Utbildningsavkastning i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildningsavkastning i Sverige"

Transkript

1 NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Markus Barth Handledare: Bertl Holmlund Vårtermnen 2006 Utbldnngsavkastnng Sverge

2 Sammandrag I denna uppsats kommer två olka mått på utbldnngsavkastnng att beräknas. Det ena måttet kommer att använda sg av tvärsnttsdata och den andra av paneldata. Tvärsnttsmåttet kommer att användas för att beräkna förväntad framtda avkastnng av en fyraårg unverstetsutbldnng. Måttet som baseras på paneldata kommer att användas för att beräkna det egentlga utfallet för avkastnngen på fyra olka utbldnngsnvåer. Dessa två mått kommer sedan att jämföras för att se om förväntnngarna har nfrats. Uppsatsen kommer även att undersöka hur avkastnngen på utbldnng har sett ut för olka utbldnngsnvåer både för män och för kvnnor. Syftet med uppsatsen är att se hur ndvders val av utbldnng har påverkat deras lvsnkomst samt att se huruvda skattnngar av den förväntade framtda lvsnkomsten har nförlvats. Slutsatsen denna uppsats är att den förväntade avkastnngen nte nfrades. De som hade en unverstetsexamen erhöll lägre avkastnng än förväntat. Vdare har konstaterats att den faktska avkastnngen på utbldnng har sett olka ut för män och kvnnor. Kvnnor har generellt sett upplevt en högre avkastnng av att utblda sg än vad männen har gjort. Dock så upplever kvnnor en lägre medelnkomst än män. 1

3 1. INLEDNING TIDIGARE STUDIER DEN SVENSKA LÖNESTRUKTUREN: UPPGÅNG OCH FALL AV SOLIDARISK LÖNEPOLITIK? FÖRÄNDRINGEN I DEN SVENSKA UTBILDNINGSPREMIEN: TEORI DATA UTBILDNINGSAVKASTNING I TVÄRSNITTSDATA MODELL RESULTAT HUR HAR LIVSINKOMSTEN SETT UT? MODELL RESULTAT DISKUSSION SAMMANFATTANDE SLUTSATSER LITTERATURLISTA

4 1. Inlednng Avkastnngen på utbldnng sjönk kraftgt mellan 1968 och 1981 Sverge och ökade sedan gen mellan 1981 och Detta mönster kan man även se ett nternatonellt perspektv. De procentuella löneskllnaderna på unverstetsutbldnng förhållande tll gymnaseutbldnng var slutet av 1960-talet runt 45 procent för att under 1980-talet vara nere runt 15 procent och början av 2000-talet var den runt 25 procent (Gustavsson 2004). Avkastnngen av unverstetsutbldnng är fortfarande ganska långt från det den var slutet av 1960-talet. Forsknng vsar att andelen som studerar samvarerar med avkastnngen på utbldnng (Björklund m.fl. 2000). Avkastnngen på utbldnng påverkar lvsnkomsten för ndvder och lvsnkomsten är ntressant ur flera perspektv, bl.a. så baseras dag den framtda tjänstepensonen på den totala lvsnkomsten. 1 I uppsatsen kommer två mått på utbldnngsavkastnng att jämföras. Det ena måttet utnyttjar enbart tvärsnttsdata, nämlgen data från I tvärsnttet kan lönenkomster för olka gamla ndvder vd en vss tdpunkt jämföras. Detta mått kommer att användas tll att skatta den förväntade avkastnngen på en fyraårg unverstetsutbldnng. Det andra måttet utnyttjar stället paneldata för hela peroden Med hjälp av paneldata kan ndvdernas faktska nkomstutvecklng följas över lvscykeln. Denna faktska nkomstutvecklng kommer att beräknas för fyra olka utbldnngsgrupper, grundskola, gymnasum, högskola (1-2 år) samt för högskola (3+ år). Båda skattnngarna kommer att genomföras för både män och kvnnor. Detta för att kunna se om det fnns skllnader mellan män och kvnnors avkastnng på utbldnng. Uppsatsen börjar med en genomgång av tdgare svensk forsknng på området. Vdare presenteras den teoretska bakgrunden som detta fall är humankaptalteorn. Uppsatsen fortsätter sedan med tvärsntts- och paneldataskattnngarna av avkastnngen på utbldnng. Sst kommer en dskusson av uppsatsen och en slutsats. 1 3

5 Syftet denna uppsats är dels att se hur lvsnkomsten Sverge, både för män och kvnnor, påverkas av ndvders val av utbldnng och dels att se huruvda skattnngar av den förväntade framtda lvsnkomsten har nfrats. Om en ndvd som 1970 står nför valet av vdareutbldnng använder sg av humankaptalteorn och Mncers löneekvatoner för att skatta förväntad framtda avkastnng på vdareutbldnng, kommer då dessa skattnngar att ge en korrekt bld av den egentlga avkastnngen. Den longtudnella databasen LINDA kommer att användas. Från dessa data kommer ndvder födda 1950 att följas över tden. Dessa ndvder har delats n fyra olka utbldnngsgrupper efter vlken utbldnng de hade enlgt 2003 års dataset Tdgare studer Den tdgare forsknng på avkastnng på utbldnng Sverge som här presenteras kommer från Per-Anders Edn och Bertl Holmlund samt Magnus Gustavsson. Gustavssons uppsats är en fortsättnng på uppsatsen som Edn och Holmlund har skrvt, där Gustavsson fortsätter beräknngarna för avkastnng på utbldnng där Edn och Holmlund slutade. 3 Dessa artklar är ntressanta som grund för att förstå hur avkastnngen på utbldnng har sett ut Sverge. 2.1 Den svenska lönestrukturen: Uppgång och fall av soldarsk lönepoltk? Per-Anders Edn och Bertl Holmlund har sn artkel "The Swedsh Wage Structure: The Rse and Fall of Soldarty Wage Polcy?" (Edn och Holmlund 1995) undersökt hur löneskllnader har förändrats Sverge från slutet av sextotalet tll början av nttotalet. Edn och Holmlund vsar att de generella löneskllnaderna Sverge sjönk under 1960 och talen för att sedan brytas av en lten öknng början av 1980-talet. Med generella löneskllnader menas här skllnader både mellan olka utbldnngsnvåer, mellan kön samt mellan olka åldersgrupper. Författarna menar att den gängse förklarngen för lönestrukturens utseende och utvecklng Sverge brukar vara de nsttutonella faktorerna, såsom de starka fackförenngarna (t.ex. LO) och arbetsgvarorgansatoner. Men denna uppsats framhäver 2 3 I Gustavssons artkel behandlas hur avkastnngen på utbldnng har sett ut under 1990-talet. I Edn och Holmlunds artkel slutade man vd 1990-talets början. 4

6 Edn och Holmlund vkten av förändrngar utbud och efterfrågan av arbetskraft som förklarng tll löneskllnader. Edn och Holmlund vsar att avkastnngen på högre utbldnng (unverstetsutbldnng jämfört med gymnaseutbldnng) sjönk kraftgt mellan slutet av 1960-talet tll början av 1980-talet för att sedan öka något under senare delen av 1980-talet, precs som löneskllnader allmänhet gjorde under denna perod. När författarna undersöker den relatva efterfrågan under samma perod så blr resultatet att den relatva efterfrågan växer långsammare under 1980-talet än under peroden från slutet av 1960-talet tll början av 1980-talet. Alltså verkar nte förklarngen förändrngarna lönestrukturen för högre utbldade fnnas på efterfrågesdan. Istället vänder sg författarna tll utbudssdan av högre utbldade. På utbudssdan fnner författarna att det relatva utbudet av högre utbldade har ökat under den första peroden av undersöknngens tdsspann. Man fnner även att denna öknng av det relatva utbudet av högre utbldade sedan mattas av under 1980-talet. Alltså, förklarngen tll förändrngen lönestrukturen för högre utbldade är de förändrngar som det relatva utbudet av högre utbldade har upplevt under samma perod. Vdare så fnner författarna uppsatsen att antalet studerande åldrarna år är högt postvt korrelerat med avkastnngen på högre utbldnng. I slutet av 1980-talet och början av 1990-talet så ökade antalet studerande Sverge orsaken tll detta är att premen (avkastnngen) på högre utbldnng under denna perod hade ökat samtdgt som det margnella skattesystemet hade reducerats. Edn och Holmlunds belyser som sagt även lönestrukturen för andra jämförelsegrupper. Författarna fnner att kvnnor upplevde en relatv löneöknng samtdgt som det kvnnlga arbetskraftsdeltagandet ökade under åren 1968 tll Efter detta så har dock gapet mellan kvnnor och mäns löner vart mer eller mndre konstant samtdgt som det kvnnlga arbetskraftsdeltagandet har sjunkt. Förklarngen tll detta fnner författarna vara att den relatva efterfrågan på kvnnlg arbetskraft ökade fram tll 1981 för att sedan hålla sg konstant. 2.2 Förändrngen den svenska utbldnngspremen Magnus Gustavsson har sn uppsats Changes n Educatonal Wage Premums n Sweden: (Gustavsson 2004) undersökt förändrngen utbldnngspremen på utbldnng Sverge. Gustavsson har sn uppsats använt sg av LINDA-data och skattat Mncerekvatoner 5

