Framtidens Bank & Försäkring

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtidens Bank & Försäkring"

Transkript

1 DennA tematd nng är en från nextm e D A Foto: Fredrk Persson/Scanpx Jag är övertygad om att mobltelefonen kommer att vara ett av våra vktgaste verktyg för bankärenden och betalnngar nom några år Chrstan Clausen, ordförande för Svenska och Europeska Bankförenngen och koncernchef för Nordea Framtdens Bank & Försäkrng trender nom t, affärsutvecklng och säkerhet Många nya reglerngar tynger försäkrngsbranschen It-system möter utmanngar med ständg utvecklng Insders ökat hot mot bankoch försäkrngsbolagen Solvens II är ett enormt stort lagstftnngssjok det största genom tderna 7 med fundamentala effekter för branschen. Solvens II är grunden bra, men det fnns en hel del problem kvar att lösa, säger Chrstna Lndenus, vd Svensk Försäkrng. Andra drektv kan också slå fel. Nya regelverk ställer höga krav på anpassnngen av branschens t-system. Den snabba utvecklngen av elektronska tjänster kräver nya lösnngar. Mljöhänsynen är också fokus. Läs vad t-ansvarga på några av våra största banker och försäkrngsbolag berättar om sna satsnngar Säkerhetshöjande åtgärder och en optmerad kontanthanterng har under de senaste åren gjort att det nte längre är lka lukratvt att råna en bank. I stället har bedrägererna ökat. I dag är ett av de största hoten nsders som från nsdan överför enorma summor när de väl lyckas. Basel III It-konsult Outsourcng Mobla betalnngar Rskmanagement Ingår som blaga Dagens ndustr mars 2012.

2 Svensk Inkasso är en deell förenng och branschorgansaton på den svenska nkassomarknaden. Förutom nkassobolag som bedrver uppdragsnkasso organseras kredtkortsföretag, banker, kommuner, landstng, försäkrngsbolag och andra företag som bedrver nkasso för egen räknng eller övrgt har ntresse av nkassomarknaden såsom assocerade medlemmar. Förenngens målsättnng är att tllvarata medlemsföretagens, branschens och borgenärernas ntressen nkassofrågor, samt att vdmakthålla och vdga utbytet mellan medlemsföretagen och andra branschens aktörer närngslv och förvaltnng. Förenngen arbetar aktvt för att påverka lagstftnng och lagtllämpnng frågor som är vktga för medlemsföretagen och för branschen. Svensk Inkasso upprätthåller och utvecklar god nkassosed och en god etk branschen. Förenngen är huvudman för Inkassonämnden, en oberoende hedersdomstol för självreglerng av branschen. Svensk Inkasso har drygt femto medlemsföretag, varav ca 20 bedrver egennkasso, t ex banker, stora företag, kommuner och landstng. Svensk Inkassos medlemmar svarar för mer än 95 procent av all nkassoverksamhet Sverge och medlemsföretagen svarar för ca 90 procent av de betalnngsoch utsöknngsärenden som anhängggörs vd Kronofogdemyndgheten. Inkassoföretagens kunder fnns alla samhällssektorer och de domnerande är bank/fnans, handel, telecom, energ, bostäder och offentlg sektor. Nya medlemmar välkomnas! Kontakta kanslet Telefon: Fax; E-post: Förhållandevs mycket få ärenden leder tll utmätnng med tvångsåtgärder från Kronofogdemyndgheten och högst två mljarder av sjutton beräknas nflyta va tvångsåtgärder frvllga betalnngar och uppgörelser domnerar stort. Medlemsföretagen Svensk Inkasso nkasserar ca 17 mljarder kr varje år, varav ca 15 mljarder återförs drekt tll borgenärerna. Crka personer är anställda branschens företag. Varje år utsänds drygt sju mljoner nkassokrav. Flertalet av dessa krav betalas eller blr föremål för frvllga betalnngsuppgörelser enlgt avbetalnngsplaner. I drygt 1 mljon av dessa ärenden krävs att ansökan om betalnngsföreläggande nges tll Kronofogdemyndgheten; knappt hälften av dessa återkallas dock efter frvllga uppgörelser. Vktgt just nu: Workshop hos Kronofogdemyndgheten för justerng av myndghetens utrednngsrapport Remssvar över EU-kommssonens dataskyddsförordnng Säkerhet på företagens webbplatser Snabbare betalnngar Handelstransaktoner höjda försenngsavgfter busness to busness Inkassobranschen värnar om kompetens och professonaltet. Att arbeta med egna eller klenters fordrngar ställer stora krav på kunskap och affärstänkande hos handläggaren. Branschförenngen har sedan 10 år en unk utbldnng som tagts fram för att motsvara branschens krav på en certferng. Utbldnngsprogrammet består av åtta (8) heldagar upplagt på fyra två (2) dagars block som spänner över en termn, med följande nnehåll: Avtalsrätt; regelsystemet krng avtal, överenskommelser & förlknngar, en handläggares vardag Gäldenärskontakt; Förmågan att hantera såväl fysska som jurdska personer Inkassokunskap; Fordrngsunderlag, Inkassolagen och andra vktga regelsystem Kronofogden; Hanterngen av den summarska processen och verkställghet Specalnkasso; Preskrptonsfrågor, dödsbon, borgen mm Obeståndsstuatoner; Konkurs och skuldsanerng samt företagsrekonst rukton Förhandlngsteknk och argumentaton Tvstemål och rättegång Samtlga utbldare är yrkesverksamma med lång erfarenhet nom de ämnesområden de utbldar. Gästföreläsare från b la Datanspektonen och Kronofogden nbjuds. Utbldnngen är öppen för alla som har ntresse av att kunna hantera kundfordrngar på ett korrekt, effektvt och affärsmässgt sätt. Anmälan kan ske tll kanslet. Telefon: Fax; E-post: Fakturerng sker samband med kurskallelse. Kursavgften skall vara erlagd senast vd kursstart. Antal platser är begränsat och anmälan är bndande. Vd förhnder går det bra att överlåta platsen tll en kollega. Vd förhnder på grund av sjukdom, eller annan gltg anlednng, ges möjlghet att genomföra kurstllfället vd nästkommande tllfälle. Vd avboknng senare än 1 vecka före kursstart debteras hela kursavgften. Mer nformaton om utbldnngen fnns på Intresseförfrågnngar och anmälnngar sker tll utbldnngskanslet: Det fnns en chans att kunna medverka redan på vårens kurser för den som är snabb! Dagar och tder (Certferngskursen) Kursdatum Sthlm Anmäl Kursdatum Gbg Anmäl senast senast DAG1 kl 9-17 Måndag 19 mars Snarast Torsdag 29 mars Snarast DAG 2 kl (tentamen för DAG 1 kl 9-10) Tsdag 20 mars Snarast Fredag 30 mars Snarast DAG 3 kl 10,15-17 (tentamen för DAG 2 kl 9-10) Torsdag 19 aprl 19 mars Måndag 23 aprl 23 mars DAG 4 kl (tentamen för DAG 3 kl 9-10) Fredag 20 aprl 19 mars Tsdag 24 aprl 23 mars DAG 5 kl (tentamen för DAG 4 kl 9-10) Måndag 14 maj 14 aprl Måndag 21 maj 21 aprl DAG 6 kl (tentamen för DAG 5 kl 9-10) Tsdag 15 maj 14 aprl Tsdag 22 maj 21 aprl DAG 7 kl 9-17 Måndag 11 jun 11 maj Måndag 18 jun 18 maj DAG 8 kl 9-16 (eftermddagen rktar sg endast tll Tsdag 12 jun 11 maj Tsdag 19 jun 18 maj dem som deltagt hela certferngskursen) Plats Stockholm: Vlla Källhagen, Djurgårdsbrunnsvägen 10 Plats Göteborg: Elte Plaza Hotel, Västra Hamngatan 3 Certferngskurs för krav- och nkassohandläggare Avgft Medlem kr Icke medlem kr Enstaka kursdagar för medlemmar kr Enstaka kursdagar cke medlem kr Medlem som endast deltar dag 8 (halvdag) kr cke medlem som endast deltar dag 8 (halvdag) kr Endast tentamen: 800 kr Företag som anmäler flera deltagare tll hela certferngs kursen under samma termn får rabatt. Var 3:e deltagare får 50 % rabatt. Detta gäller även cke medlemmar. I kursavgfterna ngår förmddagskaffe, lunch, eftermddagskaffe, kursmateral och tentamen. Moms tllkommer.

