4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra

Save this PDF as:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra"

Transkript

1 4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4.1. Skriv fullständiga formler för följande reaktioner som kan gå i båda riktningarna (alla ämnen är i gasform): a) Kolmonoxid + kvävedioxid koldioxid + kvävemonoxid b) Dikvävepentoxid syre + kvävedioxid 4.2. a) En blandning av svaveldioxid och syre upphettas i en sluten behållare. Man kan konstatera att i början reagerar ämnena med varandra, men efter en tid ändras inte reaktionskomponenternas koncentrationer. Beskriv kort det system som då finns i behållaren. b) Vad menas med att en kemisk jämvikt är dynamisk? 4.3. Ett kemiskt system befinner sig i jämvikt. a) Vilket samband råder då mellan hastigheterna för reaktionen åt höger och reaktionen åt vänster? b) Vad gäller om koncentrationerna av de i jämvikten deltagande ämnena? 4.4. Ställ upp jämviktsekvationerna för reaktionerna i uppgift 4.1. Ange också enhet för konstanten K I jämvikten pa + qb rc + sd är samtliga reaktionskomponenter gasformiga. Ställ upp jämviktsekvationen Ammoniakjämvikten N 2 (g) + 3 (g) 2NH 3 (g) har ställt in sig vid 400 o C. Jämviktsblandningen innehåller 0 mol kvävgas, 0 mol vätgas och 0,070 mol ammoniak per dm 3. Beräkna jämviktskonstanten När jämvikt ställt in sig i systemet PCl 5 (g) PCl 3 (g) + Cl 2 (g) innehåller en 3,0 dm 3 behållare 13,8 g fosfortriklorid, 2,98 g klorgas och 5,00 g fosforpentaklorid. Beräkna jämviktskonstanten vid den rådande temperaturen Jämviktskonstanten för reaktionen (g) + (g) 2(g) är 50,0 vid 450 o C. Beräkna substansmängden vätejodid som är i jämvikt med 1,76 mol vätgas och 0,0200 mol jodgas vid 450 o C För jämvikten 2SO 2 (g) + O 2 (g) 2SO 3 (g) är jämviktskonstanten 4, (mol/dm 3 ) 1 vid en viss temperatur. Vilken koncentration har svaveldioxiden vid jämvikt om koncentrationen av syrgas då är 8, mol/dm 3 och av svaveltrioxid 4, mol/dm 3? För reaktionen SO 2 (g) + NO 2 (g) SO 3 (g) + NO(g) är jämviktskonstanten 9,0 vid 700 o C. Man förde in 3, mol svaveldioxid och 3, mol kvävedioxid i en behållare på 1,00 dm 3. Därefter fick jämvikt ställa in sig vid 700 o C. Vilken var substansmängden svaveltrioxid vid jämvikt? I läroboken sidan 44 infördes storheten Q, koncentrationskvoten, och begreppet nettoreaktion. a) Definiera storheten Q. b) Vad menas med nettoreaktionen? c) Redogör för sambandet mellan Q, K och nettoreaktionen För jämvikten (g) + (g) 2(g) är K = 54 vid 425 o C. Man för in de tre gaserna var för sig i en tom behållare så att [ ] = [ ] = [] = 1, mol/dm 3. Temperaturen är 425 o C. a) Vilket är värdet på koncentrationskvoten Q? b) Är systemet i jämvikt vid de angivna koncentrationerna? Om inte, åt vilket håll går nettoreaktionen? Kväve och syre kan vid hög temperatur bilda bl.a. kvävemonoxid, NO. För jämvikten N 2 (g) + O 2 (g) 2NO(g) är K = 0 vid o C. Undersök om det råder jämvikt i följande blandningar som alla har volymen 2,9 dm 3. Ange också åt vilket håll nettoreaktionen går om det inte är jämvikt i systemet. a) 5 mol N 2, 0,05 mol O 2 och 0 mol NO b) 0 mol N 2, 0,0025 mol O 2 och 0,010 mol NO c) 0 mol N 2 och 0 mol NO Liber AB. Denna sida får kopieras. 9

