DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Sverige har unikt bred och långsiktig energipolitik

Transkript

1 DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Energ för en hållbar utvecklng och konkurrenskraft Hållbar energ går hand hand med lvskvaltet och tllväxt Sverge har unkt bred och långsktg energpoltk Med oförutsägbart prs på koldoxd vågar ngen nvestera Omställnngen tll ett långsktgt hållbart energsystem är en vktg samhällsfråga som hänger tätt hop med lvskvaltet och tllväxt. Utan energ stannar Sverge, säger Erk Brandsma, gd Energmyndgheten, som basar över en årlg forsknngsbudget på en mljard. Regerngens energpoltk baseras på att 5 svenska företag och konsumenter måste kunna lta på att det fnns en trygg energförsörjnng. Det förutsätter att energföretagen får långsktga spelregler och stabla vllkor. Intervju med energmnster Anna-Karn Hatt. 4 6 Mycket förnybar kraft är bra, men den fnns bara när väderleken tllåter. Det balanseras med fungerande baskraft som nte kan nyttas tll fullo eftersom förnybart går först n systemet, säger Kjell Jansson, vd Svensk Energ. Vad får baskraften kosta? Stål sparar energ Investerngar kraftnäten Oppostonen Smarta elnät Energbolagens forsknngsprojekt Energutblck 2014 Ingår som blaga Dagens ndustr januar 2014.

2 Morgondagens smartare elnät Pöyry erbjuder alla tänkbara tjänster nom elnät på transmssons- och dstrbutonsnvå, med helhetslösnngar från den första systemstuden fram tll färdg anläggnng. V är bara Sverge ett team på 90 experter som daglgen arbetar med bland annat kraftlednngar, kablar, statoner, HVDC och FACTS. Skulle v behöva förstärknng, tar v n våra kollegor globalt. Vll du veta mer om smartare elnät och vll ha en konsult som kan dra nytta av lokal och global kompetens som ngen annan Sverge, ska du besöka vår svenska hemsda redan dag.

3 D E nna te m AtD nng är E n A nnons F rån nextmed A Framtdens Energ Januar Om detta kan du läsa Framtdens Energ Framtdens energ en av Sverges största utmanngar Svensk energpoltk ska bygga på samma tre grundpelare som energsamarbetet EU: ekologsk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjnngstrygghet. Omställnngen tll ett hållbart energsystem ska vdare vara långsktgt och kantas av stabla vllkor för de som producerar och konsumerar energ. Enlgt energmnster Anna-Karn Hatt har Sverge genom allansens energöverenskommelse, en nternatonellt sett unkt bred och långsktg energpoltk. Men är den tllräcklgt tydlg för att skapa tllväxt? Helén Axelsson, avdelnngschef, energ och mljö, vd den svenska stålndustrns branschorgansaton Jernkontoret, är en av många ndustrrepresentanter som efterlyser helhetsperspektvet energdebatten. V efterlyser en poltk med helheten för ögonen och en energ- och klmatpoltk som nte rskerar att drva bort ndustrn från Sverge. För sammantaget rskerar pålagorna bl för tunga att bära, framhåller Axelsson. V efterlyser en poltk med helheten för ögonen Mot bakgrund av att ndustrer, som nte är anslutna tll utsläppsrättssystemet, från 2015 måste betala en avsevärt större procent av koldoxdskatten, motsvarande en prshöjnng på procent på fossla bränslen, framstår en konverterng tll bobränslen allt mer ntressant. Detta syns också Energmyndghetens forsknngsprojekt där utvecklngen av bogasprodukton, solceller samt skogens roll för den framtda energförsörjnngen stått forsknngsfokus under Framtdens energfrågor är många och rör allt från koldoxdprser tll förnyelsebar energ, baskraft, smarta nät, energeffektvserng, optmerng, vllkor, forsknng, tllväxt och arbetstllfällen. Välkommen att dyka ner de frågor som högsta grad berör framtdens energ. Trevlg läsnng! Redaktonen 4 Bokraftvärme och vndkraft (S)-fokus 4 Hållbar energ går hand hand med lvskvaltet och tllväxt Intervju med Erk Brandsma, gd Energmyndgheten. 5 Regerngen: Unkt bred och långsktg energpoltk 6 Vad får baskraft kosta? Intervju med Kjell Jansson, vd Svensk Energ. 7 FoU-chefer satsar på förnybart och samarbeten 8 Fjärrvärme har aldrg vart mer rätt än nu 9 Rekordstora nvesterngar elnät Intervju med Mkael Odenberg, gd Svenska kraftnät. 10 Alla tjänar på att elnäten blr allt smartare 10 Helhetsperspektv ger bättre energ- och klmatbeslut Energkrävande ndustrer genererar energsparande produkter. 11 Smarta elnät är energns nternet Intervju med Mara Khorsand, Samordnngsrådet för smarta elnät. 12 Energeffektvserng flerfamljsbostäder på goda grunder 13 Hållbar energ fokus för Energmyndghetens forsknng 13 Vndkraft stabl nvesterng rskerna har sänkts 14 Industrns energeffektvserng konkurrensfråga 14 EU förordar vattenkraftsutbyggnad Sverge bromsar 15 Energutblck Standarder: en framtdsfråga för bättre mljö 16 Kraftfull energeffektvserng med bättre ventlaton 17 Kommunkatonssystemet Rakel gör Sverge tryggare 18 Säker lösnng för världens kärnavfall 19 Geoenerg potental för ndustr och större komplex 19 Unk testvlla formar energsnåla hus Presenterade företag och organsatoner 20 Smart Grd Networks 21 Semens AB 22 Eltel Networks 23 Kamstrup AB 24 Fortum 25 KTH 26 Lnköpngs unverstet 27 SWPTC 28 Camfl Svenska AB 28 Swegon 29 Dalka AB 30 Adon 31 Rambøll 32 MSB Myndgheten 33 Enoro Sverge 33 Seabased Industry AB 34 Varberg Energ 34 There Corporaton 35 Geotec 35 IQ Samhällsbyggnad Framtdens Energ för en hållbar utvecklng och konkurrenskraft är producerad av NextMeda. Skrbenter Sandra Ahlqvst, Anette Bodnger, Håkan Edvardsson, Crstna Lefland, Clas Lewerentz, Jess Ulrk Verge, Chrstna B. Wnroth Fotografer Johan Marklund, Bea Tgerhelm Grafsk form Stellan Stål försäljnng NextMeda, Meda X Norr Omslagsblder Läsplatta: E.ON, Vndkraftverk: Statkraft, Kraftlednngar: Thomas Wklund / Svenska Kraftnät, Anna-Karn Hatt: Krstan Pohl Tryck V-TAB Ingår som blaga Dagens ndustr januar 2014 Frågor om nnehållet besvaras av NextMeda Tel: , E-post: nfo@nextmeda.se För mer nformaton om tema- och kundtdnngar dagspress kontakta: Nklas Engman Telefon , Mobl E-post: nklas.engman@nextmeda.se Elnätsautomaton som halverar avbrotten? Vntern 2011/2012 nträffade 1,9 mljoner elavbrott Sverge och avbrott varade längre än 24 tmmar. Men det fnns kostnadseffektva lösnngar. Upptäck hur v har hjälpt våra kunder att halvera avbrotten på Javsst.

4 4 D E nna te m AtD nng är E n A nnons F rån nextmed A Framtdens Energ Januar 2014 Bokraftvärme och vndkraft s-fokus År 2050 kommer det svenska elproduktonssystemet att baseras på vattenkraft, kärnkraft, bomassa och tll vss del naturgas alla fall om Svensk Energs vson för det klmatneutrala samhället På väg mot ett koldoxdneutralt samhälle år 2050 med el tankarna slår n. Men hur ser poltken på framtdens energfrågor? Framtdens Energ frågade Jenne Nlsson, socaldemokraternas gruppledare Närngsutskottet. Oppostonen Vad måste göras för att nå ett långsktgt tryggt och konkurrenskraftgt energsystem utan negatv påverkan på männskor, klmat och mljö? V socaldemokrater har som mål att Sverge ska ha lägst arbetslöshet EU vd Det nnebär praktken en halverng av dagens nvåer, men Sverge har unka förutsättnngar att klara en säker och stabl elförsörjnng v är övertygade om att det går. V behöver fler jobb Sverge, och fler som jobbar. I det avseendet spelar energpoltken en avgörande roll för att de nya jobben ska växa fram. V vll trygga tllgången tll el och annan energ med en energprodukton som har låg nverkan på hälsa, mljö och klmat och att göra det på nternatonellt konkurrenskraftga vllkor. Genom en kraftg utbyggnad av framför allt bokraftvärme och vndkraft vll v höja målet tll mnst 30 TWh ny förnybar el tll 2020 och mnst 55 TWh tll Framtda nvesterngar nätkapactet är en förutsättnng för att klara detta mål. V vll också se ett nytt energeffektvserngsprogram för ndustrn. Hur ska framtdens elförsörjnng säkras och stablseras? Sverge har unka förutsättnngar att klara en säker och stabl elförsörjnng genom vår goda tllgång tll vatten, vnd, skog och jord. Den förnybara energn har mycket stor potental att byggas ut under lång td framöver. Men för att säkra framtdens elförsörjnng behövs en blocköverskrdande överenskommelse Jenne Nlsson, socaldemokraternas gruppledare Närngsutskottet. som säkrar konkurrenskraften och hållbarheten för energn Sverge. Kan en bred poltsk uppgörelse krng energförsörjnngen bl aktuell? V socaldemokrater menar att Sverge behöver en bred överenskommelse som tryggar energtllgången och ger ett elöverskott. Stabla spelregler som sträcker sg längre än tll nästa val är därför nödvändgt om företagen ska våga nvestera nya nnovatoner, produkter och teknk. Tyvärr har allansregerngen valt att genomföra en poltk som vlar på en skör rksdagsmajortet och skapat osäkerhet för nvesterngar energsektorn. I regerngsställnng kommer v att bjuda n tll nya blocköverskrdande samtal syfte att skapa en långsktgt hållbar energöverenskommelse. Vad kommer kärnkraften att spela för roll för energförsörjnngen takt med att förnybara alternatv byggs ut? Kärnkraften ska successvt fasas ut, med hänsyn tll sysselsättnng och välfärd och den takt kärnkraftselen kan ersättas med el från förnybara källor samt energeffektvserng. Sverge är dock ett av världens mest kärnkraftberoende länder. Kärnkraften kommer att utgöra en vktg del av vår elprodukton för lång td framöver. Den ska användas på ett säkert och effektvt sätt. Hållbar energ går hand hand med lvskvaltet och tllväxt Omställnngen tll ett långsktgt hållbart energsystem är en vktg samhällsfråga som hänger tätt hop med lvskvaltet och tllväxt. Utan energ stannar Sverge, säger Erk Brandsma, generaldrektör för Energmyndgheten, som basar över en årlg forsknngsbudget på en dryg mljard. Hållbar energ Text Anette Bodnger Energmyndgheten verkar nom olka samhällssektorer för att skapa vllkoren för en effektv och hållbar energanvändnng samt en kostnadseffektv svensk energförsörjnng. V har ett bra paket med möjlgheter med en forsknngsbudget som lgger på en dryg mljard kronor. Det ger oss möjlghet att drva både affärsutvecklng och nnovaton nom energteknk och samtdgt skapa förståelse för hur komplext det här området är. Det är ett spännande uppdrag och mycket mer varerat än jag trodde från början, konstaterar Erk Brandsma, som nu är nne på stt andra år som generaldrektör. Energforsknngen har tll syfte att bygga upp den kunskap och kompetens som behövs för att nya teknker och tjänster ska göra det möjlgt att ställa om tll ett långsktgt hållbart energsystem landet. För oss är det otrolgt vktgt att säkerställa att de medel som står tll buds satsas på rätt saker. V måste ha en slags framtdsblck om hur det hållbara energsystemet kan komma att se ut. Det är förstås en stor utmanng. Det har hänt enormt mycket på det här området under de senaste åren Bra utgångsläge Brandsma framhåller att Sverge har ett bra utgångsläge jämfört med många andra länder. V har redan dag ett relatvt CO 2 - fattgt energsystem form av vår kärnkraft och vattenkraft elsystemet. Sedan sker det stora saker även andra delar av världen där v har mycket att lära, nte mnst av det som händer nom området på lokal nvå och på företag andra länder. Han påpekar att arbetet med och resan mot ett långsktgt hållbart energsystem nte bara är en ntern fråga för Energmyndgheten. Det här är ngen myndghet där medarbetarna enbart stter på sna kammare och klurar på lösnngar. En stor del av vårt uppdrag handlar om att samarbeta med kollegor från andra myndgheter och från akadem och närngslv för att tydlggöra vlka roller man ska ha och vlka möjlgheter som fnns. Det har hänt enormt mycket på det här området under de senaste åren. Hållbar energ är utan tvekan en framtdsbransch. Det är bara det att v nte vet exakt hur det hela kommer att se ut. Det gör oneklgen det här arbetet lte extra spännande. Erk Brandsma, generaldrektör för Energmyndgheten. Foto: Energmyndgheten