3 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Bank & Försäkrng Mars Nya regelverk för Bank och Försäkrng Sedan bankerna flyttade n på nternet kan kunderna utföra bankärenden när helst det passar dem. Med några knapptryck betalas räknngar, pengar överförs och fonder handlas förväntas mångt och mycket bl året då den mobla banken slår genom. Men för att banker och försäkrngsbolag ska hnna med den snabba utvecklngen gäller det att de är snabba på fötterna. Kunderna har höga anspråk och kräver både flexbltet, tllgänglghet och enkelhet en utmanng som ställer krav på lyhördhet och nte mnst t-system som klarar av att leva upp tll den snabba förändrngstakten. Vd sdan av den mobla utvecklngen måste bank och försäkrng även lägga krut på de nya regelverkskraven Basel III och Solvens II. Anpassnngen tll nya kaptalkrav kostar ggantska belopp. Därför måste bankerna bl ännu effektvare och v kommer att se många förändrngar Det är en stor uppgft för bankerna att anpassa sna affärsmodeller tll de nya förutsättnngarna framöver sättet man bedrver bankverksamhet, säger Bankförenngens ordförande Chrstan Clausen. Eftersom sättet att beräkna kaptaltäcknngen skärps nnebär det praktken en tre- tll fyrdubblng, som väntas kräva att de europeska bankerna ökar det egna kaptalet med 600 mljarder euro. Det är en stor uppgft för bankerna att anpassa sna affärsmodeller tll dessa nya förutsättnngar, men enlgt Clausen lgger de nordska bankerna långt framme. Med Solvens II, som påverkar själva hjärtat av försäkrngsföretagens verksamhet, står även den branschen nför stora utmanngar. Generellt tycks tålamod, hårt arbete och nytänkande vara bra ngredenser för att klara transformatonen n Framtdens Bank & Försäkrng. Trevlg läsnng! Redaktonen Om detta kan du läsa Framtdens Bank & Försäkrng 5 Banker står nför stora förändrngar Intervju med Chrstan Clausen, ordf. Sv. Bankförenngen. 6 Mobla banktjänster underlättar kunders vardag Maln Elasson, SEB, om kunddrven utvecklng. 7 Många nya reglerngar tynger försäkrngsbranschen Intervju med Chrstna Lndenus, vd Svensk Försäkrng. 7 Ökad transparens med Solvens II Analys: ntervju med Catarna Ercsson, vce vd PwC. 8-9 It-system under ständg utvecklng Prorteter: ntervjuer med t-ansvarga för Handelsbanken, SEB, Nordea och Länsförsäkrngar. 10 Insders ökat hot mot bank och försäkrng Intervjuer med säkerhetscheferna på SEB och Folksam. 11 Rskhanterng som stablsator De fnansella nsttuten måste odla sn rskkultur. 12 Ökad vllghet att outsourca...men kundvården behåller man nnanför de egna väggarna. 13 Spetskompetens och extraresurser efterfrågas Trygg-Hansa och Swedbank om konsultbehovet. 14 Basel III skärper kraven på bankerna Fnansnspektonen och Bankförenngen om myndghetskrav. 14 Hårdare konkurrens om betalnngslösnngar Vlken eller vlka kommer att bl standarder? 15 Kunden styr affärssystemens utvecklng Efter appen: den mobla webben? 16 Strd om skuldsanerngslagen Intervju med Claes Månsson, ordförande Svensk Inkasso. Presenterade företag och organsatoner 17 Vsab Consultng 18 Itello 19 Skanda 20 Teto Sweden AB 21 Crosskey 22 Luottokunta 22 Mantacore 23 Edlund A/S 24 Emrc AB 25 CIBER 25 IT Ledarna 26 PwC 27 Evalueserve AB 27 Evtec 28 Seamless Dstrbuton AB 29 Cybercom Sweden 29 PayEx Solutons AB 30 FOREX Bank 30 Lndorff 31 VerSgn Trust Servces 32 FDC A/S 33 Graz Sweden 33 Amendo Bemannng & Rekryterng AB 34 Fnansförbundet 34 Trnovo Consultng Group 35 KPMG AB Framtdens Bank & Försäkrng trender nom t, affärsutvecklng och säkerhet är en tematdnng från NextMeda Redaktonssekreterare Susanne Öhrström Skrbenter Sandra Ahlqvst, Anette Bodnger, Clas Lewerentz, Crstna Lefland, Henrk Norberg, Lene Rosenmeer, Sven Wettergrund, Annka Whlborg, Chrstna B. Wnroth Fotografer Hanna Teleman, Bea Tgerhelm Grafsk form Andreas Lathe, Stellan Stål försäljnng NextMeda, Meda X Norr Tryck BOLD Prntng/DNEX Tryckeret Ingår som blaga Dagens ndustr mars 2012 Frågor om nnehållet besvaras av Nklas Engman Tel: , E-post: För mer nformaton om tema- och kundtdnngar dagspress kontakta: Nklas Engman Telefon , Mobl E-post: Sverges största utbldare nom bank, fnans och försäkrng Hos oss httar Du ekonomer med bakgrund från bank-, fnans och försäkrngsbranschen tllsammans med pedagoger, nteraktonsdesgners, Art Drectors, manusförfattare och systemvetare. V ökar den praktska kompetensen genom en kombnaton av webbaserad och lärarledd utbldnng, ofta tllsammans med andra nsatser. Inom bank, fnans och försäkrng har v färdga kurser och egna lärare. Inom andra områden anpassar v nsatserna helt och hållet utfrån dtt behov. V kommer gärna ut och lyssnar på hur v kan hjälpa dg. ContentoWassum Academy AB Stureplan 4C, Stockholm

4 Fnansmarknaden kräver prestaton. Det gör v också. Hos oss får du nga färdga lösnngar, men verktyg för att kunna analysera och hantera problem, komma vdare och se nya möjlgheter. Tllsammans med oss blr djupt teoretskt kunnande begrplgt och användbart praktken. IFL vd Handelshögskolan Stockholm erbjuder fnansella program för alla steg dn utvecklng. Fnansell analys är en praktskt nrktad ntensvutbldnng nom företagsanalys och företagsvärderng. Nästa programstart är 21 maj Dplomutbldnng för fnansanalytker är Sverges mest heltäckande utbldnngsprogram för fnansmarknaden. Utbldnngen består av tre delar och du kan läsa dem valfr ordnng. Nästa programstart är 18 jun Välkommen på nformatonsmöte! Läs mer på fl.se/ef fl.se

5 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Bank & Försäkrng Mars Chrstan Clausen, ordförande för Svenska Bankförenngen, framhåller att banksektorn står nför stora utmanngar. Samtdgt är de nordska bankerna väl rustade nför framtden. Foto: Bea Tgerhelm Banker står nför stora förändrngar Banksektorn befnner sg mtt en revoluton. Nya regler ställer höga krav på kaptal, lkvdtet och upplånng, samtdgt som det pågår ett ntensvt arbete med effektvserng, med ett allt större utbud av elektronska tjänster. Svenska Bankförenngen Text Crstna Lefland Det är en stor uppgft för bankerna att anpassa sna affärsmodeller. Men de nordska bankerna lgger långt framme. Det säger Chrstan Clausen, ordförande för Svenska Bankförenngen, ordförande för Europeska Bankförenngen och koncernchef för Nordea. Han jämför utmanngarna som bankerna står nför dag med problemen som en ndustr ställs nför om det plötslgt krävs mycket mer råvara för att tllverka en produkt. Då gäller det att optmera verksamheten för att nte prset på varan ska skjuta höjden. När det gäller kaptalkraven ökar de från crka fyra procent tll mer än åtta procent. Men eftersom sättet att beräkna kaptaltäcknngen skärps nnebär det praktken en tre- tll fyrdubblng, som väntas kräva att de europeska bankerna ökar egna kaptalet med 600 mljarder euro. Anpassnngen tll nya kaptalkrav kostar ggantska belopp. Därför måste bankerna bl ännu effektvare och v De nordska bankerna står mycket väl rustade nför framtdens utmanngar kommer att se många förändrngar framöver sättet man bedrver bankverksamhet, säger Chrstan Clausen. Kunder vll ha t-tjänster Samtdgt efterfrågar kunderna fler elektronska tjänster, och synnerhet mobla tjänster. På Nordea mer än fyrdubblades antalet besök moblbanken under 2011 och Chrstan Clausen är övertygad om att mobltelefonen kommer att vara ett av våra vktgaste verktyg för bankärenden och betalnngar nom några år. Arbetet med att effektvsera affärsmodellerna sammanfaller därför med en delvs kunddrven trend mot ökad självbetjänng va datorn och mobltelefonen. De här två trenderna möts och deras lösnngar sammanfaller. Men det är en stor uppgft att hantera de olka kraven och det kräver välutvecklade koncept. Chrstan Clausen framhåller att de nordska kunderna har en mycket hög t-mognad och att det är lte av en myt att det skulle fnnas ett motstånd mot ny teknk eller att kunder känner sg mssnöjda då manuell betjänng mnskar. Kunderna anpassar sg snabbt och gärna tll ny teknk. När bankomater nfördes på 1970-talet framfördes skarp krtk, men de blev snabbt självklara. Lkadant var det med nternetbankerna på 1990-talet. Kunderna ser att deras bankärenden förenklas och de vll ha mer, nte mndre, av den sortens tjänster. Bankkontoren får en annan, mer rådgvande roll. Och trots debatten om höga avgfter så är nordska banker avsevärt bllgare för kunderna än banker andra europeska länder, säger Chrstan Clausen, som också förutspår att kontanter mer eller mndre försvnner nom en nte alltför avlägsen framtd. Ett allvarlgt problem är att svallvågorna efter fnanskrsen har rubbat förtroendet för banksektorn som helhet. Kundundersöknngar vsar att svenskarna har ett mycket stort förtroende för den egna banken. Men ett fåtal aktörer nternatonellt har åsamkat branschen stor skada och det har negatvt påverkat förtroendet rent generellt även Sverge. Det är väldgt angeläget att återupprätta det. Det är också vktgt att förstå att poltska beslut om exempelvs kaptaltäcknng slutändan kan resultera dyrare lån. Därför kan nya regler göra det svårare för banker att bygga upp förtroendet, även om reglerna sg kan ha fördelar, säger Chrstan Clausen. Banksektorn klarar krser Eurokrsen påverkar hela det europeska bankväsendet, men Chrstan Clausen menar att de allra flesta banker Europa är robusta nog att klara av även ett värstascenaro med ett ensklt lands statsbankrutt. Banker det drabbade landet skulle självfallet påverkas dramatskt, men ett vdare europeskt perspektv har bankerna redan anpassat sg tll de nya kaptalkraven och har täcknng mot den sortens rsk. Det allvarlgaste med eurokrsen och framför allt om länder lämnar eurosamarbetet är att tanken med ett enat Europa med en gemensam marknad rskerar att förstöras. Den vktga frågan just nu är nte räddnngspaketen, utan länders vlja och förmåga att betala sna skulder, att öka nkomster och mnska utgfter. Att bankerna kommer att överleva både fnanskrsen och eurokrsen står klart, även om alla kanske nte kommer att vara det bästa skck, säger Chrstan Clausen och tllägger: De nordska bankerna står mycket väl rustade nför framtdens utmanngar. De har klarat sg väl genom fnanskrsen 2008, mycket tack vare en klok rskhanterng, och uppvsar dag väldgt goda resultat. De har en mycket stor kapactet och lgger en klass för sg när det gäller både lönsamhet och effektvtet och har en mycket vktg roll den framtda utvecklngen av regonen.