2 4.14. Vattenånga reagerar med kolmonoxid under bildning av vätgas och koldioxid enligt reaktionsformeln O(g) + CO(g) (g) + CO 2 (g) 5,0 mol vattenånga och 4,0 mol kolmonoxid infördes i ett tomt reaktionskärl med volymen 5,0 dm 3. Blandningen upphettades till o C som hölls konstant tills ämnenas koncentrationer inte längre ändrade sig. Då visade det sig att substansmängden koldioxid var 2,0 mol. Beräkna a) substansmängden vätgas vid jämvikt b) substansmängden vattenånga vid jämvikt c) jämviktskonstanten Väte och kväve bildar ammoniak enligt reaktionsformeln N 2 (g) + 3 (g) 2NH 3 (g) 0 mol av var och en av de tre gaserna blandas i en behållare på 1,0 dm 3. Vid jämvikt har 0 mol ammoniak sönderdelats. Beräkna a) substansmängderna av alla tre komponenterna vid jämvikt b) koncentrationerna vid jämvikt c) jämviktskonstanten En blandning av 10 mol kväve och 0,780 mol syre upphettades till K. Följande jämvikt ställde då in sig: N 2 (g) + O 2 (g) 2NO(g) Vid jämvikt hade det bildats 0,074 mol kvävemonoxid. Beräkna jämviktskonstanten vid nämnda temperatur Jämviktskonstanten för den s.k. vattengasjämvikten CO 2 (g) + (g) CO(g) + O(g) är 3 vid 700 o C. Man utgår från 18 kg vattenånga och 28 kg kolmonoxid. Beräkna massan vätgas som bildats när jämvikt ställt in sig i systemet vid 700 o C * När väte och jod upphettas till konstant temperatur i ett kärl ställer följande jämvikt in sig: (g) + (g) 2(g) Vid ett försök utgick man från 2,00 mol och 1,00 mol. Vid jämvikt innehöll systemet 1,66 mol. Beräkna substansmängden som skulle ha bildats under i övrigt samma betingelser om man utgått från 2,00 mol och 2,00 mol Man studerar jämvikten (g) + Cl 2 (g) 2HCl(g) H = 184 kj för reaktionen åt höger. Hur förskjuts jämvikten om man a) ökar HCl-koncentrationen b) ökar -koncentrationen c) ökar Cl 2 -koncentrationen d) höjer temperaturen e) ökar trycket genom att minska volymen? Följande system är i jämvikt. Samtliga komponenter är i gasform. pa + qb rc + sd a) Hur ska man ändra koncentrationen av ämnet B om man vill att mer av ämnet A ska reagera? b) Reaktionen från vänster till höger är exoterm. Hur påverkar en temperaturhöjning värdet på jämviktskonstanten? c) Totaltrycket ökas genom att behållarens volym minskas. Vad måste man veta om koefficienterna p, q, r och s för att kunna förutsäga hur denna ändring inverkar på utbytet av ämnena C och D? För systemet 4NH 3 (g) + 5O 2 (g) 4NO(g) + 6 O(g) är reaktionen åt höger exoterm. Jämvikten får ställa in sig vid o C. Därefter ändras temperaturen och jämvikten får ställa in sig vid en temperatur något över o C. Ange om jämviktskonstanten då är mindre än, större än eller lika med K vid o C Fosforpentaklorid, PCl 5, sönderdelas vid upphettning enligt formeln PCl 5 (g) PCl 3 (g) + Cl 2 (g) H = 93 kj för reaktionen åt höger. Man förde in 6,0 mol fosforpentaklorid i ett tomt reaktionskärl med volymen 10,0 dm 3. Temperaturen hölls vid 230 o C. När jämvikt ställt in sig i systemet visade en analys att det fanns 1,0 mol klorgas i behållaren. a) Beräkna koncentrationerna av samtliga tre ämnen vid jämvikt. b) Beräkna jämviktskonstanten vid 230 o C. c) Man vill förskjuta jämvikten så att mer PCl 5 sönderdelas till PCl 3. På vilket/vilka av följande sätt kan man åstadkomma detta? Genom att 1. minska volymen och därigenom höja trycket vid konstant temperatur 2. öka volymen och därigenom sänka trycket vid konstant temperatur 3. pressa in mer klor i systemet 4. höja temperaturen vid konstant tryck. Liber AB. Denna sida får kopieras. 10

3 4.23. Ammoniak bildas av grundämnena enligt följande formel: N 2 (g) + 3 (g) 2NH 3 (g) H = 92 kj för reaktionen åt höger. Hur ska man välja tryck och temperatur för att få största möjliga utbyte av ammoniak? Motivera svaret Uppgifterna hänför sig till följande försök. I en evakuerad kolv på 1,0 dm 3 införs 0 mol vätgas och 0 mol jod. Blandningen värms till K. Då reagerar de båda ämnena med varandra i en exoterm reaktion och systemet går till jämvikt enligt formeln (g) + (g) 2(g) + 12,5 kj Jämvikten får ställa in sig vid temperaturen T 1 (= K) och trycket p 1. Graferna i diagrammet nedan visar hur koncentrationerna ändrades då jämvikten ställde in sig Om man sätter en katalysator till jämviktsblandningen inträffar alla nedan angivna förändringar utom en. Vilken förändring inträffar inte? a) Värdet på jämviktskonstanten ökar. b) Det uppträder ett eller flera aktiverade komplex som inte bildas i de icke-katalyserade reaktionerna. c) De båda reaktionerna följer en ny reaktionsväg med lägre aktiveringsenergi. d) Reaktionshastigheten ökar för såväl reaktionen åt höger som för reaktionen åt vänster Sedan jämvikt ställt in sig gör man vissa förändringar i systemet. Förändringarna beskrivs i följande uppgifter. Identifiera i diagrammen A, B, C, D och E den effekt som varje förändring leder till. A B Vilket av följande uttryck är jämviktsekvationen med de i diagrammet angivna koncentrationerna? 3 mol/dm a) (5 mol/dm ) (0,05 mol/dm ) b) c) 5 mol/dm 0,05 mol/dm 3 mol/dm 3 2 ( mol/dm ) mol/dm mol/dm C d) e) 3 5 mol/dm 0,05 mol/dm 0,05 mol/dm 3 2 ( mol/dm ) 5 mol/dm 0,05 mol/dm Liber AB. Denna sida får kopieras. 11