7 för att kvantfera avkastnng på utbldnng. Han kommer fram tll att avkastnngen på unverstetsutbldnng har ökat mellan 1992 och 2001 medan avkastnngen på gymnaseutbldnng har vart konstant under samma tdsperod. Avkastnngen på en treårg unverstetsexamen förhållande tll treårg gymnaseutbldnng var 1992 crka 18 procent medan den slutet av peroden (2001) hade stgt tll runt 25 procent. 4 Vdare kommer han fram tll att avkastnngen på utbldnng har förändrats olka för män och kvnnor samt för offentlg och prvat sektor. Avkastnngsöknngen har vart starkast bland män den prvata sektorn medan avkastnngen har vart tämlgen konstant för kvnnor nom den offentlga sektorn. 3. Teor Som grund för denna uppsats lgger humankaptalteorn och hur humankaptalteorn ser på val av utbldnng som ett nvesterngsbeslut. I humankaptalteorn menar man att för att ndvder ska nvestera utbldnngen så kommer de att kräva en kompensaton. Det är denna kompensaton (avkastnng) som ska undersökas uppsatsen. Humankaptalteorn börjar vd utgångspunkten att utbldnng är en nvesterng som genererar framtda nkomst. Skllnader löner beror på skllnader ndvders produktvtet (Cahuc och Zylberberg 2004). Hur produktv en arbetstagare är beror på dess kunskaper. Dessa kunskaper brukar delas n två olka grupper, nämlgen förvärvade och medfödda. De förvärvade kunskaperna kan antngen erhållas genom utbldnng eller genom erfarenhet. Enlgt humankaptalteorn så kommer en ndvd kräva någon form av kompensaton för att vara vllg att nvestera utbldnng. Eftersom detta krav på kompensaton för utbldnng exsterar, form av högre framtda lön, är val av utbldnng ett sätt för en ndvd att förbättra sn lvsnkomst och framtda levnadsstandard. (Björklund m.fl. 2000) Inom humankaptalteorn så ser man val av utbldnng som ett nvesterngsbeslut. Vd detta beslut jämför ndvden den förväntade framtda avkastnngen av utbldnng med den förväntade framtda avkastnngen av att nte utblda sg. Om den framtda förväntade avkastnngen på utbldnng överstger de kostnader som uppstår under utbldnngen så är det ekonomskt försvarbart att göra denna nvesterng. Detta kan bäst llustreras en fgur. För att 4 Beräknad på skllnaden mellan unv. och 3-year gymn. varablerna tabell 2, s. 102, Gustavsson

8 förstå denna fgur så måste vssa antaganden göras. V bortser från skatter, studemedel och eventuellt arbete under studetden. Fgur 1. Inkomstprofler för gymnaseutbldade och högskoleutbldade (Björklund m.fl. 2000) lön (b) (c) (a) ålder I Fgur 1 antar v att en ndvd står nför ett nvesterngsbeslut angående utbldnng. Den nedre kurvan vsar den förväntade lvsnkomsten om ndvden börjar arbeta drekt vd arton års ålder. Den övre kurvan vsar den förväntade lvsnkomsten om ndvden stället bestämmer sg för att nvestera tre år utbldnng. Om detta beslut fattas så kommer ndvden att ha noll nkomst under dessa tre år. När utbldnngen sedan är avklarad antar v att ndvden erhåller ett arbete och senare arbetar tlls penson vd 65 års ålder. Den totala lvstdsnkomsten är alltså (a) + (c) om arbete drekt efter gymnaset väljs och (b) + (c) om högskolestuder väljs som högsta utbldnngsnvå. När ndvden står nför stt nvesterngsbeslut angående utbldnng eller ej så jämförs de två förväntade framtda avkastnngarna. Om man bortser från dskonterng gäller att om den övre ytan (b), den förväntade lvstdsavkastnngen på utbldnng, är större än den nedre ytan (a), 7

9 nkomstbortfallet under studetden, så är det ekonomskt hållbart att utblda sg ( detta fall tre år). 5 För att kunna bestämma dessa nkomstströmmar måste man beakta dskonterng och beräkna nuvärdet av de två utbldnngsnvåerna. Om den sammanlagda nkomsten för att utblda sg överstger den sammanlagda nkomsten av att nte utblda sg så väljer man att utblda sg. V G G I1 = 1 G I G I T T V H H I 5 = 4 H I H I T T där G V : den dskonterade lvsnkomsten av gymnaseutbldnng för ndvd. H V : den dskonterade lvsnkomsten av högskoleutbldnng för ndvd. 6 r: dskonterngsräntan. T: pensonsålder. : ndvd Beslutsregeln för att välja att studera tre år på högskola är alltså: V > V H G I denna uppsats är det alltså förhållandet mellan yta (a) och (b), skllnaden mellan lvsnkomsten mellan en utbldnngsnvå och en annan, som ska undersökas. Det ska dock tlläggas att val av utbldnng påverkas av många flera faktorer än enbart förväntad framtda lön. Dessa övrga faktorer kan t.ex. vara personlga preferenser. Hursomhelst kommer denna uppsats att fokusera på de ekonomska nctamenten av utbldnng. 5 Skllnaden lvsnkomst mellan de två utbldnngsnvåerna är (a)+(c)-(b)+(c)=(a)-(b). Om (b)>(a) är det ekonomskt försvarbart att nvestera denna studetd. 6 Eftersom ngen hänsyn har tagts tll studemedel, skatter eller extraarbete under studetden så är nkomsten under de tre studeåren noll och den beräknade nkomsten börjar först år fyra när ndvden är 21år (se fgur 1). 8

10 4. Data Data denna uppsats kommer från den longtudnella databasen LINDA. LINDA är en panelundersöknng som bygger på ett obundet slumpmässgt urval av (ca 3 %) personer från populatonen av dem som fanns regstrerade Rksskatteverkets skattedatabas Dessa personer har sedan följts från och med 1968 och framåt. Då det försvunnt ndvder under peroden har de ersatts av nya så att stckprovet motsvarar crka 3 % av dem som fnns regstrerade Rksskatteverkets skattedatabas. Uppgfterna LINDA kommer från nkomstregstret, alltså från personers självdeklaratoner och kontrolluppgfter, vlket gör att nkomstberäknngarna får en mycket hög precson. Dock så tas nte ej deklarerad nkomst med beräknngarna, vlket torde utgöra ganska betydande belopp. 7 Data för denna undersöknng har tagts fram vd sex olka tdpunkter: 1968, 1970, 1975, 1985, 1995 och Från dessa tdpunkter kan ndvder som var 18 år 1968 följas över tden. Urvalet är alltså de som är födda var det ndvder med detta dataset. Efter att ha följt ndvderna fram tll 2003, och endast använt de som har vart med under alla observatonspunkter, har antalet reducerats tll 3825 ndvder. Som mått på ndvders lönenkomster har följande varabler valts. 1968: ntj, LINDA motsvarar denna varabel nkomst av tjänst 1970: ntj, LINDA motsvarar denna varabel nkomst av tjänst. 1975: ntj, denna varabel är skapad från summan av varablerna antj (a-nkomst av tjänst) och bntj (b-nkomst av tjänst) och motsvarar alltså nkomst av tjänst. 1985: ntj, LINDA motsvarar denna varabel nkomst av tjänst. 1995: tlont, LINDA motsvarar denna lönenkomst. 2003: tlont, LINDA motsvarar denna lönenkomst. Omräknat 2003 års prser ser lönenkomsterna på årsbass för de 3825 ndvderna ut som Tabell

11 Tabell 1. Årsnkomster för stckprovet 2003 års prser Totalt LÖN 68 LÖN 70 LÖN 75 LÖN 85 LÖN 95 LÖN 03 Medel Medan Var. Koef. 1,23 0,90 0,57 0,58 0,74 0,82 Observatoner Som man kan se Tabell 1 så har antalet observatoner sjunkt tll Detta beror på att vssa ndvder har fallt bort p.g.a. nformaton om deras lönenkomster saknas vd vssa tdpunkter. Anlednngen tll detta bortfall skulle t.ex. kunna bero på att ndvderna har flyttat utomlands. LINDA-data bygger nämlgen på ndvder som är folkbokförda Sverge. 8 De låga medelnkomsterna beror på att lönenkomsterna är observerade för samtlga ndvder oavsett om de arbetar heltd eller deltd. Som man kan se på data Tabell 1 ovan så har medelnkomsten för ndvderna stadgt ökat över tden. I början när många studerade, började på stt första arbete eller var arbetslösa så är medelnkomsten tämlgen låg. År 2003 är lönenkomsten dock runt 225 tkr

12 Fgur 2. Utvecklngen av lönenkomster för olka utbldnngsgrupper (2003 basår) Grundskl. Gymn. Unverstet År Antalet ndvder som har högskoleexamen är 1111, antalet med gymnaseexamen är 1638 och antalet med grundskola som högsta utbldnngsnvå är Som man kan se Fgur 2 så har medelnkomstutvecklngen för de med högskoleexamen följt ett väntat mönster. I början av lvet (20-25år) så har deras medelnkomster legat under den årsnkomst som de med gymnase- och grundskoleexamen har erhållt. Från och med 1975 så har dock nkomsten för de med högskoleexamen legat över de andra två gruppernas plus att den har upplevt en starkare tllväxt. Vdare kan man se att de med gymnaseexamen har haft en lägre medelnkomst än de med grundskoleexamen fram tll och med 1975 då de är nästan lka. Efter detta så har gymnassterna upplevt en högre nkomst men med ungefär samma utvecklng som de med grundskola som högsta utbldnng. 9 Utbldnngsgrupperna kommer från 2003 års dataset. 10 Dessa antal kommer från de 3516 ndvder som är kvar urvalet. Utöver dessa så fnns 25 ndvder som det saknas uppgft på utbldnngsnvå på. 11

