DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA. Framtidens Energi. Med siktet på framstående energiforskning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA. Framtidens Energi. Med siktet på framstående energiforskning"

Transkript

1 ANNONS DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Energ för en hållbar utvecklng Samverkan en förutsättnng för att klara energmål Energmyndgheten ska verka för ett tryggt, effektvt och mljövänlgt energsystem. Därför arbetar myndgheten med hela utvecklngskedjan, från grundforsknng tll demonstraton och kommersalserng, säger Brgtta Palmberger, chef för Energmyndghetens Teknkavdelnng. Med sktet på framstående energforsknng Energmnster Anna-Karn Hatts perspektv på svensk energförsörjnng är globalt. Fokus lgger på att utarbeta långsktga regler och på att både bygga ut förnybar energ och skapa förutsättnngar för fortsatt drft av kärnkraft. I förlängnngen ska Sverge bl klmatneutralt Mx av energkällor krävs på framtdens elmarknad En bra mx av olka energkällor landet ger både bättre försörjnngstrygghet och bättre elprser. Det menar Kjell Jansson, vd för Svensk Energ, som framhåller att elnätsbranschen måste få chans tll rmlg avkastnng för att även fortsättnngen kunna nvestera för framtden. Vndkraften kan ersätta kärnreaktorer Energ förbrukas onödan Vatten stabl energkälla Boenergn fortsätter att öka Ingår som blaga Dagens ndustr januar 2012.

2 Kärnkraft det enda man får bygga! Sverge har nte byggt storskalg elprodukton det senaste kvartsseklet. Under lång td har nybyggnaton vart praktken förbjuden för alla elteknker som ger stor effekt. Den nya kärnteknklagen tllåter ny kärnkraft att byggas. Därmed är kärnkraft den enda storskalga elprodukton som får byggas Sverge. Den 1 januar 2011 bröts ett 25 år långt stllestånd svensk samhällsutvecklng. Den nya kärnteknklagen gör det möjlgt att bygga nya kärnkraftverk, men bara om en gammal reaktor tas ur drft. Det har under lång td funnts total enghet svensk poltk att v nte ska bygga ut de ssta orörda älvarna eller bygga ny fossleldad elprodukton. Därmed återstår bara kärnkraft bland de teknker som ger stora mängder el. När startar då bygget? Det är nu för första gången nte en poltsk fråga, utan en affärsmässg. Dagens kärnkraftverk kommer att fungera tryggt och säkert många år tll. Lönsamheten är en mer öppen fråga. Förr eller senare kommer det att vara en bättre sa om. Ett nybygge tar lång td. Man kan på nätet för den första nya reaktorn. Därmed har ägarna den delkata uppgften att förutse behoven ungefär to år nnan det är dags. Att tderna förändras märks bland annat på högskolorna. Studenter strömmar tll utbldnngarna kärnkraft på Chalmers, KTH och Uppsala Unverstet. -Sverge har genomfört en mycket lyckad generatonsväxlng på unversteten, säger Jan Blomgren, föreståndare för branschnsttutet Svenskt Kärnteknskt Centrum. V har dag många unga, hungrga forskare och lärare och har kapactet att ta emot de många studenter som vll göra en karrär nom kärnkraft. De nya verk som kommer att byggas de kommande åren är modernare och kraftfullare än dagens verk, men är grund och botten snarlk teknk. Parallellt med detta utvecklas nu en ny generaton kärnkraft med radkalt annorlunda teknk. Kärnkraftverk som använder avfallet från dagens reaktorer som bränsle utvecklas just nu, med Frankrke som ledande naton nom EU. Svenska forskare deltar arbetet, och just ung och ntresserad. Under 2011 ska 15 nya doktorander antas. -Kärnkraft är nte en teknk, utan många som samverkar, berättar Jan Blomgren. V behöver kärnfysker, kemster, masknteknker, elteknker, mljövänner, allmänt påhttga och en och annan psykolog, säger han med glmten ögat. Skämt åsdo, v behöver många olka kompetenser, och nte bara teknker. Säkerhet kommer alltd främsta rummet, och där behöver v kunskap om mänsklgt beteende och hur värderngar påverkar teknk och mljö. Vsste du att: Om hela dtt lvs behov av elström produceras med kärnkraft får bränslet och avfallet plats en tekopp? Sverge har mest kärnkraft världen om man räknar el per person? Det fanns en naturlg kärnreaktor Gabon Afrka för två mljarder år sedan? Uran är ett av de 50 vanlgaste grundämnena jordskorpan? En stor del av världens kärnkraftsbränslen tllverkas Västerås? De flesta reaktorer världen använder svenska datorprogram för säkerhetsanalys? Utbldnng och forsknng kärnteknk samordnas av Svenskt Kärnteknskt Centrum. På SKCs hemsda fnns länkar tll utbldnngar kärnteknk.

3 D E nna te m AtD nng är E n A nnons F rån nextmed A Framtdens Energ Januar Om detta kan du läsa Framtdens Energ Framtdens energförsörjnng allas ansvar Arbetet mot en förändrad energanvändnng är komplext De natonella målen för energeffektvserng är högt ställda och nnebär bland annat en halverad energanvändnng bostadssektorn år Men arbetet mot en förändrad energanvändnng är komplext och måste utföras på flera olka nvåer. För att nå den energpoltska målsättnngen är de flesta överens om att en samverkan mellan olka aktörer är en förutsättnng och det gäller att nte strra sg blnd på en lösnng alternatven är många. Vndkraft skulle på skt kunna ersätta en del av kärnkraften, men samtdgt höjs röster nom basndustrn för att kärnkraften bör byggas ut. Alternatva källor anses nte producera tllräcklgt mycket el och anses dessutom bl för dyra. Enlgt Mats Gustavsson, BasEl, är kärnkraften det gångbara alternatvet för basndustrn, där sktet är nställt på att på egen hand bygga ut kärnkraften. Vdare står transportsektorn för nästan 20 procent av den totala energanvändnngen Sverge den är tll 96 procent beroende av fossla bränslen. Enlgt Brgtta Palmberger, chef för Energmyndghetens Teknkavdelnng, är det en stor utmanng för denna sektor att få n mer förnybart bränsle, både utfrån försörjnngstrygghet och ur klmatperspektv. Frågeställnngarna nom energområdet är således många och komplexa. Framtdens Energ ger dg chansen att följa den senaste utvecklngen på området. Trevlg läsnng! Redaktonen 4 Samverkan för att klara energmål Energmyndgheten verkar för heltäckande energsystem. 5 Med sktet på framstående energforsknng Intervju med Energmnster Anna-Karn Hatt. 6 Mx av energkällor krävs Bra mx av energkällor på marknaden ger bättre försörjnngstrygghet. 7 Boenergn fortsätter att öka Mångsdg boenerg blr allt mer populärt. 8 Samarbete krävs för att klara energmålen Vktgt att samarbeta för att uppnå natonella mål för energeffektvserng. 9 Urbanserng stärker fjärrvärmens poston Fjärrvärmen på stark frammarsch Sverge. 10 Vndkraften kan ersätta kärnreaktorer Vndkraftens potental är stor som fem kärnreaktorer. 11 Solenerg fångar nya lösnngar Marknaden för solenerg blr allt smartare. 12 Stor rsk för elunderskott Kärnkraft nödvändgt för att säkra basndustrns energbehov. 13 Energ förbrukas onödan Potentell energbesparng anpassad ventlerng. 14 Alla kurvor pekar åt rätt håll EU-lagstftnng och teknksprång banar väg för värmepumpbranschen. 15 EU-program för effektvserng och förnybar energ Flera EU-program främjar utvecklng av förnybara energlösnngar. 16 Vatten stabl energkälla Vattenkraftens roll som reglerare blr allt mer framträdande. 18 Kommuner arbetar uthållgt Energmyndgheten ger redskap för att utveckla spetskompetens. Presenterade företag och organsatoner 20 Ruukk 20 ÅF 21 KTH:s Energplattform 22 Varberg Energ 23 KMW 23 Taurus Energy 24 Chalmers / Göteborgs Energ 25 Rejlers 25 Ctec Engneerng 26 Uppsala Unverstet 27 Semens 28 Rock Energy 29 Umeå unverstet 30 Pteå Kommun 31 Mälardalens Högskola 31 Seabased 32 Rnd Energ 33 Lnnéunverstetet 33 Hgh Voltage Valley 34 SweHeat & Coolng 34 Effpower 35 LAFOR 35 Geotec Framtdens Energ för en hållbar utvecklng är producerad av NextMeda Redaktonssekreterare Susanne Öhrström Skrbenter Sandra Ahlqvst, Anette Bodnger, Joachm Brnk, Håkan Edvardsson, Jakob Hammarskjöld, Crstna Lefland, Clas Lewerentz, Henrk Norberg, Sven Wettergrund, Annka Whlborg, Chrstna B. Wnroth Grafsk form Andreas Lathe, Stellan Stål försäljnng NextMeda, Meda X Norr Tryck BOLD/DNEX Trycker, Akalla; V-TAB, Landvetter; MttMedaPrnt, Örnsköldsvk Ingår som blaga Dagens ndustr januar 2012 Frågor om nnehållet besvaras av NextMeda Tel: E-post: För mer nformaton om tema- och kundtdnngar dagspress kontakta: Nklas Engman Telefon , Mobl E-post: kreaton.se MAJ KALMAR HÄR MÖTS NÄRINGSLIV OCH OFFENTLIG SEKTOR FÖR 9:E ÅRET I RAD

4 4 D E nna te m AtD nng är E n A nnons F rån nextmed A Framtdens Energ Januar 2012 Samverkan en förutsättnng för att klara energmålen Energmyndgheten ska verka för ett tryggt, effektvt och mljövänlgt energsystem. Därför arbetar v med hela utvecklngskedjan, från grundforsknng tll demonstraton och kommersalserng, säger Brgtta Palmberger, chef för Energmyndghetens Teknkavdelnng. Energmyndgheten Text Anette Bodnger Energmyndgheten verkar nom olka samhällssektorer för att skapa vllkor för en effektv och hållbar energanvändnng och en kostnadseffektv svensk energförsörjnng. I uppdraget från regerngen ngår att ansvara för fnanserng av forsknng och utvecklng på energområdet. Totalt har myndgheten crka 1,3 mljarder kronor att fördela på olka projekt. Många av projekten är samfnanserade. Tttar v totalt på vår forsknngsbudget satsar närngslvet lka mycket som staten, berättar Brgtta Palmberger. Stödet tll forsknng och teknkutvecklng är en vktg motor för att drva på arbetet med utvecklngen av det svenska energsystemet. Nyttggörande och kommersalserng av resultat är prorterade frågor. Samverkan mellan olka aktörer är en förutsättnng för att de resultat som kommer fram ska göra nytta och bdra tll den energpoltska målsättnngen. Energmyndghetens nsatser sker nom sex temaområden: Bränsle, Bygg, Industr, Kraft, Systemstuder och Transport. Ett prorterat område är transportsektorn som står för nästan 20 procent av den totala energanvändnngen Sverge. Dessutom är den tll 96 procent beroende av fossla bränslen. Att få n mer förnybart bränsle är en stor utmanng för denna sektor, både utfrån försörjnngstrygghet och ur klmatperspektv, säger Brgtta Palmberger. Smarta nät Smarta nät är ett annat vktgt fokusområde för Energmyndgheten. På 1990-talet gck staten n och stöttade ett kraftlednngsprojekt med ny lkströmsteknk. Resultatet ser v dag ABB:s framgångsrka HVDC-teknk, Hgh Voltage Drect Current, som är en av många vktga komponenter utvecklngen av smarta nät. Framtdens smarta nät är mer eller mndre en förutsättnng för att storskalgt kunna nföra tll exempel elblar, solceller och ny förnybar kraftprodukton. Det handlar om att ntegrera solel och vndkraft på nätet och öka kundernas möjlghet att påverka sn egen energanvändnng och elprodukton. Ett ntressant projekt är Norra Djurgårdsstaden som blr bland de första stadsdelarna världen som byggs med ett smart elnät. Nätet ska kunna ta emot energ små portoner och ge nvånarna en möjlghet tll aktvt energsparande. Med hjälp av ett smart elnät ska de som bor och arbetar stadsdelen kunna Brgtta Palmberger, chef för Energmyndghetens Teknkavdelnng. Foto: Oskar Lüren styra elkonsumtonen, både genom att spara och genom att undvka elanvändnng när konsumtonen är som störst. Energmyndgheten är med och delfnanserar utvecklngen av det smarta elnätet. Ett lknande projekt fnns på Gotland, där fnns mycket vndkraft men svårgheter att få n vndkraften det exsterande elnätet. Smart Grd Gotland, som projektet kallas, ska undersöka hur man kan bygga ett ntellgent dstrbutonsnät som kan hantera en stor andel oregelbunden vndkraft. Vågkraft Ett annat aktuellt projekt som delfnanseras av Energmyndgheten är demonstratonsparken för vågkraft Sotenäs kommun. Sammanlagt 420 vågenergomvandlare kommer att tllverkas och nstalleras den nätanslutna anläggnngen. Anläggnngen ska demonstrera förmågan att producera 25 GWh el per år ur havsvågornas rörelse. Projektet har redan uppmärksammats nternatonellt och erbjuder både en stor exportpotental och möjlgheter tll kostnadseffektv massprodukton, konstaterar Brgtta Palmberger. Den el som produceras måste n näten, men det gäller att även kunna styra användnngen och htta lösnngar för att kunna lagra energn Lång tradton Sverge har en lång tradton av energforsknng. Efter energkrserna på 1970-talet startade det statlga energforsknngsprogrammet. Sedan dess har Sverge arbetat aktvt för att ersätta olja med nhemska bränslen, med försurnngsfrågor och under de senaste åren även med klmatfrågan. Som myndghet medverkar v flera nternatonella forsknngssamarbeten, såväl nom IEA, Internatonal Energy Agency och EU som Norden. Frågorna handlar bland annat om ökad användnng av förnybara energkällor samt utvecklng av nya teknker och system för energförsörjnng. Att sa om framtden är nte lätt men om to år menar Brgtta Palmberger att elektrferngen av transportsektorn har slagt genom på allvar. Jag ser också en ökad användnng av solen olka former och att v kommer att ha ännu mer vndkraft våra nät. För att klara allt detta krävs att de smarta näten har httat sna former. Den el som produceras måste n näten, men det gäller att även kunna styra användnngen och htta lösnngar för att kunna lagra energn.