5 D E nna te m AtD nng är E n A nnons F rån nextmed A Framtdens Energ Januar Anna-Karn Hatt: Sverge har en unkt bred och långsktg energpoltk Regerngens energpoltk baseras på att svenska företag och konsumenter måste kunna lta på att det fnns en trygg energförsörjnng. Det förutsätter att energföretagen får långsktga spelregler och stabla vllkor för sn verksamhet. Framtdens Energ lyfte ett par frågor på temat med energmnster Anna-Karn Hatt. Regerngen Text Chrstna B. Wnroth Vad måste göras för att nå ett långsktgt tryggt och konkurrenskraftgt energsystem utan negatv påverkan på männskor, klmat och mljö? Sverge behöver fortsätta ställa om tll ett ännu mer hållbart energsystem, och v har mycket goda förutsättnngar för att göra det. V har stabla spelregler, v har bra vllkor för både energkonsumenter och energproducenter och därför rekord nvesteras det just nu energsektorn Sverge. V ska fortsätta stärka vår försörjnngstrygghet genom att ntegrera oss med den nordska och europeska elmarknaden, och genom att bygga ut det tredje förnybara benet vår elprodukton. Dessutom ska v ge fler kunder verktyg så att de kan vara aktva på energmarknaden, ta kontroll över sna energkostnader och göra det mer lönsamt att producera sn egen småskalga förnybara el. Och slutlgen behöver v ställa om tll en fossloberoende fordonsflotta och mnska klmatutsläppen från våra transporter. Hur ska framtdens elförsörjnng säkras och stablseras? Sverge har grunden en trygg elförsörjnng, vlket nnebär att v nu också har hstorskt låga och väldgt konkurrenskraftga elprser. Tack vare de stabla vllkoren Allansens långsktga och breda energöverenskommelse vågar energbranschen nu nvestera. Bara förra året nvesterades det 35 mljarder kronor energbranschen Sverge, och nästa år räknar branschen med att energnvesterngarna kommer öka tll rekordnvån 40 mljarder kronor. En hel del av det är nvesterngar förnybar elprodukton, som gör vår elförsörjnng bredare och tryggare, men v rekordnvesterar nu också att bygga ut och modernsera det svenska stamnätet för el. Kan en bred poltsk uppgörelse krng energförsörjnngen bl aktuell? Sverge har en nternatonellt sett unkt bred och långsktg energpoltk, genom Allansens energöverenskommelse. Den täcker alla energslag, pekar ut tydlga mål och ger med sna styrmedel en väldgt tydlg rktnng. Och den V behöver ställa om tll en fossloberoende fordonsflotta leder nu tll tydlga resultat och ökade nvesterngar ny energprodukton. När Allansen slöt energöverenskommelsen 2009 erbjöd v Socaldemokraterna att sluta upp bakom den, för att ge den ännu större poltsk bredd. Men Socaldemokraterna valde att ställa sg vd sdan av. Vad Socaldemokraterna dag tycker om olka delar av energpoltken tycks höljt dunkel och verkar varera, från dag tll dag och beroende på vem som uttalar sg. Det Stefan Löfven behöver göra är att berätta för väljarna vad Socaldemokraterna tycker sak om förnybart, energeffektvserng men också om kärnkraften. Vad kommer kärnkraften att spela för roll för energförsörjnngen takt med att förnybara alternatv byggs ut? En av Allansens prorterngar energöverenskommelsen är att mnska Sverges beroende av storskalga energkällor, Foto: Krstan Pohl som kärnkraft och vattenkraft, genom att bygga ut ett starkt förnybart ben elproduktonen. Det sker just nu. Huruvda energbranschen kommer vlja nvestera ny kärnkraft Sverge är upp tll dem att besluta om, men Allansen har tydlgt angvt vllkoren för eventuell ny kärnkraft Sverge: kärnkraften ska stå på egna ben, regerngen kommer nte att ge några drekta eller ndrekta subventoner tll ny kärnkraft och det kommer nte att bl vare sg fler reaktorer eller kärnkraft på några andra orter än de som har kärnkraft dag. Utfrån de tydlga vllkor v angvt för samtlga energslag är det nu upp tll de som nvesterar energprodukton Sverge att bestämma vlka energslag de vll nvestera.

6 6 D E nna te m AtD nng är E n A nnons F rån nextmed A Framtdens Energ Januar 2014 Vad får baskraft kosta? I dag fnns mycket förnybar kraft systemet, det är bra, men den är nte styrbar utan fnns bara där när väderleken tllåter. Det ställer krav på en fungerande baskraft som dock är svår att planera för då anläggnngarna nte kan utnyttas tll fullo eftersom förnybart går först n systemet, säger Kjell Jansson, vd Svensk Energ. Baskraft Text Chrstna B. Wnroth När kraftbolagen räknar på baskraft, som Europa första hand handlar om kol och naturgas, men som Sverge utgörs av kärnkraft, kalkyleras för en årlg körtd på tmmar. Om ett kraftverk bara är gång tmmar, blr det en dyr kraftprodukton. För dagens kraftproducenter är detta ett vanlgt scenaro eftersom förnybart alltd går n först systemet. Det många funderar på, både Sverge och på kontnenten, är hur man ska få ekonomn att gå hop. Samtdgt hänger klmatfrågan över oss. Eftersom kolprset är lågt, samtdgt som utsläppshandelsprset är lågt, avvecklas dag mycket gaskraft för att stället satsa på kolkraft. Med en oförutsägbar prsbana på koldoxd vågar ngen nvestera för framtda behov. För att ändra detta krävs mer stadga systemet och då behövs ett mål för 2030 gällande koldoxdutsläppen. Scenarot Jansson ser framför sg, är att gas på skt kommer att bl bllgare än kol. Och för att över huvud taget skapa lönsamhet att producera baskraft, dskuterar Europa framväxten av en kapactetsmarknad, det vll säga att kraftverk bottenfnanseras för att fnnas tllgänglga och kunna leverera el då vnd- och solkraft nte genererar el. Detta kommer att leda tll att v betalar för kraftverk som perodvs nte används. England har nfört detta system, Tyskland och Danmark lutar åt samma håll. Färdrktnng efterlyses Ett annat alternatvt system är att tllåta prserna att vara väldgt volatla. Med en oförutsägbar prsbana på koldoxd vågar ngen nvestera för framtda behov Låt säga att Europa-prset lgger krng 60 öre per kwh. När förnybara källor nte levererar kommer prset kanske att landa på to kronor per kwh, eftersom de kraftverk som normalt är standby-läge måste debtera ett högt prs för att kompensera för td vla. Med ett system som tllåter starkt svängande prser blr utvecklngen av smarta nät allt vktgare. Om det går att htta smarta lösnngar som tllåter en flexbel elanvändnng, där el nte måste användas då prserna är som högst på grund av problem med tllförseln, t.ex. genom att styra maskner att köra vd andra tder, behöver en marknad med volatla prser nte bl något större problem. Det vktga är att peka ut en färdrktnng och trygga en stabl och trygg energförsörjnng, vlket nte mnst svensk ndustr står och faller med, fastslår Kjell Jansson. Kjell Jansson, vd Svensk Energ. Nu söker v med ljus och lågenerglampa efter dg som absolut nte vll lämna något avtryck samhället. Välkommen tll en av världens mest nnovatva arbetsplatser. SP Energteknk strävar efter att bygga ett energsmart och mljömedvetet Sverge. V söker ständgt kompetens som kan medverka tll en bättre framtd. Läs mer, ansök och bl en del av lösnngen på sp.se! SP Sverges Teknska Forsknngsnsttut är en nternatonellt ledande nsttutskoncern för forsknng och nnovaton. V skapar värde samverkan, vlket har avgörande betydelse för närngslvets konkurrenskraft och hållbara utvecklng.