13 Inkomstutvecklngen har som kan ses Tabell 2 och Tabell 3 även vart olka för män och kvnnor. Av de 3516 ndvderna stckprovet så är 1790 män och 1726 kvnnor. Tabell 2. Årsnkomster för män 2003 års prser Män LÖN 68 LÖN 70 LÖN 75 LÖN 85 LÖN 95 LÖN 03 Medel Medan Var. Koef. 1,13 0,86 0,42 0,51 0,73 0,82 Observatoner Tabell 3. Årslöner för kvnnor 2003 års prser Kvnnor LÖN 68 LÖN 70 LÖN 75 LÖN 85 LÖN 95 LÖN 03 Medel Medan Var. Koef. 1,35 0,94 0,69 0,55 0,67 0,72 Observatoner I Tabell 2 och Tabell 3 vsas att kvnnors medelnkomster, som förväntat, ständgt lgger under männens. Medanvärdet för både kvnnor och män skljer sg ganska mycket från medelvärdet 1968, anlednngen tll detta är att nkomsterna är beräknade för samtlga ndvder oavsett typ av sysselsättnng Olka typer av sysselsättnng kan vara hel- eller deltd. Det är nkomsten under året som beräknas. 12

14 Fgur 3. Inkomstutvecklngen för män respektve kvnnor (2003 basår) Kvnnor Män År Som sagts tdgare så kan man Fgur 3 se att kvnnors medelnkomster konstant lgger under männens. Dock verkar det utfrån Fgur 3 som om nkomstutvecklngen efter 1975 för män respektve kvnnor är ungefär densamma. Som mått på ndvders utbldnngsnvå har varabeln EDLEVEL1 skapats från varabeln BSUNNIV LINDA. EDLEVEL1 kan anta värdena 0 tll 6, vlka står för följande: 0 Förskoleutbldnng 1 Förgymnasal utbldnng kortare än 9 år 2 Förgymnasal utbldnng 9 (10) år 3 Gymnasal utbldnng 4 Eftergymnasal utbldnng kortare än två år 5 Eftergymnasal utbldnng två år eller längre 6 Forskarutbldnng 13

15 Från denna varabel har sedan fyra utbldnngsgrupper skapats. Grundskoleutbldnng vlken motsvarar 0, 1 samt 2 EDLEVEL1 varabeln. 12 Gymnasal utbldnng vlken motsvarar tre EDLEVEL1 varabeln. Unverstets utbldnng (1-2 år) som representerar sffran fyra EDLEVEL1. Samt Unverstets utbldnng (3+ år) som är lka med sffrorna fem och sex EDLEVEL1. 13 Fördelnngen av urvalet mellan dessa grupper är för män respektve kvnnor: Tabell 4. Utbldnngsnvå och kön. Utbldnngsnvå Antal Män Antal Kvnnor Andel män Andel kvnnor Grundskoleutb ,248 0,173 Gymnasal utb ,456 0,476 Unverstets utb. (1-2 år) ,087 0,023 Unverstets utb. (3- år) ,200 0,323 Ingen uppgft ,009 0,005 Summa ,0000 1,0000 I Tabell 4 kan man utläsa att både bland män och bland kvnnor så är det en gymnaseexamen som är den vanlgaste högsta uppnådda utbldnngsnvå för dem som är födda Som man ser Tabell 4 så är det också en större andel kvnnor som fortsätter tll en högre akademsknvå när de väl har börjat studera på högskola. Ungefär 93 % av de kvnnor som börjar studera på högskola studera tre eller fler år, för män är motsvarande sffra crka 70 %. 14 Det är också en lägre andel kvnnor som endast har grundskola som högst utbldnng. Intressant är att andelen kvnnor som studerar på högskola utgör crka 54 procent Det fnns ngen stckprovet som enbart har förskoleutbldnng som högst uppnådda utbldnngsnvå. 13 Tanken från början var att ha med en separat grupp för forskarutbldnng men gruppen blev för lten för att skattnngarna skulle bl relevanta. Istället nkluderades de med forskarutbldnng unverstetsutbldnngsgruppen med tre eller fler års unverstetsstuder. 14 Denna andel är beräknad som: kvnnor 558/(40+558) 0, %, män 358/( ) 0, %. 15 Andelen har här räknats ut som (40+558)/( ) 0, %. 14

16 5. Utbldnngsavkastnng tvärsnttsdata I den här delen av uppsatsen ska skattnngar av ndvders förväntade framtda lvsnkomst beräknas. En ndvd som var 20 år 1970 vll med hjälp av en modell skatta sn förväntade framtda lvsnkomst. Detta för att enlgt humankaptalteorn bestämma om vlken nvesterng utbldnng som är mest värd ekonomskt sett att genomföra. För att göra detta skattar ndvden lvsnkomsten, med hjälp av tvärsnttsdata, från dem som har den utbldnngsnvå som ndvden överväger att nförskaffa. Samtdgt så skattar ndvden lvsnkomsten för dem med den högsta utbldnngsnvå som ndvden httlls har uppnått. I denna del av uppsatsen kommer alltså skattnngar av lvsnkomsten för en fyraårg unverstetsutbldnng samt för en gymnaseutbldnng att genomföras. 5.1 Modell För att skatta den förväntade lvsnkomsten kommer Mncers löneekvatoner att användas. En standard Mncer löneekvaton ser ut som följande: ln W Där: = lnw 0 + α S + β E + β E + ε W : är lönen för ndvd. S : är antal skolår för ndvd E : är antal år av arbetslvserfarenhet för ndvd. (Björklund m.fl. 2000) Den modell som kommer att användas denna uppsats är skattad på tvärsnttsdata från 1970 för män och kvnnor separat. De olka utbldnngsnvåer som kommer att undersökas är avkastnngen på högskoleutbldnng fyra år jämfört med gymnaseutbldnng. Modellen ser ut som följande: ln y Där: D1 2 = + β1 åld + β 2 åld + β 3 D1 + β 4 D2 α + ε : antar värde 1 om gymnaseexamen är högsta utbldnngsnvån. D2 : antar värde 1 om högskoleexamen är högsta utbldnngsnvån. 15

17 Om båda dummyvarablerna är noll så är grundskoleutbldnng högsta utbldnngsnvå. I denna modell har åldern använts stället för arbetslvserfarenhet. Följande skattnngar erhölls från STATA för män och kvnnors logartmerade arbetsnkomster. Tabell 5. Mncerskattnngar av mäns och kvnnors logartmerade arbetsnkomster. 16 Män t-värde Män Kvnnor t-värde Kvnnor konstant 8, ,37 7, ,98 (0,0243) (0,0586) åld. 0, ,21 0, ,03 (0,0009) (0,0029) åld.kv. -0, ,92-0, ,68 (0,0000) (0,0000) D1 0, ,92 0, ,39 (0,0028) (0,0075) D2 0, ,59 0, ,48 (0,0043) (0,0106) Antal obs F (4, ) 7 585, ,31 Prob. > F 0 0 R^2 0,1798 0,0816 Root MSE 0, ,99311 Varablerna åld. och åld.kv. Tabell 5 vsar hur åldern påverkar nkomsten. Åldern har en postv påverkan på nkomsten men med en avtagande effekt. Skllnaden nkomst är t.ex. för en man med grundskoleutbldnng när han är 20 år och när han är 21 år crka 4 %, allt annat lka. Skllnaden för samma man mellan 30 och 31 år är däremot 2 %. Dummyvarablerna D1 och D2 vsar hur nkomsten förändras med olka utbldnngsnvåer. Som man kan se Tabell 5 erhåller en man (kvnna) med en gymnaseutbldnng crka 25,2 % (38,2 %) 17 högre nkomst än om grundskola hade vart högsta uppnådda utbldnng, allt annat lka. På motsvarande sätt ger en unverstetsutbldnng crka 96,7 % högre nkomst för män och runt 161,6 % för kvnnor. 18 För att kunna skatta den framtda förväntade lvsnkomsten måste skattnngarna på arbetsnkomsterna räknas om nuvärde. Som basår för nuvärdena har år 1970 valts. Först har nkomsten för varje ålder (från 20 års ålder tll 64 år) beräknats för män och kvnnor med 16 Talen nom parenteserna avser standardavvkelsen. 17 Dessa tal är beräknade som 100 (exp(0,2246) 1 ) för män och på motsvarande sätt för kvnnor. 18 Dessa tal är beäknade som 100 (exp(0,9618) 1 ) för kvnnor och på motsvarande sätt för män. 16