6 6 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Bank & Försäkrng Mars 2012 Mobla banktjänster underlättar kunders vardag Utvecklngen av mobla tjänster banksektorn drvs på av kundernas föränderlga användarmönster, ökade krav på tllgänglghet och en ambton från bankernas sda att förenkla vardagen för sna kunder. Sedan utvecklngen av mobla banktjänster tog fart 2010 har marknaden utvecklats snabb takt. Mobla tjänster Text Annka Whlborg När SEB för första gången lanserade banktjänster moblen 2001 var varken teknken eller marknaden mogen. När de lanserade en Iphone-app 2010 ökade däremot antalet nloggnngar med 500 procent. Med SEB:s bankapp kan användarna bland annat kolla stt saldo, betala räknngar och få hjälp att htta närmaste bankkontor eller bankomat va moblens kamera och GPS-funkton. Två avgörande framgångsfaktorer för att lyckas med lanserngen av mobla banktjänster är att utgå från användarnas behov och användarmönster samt att nyttja de unka faktorerna med just mobltelefonen, exempelvs att den är utrustad med en kamera och en GPS-funkton. Det tog v fasta på när v Maln Elasson, ansvarg för utvecklngen av mobla tjänster nom SEB. somras lanserade en tjänst där användarna kan scanna n OCR-koden på sna räknngar med hjälp av moblkameran och därmed slpper skrva n koden manuellt. Det säger Maln Elasson, som ansvarar för utvecklngen av mobla tjänster nom SEB, som 2011 utsågs tll årets mobla bank på den årlga Moblgalan. Mobla plånböcker Mobltelefoner är små och har en betydlgt mndre användaryta än en dator. Det nnebär att banker som vll utveckla mobla tjänster bör sträva efter att skräddarsy tjänster som är enkla och okomplcerade att använda och dessutom är skräddarsydda utfrån mobltelefonens användargränssntt. 2010, när utvecklngen av mobla banktjänster precs hade kommt gång, var den teknska plattformen utgångspunkten för stora delar av utvecklngen. Nu har marknaden mognat något och man har httat en väl avvägd balans mellan ett teknkfokus och kundernas behov, säger Maln Elasson. En kommande trend på marknaden för mobla banktjänster är, enlgt Maln Elasson, lanserngen av appar som möjlggör mobl betalnng drekt butk, så kalllade mobla plånböcker. Branschen har ännu nte enats om någon teknsk standard för den här typen av tjänster, vlket httlls har bromsat upp utvecklngen något. Fler mobla tjänster Lanserngen av Iphone och moblsurf tll en fast månadskostnad var två faktorer som bdrog tll att få fart på utvecklngen av mobla banktjänster. När banktjänsterna flyttar n mobltelefonen ökar kraven på tllgänglghet; bankkunder vll få överblck över sn ekonomska stuaton realtd och vll nte vänta tlls de kommer hem tll datorn eller tll bankkontoret. Många banker började med att Mobla tjänster öppnar också upp möjlgheter att öka bankernas servcenvå Foto: SEB lansera appar som erbjöd bastjänster, såsom saldouppgfter, överförngar och betalnngar. Nästa steg är, enlgt Maln Elasson, att banker erbjuder kunden en total överblck över sn samlade ekonom mobltelefonen, vlket nkluderar lån och sparande. Mobla tjänster öppnar också upp möjlgheter att öka bankernas servcenvå, bland annat genom att agera proaktvt, exempelvs genom att nformera användare när lönen har kommt n på kontot eller när saldot understger månadens räknngar. Den typen av nformaton kommer förmodlgen att öka framöver, säger Maln Elasson. Flera plattformar Ytterlgare en avgörande framgångsfaktor är, enlgt Maln Elasson, att banker strävar efter att utveckla mobla tjänster som nte enbart är en kopa av nternetbankens tjänster ett mndre format. Användarna ställer dagsläget höga krav på att mobla bankapplkatoner ska underlätta deras vardag genom att erbjuda klassska banktjänster en ny mobl utformnng. Ett användarmönster som blvt allt vanlgare på senare år är att många kunder väljer att utföra sna bankärenden parallellt på flera teknska plattformar. Maln Elasson berättar att kunder som stter med datorn knät kanske ändå väljer att betala sna räknngar eller göra en överförng va moblen eftersom det upplevs som smdgast. Smarta appar Utvecklngskostnaderna för olka typer av moblbaserade tjänster rskerar att skjuta höjden. Det är därför vktgt att nvesterngarna blr lönsamma, exempelvs genom att generera merförsäljnng, bdra tll att attrahera nya kunder eller öka lojalteten bland befntlga kunder. Mobltjänster som är utformade med ett användarvänlgt och funktonellt gränssntt och verklgen lever upp tll kundernas förväntnngar genererar nöjda kunder, vlket på skt är lönsamt. V strävar nte efter att räkna hem varje app utan tänker stället långsktgt, även om flera av våra appar har generererat nya kunder som uppskattat den mobla tllgänglgheten, säger Maln Elasson.

7 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Bank & Försäkrng Mars Många nya reglerngar tynger försäkrngsbranschen Fnanskrsen sätter sna spår. För försäkrngsbranschen har det nneburt en lång rad nya reglerngar. Det har blvt lte för mycket lte för snabbt. Rsken är att man nte förstår de sammantagna konsekvenserna, säger Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng. Svensk Försäkrng Text Anette Bodnger Den Europagemensamma Solvens II-reglerngen som av allt att döma ska börja gälla 2014 är den största regelförändrngen genom tderna försäkrngsbranschen. Det är ett enormt stort lagstftnngssjok med fundamentala effekter för branschen. Solvens II är särsklt vktgt eftersom det påverkar själva hjärtat av försäkrngsföretagens verksamhet, säger Chrstna Lndenus. Solvens II handlar korthet om att skapa ett modernt, rskbaserat regelverk som tar skte på att försäkrngsbolagen ska ha ett kaptalkrav som speglar de rsker som tas. I kravspecfkatonen ngår även en fungerande rskkontroll, en väl fungerande bolagsstyrnng och en omfattande rapporterng tll myndgheterna. Grundtankarna Solvens II är bra, men det fnns en hel del problem kvar att lösa. V är bekymrade över detaljreglerngen och tdplanen. Det är nte bara lagstftarna som ska hnna färdgt tll 2014, bolagen ska också hnna anpassa sg tll det nya regelverket. För oss är det vktgt att de krav som tas fram håller god kvaltet och att det fnns rmlg td att mplementera den nyordnng som Solvens II kräver. Många utmanngar Försäkrngsbranschen har även andra utmanngar att ta tu med. Inom ramen för EU-samarbetet pågår översyner av bland annat tjänstepensonsdrektvet. Det är en central fråga för Sverge där tjänstepenson främst tryggas genom försäkrng, vlket nte alls är lka vanlgt andra medlemsstater EU. Därför är det extra vktgt att lyfta fram den svenska modellen och verka för att de kommande regelverken nte försvårar försäkrngslösnngar på tjänstepensonsområdet, säger Chrstna Lndenus. En annan aktuell fråga är EU-förslaget om att nföra skatt på fnansella transaktoner. Kommssonen menar att skatten behövs för att avskräcka fnansella aktörer från beteenden som bdragt tll den ekonomska krsen. Chrstna Lndenus menar att förslaget är allt för brett och slår utan urskljnng. Hon påpekar att det nte är försäkrngsverksamhet som orsakat krsen. Tvärtom, försäkrngsverksamhet bdrar tll stabltet på de fnansella marknaderna genom att försäkrngssparande många fall är ett långsktgt sparande. En skatt på fnansella transaktoner kommer att fördyra det långsktga sparandet och försvåra för försäkrngsbranschen att fylla den stablserande rollen. Solvens II är särsklt vktgt eftersom det påverkar själva hjärtat av försäkrngsföretagens verksamhet Slår åt fel håll Hon påpekar att effekterna av skatten kommer, om den nförs, att ledas vdare tll sparare och försäkrngstagare, antngen form av högre avgfter eller genom lägre avkastnng på kaptal. Studer Danmark vsar att en skatt på fnansella transaktoner skulle nnebära att den danska pensonen sänks med 700 kronor per månad. Det fnns ngen motsvarande svensk undersöknng. Men med tanke på att Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng. tjänstepensonssparandet Sverge har tyngre exponerng på akterelaterade nstrument än vad man har Danmark så är det ngen underskattnng av vad effekterna skulle bl för de svenska pensonsspararna. Chrstna Lndenus påpekar att det fnns en bred enghet Sverge om att en ny valpskatt skulle vara olycklg. Varken Rksbanken, Fnansnspektonen eller Rksgälden anser att en skatt är önskvärd. Regerngen uttalade sg också emot skatten november förra året då även vssa andra europeska länder uttalade stt motstånd. Det är därför långt från säkert att förslaget kommer att gå genom. Ökad transparens med Solvens II Inom fnanssektorn är oron för tllväxten påtaglg. Fnanskrsen dröjer sg kvar, befolknngen blr allt äldre och nya regelverk nförs rask takt samtdgt som krav ställs på en sundare marknad. Solvens II Text Sandra Ahlqvst De nternatonella skandaler som präglat fnanssektorn de senaste åren har medfört ett större fokus på ökad transparens avseende fnansell rapporterng. Solvens II står för dörren, men rsken fnns att branschen blr för reglerad, menar Catarna Ercsson, vce vd för PwC. De nya regelverken är postva såtllvda att de kräver styrmodeller och rskhanterngsprocesser kopplade tll bolagens tecknade rsker, kaptal/avkastnngskrav och rskbenägenhet. Det ger en bättre översyn och kontroll, men det är ett mycket resurskrävande regelverk som kommer att nödvändggöra nvesterngar Catarna Ercsson, vce vd för PwC. Solvens II kommer att nnebära mycket större transparens än vad försäkrngsbolagen vart vana vd t- och systemrelaterade processer såväl som utökade regelverks- och andra admnstratva funktoner. Då de nya reglerna förväntas träda kraft januar 2014 är resursfrågan en utmanng för många bolag på kort skt, men bolagen generellt har arbetat fokuserat med att utvärdera vlka anpassnngar som krävs på alla nvåer. Solvens II kommer att nnebära mycket större transparens än vad försäkrngsbolagen vart vana vd. För bolag som nte tdgare haft en lka organserad och strategskt förankrad process blr fördelarna form av bättre kontroll påtaglga, både på kort och lång skt, säger Catarna Ercsson.