7 D E nna te m AtD nng är E n A nnons F rån nextmed A Framtdens Energ Januar FoU-chefer satsar på förnybart och samarbeten Det sker många förändrngar energlandskapet. Mer förnybart kommer n systemet, kunderna blr mer medvetna och förväntas på skt aktvt medverka på energns spelfält. För att möta utvecklngen pågår en rad forsknngsprojekt bland landets energbolag. Forsknngsprojekt Text Chrstna B. Wnroth Ett vktgt område fnns gränssnttet mellan produkton och konsumton där forsknngen krng smarta nät och kundnära nformatonstjänster fnns högt upp på energföretagens forsknngsagendor. Ett av alla forsknngsprojekt är Vattenfalls projekt Smart Grds Gotland där energbolaget samarbete med bland annat Svenska Kraftnät och ABB utforskar kundernas potental att vara mer aktva konsumenter. På Gotland arbetar v med att uppgradera ett befntlgt elnät för att kunna få n mer förnybar energ från vndkraft. V arbetar med att uppgradera ett befntlgt elnät för att kunna få n mer förnybar energ Parallellt utforskar v hur v bäst kan ge kunderna de teknska förutsättnngarna att styra sn energanvändnng tll exempel tll tder då det blåser mycket, produktonen är hög och prserna låga, alternatvt att begränsa stt uttag då vndkraften genererar mndre kraft, säger Karl Bergman, FoU-chef Vattenfall. kund. Teknskt sett fnns mycket av de smarta näten på plats; det som återstår är framväxten av affärsmodeller och reglerngar som stödjer en hög grad av flexbltet systemet, och nte mnst ett nätknutet nformatonsflöde som kan presentera beslutsdata ut tll Kunden delaktg Inom Eon har all utvecklngsrelaterad verksamhet samlats nom affärssegmentet Busness Innovaton, omfattandes forsknng och utvecklng. Ansvarg för verksamheten är Johan Mörnstam, Drector Busness Innovaton. Jämsdes med energomställnngen sker en förflyttnng från storskalg produkton, som tradtonellt dstrbuerats ut och levererats tll kunden, mot fler små produktonsenheter där kunden kommer att kunna vara sn egen elproducent. Det nnebär att gränserna mellan delarna värdekedjan kommer att förändras, konstaterar Mörnstam. Tradtonellt har Eon byggt och drvt allt på egen hand. Framåt poängterar Mörnstam dock vkten av samarbeten över branschgränser för att gfta hop olka kompetenser där nya tjänster ska utvecklas genom partnerskap. Karl Bergman, FoUchef Vattenfall. Johan Mörnstam, Drector Busness Innovaton, Eon. Ett exempel på detta är bostadsområdet Hållbarheten Västra hamnen Malmö, där Eon byggt åtta lägenheter som laddats med all möjlg teknk för att kunna vsualsera energförbruknngen. I en lägenhet fnns crka 150 mätpunkter som kan åskådlggöras och styras från en läsplatta. Bostaden har också försetts med solceller och småskalg vndkraft som producerar egen el. Det som är spännande är att v tllsammans med andra arbetat fram lösnngar och rekryterat hyresgäster från en demografsk sprdnng Göran Hult, FoUchef Fortum. På skt hoppas v på att kunna vdareförädla pyrolysoljan så att den även kan användas som fordonsbränsle. med ntresse för projektet. Dessa personer är med ett treårsprojekt där olka delar kommer att utvärderas och med målsättnngen att leverera nya tjänster och lösnngar tll våra kunder. För att ytterlgare knyta hop utvecklngsverksamhet med olka aktörer, har Eon gått n nkubatorn Mnc Malmö, Syftet är att fokusera på så kallad öppen nnovaton och använda deras kontaktnät för att öka utvecklngsfarten. I samma anda har v gått med moblklustret Moble Heghts för att se vad mobl teknk kan tllföra energsektorn. Klmatfrågan Hos Fortum leder FoU-chef Göran Hult utvecklngsarbetet. Om v blckar långt framåt ser v att utvecklngen går mot en solekonom där soldrvna processer förser samhället med energ. Tll detta framtdsscenaro hör också förnybara källor som vnd-, vatten-, vågkraft och bokraftvärme. Men just nu har v ett akut problem form av klmatfrågan. För att närtd lösa den uppgften är kärnkraft fortfarande ntressant, dessutom är utvecklngen av CCS-teknk (Carbon Capture Storage) med koldoxdnfångnng extremt vktgt. Genom att ntegrera olka produktonsprocesser ett kraftverk fnländska Joensuu, har Fortum vdare avlossat startskottet för en ny era energsektorn: Genom att v kombnerar en bobränsleeldad kraftvärmeanläggnng med en pyrolysreaktor för att parallellt med värme- och elproduktonen tllverka boolja från skogsbränsle, utnyttjas energn maxmalt och booljan ersätter sn tur fosslt bränsle en annan anläggnng. På skt hoppas v på att kunna vdareförädla pyrolysoljan så att den även kan användas som fordonsbränsle. Övergången tll boolja har också en tydlg, postv mljöpåverkan eftersom energ producerad med boolja är förnybar och nte bdrar tll växthuseffekten. Detta är centralt för Fortum eftersom hållbar utvecklng är fundamentet vår strateg, fastslår Göran Hult.

8 8 D E nna te m AtD nng är E n A nnons F rån nextmed A Framtdens Energ Januar 2014 Fjärrvärme har aldrg vart mer rätt För femto år sedan var den allmänna uppfattnngen att alla naturtllgångar var oändlga. I dag är man mer medveten om att det fnns begränsat med resurser på jorden. Ur ett hållbarhetsperspektv har fjärrvärme aldrg vart mer rätt än nu, säger Ulrka Jardfelt, vd för Svensk Fjärrvärme. Fjärrvärme Text Anette Bodnger Fjärrvärme har funnts mer än 60 år. Från början var drvkraften nte främst mljöskäl utan att förse samhället med ett effektvt energsystem. Det fjärrvärme kan göra, är att el, värme och kyla kan framställas ur resurser som annars skulle gå tll spllo. I skenet av de utmanngar v står nför dag har fjärrvärme aldrg legat mer rätt tden, säger Ulrka Jardfelt. Den gångna utvecklngen har vart postv. I Sverge är fjärrvärmenäten stort sett färdgbyggda. 93 % av alla flerbostadshus, 82 % av alla lokaler samt 12 % av alla småhus får värme, kraft och kyla från fjärrvärme. Den stora öknngen av fjärrvärme kommer v att få se övrga Europa. I Sverge handlar det mer om nästa fas utvecklngen. Redan dag består fjärrvärmen tll 75 procent av återvunnen energ. Den resan tror v kommer att fortsätta. Vår vson är att år 2030 ha fjärrvärme som enbart består av återvunnen energ. Prsdalog För att öka kundnflytandet på fjärrvärmemarknaden har Närngsdepartementet lått Energmarknadsnspektonen ta fram ett förslag tll oblgatorsk prövnng av prsförändrngar på fjärrvärme och Regerngen har avserat en fjärrvärmeproposton mars. Ulrka Jardfelt och andra företrädare för branschen tycker dock nte att en statlg prsreglerng av fjärrvärme är någon bra dé. En statlg prsreglerng stärker nte kundernas ställnng och bdrar nte självklart tll ett ökat förtroende för fjärrvärmen. Det bästa för marknadens parter är om man lyckas ta ett gemensamt ansvar för att pröva prsförändrngar av fjärrvärme på frvllg väg genom en dalog. Och dalog är precs vad Svensk Fjärrvärme försöker åstadkomma med hjälp av Prsdalogen, ett branschsamarbete för prövnng av prsändrng på fjärrvärme. Modellen har tagts fram av Rksbyggen, SABO Sverges Allmännyttga Bostadsföretag och Svensk Fjärrvärme. Syftet är att stärka kundens ställnng, att åstadkomma en rmlg, förutsägbar och stabl prsändrng på fjärrvärme samt att bdra tll ett ökat förtroende för fjärrvärmeleverantörernas prssättnng. V har redan hushåll vars fjärrvärmeavtal har omfattats av Prsdalogen. Nästa år räknar v med att 1,3 mljoner hushåll har ett fjärrvärmeprs som föregåtts av en kvaltetssäkrad dalog, säger Ulrka Jardfelt. Svensk Fjärrvärme Svensk Fjärrvärme är branschorgansatonen för Sverges fjärrvärmeföretag, som producerar och dstrbuerar fjärrvärme, kraftvärme och fjärrkyla. Tll organsatonen är också ett 60-tal andra företag knutna, bland annat leverantörer och konsulter som är verksamma fjärrvärmebranschen. I dag består organsatonen av crka 140 företag. De står för 98 procent av den levererade fjärrvärmen Sverge. Branschen omsätter crka 33 mljarder per år (en procent av BNP) och nvesterar crka sju mljarder. Den svenska fjärrvärmebranschen sysselsätter omkrng personer och har crka ml lednngar. Vår vson är att år 2030 ha fjärrvärme som enbart består av återvunnen energ Ulrka Jardfelt, vd för Svensk Fjärrvärme. Ägare av kraftlednngsstolpe: Svenska Kraftnät ENERGI I ETT STÖRRE SAMMANHANG Swecos energkonsulter utvecklar och effektvserar befntlga anläggnngar, drftstöd och energmarknader. Oavsett om det handlar om att transportera mer förnyelsebar energ eller att balansera tllgång och efterfrågan av energ, skapar v bättre förutsättnngar för marknadens aktörer med nnovatva déer. Över 100 års erfarenhet har lärt oss vad som krävs för att lyckas djup kunskap om dn verksamhet och en nära dalog. Vad kan v göra för dg? Läs mer om våra konsulttjänster på

9 D E nna te m AtD nng är E n A nnons F rån nextmed A Framtdens Energ Januar Rekordstora nvesterngar elnät Aldrg tdgare har det pågått så många stora nvesterngar de svenska kraftnäten som nu. Ett stamnät behov av förnyelse, nya energkällor och en elmarknad som blr alltmer nternatonell är några av orsakerna. Svenska kraftnät möter nu utmanngarna med flera satsnngar. Elnät Text Crstna Lefland Den största satsnngen dag är SydVästlänken, för ökad överförngskapactet och drftsäkerhet det svenska stamnätet södra Sverge. Denna ska vara klar om crka ett år och nnebär en kraftfull förstärknng av stamnätet för el. Behovet av detta blev uppenbart 2003 då hela Sydsverge och delar av Danmark drabbades av ett omfattande strömavbrott. Ett annat stort projekt är NordBalt, som är en sjökabel mellan Småland och Ltauen. Den baltska elmarknaden kopplas allt större utsträcknng hop med den nordska och på skt får v se en gemensam elmarknad hela regonen. Redan dag har v tagt Mkael Odenberg, gd för Svenska kraftnät. Foto: Peter Knutson steget att låta de baltska motsvargheterna tll Svenska kraftnät bl delägare den nordska elbörsen. Det fnns stora fördelar med en ntegrerng av elnäten den nordsk-baltska regonen. Med en gemensam elmarknad kan man utnyttja de samlade produktonsresurserna på ett mer effektvt sätt och det blr lättare att hantera varatoner elproduktonen, berättar Mkael Odenberg, generaldrektör för Svenska kraftnät. Klmatmål Parallellt med dessa två stora satsnngar pågår ett hundratal andra projekt. Under kärnkraftsutbyggnaden på och 80-talen skedde en omfattande utbyggnad av nätkapacteten, men nu börjar delar av stamnäten bl åldersstgna och är behov av upprustnng. Den kraftga tllväxten exempelvs Stockholmsregonen ställer också krav En vktg drvkraft dag är också att uppfylla högt ställda klmatpoltska mål på ökad överförngskapactet och drftsäkerhet. En vktg drvkraft dag är också att uppfylla högt ställda klmatpoltska mål. V har en rad nya energkällor, exempelvs vndkraft. Detta ställer nya krav, både vad gäller ntegrerng av elmarknaden för att skapa optmalt resursutnyttjande och rent handgrplgt när det gäller att ansluta nya kraftverk tll näten, säger Mkael Odenberg. Dagens rekordstora nvesterngsboom elnäten ger Svenska kraftnät en utmanng. Planerna måste genomföras på ett kostnadseffektvt sätt och organsatonen anpassas tll att leda nvesterngar på flera mljarder kronor om året. En svårghet är också utdragna tllståndsprocesser, som ofta tar upp tll to år. En sådan dramatsk förändrng som den v nu upplever medför alltd utmanngar. Men framförallt är det oerhört rolgt och stmulerande att få vara med om en sådan kraftfull utvecklng av elförsörjnngen Sverge och nternatonellt. BRÄNSLEBEREDNING FRÅN BMH TECHNOLOGY The home of Tyrannosaurus BMH Technology Oy Tyrannosaurus-anläggnngen tll Mälarenerg Västerås omfattar tre kompletta TYRANNOSAURUS 9905 processlnjer för berednng av avfall tll högklassgt returbränsle, bränslelager och transport tll pannslo. Mottagnng av avfall, sönderdelnng och utsorterng av oönskat materal Utmatnng från bränslelager Transport tll pannslo samt balnngslnje El- och automatonssystem