5 D E nna te m AtD nng är E n A nnons F rån nextmed A Framtdens Energ Januar Med sktet på framstående energforsknng Energmnster Anna-Karn Hatt har ett globalt perspektv på den svenska energförsörjnngen. Fokus lgger på att utarbeta långsktga och förutsägbara regler för att stärka ndustrns konkurrenskraft och på att både bygga ut förnybar energ och skapa förutsättnngar för fortsatt drft av kärnkraft. I förlängnngen är målet att göra Sverge klmatneutralt. Energpoltk Hur ska Sverges energförsörjnng tllgodoses på lång skt? På lång skt tror jag att Sverge kommer att ha tagt steget tll en hållbar energförsörjnng Genom att poltken sätter målen och de långsktga ramarna och marknaden nvesterar utfrån de förutsättnngarna. Mn roll som energmnster är nte att detaljstyra energmxen. Genom regerngens energöverenskommelse vet marknaden vad som gäller. Det fnns ett långsktgt stöd för att öka andelen förnybar energ och att göra Sverge klmatneutralt. Regerngen har också tydlggjort att ny kärnkraft kan få byggas om marknaden är beredd att nvestera men att den måste stå på egna ben ekonomskt, utan statlga subventoner. På lång skt tror jag att Sverge kommer att ha tagt steget tll en hållbar energförsörjnng, det är vad jag kommer att jobba för. Vlka forsknngsområden nom energ vll regerngen satsa på? Som mnster även med ansvar för mljöteknkfrågorna vll jag nte att forsknngen ska begränsas tll ett snävt natonellt perspektv. V ska satsa på forsknng där v är framstående och har en fördel, där v har potental tll stora klmatvnster Sverge eller andra länder, eller där svenska företag kan fnna en marknad. Detta kan sedan praktken nnebära forsknng på en rad områden: från laboratorum tll plotanläggnng, och från tll exempel smarta elnät tll bodrvmedel eller vågkraft. Hur ska Sverge tllhandahålla el för ndustrn så att den nte tappar konkurrenskraft? Genom långsktga och förutsägbara regler. Genom att bygga ut den förnybara energn som nu görs breddas elproduktonen och försörjnngstryggheten ökar samtdgt som v kan säkra nternatonellt konkurrenskraftga prser. Genom de långsktga stöden och reglerna som regerngen slagt fast ges en tydlg sgnal tll ndustrn om vlka de långsktga förutsättnngarna är. Vlka möjlgheter ser regerngen med energeffektvserng för att mnska energförbruknngen? Det fnns en stor outnyttjad potental både nom ndustrn och nom hushålls- och servcesektorn för energeffektvserng. Inom EU pågår arbetet med ett energeffektvserngsdrektv och Sverge har v goda erfarenheter, nte mnst genom programmen för energeffektvserng för den energntensva ndustrn. Jag hoppas att v kan göra ännu mer här. Vlken roll spelar kärnkraften för energförsörjnngen framtdens Sverge? Kärnkraften spelar, tllsammans med vattenkraften, en stor roll för Sverges elförsörjnng dag. Regerngens ambton är att beroendet av de två stora el-produktonsslagen, vatten och kärnkraft, ska mnska och att ny förnybar energ ska bredda vår elförsörjnng. Men under överskådlg td kommer kärnkraften vara vktg för Sverge. Allansens klmat- och energöverenskommelse nnebär tydlga spelregler också för kärnkraften. Nu fnns tydlga vllkor för vad som gäller för eventuell nyprodukton: nya reaktorer får endast byggas för att ersätta gamla, det blr nga drekta eller ndrekta statlga subventoner och kärnkraften måste ökad utsträcknng bära sna egna försäkrngskostnader. Frågan om en sådan nvesterng kommer att bl verklghet är ett beslut för marknadens aktörer att både fatta och fnansera, utfrån dessa tydlga spelregler och strkta säkerhetskrav. Inom EU pågår arbetet med ett energeffektvserngsdrektv och Sverge har v goda erfarenheter Energmnster Anna-Karn Hatt. Foto: Sandra Baqrjazd

6 6 D E nna te m AtD nng är E n A nnons F rån nextmed A Framtdens Energ Januar 2012 Mx av energkällor krävs på framtdens elmarknad V hoppas på en framtd där v har en bra mx av flera olka energkällor landet. På så vs får man både bättre försörjnngstrygghet och bättre elprser, säger Kjell Jansson, vd för Svensk Energ. Svensk Energ Text Anette Bodnger Förnybara energkällor är lågoddsare när man talar om framtdens energförsörjnng. Men Kjell Jansson på Svensk Energ menar att det fnns en fara att tänka alltför snäva crklar. Om det enbart ska fnnas vnd- och solkraft näten rskerar kostnaderna bl högre än nödvändgt. V är nte på något sätt emot förnybar energ men vll gärna se att den går att förena med annat, på så vs kan helheten fungera mycket bättre. Kjell Jansson, vd för Svensk Energ. Foto: Helena Whlborg En aktuell fråga för Svensk Energs medlemmar är avkastnngen på elnäten. Elnätsverksamhet är kaptalntensv. Det är väldgt mycket pengar nedplöjda de lednngar och stolpar som fnns dag. Då måste man också få rmlg avkastnng på det. Där har v lte problem just nu, säger Kjell Jansson och syftar främst på Energmarknadsnspektonens beslut gällande ntäktsramarna för åren Krtken gäller framför allt att skälga ntäktsramar, enlgt Energmarknadsnspektonens egen modell, bevljas först om 18 år. Hälften av landets elnätsföretag har överklagat Energmarknadsnspektonens beslut. Elnätsbranschen är en vktg del landets nfrastruktur och måste bedrvas både seröst och professonellt. Att nte få nyttja den ntäkt som företaget behöver för att säkerställa drft med bbehållen hög leveranssäkerhet, och genomföra nödvändga nvesterngar, V måste ta vårt ansvar för att modernsera elnäten och nte lägga över det på kommande generatoner förrän om 18 år, känns oneklgen verklghetsfrämmande. Smarta nät Kjell Jansson befarar att det fortsatta arbetet krng elnätsreglerngen leder tll mer hårdhänta prorterngar för de kommande årens utvecklngsplaner. Detta blr, menar han, ett allvarlgt hot mot den önskade utvecklngen krng smarta elnät. Smarta elnät är en vktg del att uppnå Europas och Sverges mål att öka andelen förnybar elprodukton och att bl mer effektva vår energanvändnng, exempelvs genom mer styrbara nät och ökad öppenhet mot kunden. Nu är rsken att nödvändga nvesterngar skjuts på framtden. Jag måste ändå hoppas på att v får ett för det framtda kraftsystemet postvt utlåtande. Från branschens sda är det vktgt att såväl ntäktsramar som tllståndsprocesser blr rmlga så att de nte bromsar upp nvesterngar som krävs för att v ska kunna möta kundernas krav på morgondagens elsystem. Modernserng Kjell Jansson påpekar att elnätet måste modernseras för att elkunderna ska kunna bl mer aktva och påverka sn elanvändnng och därmed sna kostnader. En del konsumenter vll exempelvs kunna producera el själva och sälja den el de personlgen nte använder. En utbyggnad av elnäten är också en förutsättnng för att nya kraftverk, som vndkraftverk, ska kunna leverera el tll kunderna. Delar av elnäten har en lång lvslängd men det krävs kontnuerlg förnyelse. Om v mnskar nvesterngstakten nu kan elnätsföretagen sänka kostnaderna kortsktgt, men på längre skt är detta nte hållbart. V måste ta vårt ansvar för att modernsera elnäten och nte lägga över det på kommande generatoner.

7 D E nna te m AtD nng är E n A nnons F rån nextmed A Framtdens Energ Januar Boenerganvändnngen fortsätter att öka Boenergn är ett mångsdgt energslag som ökar konstant Sverge och utvecklngen vsar nga tecken på att avta. I dag står boenergn för nära en tredjedel av slutanvändnngen av energ Sverge. Boenerg Text Annka Whlborg Bobränslen framställs ur råvaror från skogsbruket och lantbruket; de största volymerna kommer från restprodukter och bprodukter från skogsndustrn och skogsbruket. Bobränslen kan ofta produceras tll relatvt låg kostnad och är ofta ett fördelaktgt alternatv, även jämförelse med andra förnybara energslag. Vårt mål Svebo är att öka användnngen av boenerg på ett ekonomskt och mljömässgt optmalt sätt. Det säger Gustav Meln, som är vd Svebo, Svenska Boenergförenngen. Många spännande projekt Det pågår många spännande projekt nom boenerg Sverge. Det fnns konkreta planer på att bygga ut elprodukton från bobränslen, bokraft, med flera TWh och nvesterngar över 30 mljarder kronor under de närmaste 3 4 åren, säger Gustav Meln. Gustav Meln, Svebo. Ett exempel är Eons stora nvesterng Örebro, Bo70, ett kraftvärmeverk där man räknar med ett högt elutbyte från bobränslen. Lknande nvesterngar nya kraftvärmeverk sker en rad städer. Ett annat exempel är Göteborg Energ som bygger en anläggnng för förgasnng av bomassa GoBGas. Man förvandlar träbränsle tll bometan som kan användas som fordonsbränsle. Ett tredje exempel är talloljedeseln. Råvaran är en bprodukt från massandustrn, tallolja, som bearbetas flera steg, första av Sunpne Pteå, därefter vd Preems raffnader, för att bl bodesel av en typ som är närmast dentsk med, och kan användas som, tradtonell desel, säger Gustav Meln. Öknngen fortsätter Förra året svarade boenergn för 141 TWh energtllförsel och stod för 32 procent av slutanvändnngen av energ. Tllförseln ökade med 21 TWh på två år, mellan 2008 och Den stora öknngen berodde dels på kall väderlek med ökat värmebehov, dels på Det fnns konkreta planer på att bygga ut elprodukton från bobränslen, bokraft, med flera TWh att ndustrn återhämtade sg, men det fnns också en stark långsktg ökande trend. Koldoxdskatten ökar nu för ndustrn, vlket gör det fördelaktgt att byta ut eldnngsolja mot pellets för många företag, säger Gustav Meln. NIBE BERGVÄRMEPUMPAR SmartaSt famljen! Med vår mest avancerade bergvärmepump NIBE F1245 kan vem som helst göra personlga nställnngar. Den har en användarvänlg färgdsplay som gör att du lätt kan ändra värmen, öka varmvattenmängden, överblcka drfttd och styra dn förbruknng. Det gör den tll den smartaste bergvärmepumpen och alla famljen tll smarta användare. Om du nstallerar en NIBE bergvärmepump sänker du dessutom dn energkostnad med upp tll 80%. Olka hem har så klart olka behov. Se även vår effektva och enkla basmodell NIBE F1226. Läs mer om våra bergvärmepumpar på Taggar för NIBEs höstkampanj Smartphone-användare! Läs av koden och upplev mer av oss. Ladda ner appen mopper tll dn smartphone och scanna koden

8 8 D E nna te m AtD nng är E n A nnons F rån nextmed A Framtdens Energ Januar 2012 Samarbete krävs för att klara energmålen De natonella målen för energeffektvserng är högt ställda och nnebär bland annat en halverad energanvändnng bostadssektorn år Men arbetet mot en förändrad energanvändnng är komplext och måste utföras på flera olka nvåer. Energeffektvserng Text Anette Bodnger Sverges rksdag har beslutat att Sverge ska mnska energanvändnngen bostäder och lokaler med 20 procent fram tll år 2020 och med 50 procent tll år För att nå målen krävs energeffektvserng nom hela sektorn. Det gäller såväl nybyggnaton och ombyggnaton som den daglga drften. För att nå de högt ställda målen krävs samverkan mellan alla olka aktörer på marknaden, säger Tomas Berggren, ansvarg för energeffektvserng byggnader på Energmyndghetens enhet för ndustr och byggnader. Parallellt med de natonella målen har EU en rad drektv för energeffektvserng och förändrngar är på gång. I förslaget tll det nya energeffektvserngsdrektvet ngår att medlemsländerna sätter natonella tak för prmärenergtllförsel 2020, som Tomas Berggren, Energmyndghetens enhet för ndustr och byggnader. För att nå de högt ställda målen krävs samverkan mellan alla olka aktörer på marknaden Kurt Elasson, vd för SABO. nlednngsvs dock nte är bndande. Förslaget är att de natonella taken kan göras tvngande efter en översyn Medlemsstaterna ska rapportera sna framsteg årlgen och vart tredje år ska uppdaterade natonella handlngsplaner presenteras. Energfrågan lgger högst upp på EU:s agenda. Man har sett att förändrngstakten vad gäller energeffektvserng är för låg. Därför skärper EU drektven och försöker htta nya styrmedel, konstaterar Tomas Berggren. Även om Sverge lgger ganska långt framme på området fnns det enlgt Tomas Berggren en stor potental av lönsamma åtgärder när det gäller energeffektvserng. Många fastghetsägare och bostadsbolag känner en osäkerhet om vlka konsekvenser de här åtgärderna för med sg. Det är Energmyndghetens roll att försöka främja och påskynda utvecklngen genom att ta fram nya lönsammare teknker och ny kunskap. I praktken måste det arbetet ske samarbete med marknaden. SABO:s Skånentatv Redan för fyra år sedan satte Sverges Allmännyttga Bostadsföretag, SABO, ett eget mål för mnskad energanvändnng det så kallade Skånentatvet där anslutna bostadsbolag åtar sg att gemensamt mnska sn energanvändnng med 20 procent från år 2007 tll Många av besparngarna sker genom drftåtgärder den daglga förvaltnngen. Sedan starten har 103 kommunala bostadsbolag tllsammans mnskat sn energanvändnng med 5,1 procent. Det gör Skånentatvet tll bostadsbranschens mest ambtösa och största frvllga energsparprogram, säger Kurt Elasson, vd för SABO. Han berättar att SABO:s medlemmar renoverar och underhåller sna fastgheter med 13 mljarder kronor årlgen. En del av de pengarna går tll energeffektvserande åtgärder. Våra medlemmar energeffektvserar den utsträcknng det är ekonomskt lönsamt. De som systematskt har bytt ut byggnadsdelar ett hus under årens lopp har svårt att ekonomskt motvera en totalupprustnng nklusve energeffektvserng. Per Forslng, chef för förvaltnngsutvecklng på Fastghetsägarna Stockholm. Därför menar Kurt Elasson att även Sverge borde använda medel ur strukturfonderna tll renoverngar. I dag fnns nget statlgt stöd för åtgärder som energeffektvserar befntlga bostäder, trots att de flesta bostäder som kommer att fnnas år 2050 redan är byggda. Det är långt från alltd företagsekonomskt lönsamt att energeffektvsera, även om det är lönsamt för samhället. Just därför kan pengar från strukturfonderna vara avgörande för om energeffektvserande åtgärder genomförs eller nte. Gröna hyresavtal Per Forslng, chef för förvaltnngsutvecklng på Fastghetsägarna Stockholm, påpekar att energeffektvserng är ett långsktgt och många avseenden ett ganska tråkgt arbete. Våra medlemmar är mycket ntresserade av energeffektvserng av främst två skäl: att spara pengar och att spara mljö. Den medala debatten är fokuserad på att man ska renovera sg tll energeffektvtet. Men för fastghetsägare med mndre bestånd fnns det en stor potental att göra saker med små medel genom att vara duktg förvaltnngsskedet och effektvsera drften. För bostadsbolag med stora bestånd det gamla mljonprogrammet, handlar det förstås om att göra energeffektvserande åtgärder samband med renoverngarna. Men Per Forslng menar att man nte får glömma bort den goda förvaltnngen och vad den ger. V arbetar mycket med bland annat gröna hyresavtal som går ut på att skapa nctament för hyresgästen att vdta mljövänlga åtgärder kopplade tll lokalanvändnngen. Fastghetsägarens engagemang är dock lka vktgt. Båda parter åtar sg att göra olka saker, men målblden, att spara pengar och mljö, är densamma.