18 hänsyn tll de två olka utbldnngsnvåerna. Efter detta har dessa nkomster dskonterats med 1970 som basår (år 1970 är ndvden 20 år). V V g h = = Y Y Y 20g 21g 22g 64g ( 1+ r) Y + Y + Y h 25h 26h 64h 5 ( 1+ r) Y Y Där står för kön. Som man kan se formeln för V h beräknas nte lönen förrän ndvden är 24 år. Detta eftersom nkomsten antas vara noll under studetden. Efter att ha beräknat de dskonterade värdena för nkomsten så ska nternräntan skattas. Eftersom humankaptalteorn ser val av utbldnng som ett nvesterngsbeslut får nternräntan en vktg betydelse vd detta beslut. Internräntan är den årlga avkastnngen en nvesterng förväntas att ge beräknat på det satsade kaptalet (Olsson 2005). I detta fall där två olka utbldnngsnvåer jämförs är det den förväntade avkastnngen på t.ex. högskoleexamen förhållande tll gymnaseexamen. Alltså, hur stor är avkastnngen av att stället för att börja arbeta drekt efter gymnaset studera fyra år tll på högskola och sedan börja stt arbetslv. En ndvd som väljer att studera fyra år, med början vd 20 års ålder, erhåller under de första fyra åren ngen nkomst. 19 Alltså vd jämförelse mellan en ndvd som börjar arbeta drekt efter gymnaset, och erhåller nkomst från 20 års ålder, och en ndvd som väljer att studera fyra år på högskola så har ndvden med gymnaseexamen fyra års längre arbetstd över sn lvscykel. Den dskonterngsränta som gör att summan av lönerna för gymnassten och summan av de erhållna lönerna för den med högskoleexamen 20 är lka vsar nternräntan (avkastnngen) på högskoleexamen. V ( r) V ( r) h = g Den dskonterngsränta som får summorna att bl lka är alltså måttet på avkastnng på fyra års högskolestuder. 19 I denna uppsats har ej hänsyn tagts tll studemedel, studelån eller extraarbete under studetden. Detta enbart för att förenkla modellerna. 20 Här menas en fyraårg högskoleutbldnng. 17

19 5.2 Resultat Som man kan se Tabell 6 så är det en skllnad den skattade avkastnng på fyraårg högskoleutbldnng mellan män och kvnnor. Avkastnngen för männen är nästan 15 procent medan den för kvnnorna är nästan 20 procent. Enlgt dessa skattade avkastnngar på fyraårg högskoleutbldnng så är det alltså, rent ekonomskt, mer värt för kvnnor att studera, på högskola, än vad det är för män. Tabell 6. Skattad avkastnng på fyraårg högskoleutbldnng för män respektve kvnnor. Kön Internränta Män 0,147 Kvnnor 0,198 Dessa avkastnngsmått på utbldnng skulle verklgheten om man tog hänsyn tll studemedel, skatter och extraarbeten under studetden - få ett annat utfall men dessa mått kan alla fall ses som rktmärken för avkastnngen på högskoleutbldnng Vdare så betyder nte dessa skattnngar att avkastnngen på högskoleutbldnng är 15 respektve 20 procent för alla ndvder. För att erhålla denna avkastnng så måste ndvden även genomföra utbldnngen samt att detta mått på avkastnng är ett medelmått. 6. Hur har lvsnkomsten sett ut? Efter att ha skattat de förväntade avkastnngarna på utbldnng så ska nu det egentlga utfallet för en kohort av ndvder att tas fram. För att göra detta kommer paneldata att användas, alltså varje ndvd kommer nu att följas ndvduellt över tden. Fördelen med att använda sg av paneldata är att när man följer en och samma ndvd över tden kan rensa bort personspecfka effekter (Pndyck och Rubnfeld 1998 s.250). Som sagts så fnns observatoner på dessa ndvders löner över deras lvscykel vd sex olka tdpunkter 1968, 1970, 1975, 1985, 1995 och Modell För att kunna få en uppfattnng av lvsnkomsterna så har medelnkomsterna omräknat 2003 års prser för de fyra olka utbldnngsgrupperna använts. Observatoner på dessa medelnkomster har alltså funnts tllgänglga vd de sex observatonspunkterna. 18

20 Årsnkomsterna mellan observatonspunkterna har skattats med mputerade värden. Imputerngarna har gjort på följande vs. Anta att v har två observatonspunkter av medelnkomsten en vd 20 års ålder och en vd 25. Medelnkomsten vd 25 års ålder kan då skrvas som; 5 25 = Y20 ( 1 g) Y + Där g antas vara den årlga tllväxten av lönen mellan 20 och 25 års ålder. Från denna formel har sedan g beräknats g = ( Y / Y ) 1 g har sedan använts för att skatta medelnkomsterna för åren mellan samtlga observatonspunkter, alltså för åren mellan 20-25, 25-35, samt Medelnkomsten för t.ex. 23 års ålder har beräknats på följande vs: Y = + osv. för samtlga saknade medelnkomster Y20 ( 1 g) För att kunna erhålla en uppfattnng av hur den totala lvsnkomsten för detta stckprov har sett ut har även skattnngar av medelnkomsterna mellan 2003 och 2014 genomförts. År 2014 år personerna stckprovet 64 år, vlket har antagts vara deras pensonsålder. För att skatta medelnkomsten 2014 så har tllväxten mellan 45 och 53 års ålder för de olka grupperna beräknats. Denna tllväxt har sedan antagts vara representatv som tllväxt även mellan 53 och 64 års ålder. Med dessa skattnngar så har sedan lvsnkomsterna för stckprovets årsnkomster beräknats för män respektve kvnnor samt för de olka utbldnngsgrupperna. Skllnaden gentemot tvärsnttsskattnngarna är att här har samtlga nkomstströmmar beräknats från och med 18 års ålder. Eftersom observatoner fnns på ndvders årsnkomster, som är ett mått på total arbetsnkomst oavsett typ av arbete, så kan hänsyn tll nkomst för deltds arbete eller dylkt under studetden tas. V j = Y + Y + Y j 19j 20j 64j 1 ( 1+ r) Där står för kön och j står för utbldnngsgrupp. Y 19

21 Fgur 4. Inkomstutvecklng för kvnnor Grund Gymn Hs (1-2) Hs (3+) Ålder Fgur 4 vsar ett förväntat mönster, om man jämför med Fgur 1, när utbldnngen är avklarad så erhåller man en högre lön. Alltså kompensatonen för att man utbldar sg realseras. Att kvnnor med en grundskoleutbldnng tll en början har den högsta årsnkomsten är rmlgt. Sedan kommer dock de med en gymnaseexamen kapp och erhåller en årsnkomst som överstger de med grundskoleexamen för att sedan ha en medelnkomst som lgger högre fram tlls dessa att pensonsålder uppnås. Som man kan se av fgur 4 så lgger medelnkomsten för kvnnor med högskoleutbldnng mer än tre år under de andra utbldnngsgruppernas årsnkomster fram tll och med ungefär 25 års ålder då deras studetd är över och de börjar arbeta. Efter att de sedan har börjat arbeta så erhåller de en högre medelnkomst under resten av stt arbetslv. 20

22 Fgur 5. Inkomstutvecklng för män Grund Gymn Hs (1-2) Hs (3+) Ålder Från Fgur 5 kan man utläsa att även männens årsnkomster följer ett förväntat mönster. Dock vsar Fgur 5 att männens ngångsnkomster för akademker med tre eller fler års studer, tll skllnad från samma grupp hos kvnnor, lgger under de andra gruppernas. Män som tllhör gruppen Hs (3+) kommer nte fatt de med en högskoleutbldnng på ett- tvåårs årsnkomster förrän vd 33 års ålder. 21 För kvnnor däremot så sker det redan vd 25 år ålder, alltså strax efter eller precs vd examen. Man kan även se att männen som tllhör grupp Hs (3+) ej heller kommer fatt de med gymnaseutbldnng förrän vd 31 års ålder. Precs som tdgare så kommer kvnnor fatt redan vd 25 års ålder. Tlläggas bör också att kvnnors årsnkomster regel lgger under männens. Dock verkar männen med en ett- tll tvåårg högskoleutbldnng erhålla en nkomst som överstger de grupperna med lägre utbldnng vd 25 års ålder. Precs som för kvnnor så har män med en grundskoleutbldnng tll en början den högsta årsnkomsten för att sedan, allt medan de andra blr färdga med sna utbldnngar och börjar arbeta, erhålla en medelnkomst under de andras. 21 Detta kan kanske tll vss del förklaras av att denna grupp även består av personer med forskarutbldnng, alltså en utbldnng på högskola som är längre än fem år, men detta borde endast ge en margnell skllnad. 21

