Bankernas kapitalkrav med Basel 2
|
|
- Maj-Britt Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RAPPORT DEN 16 jun 2006 DNR : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2
2 R A P P o r t : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2
3 R a p p o r t : 6 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 31 RESULTAT FRÅN QIS 5-STUDIEN 64 Bakgrund och syfte 64 Övergrpande resultat 75 Resultat på portföljnvå 97
4 F I N ARN AS PI NP So Pr Et K2T 0I O0 6 N: E6 N Sammanfattnng Baselkommttén för banktllsyn och CEBS 1 har genomfört en stude av hur de nya kaptaltäcknngsreglerna som träder kraft nästa år kan väntas påverka kaptalkravet för bankerna. Studen benämns Quanttatve Impact Study 5 (QIS 5 2 ) och genomfördes på data som samlats n under hösten Den omfattar medlemsländerna Baselkommttén (G10), flertalet EU- och EESländer samt en handfull ytterlgare länder. 3 3 Såväl Baselkommttén som CEBS publcerar detaljerade rapporter krng resultatet av studen för respektve grupperngar. 4 Fnansnspektonen redovsar här ett sammandrag av dessa rapporter, med en särredovsnng av resultaten för de deltagande svenska bankerna som grupp. Bakgrunden tll att studen genomfördes var bland annat behovet att utvärdera om förslaget tll nya regler kan väntas ge ett rmlgt och önskvärt resultat, eller om regelverket borde kalbreras ytterlgare. Baselkommttén har nu dragt slutsatsen att resultaten från QIS 5 nte ger grund för någon ändrng nför kraftträdandet. Baselkommttén har därmed beslutat att nte förändra den kalbrerng av regelverket som tdgare gjorts. EG-drektvet har kalbrerats på samma sätt. Studen vsar att mnmkaptalkravet under pelare 1 det nya regelverket mnskar jämfört med de nuvarande kaptaltäcknngsreglerna. För gruppen av nternatonellt aktva och dversferade banker med prmärkaptal överstgande 3 mljarder EUR mnskar mnmkaptalkravet med genomsntt 6,8 procent nom G 10-länderna respektve 7,7 procent nom CEBS, baserat på den metod som bankerna själva bedömer som mest sannolk att de tar bruk. För de fyra svenska banker 5 som deltagt studen pekar resultatet på att mnmkaptalkravet genomsntt sjunker med 1,2 procent beräknat efter schablonmetoden och 25,8 procent enlgt den grundläggande IRK-metoden. För dem är resultatet för den grundläggande IRK-metoden detsamma som mest sannolk metod, eftersom de alla fyra räknar med att använda den grundläggande IRK-metoden. De generella resultaten denna stude vsar således på en vss mnsknng av de beräknade kaptalkraven från pelare 1. Men den jämförelsen är nte fullständg. Den nterna kaptalutvärderng som bankerna ska göra nom ramen för pelare 2 av det nya regelverket kan praktken medföra påslag förhållande tll pelare 1. Den nterna kaptalutvärderngen ska också utvärderas av Fnansnspektonen genom den samlade kaptalbedömnngen, och myndgheten kan kräva ytterlgare kaptal utöver vad banken kommt fram tll. Påslagen pelare 2 kan bero på olka faktorer: 1 Commttee of European Bankng Supervsors 2 Under arbetets gång har flera tdgare studer av detta slag genomförts. Skllnaderna omfattnng är dock så stora att några egentlga jämförelser mellan QIS 5 och de tdgare studerna nte kan göras. 3 Medlemsländer Baselkommttén är USA, Japan, Kanada, Schwez, Storbrtannen, Frankrke, Italen, Tyskland, Spanen, Nederländerna, Belgen, Sverge och Luxemburg. Av hstorska skäl talar man här också om G10- gruppen. 4 Kan laddas ned på respektve 5 De svenska deltagande bankerna är Förenngssparbanken, Handelsbanken, Nordea och SEB. 1
5 R a p p o r t : 6 Andra rsker än de rsker som omfattas av pelare 1 (kredtrsk, operatv rsk och marknadsrsk) ska beaktas. Bankerna behöver hålla en vss margnal tll kaptalkravet pelare 1. Det senare är särsklt vktgt eftersom det fnns en konjunkturkänslghet det nya regelverket förhållande tll befntlga kaptaltäcknngsregler. Genom att kaptalkravet grundar sg på bankens egen mätnng av kredtrsken hos låntagarna, kommer kaptalkravet att öka när konjunkturen försämras och den uppmätta kredtrsken hos låntagarna ökar. Detta har sannolkt haft en effekt på resultatet QIS 5. Mätnngen gjordes under en perod när konjunkturen var stark de allra flesta länder. I ett annat konjunkturläge kunde effekterna på kaptalkravet från pelare 1 ha blvt annorlunda. Det bör också framhållas att QIS 5 är utförd på bankernas modeller sådana de såg ut nnan de blvt godkända av myndgheterna. Gransknngen av modellerna och ytterlgare utvecklngsarbete nternt bankerna kan medföra att de färdga modellerna ger ett annat utfall än resultaten QIS 5. Kaptalkravet pelare 1 för de svenska bankerna mnskar som ovan nämnts mer än för genomsnttet av såväl CEBS- som G10-banker (25,8 procent jämfört med 7,7 respektve 6,8 procent). Det fnns flera förklarngar tll det. En är att kaptalkravet mnskar mest för hushållskredter och att de svenska bankerna har en större andel sådana kredter än genomsnttet. Inte bara portföljsammansättnngen har betydelse. De svenska bankernas kaptalkrav tycks även mnska mer än genomsnttlgt vd en gven portföljstorlek för såväl hushållskredter som företagskredter. Denna effekt hänger samman med hur rskerna mäts de nterna modellerna och är därför svårare att på nuvarande stadum förklara. Några möjlga orsaker kan vara: Konjunkturen har vart särsklt god Sverge, jämfört med många av jämförelseländerna. Kredtförlusterna har vart avsevärt lägre för svenska banker än för andra länders banker under de senaste åren. Data de nterna modellerna kommer framför allt från de senaste åren. Den uppmätta rsken kan därför bl lägre. Efter bankkrsen har de svenska bankernas kredtportföljer städats ur såtllvda att många dålga kredter har hanterats. Bankernas kredtportföljer består således av kredter som gvts utfrån den väsentlgen förbättrade kredtprövnng som bankerna utvecklat efter bankkrsen. Andra länder har nte alltd genomgått motsvarande stålbad. Det går nte att dagsläget värdera vlken omfattnng dessa faktorer spelat n. Inom ramen för prövnngen av IRK-modellerna granskar Fnansnspektonen dock dessa förhållanden noggrant. Bland annat har krav ställts på att beakta effekterna av mer allvarlga konjunkturnedgångar än den som var under början på 2000-talet. QIS 5-resultaten vsar vad som hypotetskt skulle hända om Basel II-reglerna tllämpas fullt ut. Det är vktgt att komma håg att det fnns nlagda övergångsregler (golv) som ska förhndra att kaptalkravet faller alltför kraftgt för ensklda banker. Under 2007, 2008 och 2009 lgger dessa golv vd 95, 90 2