10 10 D E nna te m AtD nng är E n A nnons F rån nextmed A Framtdens Energ Januar 2014 Alla tjänar på att elnäten blr allt smartare Elnätsbolag kan redan dag på ett effektvt sätt reducera antalet avbrott och korta ner avbrottstder genom en ökad automaton lokalnäten. Därgenom kan de bl.a. erbjuda bättre kundservce samt mnska sna kostnader för avbrottsersättnng och avbrottshanterng, säger Jakub Gubansk, affärsutvecklare för smarta elnät på ABB. Smarta elnät Text Anette Bodnger Det fnns många kännetecken för och defntoner på ett smart elnät. ABB, som är världsledande på området, sätter lkhetstecken mellan smarta elnät och alla de lösnngar som med hjälp av nformatons- och kommunkatonsteknolog på ett kostnadseffektvt sätt kan öka tllgänglgheten näten, ntegrera ntermttent elprodukton och göra det möjlgt för konsumenter att delta på energmarknaden. Smarta nät är ett kostnadseffektvt sätt att öka tllförltlgheten och tllgänglgheten elnäten Smarta nät är ett kostnadseffektvt sätt att öka tllförltlgheten och tllgänglgheten elnäten. Dessutom kan de bdra tll mer aktva kunder som anpassar sn förbruknng efter tllgången på energ, säger Jakub Gubansk. ABB tllhandahåller all teknk som krävs för att öka ntellgensen elnäten. Exempel på det är mjukvaror som används för drft och optmerng samt en lång lsta på komponenter som är nödvändga för ett smart elnät, därbland energlager. Dessa lagrar energ när det fnns ett överskott på tll exempel lokalproducerad el och stöttar nätet med effekt de fall det behövs. Effektvserar Som exempel nämner han en kund med en stor vndkraftspark som är ansluten tll ett underdmensonerat nät. När det blåser hårt kan nätet nte tllvarata all vnd-el p.g.a. rsker för överhettnng och fel på lednngar och annan utrustnng. Under vssa förhållanden är det alltså nte produktonen som är begränsnngen för vår kund, utan överförngen. Genom att ta hänsyn tll nätets aktuella överförngsgräns, stället för en förutbestämd fast gräns, hjälper v kunden det här fallet att maxmera andelen vndprodukton som matas n på nätet, förklarar Jakub Gubansk. Nätets kapactet varerar nämlgen kraftgt med vädret och ökar när temperaturen är låg och vndhastgheten hög. Jakub Gubansk, affärsutvecklare för smarta elnät på ABB. Genom att ta hänsyn tll väderprognoser och göra beräknngar på nätets aktuella överförngsgräns kan man därmed maxmera vndkraftproduktonen. Det här är bara ett exempel på hur mer nformatons- och kommunkatonsteknolog elnäten kan göra dem mer effektva. I det här fallet är det en betydlgt mer kostnadseffektv lösnng än det tradtonella alternatvet med utbyggnad av elnätet. Helhetsperspektv ger bättre energ- och klmatbeslut Tllverknngen av stål är resurs- och energkrävande men resulterar produkter som är väldgt effektva när de används samhället. Deras bdrag tll ett resurs- och energoptmerat samhälle glöms dock enlgt Helén Axelsson, Jernkontoret, bort energ- och klmatdebatten då helheten får vka för ensklda skygglappsorenterade beslut. Det skadar svensk ndustr. Tllverknngsndustrn Text Chrstna B. Wnroth Svensk stålndustr tllverkar produkter som bdrar tll ett resurseffektvt användande världen över. Förutom att de framställs på ett energ- och resurseffektvt sätt, bdrar de också tll klmatvnster sn slutanvändnng. Helén Axelsson, avdelnngschef, energ och mljö, vd den svenska stålndustrns branschorgansaton Jernkontoret, förklarar: Svensk stålndustr är hårt nschad och kan genom sn spetskompetens bland annat bdra med lättare materal tll exempelvs blndustrn. En lätttare bl leder förlängnngen tll en lägre bränsleförbruknng eller effektvare transporter och därmed lägre CO 2 - utsläpp. Svenskt stål bdrar också tll höjd säkerhet både blar och ndustrprocesser. Ett exempel är produkton av gödnngsmedel där korrosonsbeständgt stål bdrar tll att ödesdgra explosoner kan förhndras. Härtll bdrar svensktllverkade produkters lvslängd tll ett resurseffektvt användande globalt. På lokal nvå stöder ndustrn dessutom ekonomn och skapar arbetstllfällen landsdelar där jobb nte växer på träd, tllägger Axelsson. Svår konkurrensstuaton Och det är just helhetsperspektvet som Helén Axelsson saknar de debatter som leder fram tll en rad poltska beslut energ- och klmatfrågorna, men som ngen V efterlyser en poltk som nte rskerar att drva bort ndustrn från Sverge på regerngsnvå framgångsrkt tagt ett övergrpande ansvar för. V efterlyser en poltk med helheten för ögonen och en energ- och klmatpoltk som nte rskerar att drva bort ndustrn från Sverge. För sammantaget rskerar pålagorna bl för tunga att bära. I den tredje handelsperoden för utsläppsrätter, , nförs en ny modell för tlldelnng av utsläppsrätter, där de bästa anläggnngarna ska tlldelas 100 procent av behovet. Rktlnjerna som tagts fram är dock skarpa och tlldelnngen har skurts Helén Axelsson, avdelnngschef, energ och mljö, Jernkontoret. Foto: Anna Thorell Foto: Stg-Göran Nlsson / Jernkontoret ner ytterlgare, vlket leder tll att nte ens de bästa anläggnngarna nom stålndustrn får stt behov täckt. Indrekt leder detta tll en produktonsbegränsnng om en del av produkterna måste bära den extra kostnaden. En sådan merkostnad för utsläppsrätter har nte våra utomeuropeska konkurrenter. Det kan leda tll högre utsläpp globalt och påverka ndustrns utvecklng Sverge. Svenska poltker måste helt enkelt bestämma sg för om det är värdefullt att ha denna typ av ndustr Sverge och agera därefter.

11 D E nna te m AtD nng är E n A nnons F rån nextmed A Framtdens Energ Januar Smarta elnät är energns nternet Övergången tll smarta elnät sker nte över en natt, det handlar om en lång utvecklngsprocess. I stället för revoluton kan man tala om evoluton, säger Mara Khorsand, ordförande för Samordnngsrådet för smarta elnät. Samordnngsrådet Text Anette Bodnger I Sverge fnns sedan drygt ett år tllbaka Samordnngsrådet för smarta elnät. Rent formellt är det en statlg offentlg utrednng, men med ett ltet annorlunda uppdrag. Rådet har dels en konkret beställnng på en framtdsnrktad plan, dels ett uppdrag att samverka, sprda kunskap och utveckla en dalog krng Syftet är att vårt arbete förlängnngen ska stmulera utvecklngen av smarta elnät smarta elnät. Syftet är att vårt arbete förlängnngen ska stmulera utvecklngen av smarta elnät Sverge så att området kan växa och bl en tllväxtbransch, berättar rådets ordförande Mara Khorsand, tll vardags vd för Sverges teknska forsknngsnsttut. Samordnngsrådet består av 15 ledamöter som representerar olka nyckelkompetenser för utvecklngen av smarta elnät bl.a. nom elmarknad och nformatons- och kommunkatonsteknolog. För att underlätta samverkan med experter och nyckelaktörer nom olka områden, och för att få en stark förankrng den handlngsplan v ska ta fram, har sex referensgrupper knutts tll rådet. Det nnebär att crka 90 personer är nvolverade arbetet och bdrar tll verksamhetens utvecklng. För att stmulera tll dalog och kunskapsutbyte en vdare krets har resultatet av det arbete som httlls gjorts sammanställts en delårsrapport som fnns att ladda ner från rådets webbplats, Handlngsplan Handlngsplanen ska läggas fram vd nästa årsskfte, men redan tll försommaren räknar rådet med att kunna presentera en skss där det framgår vlka områden man anser bör prorteras. Mara Khorsand vd rådets semnarum november Foto: Kjell Olausson Vår vson är att Sverge ska vara ledande nom smarta elnät och att det ska bl en tllväxtbransch för landet. För att kunna nå dt arbetar v nu med att ta fram ett antal tänkbara framtdsscenarer och färdplaner för hur man ska kunna ta sg dt. Mara Khorsand beskrver den förestående utvecklngen som en resa där varje steg, som omfattar bl.a. samverkan, dalog och kunskapsplattform, är vktgt. När det gäller utvecklngen av smarta elnät menar hon att det fnns tydlga paralleller med utvecklngen av nternet. När jag var rktgt ung fanns det nte några tankar på nternet. Under studetden på 70-talet hörde v som var studenter om vsonerna och tyckte det lät spännande. Men det var först när nätet fanns rent konkret som v lärde oss att använda tjänsterna och såg alla möjlgheter det förde med sg. Smarta elnät kan sägas vara energns motsvarghet tll nternet. På frågan om när framtden Sverge kommer att vara ledande på smarta elnät blr svaret att det nte kommer att ske över en natt. Rådets uppgft är att lägga grunden för den resa v står nför. Förhoppnngen är att v ska ta oss hela vägen fram. Men det kommer nte att bl någon revoluton, snarare en evoluton. En grön nvesterng! En nvesterng vndkraft ger dg möjlghet att kombnera mljönytta med ekonomsk avkastnng och goda avskrvnngsmöjlgheter. Låt oss berätta mer om hur vndkraft är en lönsam nvesterng för dtt företag eller dg som prvatperson. Eolus Vnd AB är Sverges första kommersella vndkraftprojektör. Sedan starten 1990 har Eolus medverkat vd etablerngen av över 420 vndkraftverk. Kunder tll våra nyckelfärdga anläggnngar är markägare och närboende, småföretag, ekonomska förenngar och vndkraftskooperatv, energbolag, fastghetsbolag, kommuner och landstng samt nsttutonella nvesterare. Bolaget är lstat på Frst North nfo@eolusvnd.com