9 D E nna te m AtD nng är E n A nnons F rån nextmed A Framtdens Energ Januar Urbanserng stärker fjärrvärmens poston I Sverge får crka fyra mljoner personer stt varmvatten, och sna bostäder uppvärmda, va fjärrvärme. I takt med urbanserngen tror Ulrka Jardfelt, vd Svensk fjärrvärme, på en stark utvecklng för värmekällan. Fjärrvärme Text Chrstna B. Wnroth Fjärrvärmen började byggas för att förbättra luften städerna. Genom att förflytta förbrännngen tll ett enda ställe, stället för att varje hus hade sn egen uppvärmnngskälla, blev luften snabbt bättre. I dag dstrbueras fjärrvärmen genom ett välutbyggt dstrbutonsnät som leder hett vatten ut tll fastgheterna. En av fördelarna med fjärrvärmeverk är att man städer och tätorter slpper transporter av pellets och andra bränslen ut tll bostäderna, eftersom värmekällan fnns på en plats. I fjärrvärmeverken är det dessutom möjlgt att använda svåra bränslen som sopor. Det är dag förbjudet att deponera sopor och genom att förbränna dem återanvänder v sådant som annars nte skulle komma tll nytta. För att elda avfall krävs en avancerad rökgasrenng för att undvka att gftga ämnen sprder sg luften. Det har verken en god teknk för, säger Jardfelt. Fjärrvärmen har sna rötter 1940-talet då ponjärer bland de kommunala energverkens ngenjörer vågade satsa på något nytt och oprövat. På den tden eldades verken med kol och olja. Sedan dess har de fossla bränslena fasats ut. I dag är endast to procent fosslt bränsle. 90 procent av bränslet som används verken är antngen förnybart eller är så kallad återvunnen värme. Det nnebär att v förbränner ndustrellt avfall som returträ, fls, stubbar, bark och grenar som blr över när bland annat annan ndustr förädlat skogen, men också att överskottsvärme från ndustrprocesser används drekt för att värma vattnet. Resurseffektvteten är det absolut vktgaste för fjärrvärmen och Även om det byggs fler bostäder nvd städerna kommer värmen från fjärrvärmeverken att räcka därför är också målet att öka användandet av ndustrell överskottsvärme fjärrvärmenäten. Stor potental nom EU 2011 är året då fjärrvärme på allvar hamnat på den europeska kartan. Bland annat har drektv från EU höjt ntresset. Där framhålls satsnngar på kraftvärme, där el och fjärrvärme produceras samtdgt, för att få resurserna att räcka och nå klmatmålen. Fjärrvärme är ngen dröm, eller vson om att ny teknk ska kunna lösa klmatfrågan framtden, utan den är reell och tllgänglg. I Sverge dstrbueras värmen som genereras vd våra elproducerande kraftvärmeverk redan ut tll våra hem. I Europa lgger man efter. Den värme som dag kyls bort vd kolkraftverk skulle räcka tll att värma hela Europa. I Sverge är utbyggnadspotentalen för fjärrvärmen begränsad. Däremot stärker urbanserngen fjärrvärmens poston för framtden. Ju tätare v bor desto mer Förtätnngen samhället kommer att göra fjärrvärmen ännu mer ntressant, säger Ulrka Jardfelt, vd Svensk fjärrvärme. kan v utnyttja överskottsoch spllvärme som bldas samhället. Genom den allmänna energeffektvserngen blr våra fastgheter också mer energsnåla. Så även om det byggs fler bostäder nvd städerna kommer värmen från fjärrvärmeverken att räcka tll att värma upp också dessa fastgheter. Det gör fjärrvärmen ännu mer resurseffektv och stärker absolut dess poston nför framtden. VIND wpd arbetar för närvarande med ett 15-tal projekt både på land och tll havs med en total effekt på ca MW. I Sverge är v 19 medarbetare med sammanlagt över 130 års erfarenhet branschen. Under wpd s projektlednng togs år 2011 Tysklands första kommersella havsbaserade vndkraftspark Baltc 1 drft. V ser fram emot att bygga våra svenska havsbaserade projekt så fort de ekonomska förutsättnngarna förelgger!

10 10 D E nna te m AtD nng är E n A nnons F rån nextmed A Framtdens Energ Januar 2012 Vndkraften kan ersätta fem kärnreaktorer I år producerar vndkraften crka 5,4 TWh. Potentalen för denna förnybara energkälla är betydlgt större än så. Med rätt vlja och rätt nställnng, samt en höjd poltsk ambtonsnvå, skulle vndkraften år 2020 kunna leverera 30 TWh på årsbass. Vndkraft Text Chrstna B. Wnroth Fram tlls relatvt nylgen har utbyggnaden av vndkraften vart ganska jämn, men just nu befnner sg vndkraften en kraftfull utvecklng. Enlgt Annka Helker Lundström, vd Svensk Vndenerg, bdrar vndkraften nte bara tll att skapa en försörjnngs- och energtrygghet som gör landet mer oberoende av bränslemport, utan den bryter också upp gängse ägarstrukturer elproduktonsledet. Genom att vanlga konsumenter kan äga vndkraft och elprodukton, bdrar detta tll att den förnybara energn ökar konkurrensen på elmarknaden. Dessutom flyttar energproduktonen närmare användaren. I dag producerar vndkraften crka 5,4 TWh per år. Det motsvarar det närmaste den årlga produktonen hos en svensk kärnkraftsreaktor. Om vndkraften fortsätter att utvecklas samma takt som httlls, kommer energkällan början av 2020-talet att kunna producera 30 TWh vndkraft på årsbass. Det skulle motsvara crka hälften av kärnkraftens årlga produkton. Men för att nå målet krävs att vssa åtgärder vdtas. Tllståndsprocessen får nte, som nu, vara för långdragen. Möjlgheten att utveckla havsbaserad vndkraft måste realseras. Dessutom behöver ambtonen elcertfkatsystemet ökas. I dag fnns en kvotkurva systemet med en prognos som säger att v kan få plats med 11 TWh vndkraft tll Men den snabba utbyggnad som v har kommer v att slå taket av certfkatssystemet redan Därför är det vktgt att man ökar ambtonen från 11 TWh tll en större mängd förnybart. Detta behöver nnebära att kostnaden för konsumenterna ökar, vlket en ny rapport från Energmyndgheten vsar. Det är dags för poltkerna att se över möjlgheten att öka ambtonen certfkatssystemet. Vll Sverge ha 30 TWh vndkraft tll 2020 kan v leverera, men då är det vktgt att se tll att alla olka faktorer kommer på plats, nte mnst en utbyggnad av elnätet. Vktg för ndustrn Vndkraften bdrar nte bara tll att producera förnybar energ. Det som ofta glöms bort är att den även ökar tllväxten för svensk ndustr. Annka Helker Lundström, vd Svensk vndenerg. Det är dags för poltkerna att se över möjlgheten att öka ambtonen certfkatsystemet Foto: Baldur Bragason Många svenska ndustrföretag är underleverantörer tll vndkraftsbranschen. Det är lätt att mssledas av att det bara är de företag som tllverkar och sätter upp verken som är vndkraftsbranschen. Företag som SKF och ABB, samt många andra företag som representerar den tradtonella svenska ndustrn, har en kraftfull utvecklng tack vare den globala vndkraftens efterfrågan på komponenter. Totalt sett arbetar branschen med att sänka kostnaderna för att ta fram vndkraftverk, men samtdgt är hela den förnybara branschen fortfarande en utvecklngsfas. Därför är det vktgt att det fnns ett ekonomskt styrmedel och att det anpassas efter utbyggnaden. V kan se att konsumentens kostnad för elcertfkatsystemet successvt sjunker, därför är det nu möjlgt att höja ambtonsnvån. Sannolkt kommer EU:s medlemsländer att få ett krav på förnybar energ för Därför är det vktgt att se tll att v får en jämn utbyggnad fram tll dess. Nya lednngsnät Fredrk Lndahl är ordförande Svensk vndkraftförenng. Han skulle gärna se en utbyggnad av elnäten för att kunna bygga Norrland. I södra Sverge är ersättnngen god, men stora delar av ytan är redan bebyggd och många kommuner är nte postvt nställda tll att vndkraft byggs. I norra Sverge är nställnngen ofta mer postv och man ser vndkraften som en möjlghet tll landsbygdsutvecklng och nya arbetstllfällen. I norra Sverge kan det vara dyrt att koppla n sg på nätet och kabeldragnngar kan bl långa. Därför behövs ett poltskt beslut att bygga ut lednngsnäten för en omställnng av vår framtda produktonsanläggnng. Genom att bygga ut näten kan v nte bara bygga mer vndkraft, utan även höja värdet på vattenkraften genom att v lättare kan exportera mer förnybar energ tll Europa Fredrk Lndahl, ordförande Svensk vndkraftförenng. Vndkraftsopnon I Svensk vndenergs Sfo-undersöknng, september, ställdes frågan Vad önskar du att dn el helst är producerad från? Svaren löd: 34 procent vndkraft, 26 procent solkraft, 23 procent vattenkraft, 8 procent kärnkraft. I USA gjordes nylgen också en stude där man frågade generaton X och Y (födda efter 60-talet) samma fråga. 70 procent ansåg att nästa energpoltska mål bör vara satsnngar nom förnybara källor som sol och vnd. Motsvarande sffra för den äldre befolknngen hamnade på 47 procent. Foto: Marcus Nyberg och bygga ndustrell kunskap nom landet. Tllsammans med Norge och Fnland skulle v kunna producera stora mängder förnybar kraft som kan pumpas ut Europa och bdra tll att Kyoto-avtalet håller. Med bra kraftmotorvägar kan v ansluta oss tll exsterande europeska nät, vara med och rusta upp dem, och transportera el långt, med små förluster, från ett starkt vndkraftskluster Norden.