4 D Diagrammet nedan visar hur energiändringarna när ett system (en reaktionsblandning) A förändras och bildar ett nytt system D. Övergången från system A till system D kan ske genom två olika reaktionsvägar kj Energi 300 Reaktionsväg I E II X B Y Z Reaktionsväg II 0 A C D 4.26.* Man pressar in vätgas i systemet. Effekten på systemets jämviktskoncentrationer representeras bäst av diagram 4.27.* Temperaturen höjs till T 2 utan att volymen ändras. Effekten på systemets jämviktskoncentrationer representeras bäst av diagram 4.28.* Det totala trycket ökas genom att heliumgas pressas in i jämviktsblandningen. Temperatur och volym hålls hela tiden konstanta. Effekten på systemets jämviktskoncentrationer representeras bäst av diagram Man kan låta en reaktion gå till jämvikt utan eller med katalysator. Förhållandena (temperatur, tryck, begynnelsekoncentrationer osv.) är i övrigt desamma. Vilken blir skillnaden mellan de båda alternativen? Ändras jämviktsläget? Man vet att ett visst ämne katalyserar reaktionen A + B C + D Kan man härav dra någon slutsats om ämnets inverkan på reaktionen C + D A + B? Motivera svaret Hur stor är entalpiändringen, H, för reaktionen A D då den följer reaktionsväg II? a) +50 kj b) 50 kj c) +175 kj d) +200 kj Jämför reaktionsvägarna I och II. Vilket av följande påståenden är felaktigt? a) Reaktionen genom väg II sker troligen långsammare än genom väg I. b) När reaktionen sker genom väg II bildas flera aktiverade komplex. c) Både när reaktionsväg I och när reaktionsväg II används sker reaktion D A samtidigt som reaktion A D. d) Om systemets temperatur höjs kommer jämviktskoncentrationen av D att öka både när reaktionen går väg I och när den går väg II Betrakta reaktionsväg II. Vilket av följande påståenden är felaktigt? a) X, Y och Z representerar tillstånd då aktiverade komplex har bildats. b) Vid jämvikt kommer bl.a. C och D att finnas närvarande. c) B representerar en mellanprodukt. d) Den totala reaktionen A D är exoterm. e) Det långsammaste reaktionssteget är troligen A B. Liber AB. Denna sida får kopieras. 12

5 4.34.* 5,00 mol vattenånga upphettades till en viss temperatur i ett slutet kärl med volymen 2,00 dm 3. Då sönderdelades en del av vattenångan enligt formeln 2 O(g) 2 (g) + O 2 (g) När jämvikt ställt in sig hade 4,0 % av vattnet sönderdelats. Beräkna jämviktskonstanten vid den aktuella temperaturen * Vid upphettning av vattenånga respektive väteklorid till o C ställer följande jämvikter in sig: 2 O(g) 2 (g) + O 2 (g) K = 9, mol/dm 3 2HCl(g) (g) + Cl 2 (g) K = 1, mol/dm 3 Utgå från dessa jämvikter och beräkna jämviktskonstanten för reaktionen 4HCl(g) + O 2 (g) 2 O(g) + 2 Cl 2 (g) vid samma temperatur. Liber AB. Denna sida får kopieras. 13

Jämviktsuppgifter. 2. Kolmonoxid och vattenånga bildar koldioxid och väte enligt följande reaktionsformel:

Jämviktsuppgifter. 2. Kolmonoxid och vattenånga bildar koldioxid och väte enligt följande reaktionsformel: Jämviktsuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Vid upphettning sönderdelas etan till eten och väte. Vid en viss temperatur har följande jämvikt ställt in sig i ett slutet kärl. C 2 H 6

Läs mer

Övningar Homogena Jämvikter

Övningar Homogena Jämvikter Övningar Homogena Jämvikter 1 Tiocyanatjoner, SCN -, och järn(iii)joner, Fe 3+, reagerar med varandra enligt formeln SCN - + Fe 3+ FeSCN + färglös svagt gul röd Vid ett försök sätter man en liten mängd

Läs mer

4.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 4.2 För reaktionen 2ICl(g) I 2 (g) + Cl 2 (g) gäller att. För reaktionen I 2 (g) + Cl 2 (g) 2ICl(g) gäller 2

4.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 4.2 För reaktionen 2ICl(g) I 2 (g) + Cl 2 (g) gäller att. För reaktionen I 2 (g) + Cl 2 (g) 2ICl(g) gäller 2 apitel 4 Här hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

Då du skall lösa kemiska problem av den typ som kommer nedan är det praktiskt att ha en lösningsmetod som man kan använda till alla problem.

Då du skall lösa kemiska problem av den typ som kommer nedan är det praktiskt att ha en lösningsmetod som man kan använda till alla problem. Kapitel 2 Här hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

Kemisk jämvikt. Kap 3

Kemisk jämvikt. Kap 3 Kemisk jämvikt Kap 3 En reaktionsformel säger vilka ämnen som reagerar vilka som bildas samt förhållandena mellan ämnena En reaktionsformel säger inte hur mycket som reagerar/bildas Ingen reaktion ger

Läs mer

Vilken av följande partiklar är det starkaste reduktionsmedlet? b) Båda syralösningarna har samma ph vid ekvivalenspunkten.