8 8 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Bank & Försäkrng Mars 2012 It-system under ständg Nya regelverk ställer höga krav på anpassnngen av bankernas och försäkrngsbolagens t-system. Dessutom sker en kontnuerlg och snabb utvecklng av olka elektronska tjänster, som kräver nya lösnngar. Mljöhänsynen är också fokus. It-systemen står därför nför ständgt nya utmanngar. Här är vad t-ansvarga på några av på våra största banker och försäkrngsbolag berättar om sna satsnngar. Texter Crstna Lefland Agneta Llja Chef Central Infrastruktur, Handelsbanken Vlka t-satsnngar prorteras under 2012? V fortsätter att prortera våra större nfrastruktursatsnngar som både skall generera effektvserng och konsolderng samtdgt som v kommer att kunna leverera högre nytta för kunderna. Hur påverkar nya regelverk som tll exempel Basel III bankernas t-nvesterngar? V påverkas självklart av dessa. Många av kommande reglerngar kräver förändrngar flera av våra system. Framförallt de kommande amerkanska regelverken. Då dessa regelverk också ofta har en kort mplementatonstd så får bland bra kund- eller verksamhetsprojekt stå tllbaka för stunden. Fnns det behov av att byta ut gamla kärnsystem och ersätta dem med helt nya t-lösnngar? V ser regelbundet över våra kärnsystem och v har en långsktg syn på när V arbetar även med att mnska vår mljöpåverkan våra datorhallar utbyte är lämplgt. För närvarande har v ett antal som v arbetar med. Vlka mljöhänsyn tar n era t-satsnngar? V försöker hela tden öka våra vdeokonferensmöjlgheter för att spara på resande. Många av våra projekt leder också tll en mnskad pappersanvändnng kundmötet. V arbetar även med att mnska vår mljöpåverkan våra datorhallar genom exempelvs vrtuell serverteknk. I slutänden får v genom detta en lägre elförbruknng. Martn Johansson Head of Busness Support, SEB Vlka t-satsnngar prorteras under 2012? V följer den plan som v upprättade för omkrng fem år sedan, där vår långsktga t-strateg fnns formulerad. Det är ett omfattande program för ett skfte hela t-strukturen. Det är svårt att detaljbestämma den här typen av långsktga utvecklngsprogram, eftersom de måste anpassas efter föränderlga behov. Under senare år har våra t-system genomgått omfattande förändrngar och den utvecklngen fortsätter under Inte mnst sker mycket arbete nom nfrastrukturen och arktekturen. Hur påverkar nya regelverk som tll exempel Basel III bankernas t-nvesterngar? Banksektorn verkar under ett dgert regelverk och just nu sker en rad genom- grpande regelförändrngar. Självklart anpassar v oss tll dem, men de tränger ut en del andra nvesterngar. Under de närmaste åren kommer den här anpassnngen sannolkt att ta ännu mer plats. Fnns det behov av att byta ut gamla kärnsystem och ersätta dem med helt nya t-lösnngar? I takt med att affärskrav och teknk förändras måste v ständgt bevaka och hantera behov för att förnya eller ersätta t-lösnngar. Detta är en vktg del vår långsktga plan då det är ett mycket omfattande arbete med en lång tdsram. De gamla systemen är ofta trotjänare som är extremt drftsäkra och som rullar på med en mycket låg felfrekvens. Det är alltd förknppat med Under senare år har våra t-system genomgått omfattande förändrngar rsker när man ersätter saker som fungerar väl med något nytt. Samtdgt måste de gamla systemen bytas ut förr eller senare. Vlka mljöhänsyn tar n era t-satsnngar? Mljötänkandet genomsyrar SEB:s hela verksamhet och v har satt ambtösa mål när det gäller hållbarhet. Bland annat arbetar v för en kraftg mnsknng av våra CO 2 -utsläpp och v har lagt ned ett enormt arbete på att skfta tll grön el alla våra byggnader. I våra datahallar har v en mycket effektv energanvändnng och Rssnehallen har v uppnått målet att fullt ut tllvarata och återanvända överskottsvärme. Dessutom ställer v mycket höga krav på våra leverantörer.

9 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Bank & Försäkrng Mars utvecklng Poul Raaholt CIO, Nordea Vlka t-satsnngar prorteras under 2012? Kärnan Nordeas verksamhet är att leverera rktgt bra tjänster och att göra det möjlgt för våra kunder. Därför prorterar v t-ntatv som underlättar kundernas nterakton med banken. V fokuserar också på att aktvt stödja Nordeas plan för effektvserng av kostnader, kaptal och fnanserng. Eftersom t utgör en avsevärd kostnad är det vktgt att kontnuerlgt förbättra värdet och kvaltén av våra leveranser. Kostnadseffektvtet är avgörande lksom att optmera t-nfrastrukturen för att stödja Nordeas affärsverksamhet. V fortsätter även att förbättra våra t-processer och satsa på kompetensutvecklng av vår kunnga personal. Hur påverkar nya regelverk som tll exempel Basel III bankernas t-nvesterngar? Regelverken nnebär förstås förändrngar även våra t-system. Våra applkatoner behöver kompletteras för att möta de nya reglerna om lkvdtet, kredtvärderng och rskhanterng. V förbättrar också rapporterng tll lednng och myndgheter. Fnns det behov av att byta ut gamla kärnsystem och ersätta dem med helt nya t-lösnngar? För närvarande ser v nget vägande skäl att ersätta bankens kärnsystem. Nordeas strateg för att ntegrera sna tsystem mellan olka länder är alltd grun- V jobbar aktvt med att ta fram grönare tlösnngar dat på affärsverksamhetens behov och regelverkens krav. Varhelst det fnns en relevant affärsnytta som stödjer konsolderng ser v över möjlgheterna att nföra ett nytt sätt att göra saker på. Vlka mljöhänsyn tar n era t-satsnngar? V jobbar aktvt med att ta fram grönare t-lösnngar. Nordea har bland annat satt upp mål för att mnska energanvändnng, resor och pappersförbruknng. Ett antal t-ntatv stödjer detta. Några exempel är vrtuella konferenser och vdeomöten, effektvare utskrfter och att stänga av datorer nattetd. Nya lösnngar för e-banken har gjort det möjlgt för Nordea att mnska mängden trycksaker som skckas tll kunder. V fokuserar också på våra datacentralers energeffektvtet. En central, exempelvs, tllvaratar spllvärme och värmer upp omkrnglggande kontorslokaler, medan en annan använder havsvatten för att kyla datahallen. Carn Göransson CIO, Länsförsäkrngar AB Vlka t-satsnngar prorteras under 2012? En prortet är de förändrngar som de nya regelverken kräver och där arbetar v med att ta fram lösnngar. I övrgt handlar det mycket om att dgtalsera för att kunna mnska på pappersflödet och se tll att våra kunder stället kan få elektronska dokument. Det sker även förändrngar vad kunderna kan göra själva va nternet. Det fnns också ett kontnuerlgt behov av att modernsera system som funnts med länge. V har redan gjort det för motorförsäkrngar, nu ser v även över annat som ryms nom sakförsäkrngar. V arbetar även hela tden med att förbättra säljstödet och tttar framför allt på utvecklng av system för att än mer förbättra kundmötet alla våra kanaler. Hur påverkar nya regelverk som tll exempel Basel III bankernas t-nvesterngar? V ser en stor nytta regelverken, men de nnebär självklart omfattande nvesterngar. Solvens II påverkar Lv och Sak högsta grad och är överskuggande just nu. Sedan fnns andra nya regelverk som är mndre omfattande, men som också kräver nvesterngar och förändrngar. Det är ett kontnuerlgt arbete. Fnns det behov av att byta ut gamla kärnsystem och ersätta dem med helt nya t-lösnngar? Sådana behov fnns och v arbetar med en helhetsplan för bank och försäkrng, där v formulerar vad som ska göras de närmaste åren. Det är ett svårt men nödvändgt arbete att ersätta gamla system som är hygglgt stabla, men som nte Det sker även förändrngar vad kunderna kan göra själva va nternet längre fungerar optmalt när allt mer nformaton produceras på nternet. V bygger nte egna nya system, utan letar efter standardlösnngar. Vlka mljöhänsyn tar n era t-satsnngar? V tar stor hänsyn tll hållbarhet när v köper datorer och servrar och v återvnner gammal utrustnng genom avtal med leverantörerna. En stor del av mljöarbetet är att mnska pappersförbruknngen genom dgtalserng, appar, e-fakturor och dylkt. En helt papperslös verksamhet är kanske omöjlg, men takt med att kundsegmentet föryngras kommer allt fler produkter och tjänster att skötas helt elektronskt.

10 10 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Bank & Försäkrng Mars 2012 Insders ökat hot mot bank och försäkrng Säkerhetshöjande åtgärder och en optmerad kontanthanterng har under de senaste åren gjort att det nte längre är lka lukratvt att råna en bank. I stället har bedrägererna ökat. I dag är ett av de största hoten nsders som från nsdan överför enorma summor när de väl lyckas. Säkerhet Text Chrstna B. Wnroth Ett av de största hoten mot banker och fnansbolag är krmnella grupper som försöker att värva, eller placera, nsders syfte att utföra bedrägerer. Storbanker som schwezska UBS och franska Socété Générale har drabbats av detta. SEB råkade också lla ut då en nsder under 2010 lyckades överföra sammanlagt 52 mljoner kronor från olka banker. Rättegången mot denna person, som var anställd av SEB, ägde nylgen rum och gav fem års fängelse. Dessutom dömdes fler personer tll andra fängelsestraff, berättar Jan Persson, koncernsäkerhetschef på SEB. För att motverka denna typ av brottslghet arbetar alla banker och fnansella nsttutoner med bakgrundskontroller, Jan Persson, koncernsäkerhetschef på SEB. att nte onödan utsätta sn personal för frestelser, samt Segregaton of Dutes, vlket tll exempel nnebär att en transakton måste godkännas av två personer. Man ska nte ha mer behörghet än vad jobbet kräver. Dessutom bygger v n kontrollrutner transaktoner och betalnngar, både vad gäller logsk säkerhet och processer. Ytterlgare en utmanng för bankerna är trenden att allt fler väljer att göra många bankärenden va sn smarta telefon eller surfplatta. Det fnns en allmän uppfattnng om att detta skulle vara farlgare än att utföra bankärenden va sn tradtonella dator. Vsst fnns det rsker med mobla betalnngar, men teknk är en kapplöpnng med tden och det gäller att hänga med. Användaren av moblbanken har också ett ansvar att hantera säkerheten på ett bra sätt. Den teknska säkerheten runt moblbanken är enlgt Persson hög. En av rskerna, precs som med vanlga datorer, är att få n skadlg kod, vlken gör att man kan stjäla användarnformaton när appar laddas ned. Detta är leverantörerna av operatvsystemen medvetna om, och generellt har de god kontroll över vad som läggs ut på marknadsplatserna. Branschen är dessutom på väg att mplementera ett moblt BankID och nom vår bank räknar v med att kunna lansera det under senare under året. Det gör det hela ännu säkrare, säger Persson. Bedrägerer Inom försäkrngsbranschen handlar mycket av säkerhetsarbetet om att följa upp och säkerställa att de betalnngar och transaktoner som genomförts är korrekta och motsvarar den skada som försäkrngstagaren haft. Utrednngar har vsat att crka to procent av alla skadeärenden är bedrägerer. Det fnns två olka typer av försäkrngsbedrägerer: det ena är sekundära Crka to procent av alla skadeärenden är bedrägerer Lennart Moln, bträdande koncernsäkerhetschef på Folksam. bedrägerer där man drabbats av en skada och saltar räknngen genom att ljuga om vad som blvt stulet procent av alla bedrägerer hamnar denna kategor och är storleksordnngen kronor per brott, upplyser Lennart Moln, bträdande koncernsäkerhetschef på Folksam. Den andra typen av bedrägerer, när man själv scensätter ett nbrott eller tänder eld på stt hus, är betydlgt färre men beloppen mycket högre, krng kronor per brott. Svårgheten nom försäkrng är att bolagen första hand måste se tll att reglera skadan så att kunderna får den ersättnng de är berättgade tll. Brnner ett hus ner måste man så snabbt som möjlgt se tll att männskor får tak över huvudet. Fnns det anlednng att msstänka brott kan detta hanteras först efterhand. System skyddar Lksom nom banker ges anställda nte större utbetalnngsbefogenheter än nödvändgt. När det handlar om större belopp sker skadereglerngen alltd kommsson, vlket nnebär att fler anställda måste sgnera en betalnng för att den ska kunna genomföras. Även nom försäkrng fnns en hotbld att personer tar anställnng för att samverkan med företag begå brott rktat mot försäkrngsbolaget. Det kan röra sg om byggskador där en nspektör nom försäkrngsbolaget lerar sg med en byggfrma som söker ersättnng för skador som nte exsterar. För att komma åt detta gör v kvaltetsrevsoner och efterbesktnngar samt lägger n betalnngskontroller och körnngar systemen för att htta kopplngar mellan anställda och byggfrmor. Folksams polcy är att v alltd gör polsanmälan då v msstänker att någon, kund eller anställd, begår brott som drabbar verksamheten, säger Moln. Både Persson och Moln framhåller dock att de på goda grunder har ett mycket stort förtroende för sn egen personal. 99,9 % är gvetvs helt ärlga och därför ger v dem ett stort ansvar deras yrkesroller. Detta skapar en mycket hög servcegrad mot våra kunder, men även en lten möjlghet att tllskansa sg själv, eller annan, pengar från våra system.