6 R A P P o r t : 6 respektve 80 procent av det kaptalkrav som skulle gälla vd nuvarande regler. Under den peroden kommer tllsynsmyndgheterna att noga följa utfallet av det nya systemet En annan faktor att ta hänsyn tll är att bankernas kaptalserng stor utsträcknng beror på hur de nternatonella ratngnsttuten bedömer kaptalbehovet. Det är osäkert vlken utsträcknng dessa accepterar neddragnngar av kaptalet utan att det påverkar bankens ratng. 3
7 R a p p o r t : 6 Resultat från QIS 5-studen Bakgrund och syfte 6 I jun 2004 lades Baselkommtténs förslag tll nya kaptaltäcknngsregler för nternatonellt verksamma banker fram. Ett vktgt mål arbetet med det nya regelverket har vart att detta även fortsättnngsvs ska främja säkerhet och sundhet det fnansella systemet. Detta har bl a uttryckts som att det totala kaptalkravet för nternatonellt aktva banker ska förbl stort sett oförändrat. Dessutom skulle de nya kaptaltäcknngsreglerna utformas så att de uppmuntrar bankerna att nföra mer rskkänslga och sofstkerade mätmetoder. För att utvärdera effekterna av Basel II-regelverket på bankernas kaptalkrav beslutade Baselkommttén att genomföra en stude, s.k. Quanttatve Impact Study (QIS 5 6 ) under hösten Resultatet av studen avsågs utgöra underlag för Baselkommtténs slutlga dskusson om eventuell ny kalbrerng av regelverket nför kraftträdandet 1 januar Inom EU beslutade Commttee of European Bankng Supervsors (CEBS) om genomförandet av en motsvarande stude. Samordnng har skett mellan Baselkommttén och CEBS. Bland annat har gemensamma rapporterngsmallar använts vd undersöknngarna. Deltagande banker Sammantaget har banker från 31 länder deltagt studen. Samtlga G10 länder (utom USA 7 ) och 19 länder utanför G10 har ngått undersöknngen. Lksom tdgare QIS-studer har bankerna ndelats två grupper, Grupp 1 och Grupp 2. Tll Grupp 1 räknas en bank om dess prmärkaptal överstger 3 mljarder EUR, banken är dversferad och nternatonellt aktv. Övrga banker klassas som Grupp 2. Baselkommtténs sekretarat har tagt emot data från 56 Grupp 1-banker och 146 Grupp-2 banker G10 länderna (nklusve en del tyska banker på bass av deras QIS 4 stude) samt 155 banker från andra länder. 26 banker från den amerkanska delen av QIS 4 har också räknats med. Från Sverge har fyra Grupp 1-banker deltagt. Resultaten från QIS 5 redovsas för tre olka landgrupperngar: o o G10, som omfattar de 13 medlemsländerna Baselkommttén Europeska länder som antngen är medlemsstater EU, ansökarländer tll EU eller medlemmar av det Europeska Ekonomska Samarbetsområdet (EES). Denna grupp utgör tllsammans Commttee of 6 Under arbetets gång har flera tdgare studer av detta slag genomförts. Skllnaderna omfattnng är dock så stora att några egentlga jämförelser mellan QIS 5 och de tdgare studerna nte kan göras. 7 USA har formellt nte deltagt QIS 5, men resulaten från en motsvarande undersöknng har vss utsträcknng tagts med vd sammanställnngen av resultat från QIS 5. Eftersom USA endast avser att utnyttja avancerad IRKmetod är det dock endast vssa tabeller som sffror avseende amerkanska banker ngår. 4
8 R A P P o r t : 6 o European Bankng Supervsors (CEBS) och omfattar 30 länder (såväl nom som utanför G10) varav 20 har lämnat data tll QIS 5. Eftersom de alla är CEBS-medlemmar eller observatörsländer betecknas denna grupp som CEBS. Övrga cke-g10 länder, som består av alla cke-g10 länder som nte ngår CEBS-gruppen. Åtta länder denna kategor har lämnat data tll QIS 5. Bankerna har de flesta länder anmodats rapportera data för åtmnstone två av de nya metoderna samt enlgt nuvarande regler. En bank som avser att använda en metod som är baserad på grundläggande ntern rskklassfcerng (grundläggande IRK-metod) rapporterar data för grundläggande IRK och schablonmetoden. Banker som går n avancerad IRK rapporterar data för avancerad och grundläggande IRK. Det är vktgt att framhålla att uppgfterna QIS 5 stor utsträcknng bygger på skattade sffror och nte verklga data. 7 För att få använda en egen IRK-metod för att beräkna kaptalkravet för kredtrsk måste bankerna få modellerna prövade och godkända av respektve lands tllsynsmyndgheter För svensk del prövar Fnansnspektonen för närvarande 8 bankers modeller. Ingen av dessa modeller är ännu godkänd. Uppgfterna som lämnats undersöknngen är därför förenade med vss osäkerhet tll följd av det utvecklngsarbete som pågår. Övergrpande resultat Nedanstående tabell vsar den totala förändrngen mnmkaptalkravet jämfört med nuvarande kaptaltäcknngsregler. Tabellen vsar att mnmkaptalkravet under Basel II genomsntt sjunker QIS 5 jämfört med nuvarande regelverk för alla grupperngar utom G10 Grupp 1-banker och banker övrga cke-g10 länder under schablonmetoden För Grupp 1-banker G10-länderna mnskar mnmkaptalkravet med 6,8% den metod som bankerna själva bedömer som mest sannolk att de tar bruk. Bland de två IRK-metoderna vsar den avancerade metoden större redukton mnmkaptalkravet (-7,1%) än den grundläggande metoden (- 1,3%). schablonmetoden skulle öka med 1,7%. Ytterst få, om ens några, Grupp-1 banker nom G10 förväntas emellertd använda denna metod. För Grupp 2-bankerna nom G10 är mnsknngen av mnmkaptalkravet större. den mest sannolka metoden väntas mnska med 11,3%, medan mnsknngarna schablonmetoden, den grundläggande IRK-metoden och den avancerade IRK-metoden är 1,3%, 12,3% respektve 26,7%. 5