Vilken av följande partiklar är det starkaste reduktionsmedlet? b) Båda syralösningarna har samma ph vid ekvivalenspunkten. 1 (2/0/0) Beräkna trycket i en behållare med volymen 4,50 dm 3, temperaturen 34,5 ºC och som innehåller 5,83 g vätgas samt 11,66 g syrgas. (Gaserna betraktas som ideala gaser.) 2 (1/0/0) Två lika stora

Läs mer

1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206.

1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206. 1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206. a) Antalet protoner är., antalet neutroner är. och antalet elektroner. hos atomer av isotopen. b) Vilken partikel bildas om en

Läs mer

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 Provet omfattar 8 uppgifter, till vilka du endast ska ge svar, samt 3 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar. Inga konstanter och atommassor ges

Läs mer

Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F12. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F12 Kolligativa egenskaper lösning av icke-flyktiga ämnen beror främst på mängd upplöst ämne (ej ämnet självt) o Ångtryckssänkning o Kokpunktsförhöjning o Fryspunktssänkning o Osmotiskt tryck

Läs mer

Kemisk jämvikt. Kap 3

Kemisk jämvikt. Kap 3 Kemisk jämvikt Kap 3 Vilken info ger en reaktionsformel? En reaktionsformel säger - vilka ämnen som reagerar, - vilka som bildas - samt förhållandena mellan ämnena som reagerar/bildas En reaktionsformel

Läs mer

Kemisk jämvikt. Kap 3

Kemisk jämvikt. Kap 3 Kemisk jämvikt Kap 3 En reaktionsformel säger vilka ämnen som reagerar vilka som bildas samt förhållandena mellan ämnena En reaktionsformel säger inte hur mycket som reagerar/bildas Ingen reaktion ger

Läs mer

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.

Läs mer

Kap 6: Termokemi. Energi:

Kap 6: Termokemi. Energi: Kap 6: Termokemi Energi: Definition: Kapacitet att utföra arbete eller producera värme Termodynamikens första huvudsats: Energi är oförstörbar kan omvandlas från en form till en annan men kan ej förstöras.

Läs mer

(tetrakloroauratjon) (2)

(tetrakloroauratjon) (2) UTTAGIG TILL KEMIOLYMPIADE 2015 TEORETISKT PROV nr 1 Provdatum: november vecka 45 Provtid: 120 minuter. jälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning och alla svar görs på svarsblanketten

Läs mer

Kemisk jämvikt. Niklas Dahrén

Kemisk jämvikt. Niklas Dahrén Kemisk jämvikt Niklas Dahrén Vad innebär en jämviktsreaktin ch vad innebär jämvikt? Jämviktsreaktin ch jämvikt: En jämviktsreaktin är en reaktin sm kan gå i båda riktningarna (reversibel reaktin) ch sm

Läs mer

Stökiometri IV Blandade Övningar

Stökiometri IV Blandade Övningar Stökiometri IV Blandade Övningar 1) 1 Man blandar 25,0 cm 3 silvernitratlösning, c = 0,100 M, med 50,0 cm 3 bariumkloridlösning c = 0,0240 M. Hur stor är: [Ag + ] i blandningen? [NO 3- ] i blandningen?

Läs mer

Svar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent

Svar: Halten koksalt är 16,7% uttryckt i massprocent Kapitel 6 6.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 6.3 Se lärobokens svar och anvisningar. 6. Se lärobokens svar och anvisningar. 6.5 Kalcium reagerar med vatten på samma sätt som natrium. Utgångsämnena

Läs mer

Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2

Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2 Kapitel 1-18 Repetition inför delförhör Kapitel 1 Innehåll Kapitel 1 Kemisk kinetik Redoxjämvikter Kapitel 1 Definition Kapitel 1 Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel

Läs mer

Stökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd

Stökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd Stökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd 1 1 Bestäm atommassan för a) Syre b) Barium c) N 2 d) 8 S 2 2 Bestäm formelmassan för: a) Natriumklorid b) Aluminiumoxid c) Ag 2 SO 4 d) ZnHg(SCN) 4 e) UO 2 (NO

Läs mer

Jämviktsreaktioner och kemisk jämvikt. Niklas Dahrén

Jämviktsreaktioner och kemisk jämvikt. Niklas Dahrén Jämviktsreaktiner ch kemisk jämvikt Niklas Dahrén De flesta kemiska reaktiner kan gå i båda riktningarna Vi är vana att rita kemiska reaktiner på följande sätt: H 2 + I 2 2HI Men de flesta reaktiner kan

Läs mer

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) 2007-02-15 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: Väg och Vatten-huset Hjälpmedel: Räknare Ansvarig lärare: Leif Holmlid 772

Läs mer

Kapitel Repetition inför delförhör 2

Kapitel Repetition inför delförhör 2 Kapitel 12-18 Repetition inför delförhör 2 Kapitel 1 Innehåll Kapitel 12 Kapitel 13 Kapitel 14 Kapitel 15 Kapitel 16 Kapitel 17 Kapitel 18 Kemisk kinetik Kemisk jämvikt Syror och baser Syra-basjämvikter

Läs mer

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol?