11 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Bank & Försäkrng Mars Rskhanterng som stablsator För att få den gungande fnansvärlden balans behövs det banker som sköter sna affärer på ett ratonellt, ansvarsfullt och lönsamt sätt. Alla banker och övrga fnansella nsttut måste därför ge sn rskhanterng hög prortet och främja en sund rskkultur. Rskhanterng Text Sandra Ahlqvst Nya regler nom fnans- och försäkrngsbranscherna nnebär både utmanngar och möjlgheter. Införandet av Basel III och Solvens II dröjer längre än väntat, men svenska aktörer står redan väl rustade. Ann-Charlotte Stjerna är CRO på Skanda AB. I rollen som CRO är hon också ansvarg för den självständga och centralserade Rsk-, Aktuare & Complanceenheten för Skanda Norden. Korrekt värderng av rsk är en förutsättnng för att göra ett bra arbete. God rskkontroll nnebär dessutom en möjlghet att på ett kontrollerat sätt skapa bättre resultat och ökad kundnytta. Det är en hygenfaktor en bransch som vår. Ann-Charlotte Stjerna menar att grunden för en modern rskkontroll är att den genomsyrar hela organsatonen och är en del av den daglga verksamheten. För att uppnå detta arbetar man på Skanda utfrån tre försvarslnjer, med Ann-Charlotte Stjerna, CRO på Skanda AB. Inger Rost, nternrevsonschef på Folksam. Foto: Skanda skte på ansvarsfördelnng avseende rskhanterng, rskkontroll och regelefterlevnad. Därutöver har det skapats ett ramverk för rskhanterng och regelefterlevnad som alla verkar efter. En medveten rskkultur är en förutsättnng för att få rsktänkande ntegrerat verksamheten och löpande utbldnng är det som krävs för att nå dt. Hon menar dock att det är vktgt att reglerngsförslagen nte leder tll en överdrven reglerng som kan få negatva konsekvenser slutänden. Regelverket ska bdra tll en effektv, transparent och stabl försäkrngsmarknad men leder samtdgt tll ökade krav på kaptal, rapporterng, datakvaltet och ntern kontroll. En gemensam lagstftnng leder även tll en större marknad med volymfördelar och möjlghet tll specalserng, men samtdgt också en ökad konkurrensstuaton och prspress från andra aktörer. Vdga perspektvet Inger Rost, nternrevsonschef på Folksam, menar att man bör vdga perspektvet och prata om ntern styrnng och kontroll där rskkontroll ngår som en väsentlg del. Hon håller med Stjerna om att en organsaton med bra rskkontroll kännetecknas av att hela verksamheten har rsktänkande som en naturlg, ntegrerad del av stt daglga arbete. Det är vktgt att ha ett heltäckande system för ntern styrnng och kontroll på plats och att man har en genomtänkt organsatonsstruktur där rskfrågorna fnns på agendan, från ensklda medarbetare tll högsta lednngen. Det räcker således nte med att ha dokumenterade regelverk på plats. Rost tror att Solvens II (pelare 2) kan vara bra för försäkrngsbolagen, då det ger utrymme både för ndvduella anpassnngar och sunt förnuft. Försäkrngsbolagen kan ta tllfället akt och modernsera arbetet med ntern styrnng och kontroll och därmed ta bort onödga kontroller och effektvsera stt arbete ur ett kontrollperspektv. I och med att det kommer ett regelverk som lyfter frågan om ntern styrnng och kontroll så kommer de som arbetar med rskkontroll att tll vss del få det lättare att arbeta med dessa frågor. Det som avgör är dock vlken kultur som fnns bolaget och om rskfrågorna fnns högsta lednngen. Vdareutbldnng centralt I banksektorn står man nför något annorlunda krav. Ar Kaper är Head of Group Rsk Management för Nordea. Han menar att god rskhanterng nnebär att man är medveten om och förstår rskerna organsatonen och han framhäver kontnuerlg vdareutbldnng som angelägen för att etablera en god rskkultur. Nordea strävar efter en sund rskkultur med en helhetssyn på alla typer av rsk och en tydlg ansvarsfördelnng. Det allra Ar Kaper, Head of Group Rsk Management för Nordea. Kaptal och lkvdtet blr en brstvara för bankerna framöver vktgaste är att v har kompetenta medarbetare som verklgen förstår våra rsker. Därför måste v kunna rekrytera rätt och kunna erbjuda bra kompetensutvecklng. Kaper anser de nya bankregler som ntroduceras med Basel III vara generellt sunda och nödvändga. Det är emellertd vktgt att bankerna får rmlga verksamhetsförutsättnngar, så att de kan fylla sn samhällsfunkton. Kaptal och lkvdtet blr en brstvara för bankerna framöver och v måste anpassa våra affärsmodeller och vår verksamhet därefter. På Nordea har v lycklgtvs ett mycket bra utgångsläge. Nya regler en affärsmöjlghet Nya regelverk ser Kaper gärna som affärsmöjlgheter. Genom att snabbt anpassa sg tll ändrade vllkor kan man vnna många konkurrensfördelar. För att slå vakt om en god rskhanterng måste man snabbt anpassa sg tll nya vllkor, något Nordea bland annat gör genom att hålla ett nära öga på den teknska utvecklngen med både beprövad teknk och egna lösnngar. Bankerna behöver få möjlghet att fylla sn funkton på ett effektvt sätt, som säkrar rättvsa vllkor för alla aktörer. Då står alla på samma grund när det gäller att vdareutveckla sna rskprocesser. Annars fnns rsk för nya bubblor och felaktga beteenden framtden.

12 12 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Bank & Försäkrng Mars 2012 Ökad vllghet att outsourca Sedan fnanskrsen har såväl banker som försäkrngsbolag arbetat ntensvt med att bl mer kostnadseffektva. Vllgheten att outsourca delar av verksamheten ökar, men det affärsmässga mötet med kunderna behåller man nnanför de egna väggarna. Outsourcng Text Clas Lewerentz Stora delar av försäkrngsmarknaden är mycket mogen med stor prspress och små margnaler. Effektva och flexbla t-system och plattformar är ofta avgörande för att hantera den krävande mljön. Även om många försäkrngsbolag tradtonellt hanterar ansöknngar och andra processer nternt så pågår en trend att kostnadsoptmera affärerna genom att lägga ut en del av arbetet. Det fnns flera saker man tttar på, sedan beror det på vlka volymer det handlar om för att det ska bl ntressant. Vår bransch skckar ju en stor mängd brev och räknngar. Där är det en stor fness med outsourcng. Där går också teknkutvecklngen framåt, och det är svårt att hänga med och själv Johan Agerman, nordsk chef för prvatförsäkrngar på Trygg-Hansa. Tllgången på talanger när det gäller IT-området är enorm vssa länder göra de nvesterngarna, säger Johan Agerman, chef för Prvatförsäkrngar Norden, Trygg Hansa. Kalkylerna avgör Det fnns en mängd olka drvkrafter tll varför man tttar på outsourcngmöjlgheter, förklarar Johan Agerman. En är att få tllgång tll kompetens nom ett område som nte är så hårt kopplat tll kärnverksamheten. En annan är att få högre effektvtet och kvaltet. Däremot är kalkylen nte helt enkel försäkrngsbranschen. Eftersom man nte betalar moms på försäkrng så kan v nte dra av momsen själva. Så alltng som ska läggas ut måste vara så mycket bllgare för att ge en kalkyl som fungerar. Snabb kompetensutvecklng Genom att nternt behålla aktvteter som är drekt rktade tll kunderna och outsourca den bakomlggande admnstratonen genom en offshorelösnng kan admnstratonskostnaderna sänkas betydlgt. Om man går fem, sex år tllbaka så handlade det mycket om att få en stor kostnadsskllnad och effektvtet genom offshorng. Det är fortfarande en kostnadsbesparngsfråga, men man kan också öka kvalteten. Tllgången på talanger när det gäller t-området är enorm vssa länder och kompetensutvecklngen går otrolgt snabbt, säger Johan Agerman. Trygg-Hansa har outsourcngavtal om bland annat stordatordrft samt applkatonsutvecklng och underhåll på en rad centrala försäkrngssystem. När v outsourcade vår manframe började v med att konsoldera våra uppköp av kapactet på nordsk bass. Så smånngom kom också utvecklngen på stordatorsdan n blden. Den delen var drven av att säkra en långsktg tllgång på spetskompetens, förklarar Johan Agerman som tror att outsourcngutvecklngen nom t-området kommer att fortsätta. Det är en otrolgt vktg del försäkrngsverksamheten, men också kostnadsslukande. Så ju bättre outsourcngleverantörerna blr på att hantera det på ett flexbelt sätt desto större aptt på outsourcng kommer försäkrngsbranschen att ha. Mnskade admnstratonskostnader Tll skllnad från försäkrngsbranschen så har banksektorn Sverge hstorskt vart mer konservatv när det gäller outsourcng, men mognaden för outsourcng har ökat under senare år. Lönsamhetsfrågan, som tdgare nte vart drvande, har gjort sg mer och mer gällande ljuset av fnanskrsen, den ökade konkurrensen och mnskade margnaler kombnaton med ökande t-komplextet. Danske Bank har med framgång outsourcat exempelvs nfrastrukturutvecklng, men behållt utvecklngen av det rent affärsmässga nnehållet nnanför de egna väggarna. Ett outsourcngavtal på uttagsautomater ger mnskade admnstratonskostnader för banken och bbehållen servce för kunderna. Ett annat outsourcngexempel är Danske Fnans fnanserngslösnngsprodukt Kontraktsbelånng. Återförsäljarna sköter kontakterna med slutkunderna genom Det fanns en stor ekonomsk uppsda för banken genom att låta någon annan göra det outsourcngleverantörens affärssystem medan Danske Fnans slpper allt admnstratvt arbete mot slutkunderna. I stället kan man fokusera på mötet med återförsäljarna. Hög tröskel för att outsourca Danske Bank är restrktv med att outsourca och har stället försökt lösa uppgfterna nhouse, säger Peter Lantz, nköpschef för Danske Bank Sverge. Banken valde dock för några år sedan att outsourca arkverngen av fysska dokument. Där kunde v med kalkyler vsa att det fanns en stor ekonomsk uppsda för banken genom att låta någon annan göra det både bllgare och med bbehållen säkerhet. Det nnebar också Peter Lantz, nköpschef på Danske Bank Sverge. att v kunde utnyttja vår personal på ett annat sätt med arbetsuppgfter som lgger närmare kärnverksamheten, berättar Peter Lantz. Rådgvnng Utvecklng etjänster eförvaltnng V hjälper dg att se klart Molnet