9 R a p p o r t : 6 Tabell 1. Procentuell förändrng mnmkaptalkravet jämfört med nuvarande kaptaltäcknngsregler. Ingen hänsyn har tagts tll övergångsregler. Schablonmetod Grundläggande IRK-metod Avancerad IRK-metod Mest sannolk metod G10 Grupp 1 1,7-1,3-7,1-6,8 G10 Grupp 2-1,3-12,3-26,7-11,3 CEBS -0,9-3,2-8,3-7,7 Grupp 1 CEBS -3,0-16,6-26,6-15,4 Grupp 2 Övrga cke- 1,8-16,2-29,0-20,7 G10 Grupp 1 Övrga cke- 38,2 11,4-1,0 19,5 G10 Grupp 2 Sverge -1,2-25,8-25,8 Resultaten för CEBS-länderna lknar de för G10-länderna. CEBS Grupp 1- banker uppvsar en genomsnttlg mnsknng mnmkaptalkravet på 0,9%, 3,2% och 8,3% schablonmetoden, grundläggande IRK-metoden och den avancerade IRK-metoden. CEBS Grupp 2-banker vsar mnsknngar på 3,0%, 16,6% och 26,6%. Rktas ntresset mot de metoder som med störst sannolkhet kommer att tas bruk, pekar resultaten på genomsnttlga mnsknngar på 7,7% för CEBS Grupp 1-banker och 15,4% för CEBS Grupp 2- banker. De genomsnttlga resultaten för Grupp 1-banker övrga cke-g10 länder vsar på en mnsknng med 16,2% och 29,0% grundläggande respektve avancerad IRK-metod. I schablonmetoden syns en öknng på 1,8% och den mest sannolka metoden en mnsknng med 20,7%. Grupp 2-banker uppvsar en öknng på 38,2% schablonmetoden, en öknng på 11,4% grundläggande IRK och en obetydlg mnsknng på 1,0% den avancerade IRK-metoden. I det mest sannolka metodvalet uppvsar övrga cke-g10 Grupp 2-banker en öknng av mnmkaptalkravet på 19,5%. De svenska bankerna har materalet defnerats som Grupp 1-banker. Resultatet beträffande deras förändrng mnmkaptalkravet påmnner emellertd mer om det som gäller för Grupp 2-banker. mnskar med 1,2% schablonmetoden och med 25,8% grundläggande IRK. Det senare resultatet är lkt det som Grupp 2-banker G10 uppvsar den avancerade IRK-metoden. En förklarng är de svenska bankernas fokus på hushållssektorn, för vlken grundläggande IRK och avancerad IRK sammanfaller. Sammanfattnngsvs kan sägas att resultatet QIS 5 grovt sett lgger lnje med Basel II förslagets ntentoner. för nternatonellt aktva banker (Grupp 1-banker) mnskar måttlgt och att det fnns ett tydlgt nctament för bankerna att använda mer rskkänslga och sofstkerade mätmetoder för att bestämma kaptaltäcknngskravet. 6
10 R A P P o r t : 6 Resultat på portföljnvå Schablonmetoden För att analysera effekten av Basel II reglerna på portföljnvå används det s k portföljbdraget. Portföljbdraget beräknas genom att multplcera portföljens (relatva) storlek med förändrngen mnmkaptalkravet enlgt Basel II jämfört med mnmkaptalkravet enlgt det nuvarande regelverket på portföljnvå. sn tur mäter det kaptal som krävs för att täcka 8 procent av de rskvägda tllgånga 9 Tabell 2. Jämförelse mellan schablonmetod och nuvarande regelverk procent G10 Grupp 1 Sverge Grupp 1 Portfölj Storlek Förändr. Bdrag Storlek Förändr. Bdrag Storkund; varav 32,2 7,9 2,5 32,0 3,3 1,1 - Företag 26,9 3,2 0,9 28,9 3,1 0,9 - Bank 4,9 30,0 1,5 3,0 5,5 0,2 - Stat 0,4 55,5 0,2 0,0-9,2 0,0 Små/medelstora 8,6-2,5-0,2 14,9 3,8 0,6 förtag Specalutlånng 4,6-5,5-0,3 0,0 0,0 0,0 Hushåll; varav 26,5-26,9-7,1 26,3-29,3-7,7 - Fastghetskredter 22,3-28,3-6,3 19,8-31,6-6,3 - Kval rullande exp 0,6-20,5-0,1 0,8-10,4-0,1 - Övr hushållsexp 3,7-19,7-0,7 5,7-24,1-1,4 SME (hushåll) 1,8-23,4-0,4 2,5-18,5-0,5 Akter 3,2 5,3 0,2 0,3 0,0 0,0 Köpta kundfordr. 0,3-6,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrga tllgångar 3,3 0,0 0,0 1,0 0,0 0,0 Värdepapperserng 3,0 7,4 0,2 0,0 0,0 0,0 Motpartsrsk 1,2 35,1 0,4 1,7 28,9 0,5 Specfk rsk 1,3 5,4 0,1 2,4 5,6 0,1 Marknadsrsk 1,6 0,6 0,0 1,4 0,0 0,0 Relaterade företag 4,7 16,7 0,8 5,0 0,0 0,0 Övrga avdrag 3,5 0,0 0,0 9,8 0,0 0,0 Partell användnng 3,9-1,1 0,0 2,7 0,0 0,0 Operatv rsk 5,6 4,8 Total 100,0 1,7 100,0-1,2 Av tabell 2 framgår de genomsnttlga resultaten för schablonmetoden för Grupp 1-banker nom G10-länderna och Sverge. För båda bankgrupperna framgår att hushållsportföljerna är de huvudsaklga drvkrafterna bakom det mnskade mnmkaptalkravet för kredtrsk jämfört med det nuvarande regelverket medan operatv rsk svarar för en motverkande öknng. Bdraget från övrga portföljer är mycket lågt. 7
11 R a p p o r t : 6 Fastghetskredter tll hushållssektorn bdrar mest tll reduktonen mnmkaptalkravet, -6,3% för såväl G10 banker som de svenska bankerna. De övrga hushållsportföljerna vsar också negatva bdrag. Margnellt något större för de svenska bankerna än för G10 bankerna genomsntt. 10 I allmänhet bdrar företagsexponerngarna ganska ltet tll förändrngen mnmkaptalkravet schablonmetoden. En vss betydelse har säkert att extern ratng nte är så vanlg vssa länder. Företagsexponerngar får därmed en rskvkt på 100% såväl det nya som det gamla regelverket. Tabell 3. Jämförelse mellan schablonmetod och nuvarande regelverk procent CEBS Grupp 1 Sverge Grupp 1 Portfölj Storlek Förändr. Bdrag Storlek Förändr. Bdrag Storkund; varav 24,1 7,6 1,9 32,0 3,3 1,1 - Företag 17,7-1,9-0,3 28,9 3,1 0,9 - Bank 6,0 29,0 1,8 3,0 5,5 0,2 - Stat 0,4 97,6 0,4 0,0-9,2 0,0 Små/medelstora 8,3-5,1-0,4 14,9 3,8 0,6 förtag Specalutlånng 5,4-6,4-0,4 0,0 0,0 0,0 Hushåll: varav 32,9-27,4-9,0 26,3-29,3-7,7 - Fastghetskredter 27,7-28,2-7,8 19,8-31,6-6,3 - Kval rullande exp 0,7-22,9-0,2 0,8-10,4-0,1 - Övr hushållsexp 4,4-23,6-1,0 5,7-24,1-1,4 SME (hushåll) 2,7-22,2-0,9 2,5-18,5-0,5 Akter 1,2 18,3 0,2 0,3 0,0 0,0 Köpta kundfordr. 0,1-19,3-0,1 0,0 0,0 0,0 Övrga tllgångar 3,0 0,0 0,0 1,0 0,0 0,0 Värdepapperserng 2,6 12,9 0,4 0,0 0,0 0,0 Motpartsrsk 1,6 34,4 0,9 1,7 28,9 0,5 Specfk rsk 1,3 6,5 0,1 2,4 5,6 0,1 Marknadsrsk 2,1 0,9 0,0 1,4 0,0 0,0 Relaterade företag 5,7 19,9 2,0 5,0 0,0 0,0 Övrga avdrag 5,0-0,5 0,0 9,8 0,0 0,0 Partell användnng 4,2-3,2-0,2 2,7 0,0 0,0 Operatv rsk 5,5 4,8 Total 100,0-0,9 100,0-1,2 Operatv rsk ger naturlgtvs ett postvt bdrag eftersom det tdgare nte har funnts ett explct kaptalkrav för denna rsk. Bdraget är något större för Grupp 1 bankerna nom G10-länderna än för de svenska bankerna. Görs motsvarande jämförelser stället med Grupp1-banker nom CEBS (tabell 3) förändras blden endast margnellt. Det relatva nslaget av hus- 8