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol? Stökiometri VI 1 Hur många atomer finns det i en molekyl H 2SO 4? 1 2 Skriv kemiska formeln för jonföreningar: 2 a) Kalciumoxid b) Kaliumjodid c) Strontiumhydroxid d) Aluminiumsulfit 3 Ange eller beräkna:

Läs mer

Kap 2 Reaktionshastighet. Reaktionshastighet - mängd bildat eller förbrukat ämne per tidsenhet

Kap 2 Reaktionshastighet. Reaktionshastighet - mängd bildat eller förbrukat ämne per tidsenhet Kap 2 Reaktionshastighet Reaktionshastighet - mängd bildat eller förbrukat ämne per tidsenhet Vilka faktorer påverkar reaktionshastigheten? Exempel: zink i saltsyra Zink i saltsyra: https://www.youtube.com/watch?v=x0qzv92smbm

Läs mer

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska

Läs mer

Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng)

Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 ( poäng) 1 (6) Tentamen i Allmän kemi 7,5 hp 5 november 2014 (50 + 40 poäng) Tentamen består av två delar, räkne- respektive teoridel: Del 1: Teoridel. Max poäng: 50 p För godkänt: 28 p Del 2: Räknedel. Max poäng:

Läs mer

Övningar Stökiometri och Gaslagen

Övningar Stökiometri och Gaslagen Övningar Stökiometri och Gaslagen 1 1 På baksidan av ett paket med Liljeholmens Stearinljus står berättat att Lars Johan Hierta, grundaren av Aftonbladet, i London år 1837 kom i kontakt med ett nytt ljus,

Läs mer

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: Allmän kemi Kap 17 Termodynamik Läromålen Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n - använda de termodynamiska begreppen entalpi, entropi och Gibbs fria energi samt redogöra för energiomvandlingar

Läs mer

Energiuppgifter. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi vid en exoterm reaktion? O (s) H 2.

Energiuppgifter. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi vid en exoterm reaktion? O (s) H 2. Energiuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Ange ett svenskt ord som är synonymt med termen entalpi. 2. Har reaktanterna (de reagerande ämnena) eller reaktionsprodukterna störst entalpi

Läs mer

Blandade Övningar Stökiometri och Gaslagen 1

Blandade Övningar Stökiometri och Gaslagen 1 Blandade Övningar Stökiometri och Gaslagen 1 1) 1 Då man upphettar 6,820 g zinkspat, som är ett mineral som innehåller zinkkarbonat, ZnCO 3, bildas 1,182 g CO 2. Hur många % rent ZnCO 3 innehåller mineralet?

Läs mer

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska. Kapitel 3 Innehåll Kapitel 3 Stökiometri 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 Molmassa 3.5 Problemlösning 3.6 3.7 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10 3.11 Copyright Cengage Learning.

Läs mer

Allmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.)

Allmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.) Allmän Kemi (NKEA4 m.fl.) --4 Uppgift a) K c [NO] 4 [H O] 6 /([NH ] 4 [O ] 5 ) eller K p P(NO) 4 P(H O) 6 /(P(NH ) 4 P(O ) 5 ) Om kärlets volym minskar ökar trycket och då förskjuts jämvikten åt den sida

Läs mer

Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel 12 Kapitel 12 Avsnitt 12.1 Innehåll Reaktionshastigheter Reaktionshastighet = Rate

Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter Kemisk kinetik Kapitel 12 Kapitel 12 Avsnitt 12.1 Innehåll Reaktionshastigheter Reaktionshastighet = Rate Avsnitt 2. Kapitel 2 Kemisk kinetik Kemisk kinetik Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Kapitel 2 Innehåll 2. 2.2 Hastighetsuttryck: en introduktion

Läs mer

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19 Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-06-09 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla

Läs mer

Kapitel 12. Kemisk kinetik

Kapitel 12. Kemisk kinetik Kapitel 12 Kemisk kinetik Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter Kemisk kinetik Området inom kemi som berör reaktionshastigheter Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Avsnitt 12.1 Reaktionshastigheter

Läs mer

För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p

För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p Tentamen i kemi för Basåret, OKEOOl :2 den 20 april 2012 Skrivtid: 8.00-1300 Plats. 8132 Hjälpmedel: Räknare och tabell För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

Kemisk jämvikt. Niklas Dahrén

Kemisk jämvikt. Niklas Dahrén Kemisk jämvikt Niklas Dahrén Vad innebär en jämviktsreaktin ch vad innebär jämvikt? ü Jämviktsreak-n ch jämvikt: En jämviktsreak/n är en reak/n sm kan gå i båda riktningarna (reversibel reak/n) ch sm går

Läs mer

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska. Kapitel 3 Stökiometri Kapitel 3 Innehåll 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 3.5 Problemlösning 3.6 Kemiska föreningar 3.7 Kemiska formler 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10

Läs mer

REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER

REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER KEMI REPETITIONSKURS I LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER Magnus Ehinger Fullständiga lösningar till beräkningsuppgifterna. Kemins grunder.10 Vi antar att vi har 10 000 Li-atomer. Av dessa är då 74 st 6 Li

Läs mer

Kapitel 3. Stökiometri

Kapitel 3. Stökiometri Kapitel 3 Stökiometri Kapitel 3 Innehåll 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 Molmassa 3.5 Problemlösning 3.6 Kemiska föreningar 3.7 Kemiska formler 3.8 Kemiska reaktionslikheter

Läs mer

Hur förändras den ideala gasens inre energi? Beräkna också q. (3p)