13 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Bank & Försäkrng Mars Spetskompetens och extraresurser efterfrågas 2012 ser ut att bl året då t-konsulter nom banksegmentet kommer att få fnna sg mer tllfällga uppdrag. Det blr alla fall resultatet av att Swedbank fokuserar på att höja den egna leveransförmågan. På försäkrngssdan väljer Trygg-Hansa att ta n konsulter nom områden som kräver teknsk spetskompetens. Konsultbehov Text Chrstna B. Wnroth För ett antal år sedan var det fortfarande förhållandevs populärt, nom både bank och försäkrng, att producera stor del av nformatonsteknologn nhouse. På de nterna t-avdelnngarna satt team som byggde, kalkylerade och körde applkatoner och vssa system. Enlgt Helena Spess, CIO på Trygg- Hansa och danska Codan, ledde dåtdens hemmasnckrande tll att branschen tog n konsulter med samma profl för att förstärka den nterna gruppens utvecklngsarbete. I dag, menar hon, är trenden en annan. Det fnns en helt annan medvetenhet krng vad den egna tavdelnngen ska göra och nte göra. Fokus lgger på var den nterna t-funktonen kan tllföra mest värde tll verksamheten och nom vlka områden det bäst lönar sg att köpa n en kompetens eller leverans, allt syfte att få en mer effektv och ändamålsenlg användnng, säger Spess. När Trygg-Hansa dag köper tjänster och systemleveranser görs det typskt nom områden som nte räknas som tavdelnngens kärnverksamhet. V är experter på hur v använder t och teknk för försäkrng. V ska nte vara experter på all teknk, utan behöver dra nytta av de partner v har, oavsett om det gäller plattformar, stordatorer eller specfka teknologer. Vårt defntvt största konsultbehov lgger nom outsourcngen, och det är också här som hela drften lgger. För Helena Spess bör syftet med outsourcng alltd vara att skapa flexbltet och access tll kompetens som man annars nte har. Det handlar om att öka effektvtet, kvaltet och kapabltet verksamheten. Men det gäller att välja sn samarbetspartner med omsorg. En slarvgt genomförd outsourcng kan mycket väl få samma konsekvenser som ett dålgt äktenskap. Att fnna den rätta matchen är a och o. Man måste kunna ställa tydlga krav på leverantörerna och htta en gemensam grund att stå på. Om man har en strategskt partner som man vll arbeta med en längre td, ska man välja den lka noga som man bör välja sn äkta hälft. Lksom vanlga lvet blr det sklsmässor även t-partnerskap. Då kan man ofta konstatera att matchen nte var så bra, säger Helena Spess. Man måste kunna ställa tydlga krav på leverantörerna och htta en gemensam grund att stå på Helena Spess Ett regelverksår Margareta Baunge arbetar för Group Procurement Operatons Swedbank, en avdelnng nom banken som har hand om alla nköp. Efter närmare no månaders hårt arbete har hon tllsammans med Chrstna Hejdenberg, External Consultant Manager nom Group IT, Applcaton Management, fått ett antal ramavtal för t-konsulttjänster på plats. Upphandlngen syftar tll att skapa en stabl nfrastruktur att enkelt kunna avropa från när den nterna leveransförmågan behöver förstärkas. Generellt gäller dock att 2012 blr året då konsultbehovet nom banken kommer att mnska. Under 2012 kommer v att anlägga ett starkare cross-border-perspektv för att kunna dra nytta av de resurser som redan fnns på de olka hemma- Foto: Trygg-Hansa Margareta Baunge Chrstna Hejdenberg marknaderna, nte mnst Baltkum. Vår strävan är att så hög grad som möjlgt nyttja våra nterna t-resurser där de för tllfället behövs bäst, säger Chrstna Hejdenberg. Den allmänna strategn är att nte ha konsulter nne den fasta leveransen. De konsulter som vd behov kommer att kallas n förväntas tllskjuta spetskompetens och arbeta med bankens utvecklngsprojekt och för att snabba upp leveransen. Under 2012 kommer en del av tarbetet att fokusera på att vdareutveckla kanalerna, men framför allt måste v lägga krutet på att skapa bra system för att kunna följa de ganska tuffa rapporterngskrav som olka myndgheter ställer på branschen. V brukar prata om 2012 som ett regelverksår eftersom det formlgen haglar n nya regelverkskrav, säger Baunge. Ett faktum som defntvt ökar trycket på den nterna leveransförmågan, fyller Hejdenberg.

14 14 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Bank & Försäkrng Mars 2012 Basel III skärper kraven på bankerna De fnansella marknaderna har en vktg funkton samhället och är därför belagda med en hel del myndghetskrav. I spåren av den senaste fnanskrsen beslöts att nya, skärpta regler som kräver mer och bättre kaptal måste mplementeras: Basel III. Nya regelverk Text Anette Bodnger Fnanskrsen har lett tll att kraven på bankerna har ökat. Basel III som ska nföras om mndre än ett år, den första januar 2013 om tdplanen håller, tvngar bankerna att öka stt kaptal och ställer krav på buffertar även för lkvdtetsrsker. Myndgheterna Sverge har dessutom flaggat för att de svenska bankerna ska ha högre krav på kärnprmärkaptal än de nvåer som föreslås Basel III. Motverngen är att de svenska storbankerna är systemvktga och därför måste ha en högre nvå på Ano Bunge, chef för polcyenheten på Fnansnspektonen. sn kaptalbas. Basel III sätter den mnsta nvån för kärnprmärkaptal tll sju procent. Fnansnspektonen, Fnansdepartementet och Rksbanken vll att kärnprmärkaptalkravet ska var mnst to procent för de fyra storbankerna från nästa årsskfte, och tolv procent från Sverges banker lgger på bra nvåer dag, det är vktgt att de lgger kvar där och fortsätter att bygga för framtden. De högre kraven på bankerna handlar om att stärka det svenska fnansella systemet och att bevara skattebetalarnas trygghet, säger Ano Bunge, chef för polcyenheten på Fnansnspektonen. Snedvrder konkurrens Johan Hansng, tllförordnad vd på Svenska Bankförenngen är av en annan åskt. V är krtska tll att svenska banker ska ha ett högre krav på sg. Reglerna som Baselkommttén föreslår måste självfallet vara desamma för alla medlemsstater. EU är en gemensam fnansell marknad, då ska banker som verkar nom EU ha samma förutsättnngar för att drva verksamhet. Han påpekar att svenska banker är mycket välkaptalserade och att Bankförenngens krtk mot Fnansnspektonens förslag nte handlar om att svenska banker ska ha så låga kaptalkrav som möjlgt. Det v reagerar mot är att det ska gälla andra vllkor för svenska banker än för andra banker. Om våra banker ska ha högre kaptalkrav än andra länders får det negatva konkurrenseffekter. Det är som om svenska ICA handlare skulle betala mer för tomaterna än fnska handlare, men sälja dem tll samma kunder. Det man vll åstadkomma med EU är ju ett gemensamt regelverk. Det motsätter man sg här från svensk sda. Vktg grundsten Ano Bunge menar att de högre kaptalkraven på systemvktga banker slutändan hänger samman med vlken skyddsnvå man vll ha för sna skattebetalare eftersom det är statens ansvar att se tll att banksystemet är stablt. Välkaptalserade banker är en vktg grundsten för hur v skapar säkerhet den fnansella sektorn. Men alla länder Europa går nte takt och har olka struktur på sn banksektor, därför måste kraven kunna varera. Storbrtannen, Sverge och Schwez som har stora banksektorer förhållande tll ekonomn vll ha hö Johan Hansng, tllförordnad vd på Svenska Bankförenngen. gre krav än de föreslagna. Som v ser det överväger fördelarna form av lägre rsk för framtda bankkrser de ökade kostnaderna av reglerng. Sverge ska nte konkurrera genom att sänka våra krav på bankernas buffertar tll en europesk mnmnvå. Högre kaptaltäcknng enlgt vårt förslag kommer att göra det svenska banksystemet mer motståndskraftgt och gynna den svenska ekonomn framtden. Under förhandlng I EU kommssonens förslag tll nya kaptaltäcknngsregler fnns begränsat utrymme för medlemsstaterna att sätta högre natonella kaptalkrav genom lagstftnng. EU är nrktade på att skapa gemensamma regler för alla banker så det är nte alls säkert att den svenska regerngen får genom stt krav. Dskussoner pågår och vad resultatet blr återstår att se. Om svenska banker får högre kaptalkrav än banker andra länder fnns det en uppenbar rsk för att svenska bankers konkurrenskraft försämras. I slutänden nnebär det också att svenska låntagares kostnader ökar. Dessutom sänder det en sgnal om att harmonserade regler nte har högsta prortet för Sverge, säger Johan Hansng. Hårdare konkurrens om betalnngslösnngar Kortföretagen, och därmed även banker, får allt hårdare konkurrens när fler företag går n på marknaden för betalnngslösnngar. Knäckfrågan är vlken av alla lösnngar som kommer att bl standard. Betalnngslösnngar Text Henrk Norberg Vsa och Mastercard domnerar kortmarknaden. Men på senare td har det kommt allt fler aktörer som med nya lösnngar vll n på marknaden för kortbetalnngar. Google Wallet, Zettle och Seamless är bara tre av alla dessa aktörer. Därtll arbetar mobloperatörerna ntensvt med att ta hem spelet. I kapplöpnngen om vlken eller vlka lösnngar som kommer att bl standard är fältet fullt. Flera aktörer har arbetat ntensvt med att ta fram framtdens betalnngslösnngar. Den lösnng som blr standard kommer att bl en kassako. Framtdens vnnare påverkas av utvecklngen nom framför allt fyra områden, säger Kent Erksson, professor på Centre for Bankng and Fnance vd KTH. De fyra områdena är: teknk, kundacceptans, hur bankerna kommer att Kent Erksson, professor på Centre for Bankng and Fnance vd KTH. agera samt det legala skydd som omger kunden. När det gäller teknk och användarvänlghet är hög säkerhet en hygenfaktor som måste fnnas på plats. Vlken teknk som kommer att domnera avgörs av hur säker den är samt om den är användarvänlg. Det är vktgt att det är en smdg lösnng både för konsumenten och för bolaget som ska använda den. Nu utvecklas betalnngslösnngarna på moblsdan kraftgt, säger Kent Erksson. Bankerna har dag ett starkt grepp om marknaden för kortbetalnngar. Hur de kommer att agera framöver påverkar även andra aktörer. Trots att kortbetalnngar är en lönsam sektor för bankerna, är det nte säkert att de vll ha en stark poston nom transaktonsrelaterade tjänster som exempelvs moblbetalnngar framöver. För banker är den egna lönsamheten det prmära målet. Det är långt från säkert att de kommer att ge sg n kampen om transaktonsrelaterade betalnngslösnngar. Anlednngen är ett en sådan satsnng kan påverka deras lönsamhet negatvt om skalfördelarna nte är tllräcklgt stora. Trolgen kommer de att satsa på sn rådgvnngsverksamhet och outsourca andra delar, säger Kent Erksson. Konsumenterna skyddas Den fjärde omvärldsfaktorn handlar om reglerngar. I spåren av fnanskrsen har regerngar nfört reglerngar som ska stärka konsumentens ställnng. Ett scenaro är att stater kräver att bankerna ska stå för betalnngslösnngarna. På så sätt skulle man ökad utsträcknng garantera säkerheten eftersom banker är etablerade aktörer. Personlgen tror jag nte att så kommer att bl fallet. Framtdens lösnng tror jag utvecklas av telekomoperatörer eller av stora bolag som exempelvs Apple och E bay, säger Kent Erksson. Handeln vll ha bättre lösnngar Bengt Nlervall, betalansvarg på Svensk Handel, är krtsk tll att bankerna tjänar mycket pengar på kortbetalnngar. V ser mycket postvt på att fler aktö Bengt Nlervall, betalansvarg på Svensk Handel. Vlken lösnng som kommer att domnera tror jag vsar sg år rer kommer n på marknaden och rör om grytan. Förhoppnngsvs leder det tll lägre avgfter för handlarna och ännu bättre lösnngar, säger Bengt Nlervall. Bengt Nlvervall lyfter fram 4T, ett gemensamt bolag som operatörerna Tela, Tele 2, Telenor och Tre har startat. Bolaget ska lansera en mobl plånbok och samarbetar med PayEx. Andra företag med ntressanta lösnngar är exempelvs Zettle och Seamless. Vssa mobla lösnngar använder sg av kort, medan andra nte gör det. Seamless är ett exempel på en lösnng som nte använder kort. En sådan lösnng är betydlgt bllgare för handlarna. Vlken lösnng som kommer att domnera tror jag vsar sg år. Trolgen blr det den modell som daglgvaruhandeln bestämmer sg för, säger Bengt Nlervall. För att en ny lösnng ska vnna mark krävs att den uppfyller något av följande tre krterer, enlgt Bengt Nlervall: bllgare, snabbare eller leverera ett mervärde som tll exempel dgtala kvtton. Den som lyckas med den uppgften kan räkna med en god utvecklng alla fall fram tll nästa teknkskfte.