11 ANNONS DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Energ Januar Så här kan ett hus se ut där fasaden är uppbyggd med solceller. Solenerg fångar nya lösnngar Marknaden för solenerg blr allt smartare. Nu byggs teknken n tak och fasader och blr en naturlg del av byggnaderna. Det gäller både solceller och solfångare. Solenerg Text Sven Wettergrund På så sätt får teknken dubbel funkton energkälla och byggmateral samtdgt. Industrellt och forskarmässgt lgger Sverge långt fram nom solenergteknk, och har lka goda förutsättnngar som Tyskland, som är världsledande på solenerganvändnng. Det säger Lars Andrén som är ordförande branschorgansatonen Svensk Solenerg. Lars Andrén. Senast jag var på Landvetter såg jag att parkerngshuset fått ett fasadmateral med solceller. Såna exempel kommer nu kontnuerlgt och då får man också en förbättrad ekonom genom att man slpper köpa fasadmateral, säger han. Solceller på högvarv El från solceller har haft ett rejält uppsvng fjol och år. Lars Andrén pratar om en fördubblng bara under förra året. Regerngen har också bevljat 186 mljoner kronor stöd för nstallatoner av solceller nästa år. Huvuddelen används på offentlga byggnader men det ökar också kraftgt nom vllasektorn. Den konventonella teknken har en verknngsgrad på procent dag. Genom ett teknkskfte kommer de sffrorna hamna krng 20 Det mest ntressanta är att prserna på solcellsteknken nästan halverades under 2010 procent ganska snart, enlgt Andrén. Men det mest ntressanta är att prserna på solcellsteknken nästan halverades under Det är en vktgare faktor än att man får en ökad prestanda. Konkurrenskraften för solel är betydlgt större än vad som är allmänt känt. Sverge har också fördelen att ha ett välutbyggt elnät som kan ta emot el från solenerg. Solfångare, som omvandlar solnstrålnngen tll värme, har däremot en helt annan verknngsgrad jämfört med solceller. Mellan procent, uppger Lars Andrén. Precs som med solceller blr det allt vanlgare att ntegrera teknken tak och fasader. Standardserar med andra värmesystem Han berättar också att man numera standardserar solvärmen med andra värmesystem som värmepumpar, vedpannor och pelletspannor. Svenska regerngen har under en toårsperod bevljat ett årlgt anslag på crka 58 mljoner kronor för att uppmuntra användnng av solfångare. Hstorskt har bdraget endast omfattat vllor men sedan 2009 nbegrper det alla byggnader. Tll exempel drottsanläggnngar, campngplatser och offentlga byggnader. I år drog regerngen dock n anslaget. Skälet var att de alternatva värmekostnaderna har gått upp prs, något som gynnar solvärmen. Det är ett avbräck så klart. För vllasektorn, där det går att utnyttja rot-avdraget, slår det nte så hårt. Men det är ANNONS olycklgt för alla andra tllämpnngar som nu äntlgen hade börjat komma gång, säger Lars Andrén. Vndkraft kan det bl lönsamt? med egl:s breda erfarenhet nom tradng och portföljförvaltnng kan v tllföra handelsstrateger och produkter som säkrar ntäkterna vndkraftsprojekt. detta möjlggör fnanserng av projekt samtdgt som lönsamheten säkras och optmeras. kontakta gärna egl sverge för mer nformaton. tel: Portföljförvaltnng Kontrakt för el och elcertfkat upp tll 10 år resp. 5 år Fyssk balanshållnng Handel med mljövärde ns_nordc_03_12_123x170.ndd :12

12 ANNONS 12 DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Energ Januar 2012 Stor rsk för elunderskott Mats Gustavsson är vd för BasEl Sverge AB och Industrkraft Sverge AB. Industrkraft verkar för att den svenska kärnkraften ska byggas ut för att säkra basndustrns framtd. Efter att förhandlngarna med Vattenfall havererat sktar nu basndustrn på att bygga ut den på egen hand. Men då krävs poltska förändrngar. Basndustrns energbehov Text Henrk Norberg År 2004 bldades BasEl Sverge AB av de 20 största elförbrukarna nom basndustrn. Anlednngen tll att en ny organsaton såg dagens ljus var att medlemmarna ansåg att den avreglerade elmarknaden fungerade dålgt. Syftet med BasEl var att starta projekt som skulle resultera ökad kraftprodukton. Vårt första projekt var att starta vndkraftsföretaget VndIn. Företaget är gång och producerar el. Men vndkraft kommer aldrg att kunna producera tllräcklgt mycket el och dessutom blr den elen för dyr utan subventoner. För att öka kärnkraftsproduktonen bldade BasEl Industrkraft Sverge AB, som ägs av fem stora företag nom basndustrn. Enlgt Mats Gustavsson är kärnkraft det enda alternatv som är gångbart Sverge och med att vattenkraften nte får byggas ut, vnd nte kan leverera tllräcklgt mycket och gas aldrg har vart ett alternatv för Sverge. Industrkraft har drvt samtal med kraftndustrn för att få tll stånd en kärnkraftsutbyggnad, samtal som sedan en td har strandat. Mats Gustavsson, vd för BasEl och Industrkraft, arbetar för att basndustrn genom Industrkraft ska bygga kärnkraft. Varför gav nte era dskussoner med kraftndustrn resultat? De förhandlngar som nleddes med Vattenfall gck tll en början bra. Men de avslutades eftersom kraftndustrn och basndustrn hade olka nställnng om vlken tdshorsont man hade för planerna, säger Mats Gustavsson och fortsätter: De nvesterngsbeslut som fattas nom basndustrn kräver en långsktg och förtroendengvande energpoltk Det är naturlgt att den som behöver kraften, och vll ha den tll konkurrenskraftga prser, värdesätter att det nte uppstår en brststuaton. Den som däremot producerar kraften ser däremot nte nödvändgtvs en brststuaton som något negatvt, nte under en avgränsad perod alla fall. V nom basndustrn är ntresserade av att nvestera ny kärnkraftsprodukton genom vårt gemensamma bolag Industrkraft AB. N vll undanröja poltska hnder. Vlka? I dagens energöverenskommelse fnns det ett par skrvnngar som omöjlggör för nya aktörer att komma n på kärnkraftsproducentmarknaden. En ny anläggnng måste lgga på ett område som redan dag har kärnkraftsprodukton, områden som dag ägs av kraftbolagen. Det står även överenskommelsen att en ny reaktor endast får startas om en gammal släcks ner. Problemet är att det är kraftbolagen som bestämmer när dagens reaktorer ska tas ur bruk. Båda dessa skrvnngar gör att nya aktörer får en dålg poston på marknaden. Konsekvenser för basndustrn om det nte sker en utbyggnad? Om företagen nte kan lta på den framtda elförsörjnngen och om man dessutom ser ökade elprser är rsken att nvesterngar ndustrprodukton nte sker Sverge utan Målet med PFE är att det ska bdra tll att öka energeffektvteten svenska, energntensva ndustrföretag. Bakgrunden tll PFE är att skatten på processrelaterad el höjdes från 0 tll 0,5 öre/kwh den 1 jul Enlgt Energmyndgheten vsar slutresultatet från den första femårga programperoden att 100 svenska energntensva ndustrföretag har åstadkommt en eleffektvserng på 1,45 TWh per år. Det motsvarar den årlga elanvändnngen för konkurrentländer. De nvesterngsbeslut som fattas nom basndustrn kräver en långsktg och förtroendengvande energpoltk. Hur mycket bör den svenska kraftndustrn byggas ut? Inom basndustrn tycker v att det är rmlgt att v nom landets gränser ska kunna täcka det elbehov som fnns. V ska alltså nte vara beroende av mport. Detta betyder nte att v nte vll se kablar tll kontnenten, men v anser att överförngsförbndelserna bör byggas ut nom Sverge och Norden första hand. Rsken är stor att Sverge kommer att ha ett stort elunderskott framtden om v nte satsar på förnyad kärnkraftsprodukton. Programmet för energeffektvserng energntensv ndustr (PFE) crka eluppvärmda vllor eller motsvarande hela Uppsala kommun. Resultatet är mer än dubbelt så bra som den förväntan på 0,6 TWh som Sverge hade då programmet startades. De medverkande företagen har uppnått eleffektvserng genom dels en rad eleffektvserngsåtgärder, dels genom förbättrade rutner för energeffektva nköp och projekterngar. Tllsammans har de 100 företagen gjort 1247 åtgärder och nvesterat sammanlagt 708 mljoner. Vlka är dagens flaskhalsar? Vad gäller flaskhalsarna nom Sverge ser v konsekvenserna av dem nu och med ndelnngen 4 elområden. De olka prsnvåerna nom de olka elområdena är avsedda att stmulera utbyggnad av kraftprodukton områden med höga prser. V anser att det då borde vara möjlgt att bygga ut alla typer av kraftprodukton nom dessa områden. I område 4 skulle det tll exempel vara lämplgt att bygga ett nytt kärnkraftverk på Barsebäcks område. Ökad kraftprodukton är en väg att gå, energeffektvserng en annan. Vad har basndustrn gjort för att mnska förbruknngen? Företagen har arbetat på flera fronter för att mnska energåtgången. Arbetet har vart framgångsrkt, men att effektvsera räcker nte eftersom produktonen ökar. Ett projekt som flera företag har vart med är Energmyndghetens PFE-program. Det är vktgt att poängtera att Sverge har den renaste elproduktonen världen, vlket nnebär att ndustrns klmatpåverkan är lten. Men trots det ska v betala prset för utsläpp som andra genererar. Innebörden är att svensk ndustr kan bl utkonkurrerad som en följd av de utsläppsrätter som v måste betala för, trots att v knappt släpper ut något.

13 D E nna te m AtD nng är E n A nnons F rån nextmed A Framtdens Energ Januar Energ förbrukas onödan Hälften av arbetstden står de flesta kontor tomma, ett resultat av att männskor dag är mer rörlga sna arbeten. Detta nnebär att ventlatonen kontor, med cke behovsstyrda system, ventleras helt onödan medan elmätaren tckar. Behovsstyrd ventlaton Text Chrstna B. Wnroth Allt fler fastghetsägare har fått upp ögonen för de potentella energbesparngarna anpassad ventlerng. Detta har lett tll att behovsstyrd ventlaton fått ett ordentlgt genomslag. För att nte ventlera onödan är behovsstyrd ventlaton, med närvarogvare som regstrerar om kontoret är bemannat eller nte, en bra nvesterng. Är kontoret tomt dras ventlatonen automatskt ner. På samma sätt kan konferensrum, med mer sofstkerad utrustnng för mätnng Mats Holmqvst, ordförande Svensk ventlaton. av koldoxdhalt, regleras utfrån hur många som vstas lokalen. Luftflödet dmensoneras hela tden utfrån behov, säger Mats Holmqvst, ordförande branschorgansatonen Svensk ventlaton. Genom att mnska på ventlatonen fnns stora besparngar att göra. Om man exempelvs drar ner ventlatonen med 25 procent mnskas fläktarnas elförbruknng med hälften. Tll detta ska läggas de besparngar som görs genom att den mnskade ventlatonen också nnebär en mndre lufttllförsel. Ju mndre luftmängd som tas n, desto mndre energ går det åt tll att värma upp den. Skolor är ett lysande exempel på en plats där behovsstyrd ventlaton kan bdra tll stora energbesparngar. I skolorna är eleverna antngen klassrummet, matsalen eller en annan lokaltet. Det nnebär att många salar perodvs står tomma. Genom att ventlera där eleverna befnner sg och dra ner luftflödena tomma lokaler, kan energ sparas. Eftersom det nte behövs full ventlaton alla skollokaler samtdgt, kommer beslutet att övergå tll behovsstyrd ventlaton också leda tll att ventlatonsanläggnngen kan dmensoneras ner. Något som sg ger en lägre nvesterngskostnad. Enhetlga system När det kommer tll ventlatonsanläggnngars optmerng och styrutrustnng Ju mndre luftmängd som tas n, desto mndre energ går det åt tll att värma upp den. fnns det många parametrar att ta hänsyn tll. Här behöver branschen enlgt Holmqvst arbeta för ett bättre helhetstänkande. Oftast fnns det en leverantör för kylsystem, en för värme, en för ventlatonsaggregat och en för styrutrustnng etc. För att få mer optmerade system vore det önskvärt att någon tar ett helhetsgrepp och levererar så kompletta lösnngar som möjlgt. Som byggbranschen ser ut dag görs styrutrustnngarna prncp från grunden vd varje ensklt bygge. Eftersom det alltd är någontng som skljer från en anlägg- nng tll en annan, är det ett mödosamt arbete att gå genom alla funktoner och på bästa sätt optmera systemet. Mer enhetlga system skulle göra det lättare. I stort går leverantörerna mot ett systemtänkande för att leverera en så komplett lösnng som möjlgt. De leverantörer som nte har hela sortmentet söker stället samarbeten för att vara en del av en helhetslösnng. Om branschen kan foga hop bättre paketlösnngar skulle man kunna skapa en smartare styrnng och en bättre optmerng av systemen. därför är dyra FLter bllgare än bllga. 4% 18% 78% Fördelnng av totalkostnaden Servce och avfall nköp flter energ Eftersom v använder den senaste teknken och de bästa materalen kostar våra nya luftflter lte mer. Men på skt är de avsevärt bllgare. Energförbruknng står för den allra största delen av den totala drftskostnaden en ventlatonsanläggnng faktskt närmare 80 procent. Därför har v fokuserat just på energeffektvtet. Med H Flo XL kan du spara mer än 100 kronor per flter total drftskostnad per år. Läs mer om vår nya fltersere H-Flo XL på

14 14 D E nna te m AtD nng är E n A nnons F rån nextmed A Framtdens Energ Januar 2012 Alla kurvor pekar åt rätt håll! En EU-lagstftnng som drver på, stora marknader som öppnar sg Europa och nya teknksprång får en redan blomstrande värmepumpbransch att se fortsatt ljust på utvecklngen. Värmepumpmarknad Text Clas Lewerentz Den svenska värmepumpmarknaden fortsätter att expandera kraftgt. Efter många års försäljnngsframgångar på vllasdan växer nu ntresset för värmepumpslösnngar även hos flerbostadshus och kommersella fastgheter. V ser allt fler fastghetsägare som är mssnöjda med fjärrvärmeprserna. När det gäller fastghetssegmentet är branschen bara ntroduktonsstadet, säger Martn Forsén, VD för Svenska Värmepumpförenngen (SVEP). Samarbete med byggbranschen Även om framtden ser ljus ut så fnns det hnder som måste övervnnas, framhåller Martn Forsén. Ett hnder är olka kommuners försök att förhndra nstallatoner av värmepumpar med motverngen att Martn Forsén, VD, Svenska Värmepumpförenngen. bobränsleeldad fjärrvärme anses som ett bättre alternatv. Det är, som v ser det, ett hnder för energeffektvserng. En utmanng är att från 2020 ska alla nya byggnader Europa ha en standard som man kallar nära noll energ. Kravet gäller även befntlga byggnader som genomgår omfattande renoverngar. Nya systemlösnngar måste därför tas fram på kort td. Det här är en stor huvudvärk för fastghetsägarna och byggföretagen. För värmepumpbranschen gäller det att ta fram kostnadseffektva och ratonella lösnngar så att man klarar de kommande energkraven. Lyckosam sts Sverge Ett vktgt verktyg EU:s arbete för att uppnå 20 procents mnskad energanvändnng tll år 2020 är Ekodesgndrektvet som nnebär att även värmeprodukter ska energmärkas och möta kraven på energeffektvtet. Den lagstftnngen tror v kommer att vara en ögonöppnare Europa och en Nu står v redo för övrga Europa där de stora säljvolymerna fnns bra drvkraft för Sverge. V har ju haft en lyckosam sts här hemma under många år och har kunnat utveckla kunnande, produkter och produktonskapactet. Nu står v redo för övrga Europa där de stora säljvolymerna fnns. Värmepumpbranschen har fortfarande en stor utvecklngspotental kvar, menar Martn Forsén. V kan fortfarande göra större teknksprång och har potental att bl mycket mer konkurrenskraftga än v är dag. Väcker omvärldens avund Mellan 1990 och 2010 har elanvändnngen svenska byggnader gått ner över 20 procent. Samtdgt har koldoxdutsläppen från byggnaderna mnskat med 76 procent. Många oljepannor har ersatts med värmepumpar och en stor mängd luft/luft-värmepumpar har nstallerats hus med drektverkande el. V har också ersatt en stor mängd elpannor. På det vset har v effektvserat elanvändnngen. Det här är något som andra länder tttar på med stor avund och undrar hur det vart möjlgt. Därför är jag lte besvken på svenska myndgheter och på regerngen som nte har gått ut och marknadsfört Sverge och talat om hur v faktskt har lyckats med det här, avslutar Martn Forsén. Smarta lösnngar för framtden Genom vår långa erfarenhet och höga kompetens hjälper v våra kunder att skapa framtdens fjärrvärme. Teknskt, ekonomskt och mljömässgt. Hur kan v hjälpa dg? VÄSTERÅS STOCKHOLM BORÅS GÄVLE LINKÖPING NYKÖPING SUNDSVALL ÖREBRO EDMONTON TORONTO VANCOUVER MINNEAPOLIS SEATTLE