12 12 D E nna te m AtD nng är E n A nnons F rån nextmed A Framtdens Energ Januar 2014 Energeffektvserng flerfamljsbostäder på goda grunder 40 procent av Sverges energförbruknng kommer från fastghetssektorn. Och mot bakgrund av att Sverge ska mnska sn energanvändnng med 20 procent fram tll år 2020, och med 50 procent tll år 2050, fnns det all anlednng för fastghetsbolagen att se över sn energförbruknng. En av föregångarna på området är Vasakronan. Energeffektvserng Text Chrstna B. Wnroth Som ett av tre företag, vann Vasakronan närngslvets energprs E-Prze 2013 kategorn fastghet och offentlg sektor. Prset delas ut av Veckans Affärer samarbete med Eon och tlldelas de som på ett nnovatvt och effektvt sätt arbetat för att spara energ, och samtdgt skapat bättre affärer. Lennart Lfvenhjelm, energexpert på Vasakronan, berättar om bolagets arbete: När v nledde vårt energeffektvserngsarbete satte v målsättnngen högt: att lgga 50 procent under branschen energanvändnng. Där är v nästan dag. För att nå dt har v nventerat hela vår fastghetsstock för att se var det bäst lönar sg att prortera och nvestera energbesparande åtgärder. För att ge den teknska personalen ett verktyg att ta fram ett prorterngsunderlag för åtgärder, skapades en modell för att översätta en teknsk åtgärd tll en fnansell och mljömässg nytta. I detta sammanhang kunde satsnngar som stämde överens med energ-, mljö- och affärsmål lyftas fram och motveras. De mest lönsamma nsatserna har vart att drftoptmera befntlg teknk. Där har kostnaden prncp bara bestått ntern utbldnng för att genomföra åtgärder, främst vad gäller ventlaton. Genom att nte elda för kråkorna sparar v dag 100 mljoner kronor per år, mnskade energkostnader. Energdrektvet I samband med energeffektvserng är EU:s energeffektvserngsdrektv ett vktgt ramverk för att nå målet att mnska energanvändnngen med 20 procent tll För att genomföra drektvet Sverge har Närngsdepartementet föreslagt fyra nya lagar, varav en om energmätnng byggnader. Lennart Lfvenhjelm, energexpert Vasakronan. De mest lönsamma nsatserna har vart att drftoptmera befntlg teknk Renhold Lennebo, vd Fastghetsägarna. Foto: Tobas Björkgren De åtgärder som ska vdtas bör lgga varje lands händer Generellt sett ställer sg remssnstanser, som exempelvs SABO och Fastghetsägarna, postva tll drektvet. Lksom andra har de dock reagerat på kravet på ndvduell mätnng av värme och varmvatten på lägenhetsnvå. Det är vktgt att hålla fast vd ramdrektvsprncpen, att de åtgärder som ska vdtas bör lgga varje lands händer. Man bör också överlåta tll fackkompetens att avgöra hur, framhåller Renhold Lennebo, vd Fastghetsägarna. Lennebo får medhåll av Kurt Elasson, vd Sverges Allmännyttga Bostadsföretag (SABO), när det gäller värmen: Om den debteras separat försvnner fastghetsägarens nctament för energeffektvserngar och det är där som de stora besparngarna går att göra, konstaterar Elasson. Boende engageras För att mnska energkostnaderna arbetar Fastghetsägarna med projektet Energutmanngen som fokuserar på att ge fastghetsbolagen utbldnng och tllgång tll experthjälp för att mnska energkostnaderna. Genom sajten Energakademn sporras också tll nsatser. Att energ sedan oktober 2013 fnns på vår prorterade agenda, handlar nte bara om branschens energeffektvserngsarbete, utan också om energkostnadernas utvecklng hos energbolagen. Om energeffektvserngar äts upp av ökade energprser går mycket förlorat, fastslår Lennebo. Av SABO:s medlemsföretag är det 106 företag med drygt lägenheter som arbetar enlgt SABO:s energutmanng där målet är att från 2007 tll 2016 mnska energförbruknngen med 20 procent var 10,2 procent uppnått, främst genom drftoptmerng. Men för att nå målet måste de boende engageras. Därför har SABO dragt gång Allmännyttans Energsparkampanj som stöds av Energmyndgheten, Naturskyddsförenngen och Hyresgästförenngen. Genom att medvetandegöra hur var och en sn vardag kan bdra tll att mnska energkonsumtonen, kan v nå vårt mål. Elasson hoppas också på ett genombrott för de smarta hemmen, där dgtal styr- och reglerteknk sänker energförbruknngen. I dag har 70 procent av våra lägenheter en bred- Kurt Elasson, vd SABO. bandsuppkopplng av god kvaltet och affärsmodeller som möjlggör tjänstekonkurrens. Det gynnar både prspress och utvecklng. Genom att medvetandegöra hur var och en sn vardag kan bdra kan v nå vårt mål

13 D E nna te m AtD nng är E n A nnons F rån nextmed A Framtdens Energ Januar Hållbar energanvändnng fokus Energmyndgheten verkar nom olka samhällssektorer för att skapa vllkoren för en effektv och hållbar energanvändnng och en kostnadseffektv svensk energförsörjnng. Under 2013 har bland annat utvecklngen av bogasprodukton, solceller samt skogens roll för den framtda energförsörjnngen stått forsknngsfokus. Energförsörjnng Utfrån prncpen att svensk energforsknngen ska bygga upp den kunskap och kompetens som behövs för att nya teknker och tjänster ska göra det möjlgt att ställa om tll ett långsktgt hållbart energsystem Sverge, har Energmyndgheten under 2013 bland annat bevljat fortsatt stöd tll forsknng krng gröna bränslen. Potentalen för en ökad bogasprodukton utgörs främst av råvaror som nnebär högre kostnader än de som används dagens produkton. I kombnaton med att det är stor konkurrens om de råvaror som är ekonomskt bärkraftga, det vll säga avloppsslam samt mat-, restaurang- och lvsmedelsavfall, leder det tll att nvesterngar dag är mer rskfyllda än tdgare. Därför är det vktgt att utveckla nya och effektva alternatv, säger Energmyndghetens FoU-chef Brgtta Palmberger. Skogens roll Bränsle från skogen är en vktg del för omställnngen av energsystemet samt för att klara de natonella och nternatonella klmatmålen. Det är vktgt att uttaget sker på ett hållbart sätt och med så lten mljöpåverkan som möjlgt. Idag används ofta grenar och toppar som bränsle för el- och värmeprodukton. Bedömnngen är att drygt en tredjedel av all tllgänglg grot kan användas som energråvara. På samma sätt kan man nuläget ta ut stubbar från crka en tondel av alla avverkade skogsbestånd. För att utröna exakt vad skogen mljömässgt kan leverera, är en fortsatt forsknng på området vktg. Brgtta Palmberger, FoU-chef Energmyndgheten. Foton: Energmyndgheten Solkraft på frammarsch Inom de närmsta åren förväntas vdare en omfattande etablerng av solcellssystem Sverge. Detta hänger bland annat samman med att medelkostnaden för takmonterade solcellssystem för vllor mer än halverades från 2010 tll En annan bdragande orsak är solcellsstödet som nfördes 1 jul För att ytterlgare främja utbyggnad av solceller, satsar myndgheten också drygt sju mljoner kronor samverkansprogrammet SolEl för forsknng om solceller bebyggelse Den forsknng och utvecklng som kommer att bedrvas nom programmet ska bland annat behandla olka aspekter av byggnadsntegraton, utvärderng och verferng av produkter och tjänster, stadsplanerng, solcellsanvändares energbeteende och solcellsanläggnngars samverkan med elnätet, fastslår Palmberger. Byggandet av Projekt Lerkaka Borgholms kommun, som består av fem stycken Vestas V90 2,0 MW som Eolus under förra året etablerade åt det danska vndkraftsbolaget European Wnd Investment A/S (EWII). Foto: Marcus Walkn Vndkraft en stabl nvesterng Under de senaste åren har vndkraftsektorn genomgått en snabb förändrng. Teknken har utvecklats och branschen har mognat, men trots att många utländska nvesterare har fått upp ögonen för området tycks de svenska ha halkat efter. Vndkraft Text Sandra Ahlqvst Från poltskt håll har vndkraften länge erhållt ett starkt stöd, men för större svenska nvesterare har området setts lte som en udda fågel och det har saknats renodlade plattformar för att satsa resurser på energslaget. Intresset från nternatonellt håll har däremot ökat stadgt och såväl pensonsfonder som försäkrngsbolag placerar sna pengar svensk vndkraft. Ännu har de större nhemska aktörerna nte rktgt hoppat på tåget, utan utbyggnaden har mångt httlls drvts av många Rsken har sänkts och därmed också tröskeln för att nvestera mndre aktörer, såsom lantbrukare, småföretag och prvatpersoner. Hans-Chrstan Schulze, vce vd och försäljnngschef för Eolus Vnd, tror att trögheten bland nvesterarna delvs grundar sg en felaktg uppfattnng om vndkraftbranschen som en bransch krs. Förhållandet är faktskt precs tvärtom. De sjunkande elprserna har tvngat tllverkare och projektutvecklare att effektvsera och bl smartare för att sänka kostnaderna, vlket förlängnngen nnebär att vndkraft har blvt ett attraktvt alternatv för långsktga nvesterngar med stabla, säkra kassaflöden. Rsken har sänkts och därmed också tröskeln för att nvestera, vlket är en förändrng som har börjat märkas tydlgt. Förbättra nformatonsarbetet Schulze framhåller att branschen själv är delvs ansvarg för den uppfattnng som råder och pekar dels på behov av regeländrngar och dels på vkten av tydlgare nformatonsarbete. Hans-Chrstan Schulze, vce vd och försäljnngschef för Eolus vnd. Foto: Danel Larsson Som bransch har v nte vart tllräcklgt duktga på att paketera projekten på ett sådant vs som de större aktörerna är vana vd. Utländska kaptalförvaltare är mer trygga med alternatv energ och tllsammans med dem har v fått en mängd värdefulla erfarenheter. Detta har lett tll att v har httat lösnngar som fungerar bra även Sverge, men pensonsfondernas regelverk uppmuntrar ännu nte tll sådana satsnngar större skala så v ser fram emot den utvecklng som kommer att ske här. Förutsättnngar för elexport Vndkraftbranschen är just nu nne en spännande och föränderlg fas. Teknkutvecklngen har gått en rasande fart och Schulze menar att det fnns potental för tofalt mer vndkraft Sverge än det fnns dag. Sverge har goda förutsättnngar för att skapa en elexportndustr v har bra vndresurser, bland de bästa Europa, och därför en låg kostnad för att producera el. Dock krävs det en ambtösare certfkatstruktur som gynnar en sådan utvecklng, avslutar Hans- Chrstan Schulze.