15 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Bank & Försäkrng Mars Kunden styr affärssystemens utvecklng Användarvänlgt, flexbelt, kundstyrt och nydanande. Fyra ord som tllsammans ganska bra beskrver vad två av marknadens uppstckare nom bank och försäkrng prorterar då de utvecklar sna affärssystem. För Nordnet Bank och Moderna Försäkrngar vll båda gå före alla andra. Affärssystem Text Chrstna B. Wnroth Inom försäkrngsbolaget Moderna har man sedan starten medvetet valt att nte följa t-utvecklngen, utan att drva den. Webben har länge setts som en av de vktgaste kontaktytorna. Tllgänglghet och enkelhet är utgångspunkten vårt arbete. Att kunden lätt ska kunna fnna nformaton, köpa och skadeanmäla va webben är ett måste, säger Emma Kndblom, chef t- och systemutvecklng, Moderna Försäkrngar. It-organsatonen är tätt sammansvetsad med verksamheten, och de som skrver kod är mycket nsatta hur själva affären fungerar. Detta skapar enlgt Kndblom en snabbfotad organsaton med short tme to market. Tack vare den täta organsatonsstrukturen är det lätt att utgå från ett tral and error-perspektv. V kan snabbt lägga upp nya lösnngar och köra A- och B-tester, där olka kunder möts av olka kundupplevelser, allt för att se vlken process som genererar bäst respons från kunderna. Det kan exempelvs handla om skllnader webbpresentaton där v expermenterar med olka typer av användarstöd. Arbetssättet lär oss vad som efterfrågas och fungerar. Den röda tråden t-systemet löper ända ner tll kärnsystemen där försäkrngarna och skadeärendena lgger. Att kunna erbjuda skräddarsydda kundlösnngar ställer stora krav på ordnng och reda de bakomlggande strukturerna. En av utmanngarna är att bygga systemen utfrån en standardserad flexbltet. Blr det bakomlggande systemet för komplext blr det för dyrt att lappa på utsdan. Därför håller v hårt på att hur det teknskt fungerar bakgrunden, alltd ska hänga hop med alla kundrktade processer. It får nte bl ett självändamål utan måste alltd vara ett verktyg för affären. Som ett växande bolag måste v hela tden hålla fast vd den strategn och akta oss för att t börjar leva stt eget lv. För den närmaste framtden ser Kndblom nya affärsmöjlgheter att lansera mobla sajter med lknande tjänster som redan fnns på webben. Emma Kndblom, chef t- och systemutvecklng, Moderna Försäkrngar Att satsa på frstående appar känns redan lte förlegat. Nästa steg är att föra ut vårt koncept tll lättåtkomlga mobla sajter som nnehåller allt från våra produkter tll nformaton och skadeanmälan. Tllgång tll världen En annan uppstckare branschen är Nordnet Bank. I dag vlar verksamhet på tre ben: nvesterngar och sparande, bank och penson varav värdepappershandeln är störst. På huvudkontoret Stockholm fnns verksamhetens plattform med allt från t och back offce tll produktutvecklng. Härfrån outsourcas alla produkter tll bankens lokalkontor runt om Norden. Martn Andersson är Investments and Savngs Manager på Nordnet Bank, och ansvarar för all aktehandel, produkter och handelsapplkatoner, både mot tredje part och för det som utvecklas nhouse. Bakom det som på Som kund vll man handla akten där den prssätts bäst och där volymen fnns ytan ser enkelt och tllrättalagt ut, lgger många års arbete för att ta fram snabba och flexbla applkatoner och system som klarar den tuffa takten på världens olka handelsplatser. Eftersom vår affärsmodell bygger på skalbarhet är kostnadsbasen enormt vktg. Därför arbetar v hela tden för att kunna nyttja en bred och central plattform. Webben är den stora kundkanalen och vårt fönster mot omvärlden. Va webben kan kunden sköta all sn onlne-handel helt på egen hand. V har en stor verktygslåda som underlättar för kunderna att vara framgångsrka stt sparande. Om kunden önskar mer väglednng erbjuder v verktyg för att fnna kundens rskprofl. Detta görs genom att kunden besvarar ett antal frågor krng rskbenägenhet, och resulterar ett placerngsförslag på ett antal fonder med olka sammansättnngar. Martn Andersson, Investments and Savngs Manager, Nordnet Bank. För de som redan nvesterat banken, och trots allt önskar personlg rådgvnng, fnns möjlgheten att genom etablerade samarbeten träffa aktörer som bedrver rådgvnng och kaptalförvaltnng. Inom tradng var det för to år sedan en revoluton att från sn dator vardagsrummet kunna handla onlne, och erhålla samma nformaton och verktyg som proffsen. I dag är realtdshandel en hygenfaktor. Som kund vll man handla akten där den prssätts bäst och där volymen fnns. Det nnebär att v måste ha nfrastrukturen på plats, hålla koll på marknadsdata, kunna koppla upp oss och handla där akten är bäst prssatt, skcka ordern och kunna erbjuda verktyg för automatserad handel. Detta är vktgt för att kunderna ska kunna ta del av, och anpassa sn aktehandel tll, den globala trenden med ökad datorhandel och göra sna nvesterngar på bästa sätt, fastslår Andersson.

16 16 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Bank & Försäkrng Mars 2012 Strd om skuldsanerngslagen Vndarna vänder snabbt skuldsanerngslagen. Det var senast jul förra året som det gjordes förändrngar lagen. Nu kan ännu en lagändrng vara på gång redan vår med skte på en enklare bedömnng av gäldenärens återbetalnngsförmåga vlket oroar nkassobranschen. Skuldsanerng Text Sven Wettergrund Frågan gäller hur lång td gäldenärens oförmåga att betala sna skulder ska bedömas vara femton år eller fem år? Claes Månsson, ordförande branschorgansatonen Svensk Inkasso, menar att om endast fem år framåt tden ska bedömas kommer allt fler att bevljas skuldsanerng. Det kan förändra kredtsverge helt. Inkassobranschen vet att det är svårt att bedöma gäldenärers återbetalnngsmöjlgheter på så kort td, säger han. Varför ska borgenärerna skrva av skulder som kanske kan återbetalas mellan år fem och år to Skärpt praxs Förra året skärpte Högsta Domstolen praxs för bedömnngen av skuldsattas återbetalnngsförmåga. I en dom tolkades en överskådlg återbetalnngstd tll femton år medan Kronofogden tdgare har tolkat detta tll under to år. Domen antas göra det svårare att få skuldsanerng eftersom en lång prognostd ofta leder tll att en gäldenär bedöms kunna klara av att betala sna skulder. Detta kan ställas mot den nya skuldsanerngslagen som trädde kraft 1 jul förra året. Den nförde en möjlghet för prvata närngsdkare att få hjälp med skuldsanerng. En annan nyhet var att skuldernas ålder nte längre skulle beaktas vd skälghetsbedömnngen. Det var folkpartsten Jan Ertsborn som utredde lagförändrngarna. Förslaget att ändra själva nsteget med en kort prognostd skuldsanerngen tll fem år godtogs nte av rksdagen, men kan nu alltså drvas genom under våren. Rksdagen gav regerngen uppdrag att snarast återkomma med en ändrng på denna punkt vlket regerngen ännu nte gjort. Det fnns nu en rsk att rksdagen, med en majortet av de rödgröna med stöd av Svergedemokraterna, kan köra över regerngen frågan och självständgt besluta om en lagändrng, säger Claes Månsson och betonar: Det är nte ovanlgt att gäldenärer behöver några år för att komma på fötter och komma upp nkomster som möjlggör återbetalnng av ngångna förplktelser, därför är det rmlgt att återbetalnngsförmågan bedöms på ltet längre skt. Varför ska borgenärerna skrva av skulder som kanske kan återbetalas mellan år fem och år to, särsklt om rskerna för ändrat kredtbeteende är stora? När skuldsanerngslagen trädde kraft för crka tolv år sedan var det ungefär ansöknngar om skuldsanerng om året. Efter ändrngar lagen 2007 ökade det tll crka ansöknngar och nu efter 2011 års ändrng räknar man med ansöknngar. Claes Månsson bedömer att om det blr ytterlgare en lagändrng, så kan antalet årlga ansöknngar stga tll Det som verklgen oroar är om nsteget tll skuldsanerng blr så ltet att kredtgvnngen stramas åt tll följd av rädsla för ändrat kredtbeteende. Det skulle obönhörlgen slå mot tllväxten landet. Claes Månsson, ordförande branschorgansatonen Svensk Inkasso. LÄTT ATT KOMMA IGÅNG En dags utbldnng, sedan kan du börja. Rval är trolgen enklare att admnstrera än något annat nkassosystem. Användarvänlgt och drftsäkert nkassosystem Utvecklat av nkassohandläggare för nkassohandläggare. Läs mer på Ace of Ess AB Box 1065, Varberg Tel: E-mal: R val INKASSOSYSTEM