15 D E nna te m AtD nng är E n A nnons F rån nextmed A Framtdens Energ Januar EU-program för effektvserng och förnybar energ Fokus på energfrågor nom EU har stärkts de senaste åren. Flera program syftar tll att främja och förstärka utvecklngen av effektva och tllförltlga hållbara energlösnngar. IEE2 och FP7 är två av dessa program. EU-program med stor potental och möjlghet att göra många typer av projekt. Text Sandra Ahlqvst IEE2, Intellgent Energy Europe2, har som syfte att främja förnybara lösnngar och energeffektvserng, för att underlätta genomförandet av nya lagar som antagts på EU-nvå. De olka områdena nom IEE2 är uppbyggda dels krng effektvserng, dels krng förnybar energ och dels krng ntegrerade ntatv, vlka man kombnerar de olka delarna för att få synergeffekter, berättar Lsa Lundmark, ansvarg för IEE2 vd Energmyndgheten. En del av programmets medel kan enbart sökas av offentlga aktörer syfte att förbereda för nvesterngar storskalga projekt, såsom energeffektvserng av byggnadsbestånd eller att förbättra lokala transporter. Övrga resurser fnns tllgänglga även för prvata aktörer, så länge projekten sg nte är vnstdrvande. Lsa Lundmark poängterar att program som IEE2 och FP7 är centrala för att underlätta transnatonella kunskapsutbyten. Ytterst avser IEE2 att hjälpa både EU och Sverge att nå sna uppsatta energmål. Samarbeten över landsgränser banar väg för nya déer, både på mport och export. Sverge är nte alltd så bra på att dra tll sg projektmedel, men nom dessa områden lgger v långt fram. Framgångsrkt arbete Arbetet med IEE2 har vart framgångsrkt. Den nuvarande programperoden har pågått sedan 2007 och kommer att avslutas Nu pågår dskussoner krng hur det ska se ut EU:s nästa budgetperod, men Lsa Lundmark hoppas att nnehållet IEE2 kommer att fnnas kvar. Programmet har en karaktär som nte fnns någon annanstans. Vssa program, tll exempel FP7, har fokus på FoU och andra har fokus på demonstraton, medan IEE2 främjar de mjuka frågorna. Utvärderngar som gjorts vsar på god nytta både för samhälle och nblandade aktörer. Lundmark hoppas på att IEE2 framöver ska bl känt för en större målgrupp, så att de möjlgheter programmet öppnar upp för uppmärksammas. Hon förbereder nu nformatonsaktvteter krng den nya ansöknngsperod för IEE-projekt som öppnats början av Programmet är brett och har många målgrupper, men ansöknngarna är ojämnt sprdda över landet. Det bästa vore om aktörerna såg en ansökan som en utmanng, Lsa Lundmark, Energmyndgheten. God europesk forsknng Svante Söderholm vd Energmyndgheten är svensk expert programkommttén för energ nom 7:e ramprogrammet (FP7). Han håller med Lundmark om att programmen nnebär stora möjlgheter för de som vågar satsa. Vem som än uppfyller krtererna får söka tll FP7. Grundtanken med programmet är att åstadkomma god Det fnns ett stort behov av nnovaton och forsknng för att samhället ska kunna möta de utmanngar v står nför Foto: Johan Wngborg europesk forsknng som beaktar frågeställnngar av europeskt ntresse. Målsättnngen har skärpts och tydlggjorts efter Lssabonfördraget, efter att man på EU-nvå lagt märke tll att Europa behöver bbehålla och stärka sn konkurrenskraft och, förlängnngen, skapa arbetstllfällen. Under våren fastställdes dessutom Innovaton Unon, ett forsknngs- och nnovatonsprogram som utgör en central punkt Europa 2020, den europeska strategn för sysselsättnng och tllväxt. Fokus Innovaton Unon lgger på att se tll att en större del av forsknngsresultaten nyttggörs genom första hand kommersalserng. Det forskas mycket Europa. Ur ett svenskt perspektv är detta särsklt ntressant, eftersom v är ett ltet land och nte kan vara världsbäst på alltng. Genom program som FP7 kan v tllgodogöra oss relevant kunskap samtdgt som v får möjlghet att sprda svensk forsknng och bana väg för svensk ndustr. Behov av effektvtet Inom FP7 och dess föregångare har ett stort antal forsknngsprojekt bevljats anslag. Svante Söderholm ger som exempel forsknng nom solceller, nnovatva vndkraftsystem Svante Söderholm, Energmyndgheten. för offshore vndkraftsprodukton, bobränsle från alger och storskalga system för värme och kyla statsmljö. Det fnns ett stort behov av nnovaton och forsknng för att samhället ska kunna möta de utmanngar v står nför, som exempelvs klmathotet. Därför arbetar kommssonen utfrån perspektvet att det behövs en kraftfull satsnng för att nå framgång. Den gör att kommssonen kan ställa krav och försäkra sg om god sprdnng av déer som kommer hela Europa tll gagn. Foto: Johan Wngborg Uppfylla delmål Kanslrådet Fredrk von Malmborg vd Närngsdepartementet bekräftar att program av den här typen banar väg för nternatonella kunskapsutbyten. Inrktnngen skljer sg mellan olka program och där IEE2 handlar om nvesterngar mjuka frågor såsom kunskapsöverförng, handlar FP7 snarare om fnanserng av teknsk utvecklng. För att kunna ansöka tll programmen är det vktgt att ens projekt bdrar tll att uppfylla de mål som fnns för Fredrk von Malmborg, Närngsdepartementet. delprogrammen, där fokus nom IEE2 lgger på antngen främjande och sprdnng av kunskap och arbetsmetoder, eller replkerng av tdga demonstratonsåtgärder. De projekt som har fått fnanserng 2011 års utlysnng fnns nom flera olka sektorer, tll exempel byggnader, ndustr och transport. Svenskarna står sg, enlgt Foto: Johan Wngborg von Malmborg, relatvt väl den nternatonella konkurrensen. Han poängterar dock att det gärna skulle kunna bl bättre: Energmyndgheten har fått uppdrag att medvetandegöra och nformera om EU:s fnanserngsprogram och vlka medel som fnns att söka för att öka antalet ansöknngar. I EU:s övergrpande program för konkurrenskraft och nnovaton förelgger vss rsk för att mjuka aspekter tappas bort och att fokus kommer att lgga på forsknngs- och demonstratonsanläggnngar. Det är angeläget att behålla en vss nrktnng på kunskaps- och erfarenhetsutbyten, så det bästa vore om branschorgansatoner, kommuner och myndgheter med kanaler Bryssel kan bdra tll att uppmärksamma den här rsken. I slutänden tjänar alla parter på det.

16 16 D E nna te m AtD nng är E n A nnons F rån nextmed A Framtdens Energ Januar 2012 Vatten stabl energkälla med potental nom vågkraft I takt med att vndkraften byggs ut kommer vattenkraftens roll som reglerare att bl ännu mer framträdande. För framtden hoppas många också på vågkraftens genomslag, ett kraftslag som på skt kan ha samma potental som vndkraften. Vatten- och vågkraft Text Chrstna B. Wnroth Boj och generator tll Seabased vågkraftspark som planeras Smögen. Foto: Seabased Generellt sett är de svenska vattenkraftverken, som byggdes början av 1900-talet, mycket bra. De har en god teknk och en verknngsgrad krng 91 procent; en vanlg blmotor har en verknngsgrad på crka 35 procent. När kraftverken förnyas kan v dag maxmalt öka verknngsgraden med 1-2 procent. Då har v gjort ett jättebra arbete, säger Gunnar Axhem, styrelseordförande Svenskt vattenkraftcentrum (SVC), ordförande Svensk Energs arbetsgrupp för vattenkraftfrågor och vd för Vattenfalls vattenkraftverksamhet. I takt med att vndkraften utvecklas kommer vattenkraften att få en allt vktgare roll. Vndkraftens produkton kan förändras snabbt vlket gör att det krävs ett stablt kraftslag som snabbt kan sättas n för att hålla frekvensen uppe näten när det nte blåser. När vattenkraften allt mer får rollen som en reglerare nnebär det också att magasnnvåerna kommer att gå upp och ner en mycket högre utsträcknng, en utvecklng som framför allt de närboende kommer att märka av. En av utmanngarna för framtden är att förklara varför det ser ut på detta sätt. Vågkraften utvecklas Ett annat vattenkraftslag är vågkraft. Under 1970-talet föreslogs och testades en Gunnar Axhem, styrelseordförande Svenskt vattenkraftcentrum. Foto: Erk Holmstedt rad olka teknker för att utveckla vågkraften. Bland annat fanns en teknk som lknade en anka som låg och guppade på vattnet och på så sätt mekanskt kunde överföra energn vågorna tll en generator för att generera elenerg. Ett halvt dussn andra teknker provades Norden, men ngen av dem vsade någon lönsamhet vd den tdpunkten. Under årens lopp har dock flera nnovatoner för ny elektrsk genererng gjorts, Ocean Harvester är en så kallad pont absorber-konstrukton som är förankrad havsbotten och genererar elektrctet när bojen på ytan rör sg upp och ned med vågorna. Foto: Ocean Harvestng nnovatoner som nu även har kunnat tlllämpas på vågkraft. En av nnovatörerna bakom vågkraftens utvecklng är Mats Lejon vd Uppsala unverstet. Under det närmaste året ska företaget Seabased, med statlgt stöd, drftsätta och utvärdera crka 420 av Lejons vågenergomvandlare havet nordväst om Smögen, vlket är ett utmärkt sätt att utvärdera potentalen teknken, säger Lars Sjunnesson, professor och före detta forsknngschef vd Eon. Vågkraftsparken Smögen baseras på vågkraftsaggregat, så kallade lnjärgeneratorer, placerade på havsbotten. Aggregaten är va lnor förbundna med bojar på ytan som fångar upp vågornas rörelseenerg, vlken omvandlas tll elenerg generatorerna. Aggregaten är sn tur sammankopplade med varandra genom undervattensställverk tll en vågkraftspark, från vlken en växelström kan levereras va en sjökabel drekt tll det landbaserade elnätet. Går allt enlgt plan blr anläggnngen en av de största världen med en märkeffekt på 10MW. Teknk för små vågor Ett annat svenskt projekt nom Eon är Ocean Harvestng Karlskrona som använder sg av en svensk uppfnnng av Mkael Sdenmark. I Smögen-projektet läggs stora delar av anläggnngen på botten, Karlskrona lgger den på ytan och guppar. Lars Sjunnesson, professor och före detta forsknngschef, Eon. Det gäller bara att fortsätta med att testa och vdareutveckla olka teknker Göran Tllberg, forsknngschef, Eon. Vågkraftsaggregatet Ocean Harvester är en så kallad pont absorber-konstrukton som är förankrad havsbotten och genererar elektrctet när bojen på ytan rör sg upp och ned med vågorna. Ocean Harvester utgörs av en stor flytboj som rymmer generatorn och övrg teknk, en ankarvkt, en ankarlna och ett lod som samlar upp vågenergn och drver generatorn med ett begränsat vrdmoment. För att utvärdera teknken har den norska redaren Fred Olsens energteknkbolag, Fobox AS, bjudt n Karlskronaföretaget att testa en 25 kw-prototyp havet utanför Rsör sydöstra Norge. Potentalen för vågkraft Sverge är nte särsklt hög eftersom v har förhållandevs små hav omkrng oss. Samtdgt är vågenerg ntressant då den har en hög energtäthet. Vågorna har också en jämnare rörelse och en bättre uthållghet än vnden, säger Göran Tllberg, forsknngschef på Eon. Men det tar sn td att nå fram. Vågkraften befnner sg dag där vndkraften befann sg för crka 20 år sedan. I dag är vndkraften enormt stor. Vågkraften kan ha mnst samma potental, det gäller bara att fortsätta med att testa och vdareutveckla olka teknker och att få ekonomsk lönsamhet, säger Sjunnesson.

17 Boostng Europe Boostng Europe s our contrbuton to mprovng the economy and creatng jobs. We re all n ths together. Let s change thngs for the better. TILLSAMMANS VÄNDER VI TRENDEN Det går mnst sagt lte trögt för Europa. Många bolag kämpar för sn överlevnad och under förra året gck över europeska företag omkull. Enlgt vår erfarenhet hade dock var fjärde konkurs kunnat undvkas om man fått betalt td. Ingen regerng, nget företag eller land kan lösa problemen på egen hand. Om v alla däremot hjälps åt kan v tllsammans få snurr på de ekonomska hjulen gen. På Intrum Justta är v specalster på kredthanterng. Och trots att det är tuffa tder skapar våra tjänster möjlghet för företag att frgöra kaptal, nvestera, anställa, utvecklas och växa. Och när företag går bra, gynnar det oss alla. Gemensamma problem löser v bäst tllsammans. Ta reda på mer om Boostng Europe på Intrum Justta är Europas ledande företag nom Credt Management Servces (CMS) och har omkrng anställda 22 länder.