12 R A P P o r t : Fastghetskredter tll hushållssektorn bdrar mest tll reduktonen mnmkaptalkravet, -6,3% för såväl G10 banker som de svenska bankerna. De övrga hushållsportföljerna vsar också negatva bdrag. Margnellt något större för de svenska bankerna än för G10 bankerna genomsntt. I allmänhet bdrar företagsexponerngarna ganska ltet tll förändrngen mnmkaptalkravet schablonmetoden. En vss betydelse har säkert att extern ratng nte är så vanlg vssa länder. Företagsexponerngar får därmed en rskvkt på 100% såväl det nya som det gamla regelverket. 11 Tabell 3. Jämförelse mellan schablonmetod och nuvarande regelverk procent CEBS Grupp 1 Sverge Grupp 1 Portfölj Storlek Förändr. Bdrag Storlek Förändr. Bdrag Storkund; varav 24,1 7,6 1,9 32,0 3,3 1,1 - Företag 17,7-1,9-0,3 28,9 3,1 0,9 - Bank 6,0 29,0 1,8 3,0 5,5 0,2 - Stat 0,4 97,6 0,4 0,0-9,2 0,0 Små/medelstora 8,3-5,1-0,4 14,9 3,8 0,6 förtag Specalutlånng 5,4-6,4-0,4 0,0 0,0 0,0 Hushåll: varav 32,9-27,4-9,0 26,3-29,3-7,7 - Fastghetskredter 27,7-28,2-7,8 19,8-31,6-6,3 - Kval rullande exp 0,7-22,9-0,2 0,8-10,4-0,1 - Övr hushållsexp 4,4-23,6-1,0 5,7-24,1-1,4 SME (hushåll) 2,7-22,2-0,9 2,5-18,5-0,5 Akter 1,2 18,3 0,2 0,3 0,0 0,0 Köpta kundfordr. 0,1-19,3-0,1 0,0 0,0 0,0 Övrga tllgångar 3,0 0,0 0,0 1,0 0,0 0,0 Värdepapperserng 2,6 12,9 0,4 0,0 0,0 0,0 Motpartsrsk 1,6 34,4 0,9 1,7 28,9 0,5 Specfk rsk 1,3 6,5 0,1 2,4 5,6 0,1 Marknadsrsk 2,1 0,9 0,0 1,4 0,0 0,0 Relaterade företag 5,7 19,9 2,0 5,0 0,0 0,0 Övrga avdrag 5,0-0,5 0,0 9,8 0,0 0,0 Partell användnng 4,2-3,2-0,2 2,7 0,0 0,0 Operatv rsk 5,5 4,8 Total 100,0-0,9 100,0-1,2 Operatv rsk ger naturlgtvs ett postvt bdrag eftersom det tdgare nte har funnts ett explct kaptalkrav för denna rsk. Bdraget är något större för Grupp 1 bankerna nom G10-länderna än för de svenska bankerna. Görs motsvarande jämförelser stället med Grupp1-banker nom CEBS (tabell 3) förändras blden endast margnellt. Det relatva nslaget av hus- 8
13 R a p p o r t : 6 Tabell 4. Jämförelse mellan sannolkt utnyttjad IRK-metod och nuvarande regelverk procent 12 G10 Grupp 1 Sverge Grupp 1 Portfölj Storlek Förändr. Bdrag Storlek Förändr. Bdrag Storkund; varav: 32,1-10,3-3,3 32,0-22,9-7,3 - Företag 27,8-18,0-5,0 28,9-27,5-8,0 - Bank 3,8 10,1 0,4 3,0 6,2 0,2 - Stat* 0,5 237,9 1,3 0,0 2476,9 0,4 Små/medelstora 6,9-19,0-1,3 14,9-16,0-2,4 förtag Specalutlånng 3,4-11,6-0,4 0,0 0,0 0,0 Hushåll; varav: 17,6-46,3-8,1 26,3-75,9-20,0 - Fastghetskredter 11,8-64,4-7,6 19,8-80,4-15,9 - Kval rullande exp 1,5 23,0 0,3 0,8-56,7-0,5 - Övr hushållsexp 4,3-20,4-0,9 5,7-62,9-3,6 SME (hushåll) 2,9-48,7-1,4 2,5-39,4-1,0 Akter 3,1 85,0 2,6 0,3 104,0 0,0 Köpta kundfordr. 0,1 17,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrga tllgångar 3,6 0,0 0,0 1,0 0,0 0,0 Värdepapperserng 2,8-0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 Motpartsrsk 1,9 14,8 0,4 1,7-15,8-0,2 Specfk rsk 1,4 4,1 0,1 2,4 5,6 0,1 Marknadsrsk 2,5-0,7 0,0 1,4 0,0 0,0 Relaterade företag 6,8 8,1 0,6 5,0 0,0 0,0 Övrga avdrag 12,1-0,1 0,0 9,8 0,0 0,0 Partell användnng 2,7 9,7 0,3 2,7 0,0 0,0 Operatv rsk 6,1 4,8 Total 100,0-4,5 100,0-25,8 * De stora procentuella förändrngarna mnmkaptalkravet för statsexponerngar beror på att en betydande del av dessa exponerngar har en rskvkt på 0% de nuvarande kaptaltäcknngsreglerna. Varje annan rskvkt de nya metoderna ger en extrem procentuell öknng kaptalkravet för de banker som enbart har sådana exponerngar, även om förändrngen absoluta tal är lten. I tabell 5 jämförs Grupp 1-banker nom CEBS med de svenska Grupp 1- bankerna. Jämförelsen vsar skllnaden mellan grundläggande IRK-metod och nuvarande regelverk procent. Samma allmänna mönster som ovan kvarstår vd denna jämförelse. De svenska bankerna har större andel hushållsexponerngar och uppvsar också större förändrngar mnmkaptalkravet för såväl företags- som hushållsexponerngarna än Grupp 1-banker nom CEBS. Förändrngar mnmkaptalkravet är sn tur en funkton av bankernas egna skattnngar av olka rskfaktorer som rsk för fallssemang (PD), förlust vd fallssemang (LGD) etc. Här fnns stora skllnader mellan bankerna beroende på hur långt man vd undersöknngstllfället hade kommt mplementerngen av det nya regelverket, tllgång tll hstorsk data osv. 10
14 R A P P o r t : 6 Tabell 5. Jämförelse mellan sannolkt utnyttjad IRK-metod och nuvarande regelverk procent. CEBS Grupp 1 Sverge Grupp 1 Portfölj Storlek Förändr. Bdrag Storlek Förändr. Bdrag Storkund; varav 28,2-11,5-3,2 32,0-22,9-7,3 - Företag 23,3-17,1-4,0 28,9-27,5-8,0 - Bank 4,3-4,5-0,2 3,0 6,2 0,2 - Stat* 0,5 178,4 0,9 0,0 2476,9 0,4 Små/medelstora 7,2-18,1-1,3 14,9-16,0-2,4 förtag Specalutlånng 4,2-16,9-0,7 0,0 0,0 0,0 Hushåll; varav 20,1-44,1-8,9 26,3-75,9-20,0 - Fastghetskredter 13,8-64,5-8,9 19,8-80,4-15,9 - Kval rullande exp 1,6 48,8 0,8 0,8-56,7-0,5 - Övr hushållsexp 4,8-15,8-0,8 5,7-62,9-3,6 SME (hushåll) 4,1-49,5-2,0 2,5-39,4-1,0 Akter 1,3 81,9 1,1 0,3 104,0 0,0 Köpta kundfordr. 0,1-39,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrga tllgångar 2,8 0,0 0,0 1,0 0,0 0,0 Värdepapperserng 2,0 8,6 0,2 0,0 0,0 0,0 Motpartsrsk 2,3 9,1 0,2 1,7-15,8-0,2 Specfk rsk 1,5 5,1 0,1 2,4 5,6 0,1 Marknadsrsk 2,9-2,1-0,1 1,4 0,0 0,0 Relaterade företag 6,9 12,7 0,9 5,0 0,0 0,0 Övrga avdrag 13,2 0,0 0,0 9,8 0,0 0,0 Partell användnng 3,1 12,2 0,4 2,7 0,0 0,0 Operatv rsk 5,8 4,8 Total 100,0-7,5 100,0-25,8 * De stora procentuella förändrngarna mnmkaptalkravet för statsexponerngar beror på att en betydande del av dessa exponerngar har en rskvkt på 0% de nuvarande kaptaltäcknngsreglerna. Varje annan rskvkt de nya metoderna ger en extrem procentuell öknng kaptalkravet för de banker som enbart har sådana exponerngar, även om förändrngen absoluta tal är lten. 13 Kvaltet på lämnade uppgfter QIS 5-studen utgör en omfattande nsamlng av uppgfter om bankernas exponerngar olka tllgångsklasser strukturerade efter kraven det nya regelverket. Dock har exakt data nte alltd funnts att tllgå. För vssa exponerngar har de deltagande bankerna nte kunnat lämna uppgfter över huvud taget enlgt Basel II-reglerna beroende på att mplementerngen av det nya regelverket ännu nte kommt så långt banken. Endast ett fåtal G10 banker förefaller exempelvs att ha lyckats med att tllämpa de nya metoderna för att estmera motpartsrsk och endast to banker var stånd att 11