23 6.2 Resultat För att beräkna avkastnngen på utbldnng så har, precs som tdgare, nternräntan mellan de olka utbldnngsgrupperna beräknats. Tabell 7. Reell avkastnng på utbldnng för kvnnor respektve män. 22 Utbldnngar Avkastnng Kvnnor Avkastnng Män Högskola (3+) -- Gymnasum 0,139 0,093 Högskola (3+) -- Grundskola 0,152 0,101 Högskola (3+) -- Högskola (1-2) 0,163 0,076 Högskola (1-2) -- Gymnasum 0,111 0,106 Högskola (1-2) -- Grundskola 0,144 0,114 Gymnasum -- Grundskola 0,203 0,129 I Tabell 7 kan utläsas att den reella avkastnngen för kvnnor att studera mnst tre år på högskola förhållande tll att börja arbeta efter gymnaset är alltså nästan 14 procent osv. för avkastnngen mellan de andra utbldnngsnvåerna. För män är den reella avkastnngen att studera mnst tre år på högskola förhållande tll att börja arbeta efter gymnaset drygt no procent osv. för avkastnngen mellan de andra utbldnngsnvåerna. Både för män och kvnnor så är det största skllnaden avkastnngen att utblda sg vdare efter grundskolan, läser man n gymnaset så erhåller man runt 20 procent högre avkastnng om man är kvnna och nästan 13 procent om man är man. Som man kan se Tabell 7 så skljer sg avkastnngen på utbldnng åt mellan män och kvnnor. Kvnnor har generellt sett en högre avkastnng av att utblda sg oavsett mellan vlka olka nvåer. Som sagts tdgare så lgger dock kvnnors lvsnkomst lägre än männens. En sffra som stcker ut bland dessa avkastnngsmått är att avkastnngen på etttvåårg högskoleutbldnng jämfört med gymnasum för män är högre än avkastnngen för treeller flerårg högskoleutbldnng. 22 Avkastnngsmåtten denna beräknng är nte exakta värden. Skattnngarna av avkastnngsmåtten har gjorts tll och med två decmaler, alltså tll och med att skllnaderna lvsnkomsterna är nere på två decmaler. 22

24 7. Dskusson Syftet denna uppsats lgger på att beräkna avkastnngen på olka utbldnngsnvåer Sverge men även att jämföra hur skattnngar av den framtda avkastnngen har förhållt sg gentemot den reella avkastnngen. Internräntorna för en fyraårg unverstetsutbldnng skattades ungefär 20 procent för kvnnor och nästan 15 för män. De reella avkastnngarna för en unverstetsutbldnng (högskoleutbldnng) längre än tre år är för kvnnor respektve män ungefär 14 och 9 procent. Alltså skattnngarna av förväntnngarna har nte realserats. Dock skall påpekas att vd de reella avkastnngarna har nkomst under studetden nkluderats medan det vd skattnngarna av de förväntade framtda avkastnngarna antogs att nkomsten och kostnaderna under studetden var noll. Detta har självklart påverkat de reella avkastnngarna av de olka utbldnngsvalen men så fall på ett postvt sätt. Alltså det reella avkastnngsmåttet skulle ha vart ännu lägre om det antagts att nkomsten under studetden var noll. Påpekas bör också att vd skattnngarna av de framtda förväntade avkastnngarna börjar beräknngarna vd 20 års ålder medan den reella avkastnngen beräknats från och med 18 års ålder. Vdare bör man ta akt att när den reella avkastnngen har beräknats har ndvder med en treårg högskoleutbldnng vart med urvalsgruppen. Samtdgt har även de med fem år eller längre högskoleutbldnng vart med samma grupp. Avkastnngen på utbldnng Sverge för de som är födda 1950, är samtlga fall, postv vlket nnebär att det är lönsamt att studera vdare oavsett tll vlken nvå. Det är alltså samtlga fall lönsamt att läsa vdare tll en högre utbldnngsnvå. Avkastnngen på en högskoleexamen längre än tre år är, förhållande tll en gymnaseexamen, crka 9 procent för män och nästan 14 procent för kvnnor. Den störst erhållna avkastnngen på utbldnng både för män (ca 13 %) och för kvnnor (drygt 20 %) erhölls genom att klara en gymnaseexamen, förhållande tll grundskola. Anlednngen tll att männens avkastnng är så låg torde, åtmnstone delvs, kunna förklaras av att deras årsnkomst ej kommer fatt de med gymnaseutbldnng förrän vd 31 års ålder, för kvnnorna sker det redan vd 25 år. Vad detta beror på skulle kunna vara det att män med en gymnaseutbldnng erhåller förhållandevs välbetalde arbeten samt att högskoleutbldnngens effekter på lvsnkomsten kommer senare lvet. Generellt sett kan man också se att kvnnors avkastnng på utbldnng överstger männens. Det är alltså procentuellt sett mer lönsamt för kvnnor att studera än vad det är för 23

25 män, dock utgår kvnnor från en lägre nkomstnvå än männen. Förklarngen tll detta lgger utanför denna uppsats avgränsnng men den skulle kunna vara att kvnnor oftare än män har lägre betalda arbeten vd låg utbldnngsnvå. Outbldade kvnnor har kanske oftare arbeten nom vården medan män har arbeten nom ndustrn. Att även kvnnor som har en utbldnng har lägre lön än männen kan kanske förklaras av att de oftare utbldar sg tll arbeten såsom lärare och sjuksköterskor, som är akademska låglönearbeten, samt den lönedskrmnerng som fnns på arbetsmarkanden. Men detta lgger som sagt utanför denna uppsats område, vlket nte gör det ontressant och kanske passande för vdare studer. 24

26 8. Sammanfattande slutsatser Denna har undersökt hur avkastnngen på utbldnng har sett ut för ndvder födda Dessa ndvder har följts, med hjälp av paneldata från databasen LINDA, från och med att de var 18 år fram tll att de var 53 år Från dessa paneldata har sedan skattnngar av deras totala lvsnkomst fram tll penson år 2014 skattats. Med dessa lvsnkomstsmått har avkastnngen på olka utbldnngsnvåer kunnat beräknas. Avkastnngen på en treårg eller längre högskolsutbldnng har beräknats tll drygt 9 procent för män och nästan 14 procent för kvnnor. Avkastnngen mellan en gymnaseutbldnng och en grundskoleutbldnng har beräknats tll nästan 13 procent för män och drygt 20 procent för kvnnor. Vd jämförelse mellan högskola tre år eller fler och grundskola är avkastnngen crka 10 och drygt 15 procent för män respektve kvnnor. Den procentuella avkastnngen är alltså generellt sett högre för kvnnor än för män när det gäller att utblda sg. Det är helt enkelt procentuellt sett mer ekonomskt för kvnnor att utblda sg än för män, dock så har kvnnor en lägre lönenvå genom hela lvet oavsett utbldnngsnvå. Den andra delen denna uppsats var att undersöka om skattnngarna av den förväntade framtda avkastnngen på en fyraårg högskoleutbldnng för kvnnor respektve män nfrades. Slutsatsen är att så ej var fallet. De skattade förväntade avkastnngarna låg högre än det egentlga utfallet både för män och för kvnnor. Alltså, de män och kvnnor som baserade stt val av utbldnng på de skattade Mncer löneekvatonerna torde när de gck penson och beräknade stt egentlga utfall ha blvt besvkna. Dock så har deras avkastnng vart postv och de har erhållt en högre lön än om de nte hade valt att studera vdare men de har nte uppnått de avkastnngar som de förväntade sg. 25

27 Ltteraturlsta Björklund. A, Edn. P-A, Holmlund. B, Wadensjö. E; Arbetsmarknaden, Andra upplagan. Krstanstad 2000 Cahuc. P, Zylberberg. A; Labor Economcs, 2004 Massachusetts Insttute of Technology Dahmström. K; Från datansamlng tll rapport, Tredje upplagan. Studentltteratur, Lund 2000 Edn. P-A, Holmlund. B; The Swedsh Wage Structure: The Rse and Fall of Soldarty Wage Polcy?, ur Freeman. B, Katz. L; Dfferences and Changes n Wage Structures, The Unversty of Chcago Press, Chcago Gustavsson. M; Changes n Educatonal Wage Premums n Swede: , ur; Empercal Essays on Earnngs Inequalty, Department of Economcs, Uppsala Unversty Olsson. U; Kalkylerng för produkter och nvesterngar, tredje upplagan, Studentltteratur, Lund Pndyck. R, Rubnfeld. D; Econometrc Models and Econometrc Forecasts, fjärde upplagan. Irwn/McGraw-Hll, 1998 Internet Statstska Centralbyrån Förenngs Sparbanken 26

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 2010 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15-10 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

Sammanfattning. Härledning av LM - kurvan. Efterfrågan, Z. Produktion, Y. M s. M d inkomst = Y >Y. M d inkomst = Y

Sammanfattning. Härledning av LM - kurvan. Efterfrågan, Z. Produktion, Y. M s. M d inkomst = Y >Y. M d inkomst = Y F12: sd. 1 Föreläsnng 12 Sammanfattnng V har studerat ekonomn påp olka skt, eller mer exakt, under olka antaganden om vad som kan ändra sg. 1. IS-LM, Mundell Flemmng. Prser är r konstanta, växelkurs v

Läs mer

Fördelning av kvarlåtenskap vid arvsskifte

Fördelning av kvarlåtenskap vid arvsskifte NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala unverstet Magsteruppsats Författare: Lars Björn Handledare: Henry Ohlsson HT 2008 Fördelnng av kvarlåtenskap vd arvsskfte En analys av ntergeneratonella fnansella

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det?

Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Uppsats fortsättnngskurs C Författare: Johan Bjerkesjö och Martn Nlsson Handledare: Patrk Hesselus Termn och år: HT 2005 Arbetslvsnrktad rehablterng för

Läs mer

Primär- och sekundärdata. Undersökningsmetodik. Olika slag av undersökningar. Beskrivande forts. Beskrivande forts. 2012-11-08

Primär- och sekundärdata. Undersökningsmetodik. Olika slag av undersökningar. Beskrivande forts. Beskrivande forts. 2012-11-08 Prmär- och sekundärdata Undersöknngsmetodk Prmärdataundersöknng: användnng av data som samlas n för första gången Sekundärdata: användnng av redan nsamlad data Termeh Shafe ht01 F1-F KD kap 1-3 Olka slag

Läs mer

Gymnasial yrkesutbildning 2015

Gymnasial yrkesutbildning 2015 Statstska centralbyrån STATISTIKENS FRAMTAGNING UF0548 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 1(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete 2016-03-11 Mattas Frtz Gymnasal yrkesutbldnng 2015 UF0548

Läs mer

Modellering av antal resor och destinationsval

Modellering av antal resor och destinationsval UMEÅ UNIVERSITET Statstska nsttutonen C-uppsats, vt- 2005 Handledare: Erlng Lundevaller Modellerng av antal resor och destnatonsval Aron Arvdsson Salh Vošanovć Sammanfattnng V har denna uppsats analyserat

Läs mer

Vinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( )

Vinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( ) Tentamen Matematsk statstk Ämneskod-lnje S1M Poäng totalt för del 1 5 (8 uppgfter) Poäng totalt för del 3 (3 uppgfter) Tentamensdatum 9-3-5 Kerstn Vännman Lärare: Robert Lundqvst Mkael Stenlund Skrvtd

Läs mer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.

Läs mer

Introduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1

Introduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1 UPPSALA UNIVERSITET Natonalekonomska Insttutonen Examensarbete D-uppsats, Ht-2005 Introduktonsersättnng eller socalbdraghar ersättnngsregm betydelse för ntegratonen av flyktngar? 1 Författare: Henrk Nlsson

Läs mer

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation Almedalsveckan 11 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 11 Stark som Ppp? 2-3 Ungas ngångslöner Välfärdsföretagen 8-9 Löner och nflaton Närmare skattegenomsnttet 1 5 Studemotverade eller

Läs mer

Undersökning av vissa försäkringsantaganden i efterlevandepension för anställda i kommuner och landstinget och dess påverkan på prissättningen

Undersökning av vissa försäkringsantaganden i efterlevandepension för anställda i kommuner och landstinget och dess påverkan på prissättningen Matematsk statstk Stockholms unverstet Undersöknng av vssa försäkrngsantaganden efterlevandepenson för anställda kommuner och landstnget och dess påverkan på prssättnngen Ilkay Gölcük Eamensarbete 7:5

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Lönebildningen i Sverige 1966-2009

Lönebildningen i Sverige 1966-2009 Rapport tll Fnanspoltska rådet 2008/6 Lönebldnngen Sverge 1966-2009 Andreas Westermark Uppsala unverstet De åskter som uttrycks denna rapport är författarens egna och speglar nte nödvändgtvs Fnanspoltska

Läs mer

Generellt ägardirektiv

Generellt ägardirektiv Generellt ägardrektv Kommunala bolag Fastställt av kommunfullmäktge 2014-11-06, 223 Dnr 2014.0450.107 2 Generellt ägardrektv för Fnspångs kommuns drekt eller ndrekt helägda bolag Detta ägardrektv ska antas

Läs mer

Dödlighetsundersökningar på KPA:s

Dödlighetsundersökningar på KPA:s Matematsk statstk Stockholms unverstet Dödlghetsundersöknngar på KPA:s bestånd av förmånsbestämda pensoner Sven-Erk Larsson Eamensarbete 6: Postal address: Matematsk statstk Dept. of Mathematcs Stockholms

Läs mer

Lektion 8 Specialfall, del I (SFI) Rev 20151006 HL

Lektion 8 Specialfall, del I (SFI) Rev 20151006 HL Lekton 8 Specalfall, del I (SFI) Rev 0151006 HL Produktvalsproblem och cyklsk planerng Innehåll Nvå 1: Produktval (LP-problem) (SFI1.1) Cyklsk planerng, produkter (SFI1.) Nvå : Maxmera täcknngsbdrag (produktval)

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums frskola 20 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:39: Bra jobbat, Tryserums frskola! Det är nsprerande att läsa er rapport och se

Läs mer

Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015

Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-05-11 09:08: skckar tllbaka enl tel samtal 2015-05-18 15:32: Det har vart rolgt att läsa er

Läs mer

Kompenserande löneskillnader för pendlingstid

Kompenserande löneskillnader för pendlingstid VTI särtryck 361 2004 Kompenserande löneskllnader för pendlngstd En emprsk undersöknng med Svenska data Konferensbdrag från Transportforum 8 9 januar 2003 Lnköpng Gunnar Isacsson VTI särtryck 361 2004

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-25 11:44: Inskckad av msstag. 2014-04-17 09:52: Bra jobbat, Förskolan Fjäderkobben!

Läs mer

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning.

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning. Uppsala Unverstet Företagsekonomska nsttutonen Magsteruppsats HT 2009 Fond--fonder med global placerngsnrktnng Ett konkurrenskraftgt alternatv tll globalfonder? En jämförelse med fokus på rsk och avkastnng.

Läs mer

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg A2009:004 Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO och raps Chrster Anderstg och Marcus Sundberg Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO

Läs mer

Beställningsintervall i periodbeställningssystem

Beställningsintervall i periodbeställningssystem Handbok materalstyrnng - Del D Bestämnng av orderkvantteter D 41 Beställnngsntervall perodbeställnngssystem Ett perodbeställnngssystem är ett med beställnngspunktssystem besläktat system för materalstyrnng.

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. I Ur och Skur Pinneman

Handlingsplan. Grön Flagg. I Ur och Skur Pinneman Handlngsplan Grön Flagg I Ur och Skur Pnneman Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-09-23 12:55: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor. Se er själva

Läs mer

Framtidens Karriär. Utbildning har fått en lägre värdering i samhället

Framtidens Karriär. Utbildning har fått en lägre värdering i samhället Framtdens Karrär Gymnaselärare Bygg upp rätt förutsättnngar för våra lärare och premera de som gör goda nsatser Gymnase- och kunskapslyftsmnster Ada Hadzalc. Gymnaseskolans största utmanngar enlgt lärarna

Läs mer

Ekonomihögskolan Lunds Universitet Vårterminen 2006. Priset på Poker. En studie av efterfrågeelasticiteten på Internetpoker.

Ekonomihögskolan Lunds Universitet Vårterminen 2006. Priset på Poker. En studie av efterfrågeelasticiteten på Internetpoker. Natonalekonomska Insttutonen Kanddatuppsats Ekonomhögskolan Lunds Unverstet Vårtermnen 006 Prset på Poker En stude av efterfrågeelastcteten på Internetpoker Författare Tony Krstensson Dag Larsson Handledare

Läs mer

Prissättningen av bostadsrätter: Vilka faktorer påverkar priserna, vad är riktpriset för en lägenhet?

Prissättningen av bostadsrätter: Vilka faktorer påverkar priserna, vad är riktpriset för en lägenhet? Handelshögskolan Stockholm Insttutonen för Redovsnng och Rättsvetenskap Examensuppsats nom Redovsnng och fnansell styrnng Hösten 2006 Prssättnngen av bostadsrätter: Vlka faktorer påverkar prserna, vad

Läs mer

Klarar hedgefonder att skapa positiv avkastning oavsett börsutveckling? En empirisk studie av ett urval svenska hedgefonder

Klarar hedgefonder att skapa positiv avkastning oavsett börsutveckling? En empirisk studie av ett urval svenska hedgefonder NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala unverstet Examensarbete C Författare: Sara Engvall och Matylda Hussn Handledare: Martn Holmén Hösttermnen 2006 Klarar hedgefonder att skapa postv avkastnng oavsett

Läs mer

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm Workng paper/pm 2012:02 Företagsrådgvnng form av Konsultcheckar En effektutvärderng av konsultcheckar nom ramen för regonalt bdrag för företgsutvecklng Tllväxtanalys har uppdrag att utvärdera effekterna

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016

Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016 Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-01-20 09:07: Förskolan Kalven, n har lämnat n en toppenrapport även denna gång! Bra områden

Läs mer

Ensamma kan vi inte förändra

Ensamma kan vi inte förändra 2013, vnter/vår Behandlngsföreståndaren har ordet Drogtestnng Ultmatum på jobbet ledde tll nyktert lv Vårdutbldnngsprogram för företagshälsovården Ideella resurser vd mssbruk för företagshälsovården Arbetsplatsprogram

Läs mer

Optimering av underhållsplaner leder till strategier för utvecklingsprojekt

Optimering av underhållsplaner leder till strategier för utvecklingsprojekt Opterng av underhållsplaner leder tll strateger för utvecklngsprojekt Ann-Brh Ströberg 1 och Torgny Algren 1. Mateatska vetenskaper Chalers teknska högskola och Göteborgs unverset 41 96 Göteborg 31-77

Läs mer

Effekter av kön, ålder och region på sjukpenningen i Sverige

Effekter av kön, ålder och region på sjukpenningen i Sverige Lunds unverstet Statstska nsttutonen Effekter av kön, ålder och regon på sjukpennngen Sverge -en varansanalys Rkke Berner Uppsats statstk 0 poäng Nvå 6-80 poäng Oktober 006 Handledare: Mats Hagnell Abstract