18 18 D E nna te m AtD nng är E n A nnons F rån nextmed A Framtdens Energ Januar 2012 Kommuner arbetar uthållgt Sverges kommuner spelar en central roll skapandet av ett uthållgt samhälle. Genom expertstöd och nätverk ger Energmyndghetens program Uthållg kommun redskap för utvalda kommuner att utveckla sn egen spjutspetskompetens energfrågor. Uthållg kommun Text Crstna Lefland Uthållg kommun går nu n sn tredje etapp. Syftet med projektet är att stödja kommuner att göra det lokala samhället uthållgt och det har renodlats så att det nu ngår 38 kommuner mot tdgare 66. Fokus lgger på energeffektvserng och förnybar energ och hur dessa kan skapa affärsmöjlgheter och långsktga planerngsförutsättnngar för kommunerna. Man arbetar särsklt med två områden den fysska planerngen och närngslvspoltken. Kommunerna som deltar har valts ut därför att de har förutsättnngar att forma spjutspetsprojekt som genomförs på lokal nvå. V har också ett tydlgt fokus på poltker och på att Mara Stenbach Lndgren, Energmyndgheten. skapa forum för dessa att träffas, berättar Mara Stenbach Lndgren, ansvarg för programmet Uthållg kommun och energeffektvserngsstödet på Energmyndgheten. Energmyndgheten bdrar med expertstöd, men det är kommunerna själva som sätter agen- dan och drver arbetet lokalt. Genom Uthållg kommun vll Energmyndgheten ge goda förutsättnngar för kommuner som redan kommt långt energarbetet att ytterlgare vässa sn kompetens och sprda kunskapen tll andra. Länsstyrelserna spelar en vktg samordnande roll regonalt, bland annat stt uppdrag att stödja de kommuner och landstng som sökt energeffektvserngsstödet. Energmyndghetens ambton är att lärdomarna ska sprdas tll alla kommuner och landstng och att ett kunskapsutbyte sker mellan dessa uppdrag. Samtlga Sverges kommuner och landstng har möjlghet och uppmuntras att söka energeffektvserngsstöd genom Energmyndgheten. Stödet är ett led Sverges arbete med att förverklga Energtjänstedrektvet, där det tydlgt framgår att offentlg sektor ska vara föregångare omställnngsarbetet. I dag har 274 av Sverges 290 kommuner sökt stödet och samtlga landstng är med arbetet. För att bevljas stöd ska kommunerna och landstngen beskrva stt strategska arbete med energeffektvserng. Många kommuner arbetar oerhört målmedvetet med energfrågor. V går genom varje nrapporterad strateg noggrant och vll fungera som en resurs, så att man redan från början uppmärksammar eventuella svagheter och bygger en bra grund, säger Mara Stenbach Lndgren. Nyckeltalsrapport Programmet för energeffektvserngsstöd har en årlg uppföljnng mars. Tllsammans med Sverges Kommu- Yvonne Träff, Ldköpngs kommun. ner och Landstng ska Energmyndgheten dessutom ge ut en nyckeltalsrapport om kommunernas klmat- och energarbete, något som ger kommuner ett bra statstskt underlag för att kunna göra jämförelser. Att kommuner är nyckelaktörer arbetet med det uthållga samhället uppmärksammas även av Nordska Mnsterrådet. Tllsammans med energmyndgheterna de nordska länderna har de arrangerat tävlngen Årets Energkommun. Ldköpngs kommun fck ett särsklt omnämnande för stt arbete med Ldköpng Bogas, som är ett samverkansprojekt med Göteborg Energ och Swedsh Bogas Internatonal. Ldköpng Bogas framställer flytande gas ur framförallt restprodukter från lvsmedelsndustr närområdet. Anläggnngen är en av de första av stt slag världen. Detta öppnar upp för att även tunga fordon ska kunna drvas med bogas. När nfrastrukturen byggts ut kan detta komma att få mycket stor betydelse för transportndustrn, säger Yvonne Träff, mljöstrateg på Ldköpngs kommun. Det har vart en lång process och v är väldgt glada att detta har uppmärksammats! Många kommuner arbetar oerhört målmedvetet med energfrågor Enrchng MorgondagEns EnErg Ibland ger v råd och studerar förutsättnngarna för alternatv energ försörjnng. Ibland utreder v vlka platser som lämpar sg bäst för vndkraftutbyggnad med hänsyn tagen tll vndförhållanden, naturvärden, påverkan på omgvnngen och nätanslutnngsmöjlgheter. Oavsett verksamhet krävs nya lösnngar för att möta dagens och morgondagens utmanngar. Det är där v kommer n blden. Läs mer om oss och våra projekt på sweco.se.

19 Dalkas optmerade energhanterng sparar mljoner Energeffektvserng är nte en belastnng för landets kommuner och landstng. Det är snarare en möjlghet tll besparng. Undersöknngar som Dalka har gjort vsar att en medelstor kommun kan mnska sna årlga kostnader med upp tll 25 mljoner kronor genom förbättrad energhanterng. Kraven på sänkta kostnader tvngar ofta kommuner och landstng att göra neddragnngar kärnverksamheten. Men ofta fnns det ett enklare sätt att spara pengar, som förlängnngen även nnebär en mnskad mljöpåverkan och en mer hållbar energanvändnng. Analyser som gjorts av Dalka, en av Europas ledande leverantörer av energ- och teknktjänster, vsar att en optmal energhanterng nom kommuner och landstng kan mnska de årlga fastghetskostnaderna med 10 tll 30 procent. För en medelstor kommun betyder det en besparng på 6 tll 25 mljoner kronor per år, pengar som kan komma kärnverksamheten tllgodo. Ibland saknas det ett helhetsgrepp och långsktgt perspektv på energhanterngen många kommuner och landstng. Ansvaret är ofta uppdelat mellan brukare och fastghetsägare och det kan vara svårt för tjänstemännen att synlggöra alla kostnader som energhanterngen nnebär, säger Johan Ström, affärsutvecklare på Dalka. Effektva energlösnngar för kommunala fastgheter Energhanterng är en komplex verksamhet som nvolverar flera aktörer och komponenter. Det handlar dels om val av energform, teknska system och utrustnng, dels om brukarnas beteende. För att skapa sg en uppfattnng om energhanterngen ensklda kommuner och landstng gör Dalka först en övergrpande förstude, vlken energförbruknng, drftskostnader och kvaltetskrav analyseras. Utfrån dessa parametrar dentferar Dalka vlka effektvserngspotental som fnns. Vd ett fortsatt samarbete erbjuder Dalka anpassade helhetslösnngar som nnebär att företaget tar ett långsktgt totalansvar som skapar förutsättnngar för både nvesterngar och förändrat brukarbeteende. Vårt EPG-koncept (Energy Performance Guarantee) är unkt eftersom v garanterar besparngar från första dagen, genom att v tar över drfts- och underhållskostnaderna och kontrakterar en redukton av fastgheternas energförbruknng. V garanterar va avtal att kundens energeffektvserngs- och mljömål uppnås, säger Johan Ström. En optmal energhanterng med mnsta möjlga kostnad kräver ett långsktgt tänkande. Dalkas erfarenhet är att eventuella nvesterngar måste ses ur ett lvscykelperspektv. Företaget strävar därför efter långa samarbeten på runt to år motsats tll de korta avtal på tre tll fem år som präglar marknaden dag. Många poltker och tjänstemän blr förvånade över besparngspotentalen som fnns långsktg energhanterng med helhetsperspektv. För många blr det en aha-upplevelse att se hur relatvt enkla åtgärder kan få så stora effekter på energhanterngen, säger Johan Ström. Dalkas kompetens nom energeffektvserng har bdragt tll att reducera våra kunders gemensamma koldoxdutsläpp med 7,1 mljoner ton. Dalka är en av Europas ledande leverantörer av energoch teknktjänster tll företag och myndgheter. V är ett dotterbolag tll Veola Envronnement och Electrcté de France (EDF) och har sedan företaget grundades fokuserat på energ- och mljöoptmerng. Dalka har anställda 42 länder och en omsättnng på 8,6 mljarder euro för år Dalkas nordska verksamhet bedrvs av Dalka AB med dotterbolag, som har anställda och en total omsättnng på nära 2 mljarder kronor.

20 20 NextMeda Geoenerg på nytt sätt 40 procent av den totala energkonsumtonen världen spenderas hus, kontor och byggnader, säger Petter Lautso, chef för hållbarhetsfrågor och arktektur vd Ruukk. Enlgt honom är det möjlgt att nå nära nollnvåer för kontorsbyggnader. Det kan ske bland annat med energpålar som Ruukk utvecklat tllsammans med Uponor. Teknken nstalleras just nu bland annat på nya Technopols kontorshus Jyväskylä Fnland. Energpålarnas användbarhet olka typer av byggnader har utretts genom analyser, provpålar som nstallerats på provfält samt smulerngar. Med hjälp av energpålar kan man tll exempel affärsfastgheter Geoenerg kan utnyttjas såväl stora byggnader som vllor. För att omvandla energn tll värme behövs en värmepump, vars funkton grundar sg på förångnng och kondenserng av ett så kallat köldmedum som crkulerar dess maskner. Ruukks energpålar kombnerar grundläggnng av byggnader med utvnnng av jordvärme. ett plan täcka 71 procent av värmebehovet och rentav 100 procent av kylbehovet med grats geoenerg. Lösnngar med energpålar utnyttjar förnybar, lokalt producerad energ, vlket förbättrar fastghetens energeffektvtet under hela dess lvscykel. Förnybara energsystem ger nte bara poäng olka certferngssystem utan är även av betydelse för byggnaders användare. Vd en jämförelse mellan energpålar och tradtonella fjärrvärme- och kompressorlösnngar var kostnaderna fnländska tester för energpålar 32 procent lägre. I kostnaden för observatonsperoden på 25 år ngck nvesterngs- och energkostnader. Jämfört med tradtonella värme- och kyllösnngar återbetalar sg nvesterngar jordvärmelösnngar med stålrörspålar bästa fall på fem tll åtta år, beroende på omständgheter och sekundär värmekälla. Ruukks stålrörspålar ger värme ur jorden Som energpålar används antngen erdstålrörspålar som monteras borrhål eller err-stålrörspålar som pålas ner jorden. Fakta: Technopols kontorsbyggnad Jyväskylä, Innova II Energpålar täcker crka 50 procent av byggnadens värmebehov och 35 procent av byggnadens kylbehov. Värme 318 MWh Kyla 427 MWh Användnngen främjar förnybara energkällor samt sparar energkostnader och mnskar påverkan på mljön på lång skt. Ruukk är en fnländsk stålkoncern med verksamhet 27 länder. Företagets börsnamn är Rautaruukk Oyj. Koncernen var under 2010 bäst klassen nom stålbranschen enlgt den tyska Oekom-standarden för hållbarhet och 2011 toppade Ruukk branschen nom Dow Jones Sustanablty Index. I december 2011 valdes Ruukk n FN:s Global Compact och företaget är även medlem Sweden Green Buldng Councl. Några fler av Ruukks bdrag tll en hållbar framtd Energpaneler som mnskar energåtgången från byggnader. Solceller som fungerar dmma och när det är molngt väder. Vattenlednngssystem Bullerstaket Hållbara ståltak även på kulturmljöbyggnader såsom slott och kyrkor För fordon: lättare och mer hållfast stål som mnskar vkten och därmed bränslebehovet och utsläppen. Effektv logstk sker när stålkomponenterna levereras tll byggplatsen precs då de behövs och prefabrcerade så långt som möjlgt. Stålet som materal är evgt och kan återvnnas om och om gen. I allmänhet lönar det sg att utnyttja stålrörspålar för utvnnng av jordvärme när pålnngsdjupet är mnst crka 15 meter. För mer nformaton, beställ Ruukks whte paper om energpålar: Mats Larsson: Johanna Parkka Altenstedt: NextMeda Flytande naturgas för sjöfart, ndustrer och transporter År 2015 ska svavelhalten från marna bränslen begränsas tll 0,1 procent nom SECA-området. Det f nns marn deselolja med låg svavelhalt men den är avsevärt dyrare än LNG, fl ytande naturgas. LNG är ett bränslealternatv som bör välkomnas av fl era olka anlednngar. LNG är betydlgt mljövänlgare än olja. Om sjöfarten övergår tll LNG så måste termnaler byggas SECA-området, vlket gör LNG tllgänglgt också på land. LNG kan ge ndustrn Mellansverge tllgång tll en attraktv energ som dag fnns Mellan- och Sydeuropa och även kan användas transportsektorn. Svensk ndustr kan bl mer mljövänlg och konkurrenskraftg. LNG banar väg för tryggade arbetstllfällen och ett Sverge baserat på mljövänlga energgaser, framhåller Mchael Bernhardsson på ÅF-Industry AB, Energy Consultng. ÅF är ett av Sverges ledande konsultföretag nom bland annat energ och har stor erfarenhet och kunskap om naturgas Sverge och nternatonellt. När SECA-drektvet träder kraft står man väl rustad för att hjälpa tll att utveckla alternatv tll oljan. LNG är det mest ntressanta bränslet eftersom det är Mchael Bernhardsson på ÅF-Industry AB, Energy Consultng. betydlgt bllgare än andra svavelfra drvmedel. LNG är relatvt nytt Sverge. CNG fnns Västsverge men utbyggnaden har förhndrats genom poltska beslut. Tyvärr har poltker nu förhastat sagt nej tll gaslednngen Skanled. V förutser att det blr en kraftg utvecklng genom LNG och förväntar oss att svenska poltker underlättar för detta, säger Mchael Bernhardsson. SECA omfattar Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen och det är nu möjlgt att bygga småskalga anläggnngar för LNG, vlket är mycket lämplgt för Sverge. Det fnns en befntlg LNG-anläggnng Nynäshamn och flera planerade anläggnngar. Nu behövs poltska beslut och regelverk för utbyggnad och användnng av LNG. ÅF-Industry AB lgger den absoluta framkanten när det gäller kunskap marknadsmässgt och teknskt om naturgas, såväl Sverge som nternatonellt. Företaget har kompetens nom hela kedjan av naturgas och stor erfarenhet av att utveckla lösnngar för ndustrn. Företaget arbetar redan dag med LNG-projekt och ska tllsammans med Mannhemer Swartlng den 26 januar SECA omfattar Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen. hålla ett semnarum Bryssel om LNG och andra energkällor Sverge, berättar Mchael Bernhardsson. Naturgas kommer att spela en vktg roll omställnngen från olja. V vll vara med och utveckla den här energkällan samarbete med fartygsägare, ndustr, energbolag och poltker för att tllsammans htta optmala lösnngar för Sverge. ÅF är ett ledande konsultföretag som erbjuder kvalfcerade lösnngar och tjänster nom bland annat energ, ndustr, nfrastruktur och IT. ÅF har omfattande erfarenhet av olka typer av naturgasoch bogassystem och är en av de teknkkonsulter med störst kunskap om denna energkälla på den svenska marknaden. ÅF erbjuder tjänster nom alla faser av energ, från förstuder tll projekterng, genomförande och specallösnngar.