15 R a p p o r t : 6 beräkna estmat för dubbelt fallssemang (double default), dvs. sannolkheter för att både låntagare och garantutställare fallerar. 14 I andra fall har bankerna efter bästa förmåga försökt skatta efterfrågad nformaton på bass av de uppgfter som funnts att tllgå vd undersöknngstllfället. Tllämpnng av begreppet förlust vd fallssemang under ogynnsamma förhållanden ( economc down-turn LGD ) och frågor som täcks Baselkommtténs förslag rörande handelslagrets behandlng är sådana områden som uppenbarlgen är under utvecklng och där data behöver förbättras. I de fall där bankerna haft behov av att skatta data förefaller det som om man vss utsträcknng valt att göra försktga antaganden. Exempel på ett sådant fall rör konverterngsfaktorer för outnyttjade kredtfaclteter, där bankerna förefaller att systematskt välja höga värden. Svårgheter att fördela företagsexponerngar korrekt beroende på svårgheter att dentfera storleksfaktorn (kundföretagets årlga försäljnngsvolym) är ett annat exempel där banker uppgett att de har underlått att göra gynnsamma justerngar beräknngsformeln för mnmkaptalkravet. 12
16 Fnansnspektonens rapporter fnns på :5 Avgft efter prestaton en gransknng av avgfter 37 fondbolag 2006:4 Marknadstllsyn :3 Handel med förfallna fordrngar och nkasso 2006:2 Företagens tllämpnng av nternatonella redovsnngsregler 2006:1 Fondbolagens nformatonsgvnng Konsumenten och rådgvnngen 2005:12 Interna affärer lvbolagen en uppföljande gransknng 2005:11 Från konto tll konto VII 2005:10 Fnanssektorns stabltet :9 Hanterng av klagomål fnanssektorn 2005:8 Företagens nterna kaptalutvärderng 2000:7 Stärkt skydd för trafkskadade 2005:6 Den fnansella elmarknaden 2005:5 Lvbolagens avgfter 2005:4 Blancokredter tll konsumenter 2005:3 Fnanssektorns krsberedskap 2005:2 Lvbolagens provsoner tll försäkrngsmäklare 2005:1 Indexoblgatoner en gransknng av nformatonen tll kunderna Fnansnspektonen Box 6750, Stockholm Tel Fax
FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff
FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 2010 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15-10 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng
Läs merFÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff
FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng
Läs merAtt identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss?
Att dentfera systemvktga banker Sverge vad kan kvanttatva ndkatorer vsa oss? Elas Bengtsson, Ulf Holmberg och Krstan Jönsson* Författarna är verksamma vd Rksbankens avdelnng för fnansell stabltet. Elas
Läs merUtbildningsdepartementet Stockholm 1 (6) Dnr 2013:5253
Skolnspektonen Utbldnngsdepartementet 2013-11-06 103 33 Stockholm 1 (6) Yttrande över betänkandet Kommunal vuxenutbldnng på grundläggande nvå - en översyn för ökad ndvdanpassnng och effektvtet (SOU 2013:20)
Läs merStresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring
PROMEMORIA Datum 007-1-18 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35
Läs merFond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning.
Uppsala Unverstet Företagsekonomska nsttutonen Magsteruppsats HT 2009 Fond--fonder med global placerngsnrktnng Ett konkurrenskraftgt alternatv tll globalfonder? En jämförelse med fokus på rsk och avkastnng.
Läs merBeräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer
Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.
Läs merStresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring
PROMEMORIA Datum 01-06-5 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspektonen@f.se www.f.se
Läs merExperimentella metoder 2014, Räkneövning 5
Expermentella metoder 04, Räkneövnng 5 Problem : Två stokastska varabler, x och y, är defnerade som x = u + z y = v + z, där u, v och z är tre oberoende stokastska varabler med varanserna σ u, σ v och
Läs merKVALITETSDEKLARATION
2019-06-17 1 (8) KVALITETSDEKLARATION Statstk om kommunal famlerådgvnng 2018 Ämnesområde Socaltänst Statstkområde Famlerådgvnng Produktkod SO0206 Referenstd År 2018 2019-06-17 2 (8) Statstkens kvaltet...
Läs merDokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI)
STATISTISKA CENTRALBYRÅN Dokumentaton (6) ES/PR-S 0-- artn Kullendorff arcus rdén Dokumentaton krng beräknngsmetoder använda för prsndex för elförsörjnng (SPIN 35.) nom hemmamarknadsprsndex (HPI) Indextalen
Läs merAlmedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation
Almedalsveckan 11 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 11 Stark som Ppp? 2-3 Ungas ngångslöner Välfärdsföretagen 8-9 Löner och nflaton Närmare skattegenomsnttet 1 5 Studemotverade eller
Läs merRenhållningsordning för Finspångs kommun
Renhållnngsordnng för Fnspångs kommun Avfallsplan 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktge 2014-03-26 ( 69) A V F A L L S P L A N 2 0 1 4-2 0 1 8 Renhållnngsordnng för Fnspångs kommun Fnspångs kommun 612
Läs merGenerellt ägardirektiv
Generellt ägardrektv Kommunala bolag Fastställt av kommunfullmäktge 2014-11-06, 223 Dnr 2014.0450.107 2 Generellt ägardrektv för Fnspångs kommuns drekt eller ndrekt helägda bolag Detta ägardrektv ska antas
Läs merUtbildningsavkastning i Sverige
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Markus Barth Handledare: Bertl Holmlund Vårtermnen 2006 Utbldnngsavkastnng Sverge Sammandrag I denna uppsats kommer två olka
Läs mer2013-04-16. Motion om bättre villkor för vissa grupper beträffande uthyrning av FaBo s lägenheter. Dnr KS 2012-400
Utdrag ur protokoll fört vd sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott Falkenberg FALKENBERG 2013-04-16 130 Moton om bättre vllkor för vssa grupper beträffande uthyrnng av FaBo s lägenheter. Dnr KS
Läs mer2014 års brukarundersökning inom socialtjänstens vuxenavdelning i Halmstads kommun
Halmstads kommun Socalförvaltnngen Vuxenavdelnngen 2014 års brukarundersöknng nom socaltjänstens vuxenavdelnng Halmstads kommun Sammanställnng av enkätresultat För rapport svarar Danel Johansson, Utvärderngsrngen
Läs merSkoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande
Skoldemokratplan Prncper och gude tll elevnflytande I Skoldemokratplan Antagen av kommunfullmäktge 2012-02-29, 49 Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@fnspang.se
Läs merArbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det?