Läs mer

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17 1 Inlednng Jag undervsar tyskar på folkhögskolan Nürnberg med omgvnngar. Inför uppgften att utföra en perforsanalys av en elevtext lät mna mest avancerade elever skrva en uppsats om vad de tyckte var svårt

Läs mer

Hållbar skolutveckling Skolplan för Eskilstuna kommun 2008-2011. Förslag till barn- och utbildningsnämnden/torshälla stads nämnd

Hållbar skolutveckling Skolplan för Eskilstuna kommun 2008-2011. Förslag till barn- och utbildningsnämnden/torshälla stads nämnd Hållbar skolutvecklng Skolplan Esklstuna kommun 2008 2011 Förslag tll utbldnngsnämnd/torshälla stads nämnd 1 2 INLEDNING Skolplan av kommuns styrdokumt. Att kommunerna ha skolplan fastställs skollag. Skolplan

Läs mer

DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND

DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND Rapport 2000:1 DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND - EN KOMPARATIV ANALYS I pdf-versonen av denna rapport saknas enkätblanketterna (blaga 2). En fullständg rapport pappersformat kan beställas från ÅSUB, tel. 018-25490,

Läs mer

Oljeprisets inverkan på oljerelaterade aktier

Oljeprisets inverkan på oljerelaterade aktier EKONOMIHÖGSKOLAN Lunds unverstet Kanddatuppsats Januar 2009 Oljeprsets nverkan på oljerelaterade akter Handledare: Hossen Asgharan Författare: Sebastan Valentnsson Fredrk Ohlson SAMMANFATTNING I denna

Läs mer

för alla i Landskrona

för alla i Landskrona , den 3 september LANDSKRDlHLA 2015 STAD K015/[\flUf STYRELSEN 201509 0 7 Ank. Darenr. ldossenr. Moton: Utrymme för alla Regerngen beslutade antalet maj 2008 nleda ett urbant bostadråden männskor de mest

Läs mer

Nyföretagande inom den offentliga sektorn ett lönelyft för de anställda Johan Kreicbergs och Carl Oreland

Nyföretagande inom den offentliga sektorn ett lönelyft för de anställda Johan Kreicbergs och Carl Oreland www.svensktnarngslv.se storgatan 19, 114 82 stockholm, telefon 08-553 430 00 Nyföretagande nom den offentlga sektorn ett lönelyft för de anställda Johan Krecbergs och Carl Oreland Maj 2009 Innehåll 1 Innehåll

Läs mer

Lösningar modul 3 - Lokala nätverk

Lösningar modul 3 - Lokala nätverk 3. Lokala nätverk 3.1 TOPOLOGIER a) Stjärna, rng och buss. b) Nät kopplas ofta fysskt som en stjärna, där tll exempel kablar dras tll varje kontorsrum från en gemensam central. I centralen kan man sedan

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-06-04 12:54: Vad rolgt att ta del av era tankar och ert arbete med Grön Flagg! Det är härlgt

Läs mer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring PROMEMORIA Datum 01-06-5 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspektonen@f.se www.f.se

Läs mer

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss?

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss? Att dentfera systemvktga banker Sverge vad kan kvanttatva ndkatorer vsa oss? Elas Bengtsson, Ulf Holmberg och Krstan Jönsson* Författarna är verksamma vd Rksbankens avdelnng för fnansell stabltet. Elas

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-11-14 09:03: Ännu en gång har n skckat n en mponerande rapport. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande

Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande Skoldemokratplan Prncper och gude tll elevnflytande I Skoldemokratplan Antagen av kommunfullmäktge 2012-02-29, 49 Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@fnspang.se

Läs mer

Bankernas kapitalkrav med Basel 2

Bankernas kapitalkrav med Basel 2 RAPPORT DEN 16 jun 2006 DNR 05-5630-010 2006 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R A P P o r t 2 0 0 6 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R a p p o r t 2 0 0 6 : 6 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 31 RESULTAT

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-04-15 15:26: N har på ett engagerat och varerat sätt arbetat med ert Grön flagg-arbete.

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Bosgårdens förskolor

Handlingsplan. Grön Flagg. Bosgårdens förskolor Handlngsplan Grön Flagg Bosgårdens förskolor Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-11 14:16: Det är nsprerande att läsa hur n genom röstnng tagt tllvara barnens ntressen när n tagt fram er handlngsplan.

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Talavdskolan 15 aug 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-02-21 13:32: V kunde nte läsa om era mål 4 och 5 någonstans. 2013-08-15 11:21: Tack för era kompletterngar.

Läs mer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring PROMEMORIA Datum 007-1-18 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35

Läs mer

Nationell samordnare stärker barn- och ungdomsvården

Nationell samordnare stärker barn- och ungdomsvården Framtdens Karrär Soconom Kraftsamlng för att möta utmanngar nom socaltjänsten Natonell samordnare stärker barn- och ungdomsvården Specalsttjänster och legtmatonskrav nyckelfrågor för SSR En undersöknng

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy Blanchard kaptel 18-19 19 Växelkurser, räntor r och BNP Mycket kaptel 18 är r detsamma som kaptel 6. Mer analys av polcy F11: sd. 1 Uppdaterad 2009-05-04 IS-LM den öppna ekonomn IS-LM den öppna ekonomn

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton

Läs mer

Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts?

Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn

Läs mer

Attitudes Toward Caring for Patients Feeling Meaninglessness Scale

Attitudes Toward Caring for Patients Feeling Meaninglessness Scale Atttudes Toward Carng for Patents Feelng Meannglessness Scale Detta frågeformulär handlar om olka exstentella känslor, tankar, förståelse samt stress som kan uppstå vården av patenter lvets slutskede.

Läs mer

DOM. Meddelad Malmö. Trelleborgs tingsrätts dom 1995-10-19, DT 556, se bilaga A. Gustaf Them, 160628-4519 Barsebäcksgatan 64, 216 20 MALMÖ

DOM. Meddelad Malmö. Trelleborgs tingsrätts dom 1995-10-19, DT 556, se bilaga A. Gustaf Them, 160628-4519 Barsebäcksgatan 64, 216 20 MALMÖ . Nummer DT 1224 l (9) 000AD01.SAM Överklagat avgörande Trelleborgs tngsrätts dom 1995-10-19, DT 556, se blaga A Klagande Gustaf Them, 160628-4519 Barsebäcksgatan 64, 216 20 MALMÖ Ombud Bolagsjursten Lef

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Vindelälvsskolan 27 maj 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Vindelälvsskolan 27 maj 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vndelälvsskolan 27 maj 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-05-27 15:19: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-03 09:47: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Beslutad av kommunfullmäktge 2013-03-27, 74 Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Fnspångs kommun

Läs mer

Kvalitetsjustering av ICT-produkter

Kvalitetsjustering av ICT-produkter Kvaltetsjusterng av ICT-produkter - Metoder och tllämpnngar svenska Prsndex Producent- och Importled - Enheten för prsstatstk, Makroekonom och prser, SCB December 2006 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(55) Kontaktnformaton

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Industrins förbrukning av inköpta varor INFI

Industrins förbrukning av inköpta varor INFI Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 (37) Industrns förbruknng av nköpta varor INFI 2003 NV006 Innehåll 0 Allmänna uppgfter... 2 0. Ämnesområde... 2 0.2 Statstkområde... 2 0.3 SOS-klassfcerng... 2 0.4 Statstkansvarg...

Läs mer

Framtidens Forskning

Framtidens Forskning Annons DennA p ublkat on ä r e n A n nons f rån n e xtmed A Annons Framtdens Forsknng SSF agl aktör för strategsk forsknng Samverkan, relevans och hög kvaltet utmärker forsknng som stöds av SSF. V bdrar

Läs mer

Beräkning av Sannolikheter för Utfall i Fotbollsmatcher

Beräkning av Sannolikheter för Utfall i Fotbollsmatcher Natonalekonomska Insttutonen Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Phlp Jonsson Handledare: Johan Lyhagen VT 2006 Beräknng av Sannolkheter för Utfall Fotbollsmatcher Oddsen på dn sda Sammanfattnng

Läs mer

Mätfelsbehandling. Lars Engström

Mätfelsbehandling. Lars Engström Mätfelsbehandlng Lars Engström I alla fyskalska försök har de värden man erhåller mer eller mndre hög noggrannhet. Ibland är osäkerheten en mätnng fullständgt försumbar förhållande tll den precson man

Läs mer

Dokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI)

Dokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI) STATISTISKA CENTRALBYRÅN Dokumentaton (6) ES/PR-S 0-- artn Kullendorff arcus rdén Dokumentaton krng beräknngsmetoder använda för prsndex för elförsörjnng (SPIN 35.) nom hemmamarknadsprsndex (HPI) Indextalen

Läs mer

Hur bör en arbetsvärderingsmodell

Hur bör en arbetsvärderingsmodell Hur bör en arbetsvärderngsmodell specfceras? en analys baserad på mångdmensonell beslutsteor Stg Blomskog Johan Brng RAPPORT 2009:19 Insttutet för arbetsmarknadspoltsk utvärderng (IFAU) är ett forsknngsnsttut

Läs mer

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 15:1: Vlken toppenrapport n har skckat n tll oss- trevlg läsnng. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-07-04 13:38: Vlka jättebra flmer barnen har spelat n fantastskt bra och underhållande som samtdgt

Läs mer

Arbetskraftskostnadsindex 2008=100

Arbetskraftskostnadsindex 2008=100 Handböcker 47b Arbetskraftskostnadsndex 2008=100 Användarens handbok Handböcker 47b Arbetskraftskostnadsndex 2008=100 Användarens handbok Helsngfors 2013 Förfrågnngar: Pekka Haapala Hanna Jokmäk +358 9

Läs mer

Industrins förbrukning av inköpta varor (INFI) 2008

Industrins förbrukning av inköpta varor (INFI) 2008 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(97) Industrns förbruknng av nköpta varor (INFI) 2008 NV0106 Innehåll SCBDOK 3.1 0 Admnstratva uppgfter 0.1 Ämnesområde 0.2 Statstkområde 0.3 SOS-klassfcerng 0.4 Statstkansvarg

Läs mer

VALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn

VALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn ISRN-nr: VALUE AT RISK En komparatv stude av beräknngsmetoder VALUE AT RISK A comparatve study of calculaton methods Fredrk Andersson, Petter Fnn & Wlhelm Johansson Handledare: Göran Hägg Magsteruppsats

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-09 16:00: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng

Läs mer

Partikeldynamik. Fjädervåg. Balansvåg. Dynamik är läran om rörelsers orsak.