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Positiva trender för förnybar energi i Sverige och världen

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Positiva trender för förnybar energi i Sverige och världen DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Energ för en hållbar utvecklng och konkurrenskraft Energforsknng ntegrerad del av svensk energpoltk Postva trender för förnybar energ Sverge och världen

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Sverige har unikt bred och långsiktig energipolitik

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Sverige har unikt bred och långsiktig energipolitik DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Energ för en hållbar utvecklng och konkurrenskraft Hållbar energ går hand hand med lvskvaltet och tllväxt Sverge har unkt bred och långsktg energpoltk

Läs mer

Framtidens Energi för en hållbar utveckling

Framtidens Energi för en hållbar utveckling Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Energ för en hållbar utvecklng Samarbeten och statlgt stöd ger lösnngar världsklass Sverge har nått en världsledande ställnng nom en rad områden när

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Med utvecklngen kommer många nya utmanngar och nya konkurrenter Johan Hansng, chefsekonom på Svenska Bankförenngen. Fokus borde lgga på hur

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Forskning recept på framgång i en globaliserad värld

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Forskning recept på framgång i en globaliserad värld Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Möjlgheter tll nnovaton fnns all forsknng Forsknng recept på framgång en globalserad värld Nya modeller krävs för att

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Många krafter måste dra åt samma håll

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Många krafter måste dra åt samma håll Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Sverge behöver större forskargrupper Många krafter måste dra åt samma håll Den globala kunskapskonkurrensen hårdnar Om

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag tll energplan Blaga 1: Planerngsförutsättnngar 2014-05-20 Remssverson BI L A G A 1 : P L A N E RI N G S F Ö R UT S Ä T T N I N G A R Förslag tll energplan Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Sveriges litenhet dess storhet och konkurrensfördel

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Sveriges litenhet dess storhet och konkurrensfördel DennA tematd nng är en från nextm e D A V måste ha en forsknngspoltk där samverkan faclteras och uppmuntras Charlotte Brogren, generaldrektör på VINNOVA. Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Poltk,

Läs mer

Framtidens Kommuner & Landsting

Framtidens Kommuner & Landsting Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Kommuner & Landstng för tllväxt och sysselsättnng SKL för harmonserng nte centralstyrnng Lärarförbundets skolrankng 2014: Vellnge

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Det är vktgt att regelverken gör det möjlgt för försäkrngsbolagen att fylla sn roll på ett bra sätt Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng Kundernas förtroende

Läs mer

Framtidens Forskning

Framtidens Forskning Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Forsknng SSF har systempåverkande roll som forsknngsfnansär stftelsen för strategsk forsknng höjer nu utdelnngarna och påbörjar arbetet

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums frskola 20 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:39: Bra jobbat, Tryserums frskola! Det är nsprerande att läsa er rapport och se

Läs mer

Framtidens Forskning

Framtidens Forskning Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Forsknng SSF har systempåverkande roll som forsknngsfnansär stftelsen för strategsk forsknng höjer nu utdelnngarna och påbörjar arbetet

Läs mer

Framtidens Karriär. Forskning och utveckling gruvbranschens framtid

Framtidens Karriär. Forskning och utveckling gruvbranschens framtid Framtdens Karrär Affärsdén är tre procent av att starta företag och genomförandet de resterande 97 procenten Välj väg utfrån det du själv är ntresserad av. Då gör du ett rktgt bra jobb Martn Lorentzon,

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Thomas Östros, vd för Svenska Bankförenngen Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng Framtdens Bank & Försäkrng trender nom t, affärsutvecklng och säkerhet Förankrad

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng

Läs mer

Framtidens Kommuner & Landsting

Framtidens Kommuner & Landsting Annons DennA bra nschtd nng är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Kommuner & Landstng Lena Mcko sätter välfärd och självstyre fokus Lena Mcko, skl:s första kvnnlga styrelseordförande, vll satsa

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Foto: Fredrk Persson/Scanpx Jag är övertygad om att mobltelefonen kommer att vara ett av våra vktgaste verktyg för bankärenden och betalnngar nom några år Chrstan

Läs mer

Strategisk Planering! Varför det?

Strategisk Planering! Varför det? Strategsk Planerng! Varför det? Strategsk planerng är processen för att utveckla och behålla en lvskraftg kombnaton av organsatonens mål, kompetenser, resurser och dess föränderlga marknadsmöjlgheter"

Läs mer

för alla i Landskrona

för alla i Landskrona , den 3 september LANDSKRDlHLA 2015 STAD K015/[\flUf STYRELSEN 201509 0 7 Ank. Darenr. ldossenr. Moton: Utrymme för alla Regerngen beslutade antalet maj 2008 nleda ett urbant bostadråden männskor de mest

Läs mer

Framtidens Karriär. Sveriges främste itentreprenör

Framtidens Karriär. Sveriges främste itentreprenör Framtdens Karrär Kombnerar konsultkarrär med kvnnlgt ledarskap Sverges främste tentreprenör mot nya mål Affärssystem ett brett och mångfacetterat yrkesområde Ett tungt vägande skäl tll att välja 4 en konsultkarrär

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Bank & Försäkrng trender nom t, betalnng och säkerhet Bankerna stabla och väl förberedda för nya kaptalregler Flodvåg av nya reglerngar utmanar försäkrngsbranschen

Läs mer

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare!

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare! HÄSTFÖRETAGARPRAKTIKAN Råd och tps för dg som vll bl framgångsrk hästföretagare! Inlednng Har du en hästverksamhet tankarna? Fundera på varför! Trolgen delar du med de flesta andra hästföretagare en passon

Läs mer

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation Almedalsveckan 11 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 11 Stark som Ppp? 2-3 Ungas ngångslöner Välfärdsföretagen 8-9 Löner och nflaton Närmare skattegenomsnttet 1 5 Studemotverade eller

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Framtidens Karriär. Ingenjören avgörande för Sveriges framtid och välfärd

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Framtidens Karriär. Ingenjören avgörande för Sveriges framtid och välfärd Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Karrär Sverges Ingenjörer på jakt efter framtdens Polhemare Ingenjören avgörande för Sverges framtd och välfärd Kvnnor skapar dynamk som tar oss utanför

Läs mer

Denna tematid ning är en annons från n extm e D ia. Framtidens Karriär. Det ska löna sig att vara ingenjör chef eller inte

Denna tematid ning är en annons från n extm e D ia. Framtidens Karriär. Det ska löna sig att vara ingenjör chef eller inte a nnons Denna tematd nng är en annons från n extm e D a a nnons Mn cvlngenjörsexamen har vart grunden mn karrär Börje Ekholm, vd för Investor och ordförande för KTH Framtdens Karrär Nuvarande jobbet språngbrädan

Läs mer

Framtidens Karriär Läkare

Framtidens Karriär Läkare Fokus bör lgga på att läkare får lägga merparten av sn td på uppgfter som är värdeskapande för patenterna Anna Nergårdh, chefläkare Stockholms läns landstng Framtdens Karrär Läkare Hälso- och sjukvårdens

Läs mer

Framtidens Karriär Läkare

Framtidens Karriär Läkare Psykatrkerrollen har erbjudt mg en frhet att skräddarsy mn egen yrkesroll Smon Kyaga, psykatrker och överläkare Läkare ska kunna fokusera på dagnostk, behandlng och det medcnska ansvaret Hed Stensmyren,

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Trollet Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-06-24 14:09: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor - Bra jobbat. Låt

Läs mer

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en Framtdens Karrär Sjuksköterska Arbetsbelastnng, vllkor och patentsäkerhet fokus Flexbel arbetstd och högre lön attraherar på mndre ort Erbjuder påverkansmöjlgheter, ansvar och varaton Den undersöknng som

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola Handlngsplan Grön Flagg Äsperedskolan förskola - skola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-03-22 11:22: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter elevernas förmågor -

Läs mer

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE SSI:1';74-O15 BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE John-Chrster Lndll Pack, 104 01 STOCKHOIJ! ;4 aprl 1974 BEREDSOP TJÖT ATOMOLYCKOR I SVERIGE Manuskrpt grundat på ett föredrag vd kärnkraftmötot Köpenhamn,

Läs mer

Framtidens Karriär. Karriärstinn säkerhetsoch förvarsindustri

Framtidens Karriär. Karriärstinn säkerhetsoch förvarsindustri Framtdens Karrär Att utveckla verksamheten och affären har drvt mg framåt Martn Lundstedt, vd och koncernchef Scana Våga pröva olka typer av arbetsuppgfter Kerstn Konradsson, affärsområdeschef på Bolden

Läs mer

Framtidens Karriär. Industriföretagens och myndigheters imagevärde. Ta mångfald på allvar. Hetaste tjänsterna finns inom industrin. Sida 6 7.

Framtidens Karriär. Industriföretagens och myndigheters imagevärde. Ta mångfald på allvar. Hetaste tjänsterna finns inom industrin. Sida 6 7. Framtdens Karrär Industrföretagens och myndgheters magevärde Intervju med Tord Hermansson, FoU-chef Volvo Personvagnar och Peter Haglnd, CIO Försvarsmakten om populartet bland ngenjörer. Sda 6 7 Ta mångfald

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Satsningar i linje med Trafikverkets krav

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Satsningar i linje med Trafikverkets krav DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Infrastruktur för konkurrenskraft och hållbara transporter Regerngen: Drft och underhåll fokus Den 20 september lämnade regerngen stt budgetförslag för

Läs mer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola Handlngsplan Grön Flagg Berga förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-12-13 09:50: Bra utvecklngsområden med aktvteter som passar barnen. Tänk på att vara medforskare och låta barnen styra. Berätta

Läs mer

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy Blanchard kaptel 18-19 19 Växelkurser, räntor r och BNP Mycket kaptel 18 är r detsamma som kaptel 6. Mer analys av polcy F11: sd. 1 Uppdaterad 2009-05-04 IS-LM den öppna ekonomn IS-LM den öppna ekonomn

Läs mer

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 15:1: Vlken toppenrapport n har skckat n tll oss- trevlg läsnng. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014

Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-09-09 16:44: Vad rolgt att det blev ett enhällgt ja från eleverna att fortsätta med Grön Flagg,

Läs mer

Scandinavian Organics AB (publ) 16 30 oktober 2014

Scandinavian Organics AB (publ) 16 30 oktober 2014 l l t n a Inbjud r e t k a v a g n n teck Scandnavan Organcs AB (publ) 16 30 oktober 2014 Informatonen denna folder ( Foldern ) är endast en förenklad beskrvnng av den rktade nyemssonen (såsom defnerat

Läs mer

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon k r b u R pers s e J n o g ö s gla ss man m o l b j a M 4 l 201 a r e t a m tude teg tre s g n n v En ö Steg 1 Arbeta med frågor tll flmen Jespers glasögon Börja med att se flmen Jespers glasögon på majblomman.se.

Läs mer

Beryll Tävlingsförslag av Johan Johansson & Joakim Carlsson Modernisering av mineralutställningen vid SBN - ett steg mot bättre lärandemiljö

Beryll Tävlingsförslag av Johan Johansson & Joakim Carlsson Modernisering av mineralutställningen vid SBN - ett steg mot bättre lärandemiljö Sda 1 eryll Joakm Carlsson eryll Tävlngsförslag av Johan Johansson & Joakm Carlsson Modernserng av mneralutställnngen vd SN - ett steg mot bättre lärandemljö Luleå teknska unverstet Sda 2 eryll Joakm Carlsson

Läs mer

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss?

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss? Att dentfera systemvktga banker Sverge vad kan kvanttatva ndkatorer vsa oss? Elas Bengtsson, Ulf Holmberg och Krstan Jönsson* Författarna är verksamma vd Rksbankens avdelnng för fnansell stabltet. Elas

Läs mer

Denna tematid ning är en annons från r a D iumhemmets f orskningsfond er. En allvarlig uppgift

Denna tematid ning är en annons från r a D iumhemmets f orskningsfond er. En allvarlig uppgift a nnons Denna tematd nng är en annons från r a D umhemmets f orsknngsfond er a nnons Cancerforsknng som förlänger lvet Foton: Håkan Flank V är realstskt optmstska Ett forskarteam på Karolnska Insttutet

Läs mer

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag RAPPORT 9 2011 Hjortdjurens nverkan på tllväxt av produktonsträd och rekryterng av betesbegärlga trädslag - problembeskrvnng, orsaker och förslag tll åtgärder Jonas Bergqust, Chrster Kalén, Hasse Berglund

Läs mer

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg A2009:004 Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO och raps Chrster Anderstg och Marcus Sundberg Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO

Läs mer

Folkrätten och kriget mot terrorismen

Folkrätten och kriget mot terrorismen Mänsklga demokrat Folkrätten FN I den här teorbakgrunden: presenterar v en överskt av folkrätten de hot den har utsatts för genom det onskränkta krget mot terrorsmen åskådlggör v FN:s roll ett väl fungerande

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Ängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-10-02 09:58: Vlka rolga och spännande utvecklngsområden som n ska jobba med. Utmana gärna barnen med att ställa öppna frågor

Läs mer

Sjöfart i motvind: svaveldirektivet

Sjöfart i motvind: svaveldirektivet Framtdens Infrastruktur för konkurrenskraft och hållbara transporter Natonell plan: gränsöverskrdande nfrastruktur Hösten 2012 beslutade regerngen att kraftgt höja anslagen för transportnfrastrukturen.