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Uppsats fortsättnngskurs C Författare: Johan Bjerkesjö och Martn Nlsson Handledare: Patrk Hesselus Termn och år: HT 2005 Arbetslvsnrktad rehablterng för
Läs merNy renhållningsordning för Finspångs kommun, yttrande till Finspångs kommun
1 (1) Mljö och samhällsbyggnadsförvaltnngen ToS, Mare Hägglund 2013-05-16 Dnr KS 2013-318 Dnr Sbn 2013-185 Kommunstyrelsen Ny renhållnngsordnng för Fnspångs kommun, yttrande tll Fnspångs kommun Förslag
Läs merLönebildningen i Sverige 1966-2009
Rapport tll Fnanspoltska rådet 2008/6 Lönebldnngen Sverge 1966-2009 Andreas Westermark Uppsala unverstet De åskter som uttrycks denna rapport är författarens egna och speglar nte nödvändgtvs Fnanspoltska
Läs merA2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg
A2009:004 Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO och raps Chrster Anderstg och Marcus Sundberg Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO
Läs merBEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE
SSI:1';74-O15 BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE John-Chrster Lndll Pack, 104 01 STOCKHOIJ! ;4 aprl 1974 BEREDSOP TJÖT ATOMOLYCKOR I SVERIGE Manuskrpt grundat på ett föredrag vd kärnkraftmötot Köpenhamn,
Läs merGymnasial yrkesutbildning 2015
Statstska centralbyrån STATISTIKENS FRAMTAGNING UF0548 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 1(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete 2016-03-11 Mattas Frtz Gymnasal yrkesutbldnng 2015 UF0548
Läs merHandlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan
Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton
Läs merFördelning av kvarlåtenskap vid arvsskifte
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala unverstet Magsteruppsats Författare: Lars Björn Handledare: Henry Ohlsson HT 2008 Fördelnng av kvarlåtenskap vd arvsskfte En analys av ntergeneratonella fnansella
Läs merrm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Talavdskolan 15 aug 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-02-21 13:32: V kunde nte läsa om era mål 4 och 5 någonstans. 2013-08-15 11:21: Tack för era kompletterngar.
Läs merVALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn
ISRN-nr: VALUE AT RISK En komparatv stude av beräknngsmetoder VALUE AT RISK A comparatve study of calculaton methods Fredrk Andersson, Petter Fnn & Wlhelm Johansson Handledare: Göran Hägg Magsteruppsats
Läs merRiktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS
Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Beslutad av kommunfullmäktge 2013-03-27, 74 Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Fnspångs kommun
Läs merKOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 1.6.2018 C(2018) 3302 fnal KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 1.6.2018 om ändrng av delegerad förordnng (EU) 2015/35 vad gäller beräknngen av lagstadgade
Läs merKallelse / Underrättelse
Kallelse / Underrättelse Utskrftsdatum 2015-12-08 1 Organ Socalnämnden Ledamöter Per-Arne Frsk (S) Prjo Jonsson (S) Alf Söderlund (S) Elsabeth Svahn (S) (S) Eduardo Vllanueva Pnto (V) Al El-Najjar (M)
Läs merIntroduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1
UPPSALA UNIVERSITET Natonalekonomska Insttutonen Examensarbete D-uppsats, Ht-2005 Introduktonsersättnng eller socalbdraghar ersättnngsregm betydelse för ntegratonen av flyktngar? 1 Författare: Henrk Nlsson
Läs merTrafikljus utvidgat med stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom livförsäkring
PROMEMORIA Datum 007-03-01 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspetonen Författare Bengt von Bahr, Göran Ronge P.O. Box 6750 SE-113 85 Stocholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspetonen@f.se
Läs merOm ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts?
I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn
Läs merTrafikljus stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom livförsäkring
PROMEMORIA Datum 007-07-0 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspetonen Författare Bengt von Bahr, Göran Ronge P.O. Box 6750 SE-113 85 Stocholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspetonen@f.se
Läs merEn studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning
En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng
Läs merFöretagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm
Workng paper/pm 2012:02 Företagsrådgvnng form av Konsultcheckar En effektutvärderng av konsultcheckar nom ramen för regonalt bdrag för företgsutvecklng Tllväxtanalys har uppdrag att utvärdera effekterna
Läs merRevisionsrapport. Finspångs kommun. Granskning av årsredovisning Matti Leskelä Stefan Knutsson
Revsonsrapport Gransknng av årsredovsnng 2011 Fnspångs kommun Matt Leskelä Stefan Knutsson 26 mars 2012 Gransknng av årsredovsnng 2011 Innehållsförtecknng 1 Sammanfattnng 1 2 Gransknngsnrktnng 2 2.1 Bakgrund
Läs merViltskadestatistik 2014 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda
Vltskadestatstk 214 Skador av fredat vlt på tamdjur, hundar och gröda RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU 215-1 Vltskadestatstk 214 Skador av fredat vlt på tamdjur, hundar och gröda Rapport från Vltskadecenter,
Läs merHur bör en arbetsvärderingsmodell
Hur bör en arbetsvärderngsmodell specfceras? en analys baserad på mångdmensonell beslutsteor Stg Blomskog Johan Brng RAPPORT 2009:19 Insttutet för arbetsmarknadspoltsk utvärderng (IFAU) är ett forsknngsnsttut
Läs merKvalitetssäkring med individen i centrum
Kvaltetssäkrng med ndvden centrum TENA har tllsammans med äldreboenden Sverge utvecklat en enkel process genom vlken varje enskld ndvd får en ndvduell kontnensplan baserad på hans eller hennes unka möjlgheter
Läs merHjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag
RAPPORT 9 2011 Hjortdjurens nverkan på tllväxt av produktonsträd och rekryterng av betesbegärlga trädslag - problembeskrvnng, orsaker och förslag tll åtgärder Jonas Bergqust, Chrster Kalén, Hasse Berglund
Läs merFörberedelse INSTALLATION INFORMATION
Förberedelse 1 Materalet tll Pergo lamnatgolv levereras med llustrerade anvsnngar. I texten nedan ger v förklarngar tll llustratonerna, som kan delas upp tre områden: Förberedelser, Läggnng och Rengörng.
Läs merN A T U R V Å R D S V E R K E T
5 Kselalger B e d ö m n n g s g r u vattendrag n d e r f ö r s j ö a r o c h v a t t e n d r a g Parameter Vsar sta hand effekter Hur ofta behöver man mäta? N på året ska man mäta? IPS organsk Nngspåver
Läs merNyhetsbrev 2015:3 från Sveriges Fiskevattenägareförbund
Nyhetsbrev 2015:3 från Sverges Fskevägarebund 2015-09-29 Förbundsdrektör reflekterar Mljöorgansatoner mljömyndgheter gör mycket vktga nödvändga nsatser nom områd. M bland blr det rktgt fel da beror nästan
Läs merÅrsredovisning. Styrelsen för HSB Brf Smedby i Upplands Väsby. Org.nr: 714800-2475
Årsredovsnng Styrelsen för HSB Brf Smedby Upplands Väsby Org.nr: 714800-2475 får härmed avge årsredovsnng för förenngens verksamhet under räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 HSB:s Brf Smedby Upplands
Läs merMätfelsbehandling. Lars Engström
Mätfelsbehandlng Lars Engström I alla fyskalska försök har de värden man erhåller mer eller mndre hög noggrannhet. Ibland är osäkerheten en mätnng fullständgt försumbar förhållande tll den precson man
Läs merSammanfattning av kvalitetsrapporter - kommunala skolorna
1 (5) Barn- och utbldnngskontoret BARN- OCH UTBILDNINGSSEKTORN Sammanfattnng av kvaltetsrapporter - kommunala skolorna Bakgrund Huvudmannen har stt Kvaltet- och utvecklngsprogram prorterat tre målområden
Läs merför alla i Landskrona
, den 3 september LANDSKRDlHLA 2015 STAD K015/[\flUf STYRELSEN 201509 0 7 Ank. Darenr. ldossenr. Moton: Utrymme för alla Regerngen beslutade antalet maj 2008 nleda ett urbant bostadråden männskor de mest
Läs merKlarar hedgefonder att skapa positiv avkastning oavsett börsutveckling? En empirisk studie av ett urval svenska hedgefonder
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala unverstet Examensarbete C Författare: Sara Engvall och Matylda Hussn Handledare: Martn Holmén Hösttermnen 2006 Klarar hedgefonder att skapa postv avkastnng oavsett
Läs merFramtidens Bank & Försäkring
Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Bank & Försäkrng trender nom t, betalnng och säkerhet Bankerna stabla och väl förberedda för nya kaptalregler Flodvåg av nya reglerngar utmanar försäkrngsbranschen
Läs merÄr du lönsam lilla småhus?