Hur förändras den ideala gasens inre energi? Beräkna också q. (3p) entamen i kemisk termodynamik den 4 juni 2013 kl. 14.00 till 19.00 Hjälpmedel: Räknedosa, BEA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje

Läs mer

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10

Godkänt-del. Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10 Hypotetisk tentamen för Termodynamik och ytkemi, KFKA10 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, utdelat formelblad och tabellblad. Godkänt-del För uppgift 1 9 krävs endast svar. För övriga uppgifter ska slutsatser

Läs mer

TKK, TTY, LTY, OY, TY, VY, ÅA / Ingenjörsavdelningarna Inträdesförhör i kemi

TKK, TTY, LTY, OY, TY, VY, ÅA / Ingenjörsavdelningarna Inträdesförhör i kemi TKK, TTY, LTY, Y, TY, VY, ÅA / Ingenjörsavdelningarna Inträdesförhör i kemi 1.5.006 1. Framställningen av uranmetall ur renad urandioxidmalm sker via följande reaktionssteg: (1) U (s) + 4 HF (g) UF 4 (s)

Läs mer

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska. Kapitel 3 Stökiometri Kapitel 3 Innehåll 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 3.5 Problemlösning 3.6 Kemiska föreningar 3.7 Kemiska formler 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10

Läs mer

KEMIOLYMPIADEN 2007 Uttagning

KEMIOLYMPIADEN 2007 Uttagning KEMILYMPIADEN 2007 Uttagning 1 2006-10-19 Provet omfattar 5 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar, om inte annat anges. Inga konstanter och atommassor ges i problemtexten. Dessa hämtas

Läs mer

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Prov i kemi kurs A Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Lösningar och svar skall ges på särskilt inskrivningspapper för de uppgifter som är skrivna med kursiv stil. I övriga fall ges svaret och

Läs mer

Kapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning.

Kapitel 5. Gaser. är kompressibel, är helt löslig i andra gaser, upptar jämt fördelat volymen av en behållare, och utövar tryck på sin omgivning. Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 5. 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 5.7 Effusion och Diffusion 5.8 5.9 Egenskaper hos några verkliga gaser 5.10 Atmosfärens kemi Copyright

Läs mer

Beräkna en förenings empiriska formel och molekylformel. Niklas Dahrén

Beräkna en förenings empiriska formel och molekylformel. Niklas Dahrén Beräkna en förenings empiriska formel och molekylformel Niklas Dahrén Uppgifter som jag går igenom i den här filmen: 1. Man förbränner 0,99 g magnesiumpulver i syrgas. Då bildas 1,65 g magnesiumoxid. Beräkna

Läs mer

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska

Läs mer

TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI

TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI INFÖR STUDIERNA VID STOCKHOLMS UNIVERSITET TESTA DINA FÖRKUNSKAPER. 1 För att kunna koncentrera dig på det väsentliga i undervisningen måste du ha din gymnasiekemi aktuell.

Läs mer

Övningsuppgifter Syror och baser

Övningsuppgifter Syror och baser Övningsuppgifter Syror och baser Litterarum radices amarae, fructus dulces 1. Beräkna ph i en lösning med vätejonkoncentrationen: a) 0,036 mol/dm 3 b) 2 10-5 mol/dm 3 c) 2,0 mol/dm 3 d) 2,35 10-8 mol/dm

Läs mer

Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit!

Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit! Övningsuppgifter Till alla övningar finns facit. För de övningar som är markerade med * finns dessutom lösningar som du hittar efter facit! 1 Man har en blandning av syrgas och vätgas i en behållare. eräkna

Läs mer

1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. 1p S 2 O H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l)

1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. 1p S 2 O H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l) Tentamen 1 Baskemi 2 2011.05.02 1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. S 2 O 2-3 + 2H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l) 2 Vad är a. ett intermediär? b. en radikal? c. en amfojon 3 Vi studerar

Läs mer

Kinetik, Föreläsning 2. Patrik Lundström

Kinetik, Föreläsning 2. Patrik Lundström Kinetik, Föreläsning 2 Patrik Lundström Kinetik för reversibla reaktioner Exempel: Reaktion i fram- och återgående riktning, båda 1:a ordningen, hastighetskonstanter k respektive k. A B Hastighetsekvation:

Läs mer

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Fast fas Flytande fas Gasfas Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska

Läs mer

Kinetik. Föreläsning 2

Kinetik. Föreläsning 2 Kinetik Föreläsning 2 Reaktioner som går mot ett jämviktsläge ALLA reaktioner går mot jämvikt, här avses att vid jämvikt finns mätbara mängder av alla i summaformeln ingående ämnen. Exempel: Reaktion i

Läs mer

NKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE , kl Ansvariga lärare: Helena Herbertsson , Lars Ojamäe

NKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE , kl Ansvariga lärare: Helena Herbertsson , Lars Ojamäe IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi 1 NKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE351 2011-09-19, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel:

Läs mer

Tentamen i kemisk termodynamik den 17 januari 2014, kl

Tentamen i kemisk termodynamik den 17 januari 2014, kl entamen i kemisk termodynamik den 7 januari 04, kl. 8.00 3.00 Hjälpmedel: Räknedosa, BEA och Formelsamlin för kurserna i kemi vid KH. Endast en uppift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad!.