Läs mer

SVÅRT UTAN SNARARE OMÖJLIGT - PA DET STADIUM., SOM PROJEKTET F N BEFINNER SIG.

SVÅRT UTAN SNARARE OMÖJLIGT - PA DET STADIUM., SOM PROJEKTET F N BEFINNER SIG. ' ~ REDERNÄRNGENS SYN PA SCANDNAVAN LNK CGDTEBORGS HAltNDAG 26/9-85) ATT 6E REDERNÄRNGENS SYN PA SCANDNAVAN LNK ÄR NTE BARA. SVÅRT UTAN SNARARE OMÖJLGT - PA DET STADUM., SOM PROJEKTET F N BEFNNER SG. DE

Läs mer

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-03 09:47: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Beslutad av kommunfullmäktge 2013-03-27, 74 Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Fnspångs kommun

Läs mer

Stöd den patientnära cancerforskningen

Stöd den patientnära cancerforskningen a nnons Denna tematd nng är en annons från r a D umhemmets f orsknngsfond er a nnons Foton: Håkan Flank Stöd den patentnära cancerforsknngen tllsammans kan v överlsta cancer Vår forsknng bdrar tll en mer

Läs mer

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5 Expermentella metoder 04, Räkneövnng 5 Problem : Två stokastska varabler, x och y, är defnerade som x = u + z y = v + z, där u, v och z är tre oberoende stokastska varabler med varanserna σ u, σ v och

Läs mer

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-02 13:53: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-01-23 11:26: Bra jobbat, förskolan Kalven! Det är nsprerande att läsa er rapport och se hur

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-09 16:00: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL Arbetsgruppsrapport 16.12.2005 Duplkat 3/2006 Utbldnngsstyrelsen och författarna Tm Eja Högman ISBN 952-13-2767-7 (nb.) ISBN 952-13-2768-5 (pdf) ISSN 1237-6590

Läs mer

Enkelt är effektivt!

Enkelt är effektivt! Halvårsrapport 2014 1 Enkelt är effektvt! V tror på enkelhet fondförvaltnng. Istället för att krångla tll saker onödan fokuserar v på att köpa bra bolag v gllar. Det behöver nte vara svårare än så. Spltan

Läs mer

SOMMARERBJUDANDE! UPP TILL 30% RABATT Superpriser gäller t.o.m 30.07.2015. Från 2.600:- 1.964:- 2.925:- -25%

SOMMARERBJUDANDE! UPP TILL 30% RABATT Superpriser gäller t.o.m 30.07.2015. Från 2.600:- 1.964:- 2.925:- -25% SOMMARERBJUDANDE! UPP TILL 30% RABATT Superprser gäller t.o.m 30.07.2015-20 % Från 2.600:- -18 % PÅ KÖPET! Blvårdskt (värde 450:-). Vd köp för mnst 3.500:- 1.964:- ÄR DIN LEVERANTÖR MILJÖCERTIFIERAD I

Läs mer

Cancerforskning som gör skillnad

Cancerforskning som gör skillnad Denna tematdnng är en annons från Radumhemmets Forsknngsfonder Cancerforsknng som gör skllnad Ingår som blaga Svenska Dagbladet 18:e mars 2010 Cancerförenngen Stockholm pg 90 06 90-9 Stftelsen Konung Gustaf

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-04-02 09:44: Inskckad av msstag... 2013-06-25 12:09: N har på ett mycket kreatvt och varerat

Läs mer

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm Workng paper/pm 2012:02 Företagsrådgvnng form av Konsultcheckar En effektutvärderng av konsultcheckar nom ramen för regonalt bdrag för företgsutvecklng Tllväxtanalys har uppdrag att utvärdera effekterna

Läs mer

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-07-04 13:38: Vlka jättebra flmer barnen har spelat n fantastskt bra och underhållande som samtdgt

Läs mer

Lönebildningen i Sverige 1966-2009

Lönebildningen i Sverige 1966-2009 Rapport tll Fnanspoltska rådet 2008/6 Lönebldnngen Sverge 1966-2009 Andreas Westermark Uppsala unverstet De åskter som uttrycks denna rapport är författarens egna och speglar nte nödvändgtvs Fnanspoltska

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 09:54: N verkar ha ett mycket engagerat mljöråd som är påputtare (fnt ord). N har bra och spännande

Läs mer

Balansering av vindkraft och vattenkraft i norra Sverige. Elforsk rapport 09:88

Balansering av vindkraft och vattenkraft i norra Sverige. Elforsk rapport 09:88 Balanserng av vndkraft och vattenkraft norra Sverge Elforsk rapport 09:88 Mkael Ameln, Calle Englund, Andreas Fagerberg September 2009 Balanserng av vndkraft och vattenkraft norra Sverge Elforsk rapport

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-06-04 12:54: Vad rolgt att ta del av era tankar och ert arbete med Grön Flagg! Det är härlgt

Läs mer

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning.

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning. Uppsala Unverstet Företagsekonomska nsttutonen Magsteruppsats HT 2009 Fond--fonder med global placerngsnrktnng Ett konkurrenskraftgt alternatv tll globalfonder? En jämförelse med fokus på rsk och avkastnng.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015

Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-09 16:38: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.det

Läs mer

INVALLNINGSMODELLER FÖR PETROLEUMCISTERNER

INVALLNINGSMODELLER FÖR PETROLEUMCISTERNER KTH Byggvetenskap Samhällsbyggnad Kunglga Teknska Högskolan INVALLNINGSMODELLER FÖR PETROLEUMCISTERNER SECONDARY CONTAINMENT MODELS FOR PETROLEUM TANKS Examensarbete byggnadsteknk Nr 395 Byggvetenskap

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-13 09:11: N har jättefna aktvteter tll era utvecklngsområden. Det är en mycket bra

Läs mer

Förberedelse INSTALLATION INFORMATION

Förberedelse INSTALLATION INFORMATION Förberedelse 1 Materalet tll Pergo trägolv levereras med llustrerade anvsnngar. I texten nedan ger v förklarngar tll llustratonerna, som kan delas upp tre områden: Förberedelser, Läggnng och Rengörng.

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning

Riktlinjer för biståndshandläggning Rktlnjer för bståndshandläggnng Enlgt Socaltjänstlagen Fnspångs kommun 2012-11-19 KS 2012.04.45.730 Rktlnjer för bståndshandläggnng Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post:

Läs mer

Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015

Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-27 10:15: Hej, Enlgt mal från er så skckade n n denna rapport av msstag, så därför får n tllbaka

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ängens förskola 16 apr 2015

Grön Flagg-rapport Ängens förskola 16 apr 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ängens förskola 16 apr 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-04-16 15:17: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

Utveckling av en optimeringsmodell för upphandlingar inom telefoni

Utveckling av en optimeringsmodell för upphandlingar inom telefoni Utvecklng av en optmerngsmodell för upphandlngar nom telefon Examensarbete vd Insttutonen för teknsk ekonom och logstk, avdelnngen för produktonsekonom. Lunds Teknska Högskola, Lunds Unverstet Handledare:

Läs mer

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-15 13:51: Det är fnt att få läsa om hur n har arbetat aktvt med nflytande och delaktghet

Läs mer

Dokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI)

Dokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI) STATISTISKA CENTRALBYRÅN Dokumentaton (6) ES/PR-S 0-- artn Kullendorff arcus rdén Dokumentaton krng beräknngsmetoder använda för prsndex för elförsörjnng (SPIN 35.) nom hemmamarknadsprsndex (HPI) Indextalen

Läs mer

Varför gör vi inte som vi borde göra? Bo Mattsson Chalmers/Byggnadsekonomi

Varför gör vi inte som vi borde göra? Bo Mattsson Chalmers/Byggnadsekonomi Varför gör v nte som v borde göra? Bo Mattsson Chalmers/Byggnadsekonom Lvslängdskostnader Flerbostadshus Affärshus Kontorshus Ansk 34% Drft och underhåll 66% Ansk 48% Drft och underhåll 52% Ansk 57% Drft

Läs mer

2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00

2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00 (4) B Ingenjörsmetodk för IT och ME, HT 004 Omtentamen Måndagen den :e aug, 00, kl. 9:00-4:00 Namn: Personnummer: Skrv tydlgt! Skrv namn och personnummer på alla nlämnade papper! Ma ett tal per papper.

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:01: N har vktga utvecklngsområden men v skckar tllbaka er rapport för att v önskar

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-01-24 16:36: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med ert tema. Vad kul att

Läs mer

DOM. 2011-09- 1 6 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Sekretessbelagda uppgifter (härefter A), sje bilaga

DOM. 2011-09- 1 6 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Sekretessbelagda uppgifter (härefter A), sje bilaga Mgratonsöverdomstolen Avdelnng l DOM 2011-09- 1 6 Meddelad Stockholm (/Sda l (15) KLAGANDE Sekretessbelagda uppgfter (härefter A), sje blaga Ombud och offentlgt bträde: Advokaten Per Stadg Box 4129 102

Läs mer

OBS! Dina högtalare (medföljer ej) kan skilja sig från de som visas på bild i denna bruksanvisning. modell RNV70 HIFI-SYSTEM

OBS! Dina högtalare (medföljer ej) kan skilja sig från de som visas på bild i denna bruksanvisning. modell RNV70 HIFI-SYSTEM OBS! Dna högtalare (medföljer ej) kan sklja sg från de som vsas på bld denna bruksanvsnng. modell RNV70 HIFI-SYSTEM Underhåll och specfkatoner Läs bruksanvsnngen nnan du börjar använda utrustnngen. Se

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Saltängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-19 13:46: N har en mycket ambtös och välplanerad handlngsplan med många aktvteter som säkert kommer att skapa stort engagemang

Läs mer

Göteborg i september 1980

Göteborg i september 1980 INNEHALLSFÖRTECKNING - FÖRKORTAD PTGÄVA Sd 0 INLEDNING I 1 STUDERADE TILLFÖRSELALTERNATIV 3 2 PROGNOSER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KKLK1- LERINGEN 9 2.1 Ex- ocn värmetllrörsel 9 2.2 Bränsleprsutvecklng 11

Läs mer

Cancer är en tuff motståndare

Cancer är en tuff motståndare D e n n A p u b l k At o n ä r e n A n n o n s f r å n r A D u m h e m m e t s f o r s k n n g s f o n D e r Cancer är en tuff motståndare hjälp oss ge fler en tro på framtden Nya upptäckter förlänger

Läs mer

VALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn

VALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn ISRN-nr: VALUE AT RISK En komparatv stude av beräknngsmetoder VALUE AT RISK A comparatve study of calculaton methods Fredrk Andersson, Petter Fnn & Wlhelm Johansson Handledare: Göran Hägg Magsteruppsats

Läs mer

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17 1 Inlednng Jag undervsar tyskar på folkhögskolan Nürnberg med omgvnngar. Inför uppgften att utföra en perforsanalys av en elevtext lät mna mest avancerade elever skrva en uppsats om vad de tyckte var svårt

Läs mer

Kvalitetsjustering av ICT-produkter

Kvalitetsjustering av ICT-produkter Kvaltetsjusterng av ICT-produkter - Metoder och tllämpnngar svenska Prsndex Producent- och Importled - Enheten för prsstatstk, Makroekonom och prser, SCB December 2006 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(55) Kontaktnformaton

Läs mer

i Tjust Mia brinner för Employer Branding leder ll jobb. Du behövs! Samverkan inom utbildning - ett måste! Kompetent arbetskraft Västervik

i Tjust Mia brinner för Employer Branding leder ll jobb. Du behövs! Samverkan inom utbildning - ett måste! Kompetent arbetskraft Västervik VÄSTERVIK VÄSTERVIK Kompett arbetskraft stannar Västervk SIDAN kompets 6kompetsutvecklng hela SIDAN 4 Sverge - nu ändrar v! Hela tdnng är annonsblaga Framtds nstrjobb fnns Rcssons GULDSPONSORER Verktygsservce

Läs mer

Laser Distancer LD 420. Bruksanvisning

Laser Distancer LD 420. Bruksanvisning Laser Dstancer LD 40 sv Bruksanvsnng Innehåll Etablera nstrument - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Introdukton- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Överskt - - - - - - -

Läs mer

Leg.vet. Rikke M Schultz

Leg.vet. Rikke M Schultz Leg.vet. Rkke M Schultz {ru ryoltr offekt v tohadungttm{trd, Text Stna Helmersson Foto Rkke M Schults och Stna Helmersson Kranosacral terap forbättrar kroppens självläkande formåga. Genom att lossa på

Läs mer

Minskning av färskvatten- och oljeförbrukning vid. Zetterströms Rostfria AB Molkom. Reducing of fresh water- and oil consuming at

Minskning av färskvatten- och oljeförbrukning vid. Zetterströms Rostfria AB Molkom. Reducing of fresh water- and oil consuming at Avdelnngen för energ-, mljö- och byggteknk Mnsknng av färskvatten- och oljeförbruknng vd Zetterströms Rostfra AB Molkom Reducng of fresh water- and ol consumng at Zetterströms Rostfra AB Molkom Andreas

Läs mer

Är du lönsam lilla småhus?

Är du lönsam lilla småhus? Är du lönsam llla? Användarflexbltet och lönsamhet för fjärrvärme och, en tvärsnttsanalys Stefan Hellmer är docent ndustrell ekonom vd Högskolan Krstanstad. Hans forsknngsntresse omfattar främst studer

Läs mer

Snabbguide. Kaba elolegic programmeringsenhet 1364

Snabbguide. Kaba elolegic programmeringsenhet 1364 Snabbgude Kaba elolegc programmerngsenhet 1364 Innehåll Informaton Förpacknngsnnehåll 3 Textförklarng 3 Ansvar 3 Skydd av systemdata 3 Frmware 3 Programmera Starta och Stänga av 4 Mnneskort 4 Exportera

Läs mer