Partikeldynamik. Fjädervåg. Balansvåg. Dynamik är läran om rörelsers orsak. Dynamk är läran om rörelsers orsak. Partkeldynamk En partkel är en kropp där utsträcknngen saknar betydelse för dess rörelse. Den kan betraktas som en punktmassa utan rotaton. Massa kan defneras på två

Läs mer

Är du lönsam lilla småhus?

Är du lönsam lilla småhus? Är du lönsam llla? Användarflexbltet och lönsamhet för fjärrvärme och, en tvärsnttsanalys Stefan Hellmer är docent ndustrell ekonom vd Högskolan Krstanstad. Hans forsknngsntresse omfattar främst studer

Läs mer

Jag vill tacka alla på företaget som har delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter vilket har hjälpt mig enormt mycket.

Jag vill tacka alla på företaget som har delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter vilket har hjälpt mig enormt mycket. Förord Detta examensarbete har utförts på uppdrag av nsttutonen för Industrell produkton på Lunds Teknska Högskola, och genomförts på företaget. Jag vll tacka alla på företaget som har delat med sg av

Läs mer

Förklaring:

Förklaring: rmn Hallovc: EXTR ÖVNINR ETIND SNNOLIKHET TOTL SNNOLIKHET OEROENDE HÄNDELSER ETIND SNNOLIKHET Defnton ntag att 0 Sannolkheten för om har nträffat betecknas, kallas den betngade sannolkheten och beräknas

Läs mer

Cancerforskningen har betytt livet

Cancerforskningen har betytt livet A N N O N S D E N N A P U B L I K AT I O N Ä R E N A N N O N S F R Å N R A D I U M H E M M E T S F O R S K N I N G S F O N D E R A N N O N S Hjälp oss bota cancer tllsammans kan v rädda fler Värktablett

Läs mer

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5 Expermentella metoder 04, Räkneövnng 5 Problem : Två stokastska varabler, x och y, är defnerade som x = u + z y = v + z, där u, v och z är tre oberoende stokastska varabler med varanserna σ u, σ v och

Läs mer

2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00

2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00 (4) B Ingenjörsmetodk för IT och ME, HT 004 Omtentamen Måndagen den :e aug, 00, kl. 9:00-4:00 Namn: Personnummer: Skrv tydlgt! Skrv namn och personnummer på alla nlämnade papper! Ma ett tal per papper.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Fridhems förskola 24 apr 2015

Grön Flagg-rapport Fridhems förskola 24 apr 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Frdhems förskola 24 apr 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-04-24 10:39: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

socialen.info 1 of 14 Antal svar i procent Antal svar Mycket viktigt 81,6% 40 Ganska viktigt 18,4% 9 Mindre viktigt 0,0% 0 Oviktigt 0,0% 0

socialen.info 1 of 14 Antal svar i procent Antal svar Mycket viktigt 81,6% 40 Ganska viktigt 18,4% 9 Mindre viktigt 0,0% 0 Oviktigt 0,0% 0 socalen.nfo 1. Artklar om socalpoltk mm Socaltjänsten.nfo har en egen redakton som skrver och publcerar artklar om socalpoltk, socalförsäkrngar, arbetsmarknad, ntegraton mm. Artklarna publceras på nätet

Läs mer

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-02 13:53: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

Denna tematid ning är en annons från n extm e D ia. Framtidens Karriär. Det ska löna sig att vara ingenjör chef eller inte

Denna tematid ning är en annons från n extm e D ia. Framtidens Karriär. Det ska löna sig att vara ingenjör chef eller inte a nnons Denna tematd nng är en annons från n extm e D a a nnons Mn cvlngenjörsexamen har vart grunden mn karrär Börje Ekholm, vd för Investor och ordförande för KTH Framtdens Karrär Nuvarande jobbet språngbrädan

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 09:54: N verkar ha ett mycket engagerat mljöråd som är påputtare (fnt ord). N har bra och spännande

Läs mer

Stressbegreppet. Stressnivån stiger t ex. Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbildningen KI, T2

Stressbegreppet. Stressnivån stiger t ex. Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Stress och rsken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbldnngen KI, T2 Ala Collns Department of Clncal Neuroscence Karolnska Insttute Stockholm, Sweden Stressbegreppet Evolutonsperspektv: Männskan

Läs mer

Något om beskrivande statistik

Något om beskrivande statistik Något om beskrvade statstk. Iledg I de flesta sammahag krävs fakta som uderlag för att komma tll rmlga slutsatser eller fatta vettga beslut. Exempelvs ka det på ett företag ha uppstått dskussoer om att

Läs mer

Viltskadestatistik 2014 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda

Viltskadestatistik 2014 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda Vltskadestatstk 214 Skador av fredat vlt på tamdjur, hundar och gröda RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU 215-1 Vltskadestatstk 214 Skador av fredat vlt på tamdjur, hundar och gröda Rapport från Vltskadecenter,

Läs mer

PLUSVAL PRISLISTA 2016

PLUSVAL PRISLISTA 2016 PLUSVAL PRISLISTA 2016 PÅ 5 ÅR Det här är PLUSVAL Med KBAB:s plusval kan drömmen om ett personlgare boende bl verklghet. Modernt, klassskt, vågat eller stlrent; gör om dtt hem så att det passar just dg.

Läs mer

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag RAPPORT 9 2011 Hjortdjurens nverkan på tllväxt av produktonsträd och rekryterng av betesbegärlga trädslag - problembeskrvnng, orsaker och förslag tll åtgärder Jonas Bergqust, Chrster Kalén, Hasse Berglund

Läs mer

Kallelse / Underrättelse

Kallelse / Underrättelse Kallelse / Underrättelse Utskrftsdatum 2016-01-19 1 Organ Socalnämnden Ledamöter Per-Arne Frsk (S) Prjo Jonsson (S) Alf Söderlund (S) Elsabeth Svahn (S) (S) Eduardo Vllanueva Pnto (V) Al El-Najjar (M)

Läs mer

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en Framtdens Karrär Sjuksköterska Arbetsbelastnng, vllkor och patentsäkerhet fokus Flexbel arbetstd och högre lön attraherar på mndre ort Erbjuder påverkansmöjlgheter, ansvar och varaton Den undersöknng som

Läs mer

En kort introduktion till principalkomponenttransformation och kanonisk diskriminantanalys av multispektrala data

En kort introduktion till principalkomponenttransformation och kanonisk diskriminantanalys av multispektrala data Januar 22 ISSN 65-942 Metodrapport Tomas Hallberg En kort ntrodukton tll prncpalkomponenttransformaton och kanonsk dskrmnantanalys av multspektrala data x 2 σ A σ W σ W2 x Sensorteknk Box 65 58 Lnköpng

Läs mer

Alkohol- och narkotikasituationen En kartläggning av läget i Umeå med jämförande data från Luleå, Lund och riket år 2005

Alkohol- och narkotikasituationen En kartläggning av läget i Umeå med jämförande data från Luleå, Lund och riket år 2005 Alkohol- och narkotkastuatonen En kartläggnng av läget Umeå med jämförande data från Luleå, Lund och rket år 2005 Camlla Nlsson 2007 Innehållsförtecknng 1. Inlednng 2 1.1 Bakgrund 2 1.2 Syfte 2 1.3 Befolknngsdata

Läs mer

209 Kommunstyrelsens ärendelista. 210 Informationsärenden. 211 Kvartalsrapport 1 2012. 212 Verkställighet av beslut

209 Kommunstyrelsens ärendelista. 210 Informationsärenden. 211 Kvartalsrapport 1 2012. 212 Verkställighet av beslut 2012-05-14 Paragrafer 209 Kommunstyrelsens ärendelsta 210 Informatonsärenden 211 Kvartalsrapport 1 2012 212 Verkställghet av beslut 213 Medborgarförslag en fasadtext för Kulturhuset med texten Muskskolan

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-01-23 11:26: Bra jobbat, förskolan Kalven! Det är nsprerande att läsa er rapport och se hur

Läs mer