Är du lönsam llla? Användarflexbltet och lönsamhet för fjärrvärme och, en tvärsnttsanalys Stefan Hellmer är docent ndustrell ekonom vd Högskolan Krstanstad. Hans forsknngsntresse omfattar främst studer
Läs merDödlighetsundersökningar på KPA:s
Matematsk statstk Stockholms unverstet Dödlghetsundersöknngar på KPA:s bestånd av förmånsbestämda pensoner Sven-Erk Larsson Eamensarbete 6: Postal address: Matematsk statstk Dept. of Mathematcs Stockholms
Läs merSnabbguide. Kaba elolegic programmeringsenhet 1364
Snabbgude Kaba elolegc programmerngsenhet 1364 Innehåll Informaton Förpacknngsnnehåll 3 Textförklarng 3 Ansvar 3 Skydd av systemdata 3 Frmware 3 Programmera Starta och Stänga av 4 Mnneskort 4 Exportera
Läs merGrön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-03 09:47: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.
Läs merCentrala Gränsvärdessatsen:
Föreläsnng V såg föreläsnng ett, att om v känner den förväntade asymptotska fördelnngen en gven stuaton så kan v med utgångspunkt från våra mätdata med hjälp av mnsta kvadrat-metoden fnna vlka parametrar
Läs merJag vill tacka alla på företaget som har delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter vilket har hjälpt mig enormt mycket.
Förord Detta examensarbete har utförts på uppdrag av nsttutonen för Industrell produkton på Lunds Teknska Högskola, och genomförts på företaget. Jag vll tacka alla på företaget som har delat med sg av
Läs merIndustrins förbrukning av inköpta varor INFI
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 (37) Industrns förbruknng av nköpta varor INFI 2003 NV006 Innehåll 0 Allmänna uppgfter... 2 0. Ämnesområde... 2 0.2 Statstkområde... 2 0.3 SOS-klassfcerng... 2 0.4 Statstkansvarg...
Läs merFramtidens Bank & Försäkring
DennA tematd nng är en från nextm e D A Thomas Östros, vd för Svenska Bankförenngen Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng Framtdens Bank & Försäkrng trender nom t, affärsutvecklng och säkerhet Förankrad
Läs merHållbar skolutveckling Skolplan för Eskilstuna kommun 2008-2011. Förslag till barn- och utbildningsnämnden/torshälla stads nämnd
Hållbar skolutvecklng Skolplan Esklstuna kommun 2008 2011 Förslag tll utbldnngsnämnd/torshälla stads nämnd 1 2 INLEDNING Skolplan av kommuns styrdokumt. Att kommunerna ha skolplan fastställs skollag. Skolplan
Läs merGranskning av delårsrapport 2013
Revsonsrapport Matt Leskelä Stna Björnram September 2013 Gransknng av delårsrapport 2013 Fnspångs kommun Gransknng av delårsrapport 2013 Innehållsförtecknng 1 Sammanfattande bedömnng 1 2 Inlednng 3 2.1
Läs merKURS-PM för. Namn på kurs (YTLW37) 40 Yhp. Version 1.1 Uppdaterad
KURS-PM för Namn på kurs (YTLW37) 40 Yhp Verson 1.1 Uppdaterad -02-18 Kursens syfte: Syftet med den avslutande LIA-peroden är att den studerande ska få fördjupad erfarenhet från ett mjukvaruprojekt som
Läs merPrimär- och sekundärdata. Undersökningsmetodik. Olika slag av undersökningar. Beskrivande forts. Beskrivande forts. 2012-11-08
Prmär- och sekundärdata Undersöknngsmetodk Prmärdataundersöknng: användnng av data som samlas n för första gången Sekundärdata: användnng av redan nsamlad data Termeh Shafe ht01 F1-F KD kap 1-3 Olka slag
Läs merBeryll Tävlingsförslag av Johan Johansson & Joakim Carlsson Modernisering av mineralutställningen vid SBN - ett steg mot bättre lärandemiljö
Sda 1 eryll Joakm Carlsson eryll Tävlngsförslag av Johan Johansson & Joakm Carlsson Modernserng av mneralutställnngen vd SN - ett steg mot bättre lärandemljö Luleå teknska unverstet Sda 2 eryll Joakm Carlsson
Läs merCancerforskningen har betytt livet
A N N O N S D E N N A P U B L I K AT I O N Ä R E N A N N O N S F R Å N R A D I U M H E M M E T S F O R S K N I N G S F O N D E R A N N O N S Hjälp oss bota cancer tllsammans kan v rädda fler Värktablett
Läs merPrissättningen av bostadsrätter: Vilka faktorer påverkar priserna, vad är riktpriset för en lägenhet?
Handelshögskolan Stockholm Insttutonen för Redovsnng och Rättsvetenskap Examensuppsats nom Redovsnng och fnansell styrnng Hösten 2006 Prssättnngen av bostadsrätter: Vlka faktorer påverkar prserna, vad
Läs merGrön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-09 16:00: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör
Läs merSVÅRT UTAN SNARARE OMÖJLIGT - PA DET STADIUM., SOM PROJEKTET F N BEFINNER SIG.
' ~ REDERNÄRNGENS SYN PA SCANDNAVAN LNK CGDTEBORGS HAltNDAG 26/9-85) ATT 6E REDERNÄRNGENS SYN PA SCANDNAVAN LNK ÄR NTE BARA. SVÅRT UTAN SNARARE OMÖJLGT - PA DET STADUM., SOM PROJEKTET F N BEFNNER SG. DE
Läs mer~ca ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
~ca ~ Samordnngs förbundet 2014-06-16 sul (5) Td och plats Beslutande Ledamöter 2014-06-16 Kl. 09.00-12.00 AME - Parken J onne Norln, ordf. kommun Roland Hagström, FK Övrga närvarande Ersättare Övrga Bertl
Läs merFastigheten upplåts för vandrarhems- och däred saranängande verksamet.
rh \.)1' Y' '/ ()(j,'- -r '.' P- -c., (l/ V) '--~-.~. (0 / v.' ç.(úo 9- d t. 1')/ Kommunstyrelsens handlng nr 54/2007 Mellan Svenska Turstförenngen STF AB, org.nr 556415-4259, Box 25, 101 20 Stockholm,
Läs merSteg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon
k r b u R pers s e J n o g ö s gla ss man m o l b j a M 4 l 201 a r e t a m tude teg tre s g n n v En ö Steg 1 Arbeta med frågor tll flmen Jespers glasögon Börja med att se flmen Jespers glasögon på majblomman.se.
Läs merGrön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-07-04 13:38: Vlka jättebra flmer barnen har spelat n fantastskt bra och underhållande som samtdgt
Läs merFörberedelse INSTALLATION INFORMATION
Förberedelse 1 Materalet tll Pergo trägolv levereras med llustrerade anvsnngar. I texten nedan ger v förklarngar tll llustratonerna, som kan delas upp tre områden: Förberedelser, Läggnng och Rengörng.