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att

Läs mer

Del A. Endast kortfattade svar krävs. Helt rätt svar ger 1p annars 0p. 1. I ett experiment har man följande jämviktsblandning:

Del A. Endast kortfattade svar krävs. Helt rätt svar ger 1p annars 0p. 1. I ett experiment har man följande jämviktsblandning: Namn:... Grupp:... Poäng:... Uppsala universitet, Tekniskt-naturvetenskapligt basår 07/08 Håkan Rensmo Lennart Norén Raul Miranda Tentamen i Kemi B, 2008-03-19 kl. 13-17 Hjälpmedel: Miniräknare, tabell

Läs mer

Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F4. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F4 VSEPR-modellen elektronarrangemang och geometrisk form Polära (dipoler) och opolära molekyler Valensbindningsteori σ-binding och π-bindning hybridisering Molekylorbitalteori F6 Gaser Materien

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage

Läs mer

Kemiolympiaden 2014 En tävling i regi av Svenska Kemistsamfundet

Kemiolympiaden 2014 En tävling i regi av Svenska Kemistsamfundet KEMILYMPIADE SVERIGE Kemiolympiaden 2014 En tävling i regi av Svenska Kemistsamfundet Till alla elever u är det dags för årets kemiolympiad. Kemiolympiaden är en tävling för gymnasieelever som inte fyllt

Läs mer

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi Repetitionsuppgifter i gymnasiekemi Att börja med: A 2, 5, 7 B 2, 4, 5, 14, 15, 16, 19 C 2, 7, 8 D 1,2, 3 Om det är för lätt: B 9, 10, 12, 13, 21 C 3, 6 D 4, 5 Boel Lindegård 2006 Reviderad 2012 A. Atomernas

Läs mer

Tentamen i Termodynamik för K och B kl 8-13

Tentamen i Termodynamik för K och B kl 8-13 Tentamen i Termodynamik för K och B 081025 kl 8-13 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (med tillhörande handbok), utdelat formelblad med tabellsamling. Slutsatser skall motiveras och beräkningar redovisas.

Läs mer

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27 Begrepp Syror och baser Kemiföreläsning 9--7 Några vanliga syror HCl (aq) saltsyra HNO salpetersyra H SO svavelsyra H CO kolsyra H PO fosforsyra HAc ättiksyra (egentligen CH COOH, Ac är en förkortning

Läs mer

jämvikt (där båda faserna samexisterar)? Härled Clapeyrons ekvation utgående från sambandet

jämvikt (där båda faserna samexisterar)? Härled Clapeyrons ekvation utgående från sambandet Tentamen i kemisk termodynamik den 14 december 01 kl. 8.00 till 13.00 (Salarna E31, E3, E33, E34, E35, E36, E51, E5 och E53) Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att

Läs mer

Aggregationstillstånd

Aggregationstillstånd 4. Gaser Aggregationstillstånd 4.1 Förbränning En kemisk reaktion mellan ett ämne och syre. Fullständig förbränning (om syre finns i överskott), t.ex. etanol + syre C2H6OH (l) +3O2 (g) 3H2O (g) + 2CO2

Läs mer

a) 55,8 g/mol b) 183,8 g/mol c) 255,6 g/mol d) 303,7 g/mol 2. Galliumnitrid används i lysdioder. Vilken kemisk formel har galliumnitrid?

a) 55,8 g/mol b) 183,8 g/mol c) 255,6 g/mol d) 303,7 g/mol 2. Galliumnitrid används i lysdioder. Vilken kemisk formel har galliumnitrid? UTTAGNING TILL KEMILYMPIADEN 2016 TERETISKT PRV nr 1 Provdatum: november vecka 45 Provtid: 120 minuter. Hjälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning och alla svar görs på svarsblanketten

Läs mer

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage

Läs mer

Sura och basiska ämnen Syror och baser. Kap 5:1-5:3, (kap 9)

Sura och basiska ämnen Syror och baser. Kap 5:1-5:3, (kap 9) Sura och basiska ämnen Syror och baser Kap 5:1-5:3, (kap 9) Syror / sura lösningar En sur lösning - har överskott på vätejoner, H + (protoner) En syra: - smakar surt - färgar BTB gult - reagerar med oädla

Läs mer

Kolmonoxidutsläpp från ett förbränningskraftverk. En rapport over studiebesök vid Oriketo förbränningskraftverk

Kolmonoxidutsläpp från ett förbränningskraftverk. En rapport over studiebesök vid Oriketo förbränningskraftverk Kolmonoxidutsläpp från ett förbränningskraftverk En rapport over studiebesök vid Oriketo förbränningskraftverk David Sandqvist, Mia Klavér, Toni Aaltonen, Anton Lindholm 5/7/2010 Syfte Förbränningsprocesser

Läs mer

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas

Gaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska

Läs mer

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi. Spontanitet Entropi Fri energi Jämvikt

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi. Spontanitet Entropi Fri energi Jämvikt Spontanitet, Entropi, och Fri Energi 17.1 17.2 Entropi och termodynamiskens andra lag 17.3 Temperaturens inverkan på spontaniteten 17.4 17.5 17.6 och kemiska reaktioner 17.7 och inverkan av tryck 17.8

Läs mer

EXPERIMENTELLT PROV

EXPERIMENTELLT PROV EXPERIMENTELLT PRV 2010-03-17 Provet omfattar 2 uppgifter som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. jälpmedel: Miniräknare. BS! EJ tabell- och formelsamling Börja redovisningen av varje