14 14 D E nna te m AtD nng är E n A nnons F rån nextmed A Framtdens Energ Januar 2014 Industrns energeffektvserng konkurrensfråga Skogsndustrn använder årlgen drygt 20 TWh el för sna processer nom massa- och pappersndustrn. För att mnska elförbruknngen har prncp alla Skogndustrernas elntensva medlemsföretag, deltagt Energmyndghetens program för energeffektvserng (PFE). Effektvserngsåtgärder Text Chrstna B. Wnroth Programmet, som löpt under to år, har upplevts postvt branschen, nte mnst därför att staten skapat ett nctament genom att ge deltagande företag en skatteredukton med 0,5 öre/kwh på el som används tllverknngsprocessen. Egentlgen borde det kanske nte behövas ett statlgt nctament för att få tllstånd energeffektvserngar, eftersom de sg leder tll mnskade kostnader. Problemet är att det dagens slmmade organsatoner är svårt att avsätta personal för att kartlägga effektvserngsåtgärder. Resurser måste första hand läggas på produktonen, säger Lna Palm, energdrektör Skogsndustrerna. Under de fem första programåren har deltagande företag tllsammans effektvserat 1,5 TWh. Innevarande perod, som avslutas under 2014, ger förmodlgen ett lkartat resultat. Men eftersom EU beslutat att den använda skattenedsättnngen är ett olaglgt statsstöd, försvnner PFE. Förhoppnngen är att det kommer någontng som kan efterträda PFE och dess nctamentsstruktur och att det nte tvärtom skapas ytterlgare en pålaga, framhåller Lna Palm. Optmerng nyckeln Energeffektvtet nom ndustrn är en vktg konkurrensfaktor som kräver särsklt fokus. Det framhåller Mkael Jansson, koncernchef för Dalka Norden. Det är naturlgt att första hand allokera resurser som kompetens och nvesterngsmedel tll produktonen. Lna Palm, energdrektör Skogsndustrerna. Därför kan det vara en god dé att samarbeta med en specalserad partner när det gäller energ och andra teknska stödtjänster. Ett sådant samarbete baserar sg på en analys av energanvändnngen som sedan omsätts konkreta åtgärder. För uppnå ett optmalt resultat tar samarbetspartnern fullt ansvar för fnanserng och genomförande av åtgärderna, samt löpande drft och optmerng. Arbetet nleds med att studera hur den energ som tllförs används. Vdare dentferas överskottsenerg från processen och ett förslag på hur hela flödet kan optmeras tas fram. I många fall leder optmerng tll att energanvändnngen mnskar rejält. Det fnns exempel där behovet av el- och värmeenerg kan reduceras med 50 procent, och relaterade CO 2 - utsläpp med över 60 procent. En sådan kraftg reducerng av behovet får också konsekvenser för utformnngen av själva försörjnngssystemet. Mkael Jansson, koncernchef för Norden, Dalka. Foto: Skogsndustrerna Från 2015 måste ndustrer som nte är anslutna tll utsläppsrättssystemet betala exempelvs 60 procent av koldoxdskatten. Det motsvarar en prshöjnng på procent på fossla bränslen. Därför är konverterng tll bobränslen absolut ntressant, men först måste användnngen optmeras, fastslår Mkael Jansson. EU förordar utbyggnad Sverge bromsar Genom att skaka lv gamla småskalga vattenkraftverk, och modernsera befntlga, kan produktonen av förnybar energ öka ordentlgt. Men Sverge är utbyggnad och åtgärder av vattenkraft en dyr hstora. Boven dramat: en svensk övertolknng av EU:s vattendrektv. Småskalg vattenkraft Text Chrstna B. Wnroth Gunvor Axelsson, ordförande Svensk vattenkraftförenng (SVAF), förklarar: När vattenkrafttllstånd söks, oavsett om det gäller själva anläggnngen eller att bygga en fskväg, måste målet prövas mljödomstolen. Många myndgheter har åskter och särntressen frågan, vlket ofta leder tll omfattande rättslg verksamhet. Kostnader som tllståndsprövnngen genererar får den som ansöker om tllstånd stå för. Trots att mljödomstolen uppmanat myndgheter att samordna ärenden, blr vattenmålen oftast en dyr hstora för SVAF:s medlemmar. Det hndrar tydlgt vljan att Sverge använder ett EU-drektv för att ta kål på svensk småskalg vattenkraft våga satsa framåt och utveckla verksamheten. Enlgt Gunvor Axelsson bottnar framväxen av dyra jurdska tvster och rättegångar Sverges hårda tolknng och mplementerng av EU:s vattendrektv. Dagens tolknng har bdragt tll att Kammarkolleget styrt om sn verksamhet och numera engagerar sg mnsta vattenmål. Det, tllsammans med andra myndgheters prövnngar, tär. En mer nyanserad tolknng av drektvet hade enlgt Axelsson kunnat bdra tll en effektv kraftutbyggnad, kantat av praktskt motverade mljöförbättrande åtgärder vattendragen. Dubbla budskap Man tar så att man håller på att ta död på vattenkraften. I fallet med vattendrektvet har svenska myndgheter släppt ner bestämmanderätten tll tjänstemän långt ute lnjen, utan att ha en god styrnng av deras uppdrag och vad de ska åstadkomma. Handläggarnas förslag på tllämpnng och mplementerng har sedan tagts ganska okrtskt. Detta har lett tll att ntressen som nte ser fördelarna med en väl reglerad vattenkraft, fått allt för stor genomslagskraft. Gunvor Axelsson, ordförande Svensk vatten- En sak som gör Axelsson kraftförenng (SVAF). förbryllad är att SVAF, parallellt med att svenska myndgheter dragt en krångelstrumpa över EU:s vattendrektv, fått uppdraget att nom ramen för EU-projektet RESTOR Hydro (Renewable Energy Sources Transformng Our Regons) dentfera och återställa lämplga hstorska platser, kvarnar och vattenkraftverk. Det är bra märklgt att EU ber oss se över möjlgheten att öka produktonen av förnybar energ från småskalg vattenkraft, samtdgt som Sverge använder ett EU-drektv för att ta kål på svensk småskalg vattenkraft. Tolknngen behöver verklgen ses över, fastslår Axelsson.

15 D E nna te m AtD nng är E n A nnons F rån nextmed A Framtdens Energ Januar Energutblck 2014: Efter 2020 ett hållbart energsystem Den maj arrangerar Energmyndgheten konferensen Energutblck ny tappnng. Efter att ha vart placerad Göteborg under ett par år, är konferensen tllbaka Stockholm och Stockholm Waterfront Congress Centre. Årets tema: Bortom 2020 ett hållbart energsystem. Energutblck 2014 Text Chrstna B. Wnroth Katarna Bruno, projektledare Energmyndgheten. Energmyndghetens konferens har hållts 15 år, och erbjudt ett smörgåsbord av olka energrelaterade nslag tar myndgheten dock ett nytt grepp. I stället för att presentera en palett av ämnen, fokuserar konferensen på tre ämnesområden: samhällsutvecklng hållbara och smarta städer, producerande konsumenter och ledarskap för hållbarhet. Nytt för år är att energkonferensen kommer att ha en tydlgare nternatonell nrktnng och även tar n det globala perspektvet på ett uttalat sätt. Inom ramen för det nternatonella blocket vll v skapa en exklusvtet krng frågorna och få tll en dalog mellan specellt utvalda och nbjudna talare. Exakt vlka deltagarna kommer att bl, är ännu nte fastlagt, men klart är att de kommer att utgöras av beslutsfattare nom svensk offentlg sektor och närngslv, nformerar Katarna Bruno, projektledare Energmyndgheten. V måste lyfta fram frågan krng vlka beslut som kommer att behöva tas Beslut fokus Med fokus på omställnngen av energsystemet och övergången tll förnybara källor, vll Energmyndgheten sätta ljuset på det arbetet som behöver utföras för att nå energmålen för I dag är energmålen fram tll 2020 fastställda. Hur arbetet fram tll 2050 ska nrktas fnns det vsoner och planer samt en del mål krng, men mellan 2020 och 2050 kommer en rad vktga beslut att behöva fattas. Därför måste v lyfta fram frågan krng vlka beslut som kommer att behöva tas. Vdare behöver samhället få en bld av hur nyckelpersoner beslutfattande ställnng, såväl offentlg som prvat sektor, har för avskt att arbeta frågor som rör energeffektvserng och -tllförsel, för att v ska kunna nå ett hållbart energsystem. Lever vdare Tanken med det nya Energutblck är också att de frågor som dryftas vd konferensen ska fortsätta dskuteras under året som följer, och även förhoppnngsvs hamna på den poltska agendan. På så sätt hoppas v på att utmanngen, att htta svar tll frågorna, ska fortgå även efter Energutblck slagt gen portarna för För att hålla frågorna vd lv planerar v ytterlgare aktvteter nom de olka temaområdena under det kommande året. Bland annat kommer v att producera pod-cast-sändnngar som bygger på de respektve ämnesområdena. Dessa kommer att fnnas på Energmyndghetens hemsda, säger Katarna Bruno. Foto: Energmyndgheten, Oskar Lûren Foto: Øyvnd Hagen, Annette Westgard, Norsk Hydro / Statol stock.com, Profl & Desgn/DNB DNB EN GLOBAL ENERGIBANK DNB är en ledande global bank nom energ, med mer än 40 års erfarenhet och fokus på långsktga kundrelatoner. V är på plats och tllgänglga för våra kunder där n är; Stockholm, Santago, Huston, Aberdeen, London, Oslo, Sngapore, Stavanger och New York. V erbjuder tjänster nom alla områden, från det enkla tll det mest avancerade. V är mer än 120 personer med spetskompetens nom energ som vll bdra med rådgvnng och fnansella lösnngar. dnb.se

