ,1 3 14

16 16 Uppgift 15 8 p a) 1,0 p 1 0,39 10 g 17 0, ,0 10 b),0 p g 3 kp 0, , st Proteiner: Lipider: 1 0,39 10 g 17 0, g 1 0,34 10 g 16 5,79 10 g ,79 10 Lipider/proteiner: ,78 10 c) 3,0 p 6, kp 5, , styck av båda ipiderna oesteroets yta: Fosfoipidernas yta: Lipidernas sammanagda yta: nm 8 6 0,39 kp 1,74 10 kp 67,510 nm 67,5 m nm 8 6 0,63 kp 1,74 10 kp 108,6 10 nm 108,6 67,5 m 108,6 m 175,9 m m 175,9m Andeen av en röd bodkropps yta: 0, m (Cemembranet är ett ipidbiager (dubbeipidskikt); ipidekyerna är jämt fördeade i båda "membranhavorna".) d),0 p Svarsaternativ som godkänns: Receptor(protein), kana(protein), membranpump, transport(protein), enzym(protein), HLA-peptid-kompex, ankarprotein,

17 17 Uppgift 16 6 p a) 4,0 p På ett dygn produceras 10, kj 10,9 5 kj ATP, som motsvarar 10,9 507,18 g/ = 5181 g Detta kostar 5181 g,90 / 1,10 6 Mängden ATP hås så gott som konstant i kroppen eftersom det återvinns effektivt. b),0 p För att ATP ska kunna komma in i ceerna som kosttiskott, måste ATP: i) unna ösa sig i vatten och förbi uppöst i de förhåanden som råder i matsmätningskanaen. ii) Bibehåa sig i icke hydroyserat tistånd i matsmätningskanaen. iii) Absorberas (från tunntarmen, tjocktarmen mm) genom epiteceernas cemembran in i ceerna. iv) unna transporteras från epiteceerna genom cemembranen och via den omgivande bindvävnaden ti bodomoppet. v) unna transporteras från bodomoppet ti vävnadsceernas cytopasma.