Läs mer

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi

Kapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi Kapitel 17 Spontanitet, Entropi, och Fri Energi Kapitel 17 Innehåll 17.1 Spontana processer och entropi 17.2 Entropi och termodynamiskens andra lag 17.3 Temperaturens inverkan på spontaniteten 17.4 Fri

Läs mer

Föreläsningsplan 2010. Del 1 Allmän kemi

Föreläsningsplan 2010. Del 1 Allmän kemi IFM-Kemi 9NV221, 9NV321, LINVA6 101018 Kemi för NV-lärare Föreläsningsplan 2010 Del 1 Allmän kemi Föreläsn.1 + 2 Kap. 12. Atomer och atommodeller. Föreläsn. 3 Kap. 14 Kemi: Grundämnen och föreningar. Föreläsn.

Läs mer

Stökiometri Molberäkningar

Stökiometri Molberäkningar Stökiometri Molberäkninar Eftersom atomer och ekyler är så fruktansvärt små är det liksom inen ide att räkna de. Men nu faller det si så, att om man använder si av periodiska systemet och rundämnenas så

Läs mer

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19

Tentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19 Tentamen i Kemisk Termodynamik 2009-12-16 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla

Läs mer

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära Umeå Universitet Kodnummer... Allmän kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet Lärare: Olle Nygren och Roger Lindahl Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära 29 november

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik

Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 2012-05-23 1. a Molekylerna i en ideal gas påverkar ej varandra, medan vi har ungefär samma växelverkningar mellan de olika molekylerna i en ideal blandning.

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2015-10-30 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

Huvudansökan, kandidatprogrammet i kemi Urvalsprov kl

Huvudansökan, kandidatprogrammet i kemi Urvalsprov kl Huvudansökan, kandidatprogrammet i kemi Urvalsprov 10.5.2019 kl. 10.00 13.00 Skriv ditt namn och dina personuppgifter med tryckbokstäver. Skriv ditt namn med latinska bokstäver (abcd...), inte till exempel

Läs mer

Tentamen i kemisk termodynamik den 12 juni 2012 kl till (Salarna L41, L51 och L52)

Tentamen i kemisk termodynamik den 12 juni 2012 kl till (Salarna L41, L51 och L52) Tentamen i kemisk termodynamik den 12 juni 2012 kl. 14.00 till 19.00 (Salarna L41, L51 och L52) Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv

Läs mer

KEMI 5. KURSBEDÖMNING: Kursprov: 8 uppgifter varav eleven löser max. 7 Tre av åtta uppgifter är från SE max. poäng: 42 gräns för godkänd: 12

KEMI 5. KURSBEDÖMNING: Kursprov: 8 uppgifter varav eleven löser max. 7 Tre av åtta uppgifter är från SE max. poäng: 42 gräns för godkänd: 12 KEMI 5 Saana Ruotsala saana.ruotsala@mattliden.fi Kursbok Kaila, Meriläinen et al.: Kemi 5 Reaktioner och jämvikt All kursinfo (t. ex. lektionsanteckningar, eventuella övningsprov...) finns på Matteus.

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2006

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2006 UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2006 TEORETISKT PROV 2006-03-15 Provet omfattar 6 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar, om inte annat anges. Konstanter som inte ges i problemtexten, hämtas

Läs mer

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén Syror, baser och ph-värde Niklas Dahrén Syror är protongivare Syror kännetecknas av följande: 1. De har förmåga att avge vätejoner, H + (protoner), vilket leder till en ph-sänkning. 2. De ger upphov till

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan

Läs mer

Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar.

Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar. Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar. Koncentrationer i vätskelösningar. Kap. 12.2+3. Lösning = lösningsmedel + löst(a) ämne(n)

Läs mer

Bestämning av hastighetskonstant för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon

Bestämning av hastighetskonstant för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon Bestämning av hastighetskonstant för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon Jesper Hagberg Simon Pedersen 28 november 2011 Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Kemi och Bioteknik Fysikalisk

Läs mer

Avancerade kemiska beräkningar del 3. Niklas Dahrén

Avancerade kemiska beräkningar del 3. Niklas Dahrén Avancerade kemiska beräkningar del 3 Niklas Dahrén Uppgifter som jag går igenom i den här filmen: 1. Hur stor substansmängd O 2 behövs för fullständig förbränning av 2 mol metan CH 4? 2. Du ska framställa

Läs mer

Kemisk Dynamik för K2, I och Bio2

Kemisk Dynamik för K2, I och Bio2 Kemisk Dynamik för K2, I och Bio2 Fredagen den 11 mars 2005 kl 8-13 Uppgifterna märkta (GKII) efter uppgiftens nummer är avsedda både för tentan i Kemisk Dynamik och för dem som deltenterar den utgångna

Läs mer

Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18

Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18 Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla

Läs mer

Exoterma och endoterma reaktioner. Niklas Dahrén

Exoterma och endoterma reaktioner. Niklas Dahrén Exoterma och endoterma reaktioner Niklas Dahrén Exoterma och endoterma reaktioner Exoterma reaktioner: Reaktioner som avger energi till omgivningen (ofta värmeenergi). Exempel: Alla förbränningar, inklusive

Läs mer