16 16 D E nna te m AtD nng är E n A nnons F rån nextmed A Framtdens Energ Januar 2014 Allt fler standarder för bättre mljö Standardserng nom elektroteknk är helt avgörande för nternatonell handel och konkurrens på lka vllkor. Hstorskt har standarder ofta handlat om säkerhet. Idag blr hållbarhet, energeffektvtet och mljö allt vktgare. Elstandard Text Crstna Lefland I Sverge fnns omkrng olka standarder för elektroteknk, som gäller allt från enkla batterer tll avancerad kärnkraftselektronk. 80 procent av alla europeska elektroteknska standarder är nternatonellt fastställda och de utgör en mycket vktg grund för att den globala handeln ska fungera. Det är oerhört vktgt att elektroteknk uppfyller samma säkerhets- och mljökrav överallt, oavsett var den har producerats, så att företag och slutkunder vet vad de köper. Det skapar en öppen och konkurrensneutral marknad, framhåller Thomas Korssell, vd för SEK Svensk Elstandard. SEK grundades för över 100 år sedan och är medlem IEC, Internatonal Electrotechncal Commsson. Thomas Korssell, vd för SEK Svensk Elstandard. Standardserngen bygger på frvllghet snarare än poltskt beslutade regelverk. Det är en stor fördel att detta arbete styrs av företagen och nte av poltker. Annars fnns det rsk för att lösnngarna nte är marknadsanpassade och uppfyller de verklga behov som fnns, menar Thomas Korssell. Hållbarhet Syftet med elektroteknska standarder är ofta att öka säkerheten. Men de senaste to femton åren har det blvt allt vanlgare med standarder som berör hållbarhet och mljö. Idag fnns en rad standarder nom områden som tll exempel förnybar energ, återvnnng och energeffektvtet. En av de vktgaste framtdsfrågorna är att skapa standarder för att optmera energeffektvtet och hållbarhet, så att v hushållar med energn. V har kommt mycket långt detta arbete, exempelvs standarder för Smart Grds, säger Thomas Korssell. Ett spännande projekt nu är standardserng för så kallade Smart Ctes, där hela stadsplanerngen vlar på hållbarhet. Ett annat område där det händer mycket är elblar, där man tll exempel måste ha standardserade kontakter så att blarna blr nternatonellt gångbara. Thomas Korssell framhåller vkten av att olka aktörer Sverge samverkar En av de vktgaste framtdsfrågorna är att skapa standarder för att optmera energeffektvtet och hållbarhet, så att v hushållar med energn frågor som rör standarder, så att Sverge har en stark röst Europa och framförallt nternatonellt. Detta blr allt vktgare, kanske synnerhet nför en framtda avreglerng av den europeska elmarknaden. Här fnns enormt stor kunskap, utvecklad nfrastruktur och starka resurser. Jag tror att det bland saknas nskt på marknaden om hur mycket v faktskt kan bdra med från den elektroteknska standardserngen. Kraftfull energeffektvserng med bättre ventlaton Bättre ventlaton kan nnebära stora energbesparngar. Dessutom gynnas folkhälsan av renare nomhusluft. Svenska ventlatonsföretag lgger långt fram teknk och kunnande och branschen välkomnar strängare krav. Strängare lagstftnng nom EU betyder att både kunskap och teknk kan exporteras tll andra länder Ventlaton Text Crstna Lefland Ventlatonens betydelse energanvändnngen förbses bland. Men faktum är att enbart genom att nstallera moderna ventlatonsfläktar Sverges fastgheter skulle man kunna spara hela 4 TWh per år. Det är mer än halva effekten av en kärnkraftsreaktor. V anser att man borde nföra ett särsklt gynnsamt ROT-avdrag för energeffektvserng för att skapa nctament för fastghetsägare att prortera sådant som tydlgt gynnar mljö och klmat. Fastgheter är den sektor som drar mest energ och även Anders Freyschuss, ordförande Svensk Ventlaton. enkla åtgärder kan ge betydande energbesparng, säger Anders Freyschuss, ordförande Svensk Ventlaton. Bättre skolluft Ett område där Anders Freyschuss särsklt vll se en satsnng är på bättre ventlaton skolor. Dessa utgör Sverges största arbetsplats och undersöknngar vsar att elevernas prestatoner påverkas av kvaltén på nomhusluften. Idag fnns det över huvudtaget nga krav på nomhusluftens kvaltet, det man mäter är kvantteten. Exempelvs måste nte luften som kommer n fltreras, trots att den kan vara mycket förorenad och att WHO generellt har klassat utomhusluft som cancerogen. Inomhusmljön avger också många kemkaler som kan vara hälsovådlga, framhåller Anders Freyschuss. EU-drektv EU förväntas snart klubba skärpta krav för ventlaton det nya energdrektvet ENTR Lot 6 och Sverge har aktvt drvt på de nya, strängare reglerna. Anders Freyschuss är nöjd med utformnngen av förslaget. Det har funnts en stor skllnad mellan de nordska länderna och övrga delar av Europa beträffande vlka regler som gäller. Därför är detta drektv oerhört vktgt, säger han. Drektvet nnebär också expansonsmöjlgheter för svenska företag ventlatonsbranschen. I Sverge fnns både den senaste teknken och kunnande framkant. Sverge är ledande nom det här området. Strängare lagstftnng nom EU betyder att både kunskap och teknk kan exporteras tll andra länder, vlket skulle gynna svenska företag och skapa nya arbetstllfällen.

17 D E nna te m AtD nng är E n A nnons F rån nextmed A Framtdens Energ Januar Rakel gör Sverge tryggare Under året som gått har allt fler aktörer nom energbranschen anslutt sg tll Rakel för att ha tllgång tll ett påltlgt kommunkatonssystem. I våras uppgraderade sektorn tll en ny sambandsprofl för att skapa ett snabbare nformatonsflöde krslägen. Kommunkatonssystem Text Sandra Ahlqvst När Rakel ntroducerades nom blåljusmyndgheterna såg energbranschen snabbt potentalen med systemet. Inlednngsvs uteslöts dock de prvata aktörerna på grund av upphandlngsskäl, men när bestämmelserna luckrades upp var elföretagen några av de första kön. Framförallt Svenska Kraftnät drev och stöttade utvecklngen och har exempelvs försett branschens elsamverkansorgansaton med Rakelmobler med hjälp av elberedskapsmedel. Många företag skaffar egna Rakelmobler eftersom det är en tllförltlg och heltäckande lösnng som också fungerar under de värsta väderförhållanden. Även om elförsörjnngen går ner klarar sg Rakel ytterlgare sju Matz Tapper, Svensk Energ. dygn, berättar Matz Tapper på Svensk Energ. Långsktgt arbete Rakel skljer sg på flera punkter från publka system, nte mnst vad gäller säkerhet. Systemet bygger på TETRAstandarden, vlket medför en annan funktonaltet än vad ett vanlgt mobltelefonsystem gör. Förutom att använda Rakelenheter som normala mobler kan man även prata samtalsgrupper, rnga ndvdsamtal eller använda dem som walke-talkes. Funktonalteten är bättre än på konsumentmobler, men att mplementera en sådan här standard tar td och arbete. Exempelvs nträffade under stormen Hlde störnngar Rakelsystemet som MSB nu arbetar för att ombesörja. På sätt och vs tycker v att sådana händelser är postva de gör att svagheter kan dentferas och åtgärdas, så att v står bättre förberedda nför allvarlga krslägen. Rsken är annars att man lever en falsk trygghet. Funktonalteten är bättre än på konsumentmobler, men att mplementera en sådan här standard tar td och arbete Väldokumenterade processer Systemet är grunden krypterat och går nte att avlyssna utfrån, vlket sg är en värdefull säkerhetsaspekt. I övrgt är processerna runt Rakel väldokumenterade och fnns att ladda ner från bland annat Myndgheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) hemsda. V har uppgraderat tll en ny sambandsprofl och den nya strukturen httas på MSB:s Rakelsda. Dessutom anordnar v ett Rakelforum som håller regelbundna möten för de nblandade aktörerna energbranschen. Där byter v erfarenheter och kunskap så att v alltjämt kan förbättra systemen för en tryggare energförsörjnng och även dessa protokoll kan läsas onlne, avslutar Tapper. Läs mer på: Foto: MSB bldbank RAKEL/ MSB/Nyheter---Rakel/ LÖSNINGAR FÖR VERKSAMHETSKRITISK KOMMUNIKATION Som exklusv leverantör av Motorolas Rakelmobler och 35 års erfarenhet av verksamhetskrtsk kommunkaton kan v garantera en optmal lösnng för just er verksamhet. För såväl vardag som krs. Våra lösnngar ansvarar för kommunkatonen hos bland andra... Göteborg Energ OKG AB Svenska Kraftnät Fortum nfo@celab.se

18 18 D E nna te m AtD nng är E n A nnons F rån nextmed A Framtdens Energ Januar 2014 Säker lösnng för världens kärnavfall V har en helt öppen verksamhet där v redovsar våra forsknngsrön för alla ntresserade och har ambtonen att skapa nytta för så många som möjlgt. Eftersom v ska förvara materal över mnst en std har v exempelvs undersökt berget under nlandssen på Grönland. De resultaten har också klmatforskarna nytta av. Det berättar Chrstopher Eckerberg, vd för Svensk Kärnbränslehanterng, SKB. Kärnkraft Text Håkan Edvardsson I Äspölaboratoret strax norr om Oskarshamn har SKB en fullskalg testanläggnng på 450 meters djup. Här kan besökare ttta på kopparkapslar dentska med de som ska härbärgera utbränt kärnavfall år. Här kan man också studera den stabla berggrund som krävs. V jobbar nte med nya mrakelmateral. Tvärt om. Våra experter har jobbat nternatonell samverkan för att htta de materal och geologska formatoner som vart de mest stabla genom hundratusentals år. Platser som redan vsat att de är lämplga för att förvara det radoaktva avfall v måste hantera. Chrstopher Eckerberg, vd för SKB. För oavsett vad man tycker om kärnkraft så måste det avfall v producerat och producerar tas om hand på bästa sätt. Vårt uppdrag är att hålla avfallet avskljt från männska och mljö tlls det nte är farlgt längre, konstaterar Eckerberg. Avancerad forsknng SKB samlar några av landets bästa geologer, hydrologer och en rad olka yrkeskategorer med teknsk kompetens. Tll deras förfogande fnns all utrustnng som krävs sammanhanget. Plus det underjordska laboratoret 450 meter under markytan. I Forsmark norra Uppland, där urberget har rätt egenskaper såtllvda att det är tätt och har få vattenförande sprckor, planeras nte bara Sverges utan också världens första slutförvar av använt kärnbränsle. På Äspö några ml norr om Oskarshamn har SKB stt underjordska laboratorum på crka 500 meters djup. Här jobbar några av landets mest framstående geologer, hydrologer och teknker. Det blr en mycket avancerad anläggnng som ställer höga krav på vårt kunnande, säger Eckerberg som själv lockades tll SKB för att få jobba gränslandet mellan ekonom, poltk och teknk. Stor öppenhet Vart tredje år ska SKB redovsa stt arbete genom att FUD-programmet, programmet för Forsknng, Utvecklng och Demonstraton, gås genom av en mängd aktörer och slutändan ska godkännas av regerngen. Men även mellan dessa stora planerngsdokument kan den som så önskar enkelt ta reda V arbetar på lösnngar som ska fnnas under många generatoner framåt på vad som sker hos SKB. Enbart hemsdan nnehåller mängder av detaljerad nformaton. V har väldgt många studebesök, även från andra länder och svarar regelbundet på frågor från prvatpersoner och organsatoner. Den sortens öppenhet är nte vanlg för företag som satsar ungefär en fjärdedel av sn budget på forsknng och utvecklng. Men v arbetar på lösnngar som ska fnnas under många generatoner framåt så v både förstår och välkomnar ntresset för det v gör, avslutar Chrstopher Eckerberg. STANDARD FÖR FRAMTIDENS LÖSNINGAR Smartare elnät, transportsystem, byggnadsautomaton eller vård hemma el och elektronk är en förutsättnng för framtdens lösnngar. Säkerhet, energeffektvtet och nteroperabltet kräver överenskomna och standardserade metoder och lösnngar, som är nternatonellt gångbara. Sådana tas fram av ndustr, myndgheter och ntresserade organsatoner tllsammans. Standardserng är kunskapsutbyte och samarbete. Standarder gör resultaten tllgänglga. Var med och påverka Välkommen tll SEK Svensk Elstandard! SEK Svensk Elstandard Box 1284, Ksta Tel: E-post: sek@elstandard.se