Läs merGrön Flagg-rapport Förskolan Linden 6 sep 2015
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Lnden 6 sep 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-09-06 10:11: Vlket engagemang n verkar haft för detta tema. N har en så fn blå tråd ert Grön
Läs merINLEDNING. inom sitt område utarbeta och uppdatera en sådan plan för utvecklandet av vattentjänsterna som täcker dess område.
1 INLEDNING Upprättandet av en utvecklngsplan för vattentjänsten grundar sg på lagen om vattentjänster som trädde kraft 1.3.2001. Syftet med denna lag är att trygga vattentjänster som, tll skälga kostnader,
Läs merEtt bidrag till frågan om gånggriftstidens havsnivå vid Östergötland Nerman, Birger Fornvännen 22, 247-250
Ett bdrag tll frågan om gånggrftstdens havsnvå vd Östergötland Nerman, Brger Fornvännen 22, 247-250 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1927_247 Ingår : samla.raa.se Smärre meddelanden. Ett bdrag
Läs merEnkelt är effektivt!
Halvårsrapport 2014 1 Enkelt är effektvt! V tror på enkelhet fondförvaltnng. Istället för att krångla tll saker onödan fokuserar v på att köpa bra bolag v gllar. Det behöver nte vara svårare än så. Spltan
Läs merGrön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-09 16:38: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.det
Läs merSkolbelysning. Ecophon, fotograf: Hans Georg Esch
Skolbelysnng Ecophon, fotograf: Hans Georg Esch Skolan är Sverges vanlgaste arbetsplats. En arbetsplats för barn, ungdomar och vuxna. Skolmljön ska skapa förutsättnngar för kreatvtet och stmulera nlärnng.
Läs merDOM. Meddelad Malmö. Trelleborgs tingsrätts dom 1995-10-19, DT 556, se bilaga A. Gustaf Them, 160628-4519 Barsebäcksgatan 64, 216 20 MALMÖ
. Nummer DT 1224 l (9) 000AD01.SAM Överklagat avgörande Trelleborgs tngsrätts dom 1995-10-19, DT 556, se blaga A Klagande Gustaf Them, 160628-4519 Barsebäcksgatan 64, 216 20 MALMÖ Ombud Bolagsjursten Lef
Läs merRiktlinjer för biståndshandläggning
Rktlnjer för bståndshandläggnng Enlgt Socaltjänstlagen Fnspångs kommun 2012-11-19 KS 2012.04.45.730 Rktlnjer för bståndshandläggnng Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post:
Läs merFramtidens Bank & Försäkring
DennA tematd nng är en från nextm e D A Foto: Fredrk Persson/Scanpx Jag är övertygad om att mobltelefonen kommer att vara ett av våra vktgaste verktyg för bankärenden och betalnngar nom några år Chrstan
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författnngssamlng Förordnng om ändrng trafkförordnngen (1998:1276); SFS 2007:235 Utkom från trycket den 23 maj 2007 utfärdad den 10 maj 2007. Regerngen föreskrver fråga om trafkförordnngen (1998:1276)
Läs merGrön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 09:54: N verkar ha ett mycket engagerat mljöråd som är påputtare (fnt ord). N har bra och spännande
Läs merrm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Vindelälvsskolan 27 maj 2014
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vndelälvsskolan 27 maj 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-05-27 15:19: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.
Läs merScandinavian Organics AB (publ) 16 30 oktober 2014
l l t n a Inbjud r e t k a v a g n n teck Scandnavan Organcs AB (publ) 16 30 oktober 2014 Informatonen denna folder ( Foldern ) är endast en förenklad beskrvnng av den rktade nyemssonen (såsom defnerat
Läs merGrön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-02 13:53: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat
Läs merKompenserande löneskillnader för pendlingstid
VTI särtryck 361 2004 Kompenserande löneskllnader för pendlngstd En emprsk undersöknng med Svenska data Konferensbdrag från Transportforum 8 9 januar 2003 Lnköpng Gunnar Isacsson VTI särtryck 361 2004
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Sammanträdesdatum 19.2.2013
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nr 1/2013 1/1 Sammanträdestd Tsdagen den 19 februar 2013 kl. 13.00-14.40 Sammanträdesplats Kommungården Beslutande: Ersättare: Broända, Helena Wstbacka, Inger Enfors, Vdar Furu, Danel,
Läs merBeräkning av Sannolikheter för Utfall i Fotbollsmatcher
Natonalekonomska Insttutonen Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Phlp Jonsson Handledare: Johan Lyhagen VT 2006 Beräknng av Sannolkheter för Utfall Fotbollsmatcher Oddsen på dn sda Sammanfattnng
Läs merGranskning av grundskolans effektivitet, kvalitet och kostnader
Gransknng av grundskolans effektvtet, kvaltet och kostnader Fnspångs kommun Revsonsrapport 2010-12-10 Fredrk Alm, Certferad kommunal revsor Innehållsförtecknng REVISIONSRAPPORT...1 2010-12-10...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2
Läs merPRODUCENTSAMMANSLUTNINGENS/PRODUCENTENS KONTAKTINFORMATION Producentsammanslutningen eller företagets namn * FO-nummer *
1 Producentsammanslutnng Producent UPPFÖLJNINGSUPPGIFER OM EL- OCH ELEKRONIKAVFALL PRODUCENSAMMANSLUNINGENS/PRODUCENENS KONAKINFORMAION Producentsammanslutnngen eller företagets namn * FO-nummer * Darenummer
Läs merGrön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-25 11:44: Inskckad av msstag. 2014-04-17 09:52: Bra jobbat, Förskolan Fjäderkobben!
Läs merKallelse / Underrättelse
Kallelse / Underrättelse Utskrftsdatum 2016-01-19 1 Organ Socalnämnden Ledamöter Per-Arne Frsk (S) Prjo Jonsson (S) Alf Söderlund (S) Elsabeth Svahn (S) (S) Eduardo Vllanueva Pnto (V) Al El-Najjar (M)
Läs merProblem i sammanfattande mått i ASI
Allmän SS-rapport 2001:10 Problem sammanfattande mått ASI Av Ingegerd Jansson ISSN 10-258 Förord Statens nsttutonsstyrelse, SS, svarar för planerng, lednng och drft av nsttutoner för tvångsvård av mssbrukare
Läs mer2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00
(4) B Ingenjörsmetodk för IT och ME, HT 004 Omtentamen Måndagen den :e aug, 00, kl. 9:00-4:00 Namn: Personnummer: Skrv tydlgt! Skrv namn och personnummer på alla nlämnade papper! Ma ett tal per papper.
Läs merRedovisning av demonstrationsodling Optimal kvävegödsling till blandvallar Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad
Redovsnng av demonstratonsodlng Optmal kvävegödslng tll blandvallar Jan Jansson Hushållnngssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att vsa på effekten av tllfört N tll blandvallar med avseende på klöverandel,
Läs merHUR KAN ARBETET MED BEHOVSUTREDNINGAR KOPPLA TILL STATENS ARBETE. SKL 1 juni 2018 Tomas Waara Jenny Jonsson
HUR KAN ARBETET MED BEHOVSUTREDNINGAR KOPPLA TILL STATENS ARBETE SKL 1 jun 2018 Tomas Waara Jenny Jonsson Naturvårdsverket Swedsh Envronmental Protecton Agency 2018-06-04 18 Modell för behovsutrednng och
Läs merGrön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-15 13:51: Det är fnt att få läsa om hur n har arbetat aktvt med nflytande och delaktghet
Läs merIndustrins förbrukning av inköpta varor (INFI) 2008
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(97) Industrns förbruknng av nköpta varor (INFI) 2008 NV0106 Innehåll SCBDOK 3.1 0 Admnstratva uppgfter 0.1 Ämnesområde 0.2 Statstkområde 0.3 SOS-klassfcerng 0.4 Statstkansvarg
Läs mer