19 D E nna te m AtD nng är E n A nnons F rån nextmed A Framtdens Energ Januar Enorm potental geoenerg Under de senaste åren har geoenergn Sverge växt ganska markant och förändrats från att ha vart ett energsystem vänt tll ensklda fastgheter tll att vara ett effektvt alternatv även för exempelvs ndustrfastgheter och större komplex. Geoenerg Text Sandra Ahlqvst Geoenergn är en mogen teknk som funnts länge och just Sverge lgger man branschens absoluta framkant. I takt med att marknaden har förändrats har ntresset även från större aktörer ntensferats och dag hämtar geoenergn över 12 TWh grats energ ur marken Sverge. Geoenergn har potental som många andra energslag nte har. När v utnyttjar geoenergn för värme under vntern, kyls berget ner något. Kylan stannar kvar så att den går att använda under sommaren, säger Johan Barth, vd för Geotec, Svenska Borrentreprenörers Branschorgansaton och Svenskt Geoenergcentrum. Efterlyser poltskt engagemang Geoenerg är samlngsnamnet för berg-, sjö- och markvärme respektve -kyla samt borrhålslager och akvferlager. Energslaget står för procent av bostadsuppvärmnngen vllor och flerbostadshus, men ännu så länge är engagemanget från poltskt håll förhållandevs svalt. Johan Barth är övertygad om att brst på kunskap lgger bakom. Det är nte tllräcklgt sprtt vad man faktskt kan uppnå med geoenerg och med den aktva energlagrngen och den kapactet energslaget har. Potentalen är enorm. V uppnår dock större förståelse efterhand och branschen arbetar aktvt för att synlggöra möjlgheterna. Ett led arbetet är Svenskt Geoenergcentrum, ett kunskapscentrum som samlar natonell och nternatonell kunskap om geoenergns förutsättnngar och tllämpnngar och bdrar tll geoenergns utvecklng samhället. Johan Barth, vd för Geotec. V vlle samla fler aktörer under samma paraply för att skapa en dalog nom geoenergbranschen. Inom ramarna för Geoenergn har potental som många andra energslag nte har verksamheten anordnar v tll exempel utbldnngar och semnarer och bevakar den forsknng som bedrvs. Att samla statstk nom området är också en central fråga. Tredje största energkälla I dag är geoenerg den tredje största förnybara energkällan. Förutom att den är effektv ur ekonomsk synpunkt är den också just förnybar. På den svenska marknaden måste olka förnybara system samverka och här spelar geoenergn en vktg roll, något som syns nte mnst på antalet nynstallerade anläggnngar och mängd energ som levereras. V får nte rskera att låsa utvecklngen olka dstrbutonssystem och heller nte poltskt frångå de konkurrensklausuler och EU-regler som fnns. I mna ögon är detta en naturresurs Sverge nte har råd att vara utan, avslutar Barth. Unk testvlla formar energsnåla hus Hur kan energsnålare bostäder byggas? Vlken ventlaton är att föredra? Vlket uppvärmnngssystem är effektvast? Vlken solerng har flest fördelar? Hur undvks fuktskador? Hur påverkas den termska komforten av fönsterval? Med start mars kan SP Sverges teknska forsknngsnsttut mäta allt detta med ett laboratorums säkerhet en vanlg vlla. En vlla bebodd av en vrtuell testfamlj. Målet är att skapa en vlla som enkelt kan byggas på andra platser och som kräver 60 procent mndre energ än andra hus Energeffektva byggnader Text Håkan Edvardsson Eva-Lotta Kurknen, forskare och gruppchef för Energeffektva byggnader, leder tllsammans med ett flertal kollegor stt lvs största projekt: att bygga av en energeffektv forsknngsvlla och två år göra en energuppföljnng densamma. I framtden kommer provnngar och tester enlgt våra kunders önskemål att kunna utföras en verklg vllamljö där v kan kontrollera och mäta nästan allt. Huset är byggt av en frma som gör prefabrcerade hus. V vll med det här projektet vsa på teknk som är reproducerbar, säger Eva Lotta Kurknen. Mäter allt Huset som står klart Borås mars är på 1,5 plan och knappt 140 kvadratmeter stort. Det nnehåller allt den vrtuella famljen kan tänkas behöva. Duschar och toaletter kommer att användas lka ofta som om en famlj faktskt bodde där. Ventlaton och värme ska belastas som om mamman, pappan och de två barnen var borta på dagarna, hemma på kvällar och helger och hade fester och gäster som vlken famlj som helst. Det ska ske under två år för att få en realstsk uppföljnng av nneklmat och energanvändnng. När uppföljnngsperoden är slut är det frtt fram att utveckla och testa ny teknk tllsammans med ndustrn. För att underlätta detta är huset utrustat med flera olka uppvärmnngsoch ventlatonssystem. Det fnns också flera fukt- och temperaturgvare nbyggda konstruktonen. Eva-Lotta Kurknen, forskare och gruppchef på SP. Stort ntresse Vllan har redan nnan den nvgts rönt mycket stort ntresse. Från byggbranschen, SP:s kunder och allmänheten. Detta är ett EU-projekt kallat NEED4B där Sverge och fyra andra länder deltar. Syftet är att ta fram metodk samt demonstratonsbyggnader som kan vsa på 60 % lägre energanvändnng än vad de natonella byggreglerna anger. Vår svenska byggpartner är Derome som kommer att bygga ett lkadant hus Varberg där en rktg famlj ska bo. För att få fram användbara slutsatser vlle v göra vår forsknngsvlla helt realstsk och möjlg att bygga över hela landet tll ungefär samma kostnad som en vanlg vlla, berättar Eva-Lotta Kurknen.

20 20 NextMeda Smart Grd Networks skapar smart nätkontroll För att dagens eldstrbutonsnät på allvar ska bl ntellgenta krävs faktabaserad, aktv händelsestyrd eller planerad styrnng av nätet. För det är först när man faktskt vet, gärna realtd, vad som händer näten som de blr smarta nät och den smarta affären för nätägaren uppstår. Smart Grd Networks gör det möjlgt. I Sverge försvnner mer än to procent av all producerad el ut tomma ntet. Vss förlust är fyskalskt oundvklgt, men förlusterna dstrbutonsnäten kan mnskas, särsklt avsntt med ovanlgt höga förluster. Genom att aktvt balansera näten bättre och dmensonera nät och annan utrustnng utfrån aktuella fakta, stället för teoretska beräknngar, kan stora energeffektvserngar göras. I ett smart elnät kan tll exempel underhåll göras när behovet uppstår, och nte därför att en schemaläggnng säger att det är dags. Vdare möjlggör kontnuerlg datansamlng faktabaserade beslut, vlket nnebär att onödga kostnader kan undvkas, säger Åsa Rödén, operatv chef på Smart Grd Networks. I ett smart dstrbutonsnät kan också en stor del av nätarbetet göras på dstans, allt från avläsnng tll kontroller och styrnng. Det nnebär att farlga arbetsmoment kan undvkas och stora besparngar av mantd göras då medarbetare nte behöver spendera tmmar på att transportera sg själva ut tll nätstatonerna. Smart Grd Networks levererar lösnngar form av utrustnng och tjänster för feldetekton, mätnng, datansamlng, styrnng och kommunkaton tll eldstrbutonsnätet. Företaget erbjuder ett helhetssystem för ntellgenta nät, vlket nnebär att befntlg teknk och nfrastruktur näten kompletteras med utrustnng som är transparent och kompatbel med de flesta standardprodukter från andra leverantörer. Smart Grd Networks Rombvägen Lyckeby Tel: Smarta lösnngar ger smarta nät och en smart affär, säger Åsa Rödén, operatv chef Smart Grd Networks. Kontroll över näten Faktabaserad övervaknng och styrnng av elnäten med hjälp av ntellgent utrustnng kräver också att kommunkaton mellan kontrollrum och utstatonerna nätet är påltlg och tllgänglg. För ändamålet har v utvecklat en ntellgent kommunkatonsplattform som är oberoende av bärarteknk, Plex- Man2. Kunden kan frtt välja mellan alla tllgänglga IP-teknker och ett dgtalradosystem. Plattformen har två parallella kommunkatonsvägar varför en automatsk omkopplng sker om en av dem skulle gå ner. Det ger hög redundans eftersom det alltd fnns en backup. PlexMan2 kan konfgureras så att den bara skckar avvkelser från normalvärden. Detta gör att nformatonsflödet mnskas dramatsk eftersom endast väsentlg nformaton kommunceras. Smarta enheter ute på fältet kan också enkelt konfgureras på dstans. Vdare garanterar plattformen hög nformatonssäkerhet med bland annat krypterng och självrättande koder som automatskt återskapar förlorad nformaton. Sammantaget blr eldstrbuton både trygg, kostnadseffektv och kontrollerbar när smarta nät byggs med smarta lösnngar, ett grepp som också öppnar upp för mer förnyelsebar energ våra elnät, fastslår Åsa Rödén. Smarta lösnngar för framtden Tllsammans med våra kunder tar v fram klmatsmarta lösnngar genom energeffektvserng, övergång tll förnybar energ och teknklösnngar för återvnnng av spllvärme. Vårt samlade kunnande och vårt oberoende skapar gränslösa möjlgheter tll effektvserngar och flexbla lösnngar hållbara både dag och morgon. Välkommen tll FVB!