17 NextMeda 17 Vsab Consultng löser legala krav och skapar struktur Albert Ensten lär ha sagt att defntonen av dot är att göra samma saker gång på gång och förvänta sg ett annat resultat. Ibland är det tyvärr precs så det går tll när företag arbetar med affärs- och IT-utvecklng. Bank- och försäkrngsbranscherna står nför dgra utmanngar. För det första ställer legala regler omfattande krav på anpassnng av verksamheten. För det andra nnebär nya regelverk om bland annat kaptaltäcknng ökat fokus på kostnadsbesparngar. Nya spelregler som bdrar tll ökad konkurrens och poltska krav pressar prser och margnaler, något som också ställer krav på lägre kostnad. I dag är det nte ovanlgt att företag skruvar på sna IT-system så att de uppfyller kraven men mssar att sänka sna kostnader. Och när nya krav kommer nleds ett nytt projekt som med tden åter resulterar att kraven uppfylls. Något som äter upp nvesterngsutrymmet utan att operatonella kostnader mnskar, snarare ökar de. Det är en arbetsmetod som är mnst sagt neffektv. Banker har ett arv av en mängd IT-system som vart och ett byggts efter konstens alla regler. Med tden har dock ntegratonen av olka system och olka teknker och plattformar skapat ett komplext ekosystem. Detta leder tll att förändrngar blr komplcerade att genomföra och då undvker v gärna att ta för stora grepp när v anpassar våra system för nya legala krav. Om v ska komma tll rätta med vårt arv måste v adressera effektvserngar samtdgt med annan utvecklng, säger Marcus Wderoth, vce VD på Vsab Consultng. Systemen var för sg fungerar bra, men ntegratonen mellan alla system och olka teknker gör IT-portföljen som helhet oflexbel. Det medför att det tar lång td att göra anpassnngar. Man ser bara tll stt eget problem eller projekt och mssar det holstska perspektvet. För att skapa flexbltet krävs kontroll och styrnng över alla delar. Man underskattar det ngenjörsmässga hantverket som måste fnnas krng IT och affärsutvecklng. Det är mycket vktgt att banker och försäkrngsbolag nser att de även är IT-branschen. Alla som förstår att de ska agera som en långsktg fastghetsförvaltare för sna egna IT-system har kommt långt på vägen, säger Magnus Olofsson, affärsområdeschef bank. Ja, det är enormt vktgt att ha koll på sna nformatonsflöden, arbetsprocesser och att ha ett strukturerat angreppssätt. Det är det som v menar med ngenjörsmässghet. Det leder sn tur tll en snabbfotad organsaton som är öppen för förändrngar, säger Irene Ström, affärsområdeschef försäkrng. Strukturella angreppssätt Idag är rsken stor att varje lagförändrng enbart resulterar en stor kostnad för att förändra systemen. Enlgt Marcus Wderoth bör det självklara målet vara att varje förändrng ska leda tll att banker och försäkrngsbolag når en bättre poston. IT och affärsutvecklng ska ses som en enhet, nte som två separata. Förutom att man ska leva upp tll de legala kraven ska förändrngarna successvt leda såväl tll sänkta kostnader och som vassare affärsutvecklng, säger Marcus Wderoth. Vsab Consultng är specalserade mot bank, försäkrng och kaptalmarknad. Bolaget har sedan 1983 framgångsrkt arbetat med att ta fram lösnngar nom förändrngslednng och arktektur (affärs-, verksamhets- och IT-arktektur). I dagens klmat lgger fokus ofta på att skapa synerger ur de nödvändga förändrngar som de legala kraven ställer. Därtll vll man få ut bättre systemegenskaper och kostnadsreducerngar genom processförbättrngar. Lätt att säga men det ställer stora kvar på skcklgt arktekturarbete och förändrngslednng. På ett övergrpande plan handlar vårt arbete bland annat om hur v ska få våra kunder att hantera lagkraven som en naturlg del av deras verksamhet. Det leder sn tur tll frågeställnngar om hur man ska tänka och planera frågor rörande verksamhets- och IT-arktektur för att smdgare, bllgare och snabbare kunna hantera nya lagkrav. Detta är ofta stora nvesterngar och därför borde man samtdgt passa på att effektvsera sna processer, säger Magnus Olofsson. Snabbfotad organsaton En snabbfotad organsaton genererar flera fördelar. Möjlgheten att skapa nya affärer och mnska sna kostnader ökar markant. Det kan ske genom att man enklare kan koppla tll nya värdenätverk, exempelvs att som leverantör erbjuda sna kredttjänster tll en återförsäljare. Eller lägga ut sn kortnlösen på en extern tjänsteleverantör stället för att göra detta egen reg. God kontroll över kostnader nnebär även att företag lätttare kan fatta beslut om BPO (Busness Process Outsourcng) är en lämplg lösnng. BPO och standardsystem är lösnngar för att mnska kostnader. För att lyckas krävs god kontroll, struktur och en genomtänkt värdekedja. Företag måste även klargöra var det tllför ett värde, säger Irene Ström. I dagens nformatonssamhälle är affärs- och nformatonsteknolog ofta två sdor av samma mynt. Ett mynt som blr mer värt ju bättre ett företag är på att hantera sn nformaton. Vsab Consultngs vson Tllsammans förbättrar v fnansvärlden genom att förverklga goda déer genomsyrar allt v gör; rekryterng, kompetensutvecklng, omvärldsbevaknng och nte mnst våra leveranser. Det har gjort oss tll Sverges ledande konsulter för fnansvärlden nom förändrngslednng och arktektur. Områden där v ska fortsätta växa. V har en djup bransch- och verksamhetsnskt nom bank, kaptalmarknad och försäkrng. Inskter som v hela tden utvecklar. Samtdgt rekryterar v bara konsulter som lever upp tll vår poston och ambton. Vsab Consultng startade Idag är v crka 45 konsulter, alla med lka god affärsförståelse som teknsk kompetens. Vsab Consultng ägs tll hundra procent av personalen. Bolaget har gått med vnst varje år sedan starten och nnehar AAA-ratng av Dun & Bradstreet. Vsab Consultng AB Klarabergsvadukten Stockholm Tel:

18 18 NextMeda Itellos svar på branschens utmanngar standardserng Avreglerngen och branschgldnngen som nleddes början på 90-talet håller på att förändra pensons- och lvförsäkrngsbranschen grunden. Itello erbjuder försäkrngsbranschen ett kostnadseffektvt standardsystem för penson, försäkrng och fond. Det skapar förutsättnngar för bolagen att förbl konkurrenskraftga. Inom penson- och lvförsäkrngsområdet har den starka försäljnngskulturen medfört mer fokus på det unka den egna verksamheten och mndre fokus på det branschgemensamma. För IT-området har det lett tll kostnadskrävande utvecklng egen reg av unka IT-system, även nom områden som för andra branscher hanteras av standardsystem. Många är än dag rädda för att hamna en oflexbel framtd när ordet standard nämns. Men enlgt Jan Hedestam, marknadschef på Itello, borde det vara tvärtom. Plattformar har använts blndustrn sedan början av 60-talet. V är övertygade om att det fnns motsvarande synerger att hämta nom det långsktga sparandet. Anlednngen är den samma som för blndustrn kostnaderna är för höga jämfört med de ntäkter som verksamheten genererar. Jan Hedestam och Magnus Björnesjö, Itello. deller, upphandlngar och centralt beslutade förordnngar som pressar prserna. Itellos lösnng är Inca. Ett standardserat affärssystem för hanterng av produkter för personförsäkrng och pensonssparande. Inom det långsktga sparandet krävs samma tänk som hos bltllverkarna. Genom återanvändnng och optmalt utnyttjande av kompetenser, processer, system och samarbetspartners kommer aktörerna att kunna tllfredsställa och vårda valda kundsegment genom prorterade kanaler, säger Jan Hedestam. Magnus Björnesjö, Senor Advser på Itello med mångårg erfarenhet branschen, ser standardserade affärssystem som en nödvändghet för att bolagen på skt ska kunna behålla sn konkurrenskraft. Standard är möjlggöraren. Ju längre tden går desto mer prspressade kommer bolagen att bl. Den som vll möta framtden väl rustad måste tänka långsktgt och agera nu. Framgång stavas långsktghet Försäkrngsbranschen är tll sn natur långsktg. Långa sparperoder kombnaton med lvsvarg utbetalnng talar för långsktghet. I en värld av ständga krav på anpassnng tll nya förhållanden har flertalet av aktörerna av naturlga skäl ofta nte orkat utveckla långsktgt hållbara IT-lösnngar. För varje nytt krav från lagstftarna eller marknaden har de tvngats tll kortsktga anpassnngar av befntlga IT-system. Många försäkrngsbolag stter därför med ett eller flera IT-system för varje produktområde, parallella admnstratva processer, komplcerade IT-mljöer som medför tdskrävande och dyr förvaltnng och utvecklng. Antalet system leder ofta tll manuella bryggor. V är övertygade om att det fnns samordnngsfördelar med att ha alla produkter krng det långsktga sparandet ett och samma system. De många lkartade processerna talar för det lksom ntegratonspunkterna tll webb- portaler, bankkontor, mnpenson.se, valcentraler, betalnngsförmedlare etc. Det handlar om att orka vara långsktg synen på förvaltnngen av IT-systemen. Itellos styrka under de mer än 15 år som v utvecklat Inca bygger nte bara på att v tänkt rätt utan kanske ännu högre grad på att v orkat stå upp för standard och stått emot trycket på bolagsspecfka lösnngar. Framgång stavas långsktghet, säger Jan Hedestam. I begreppet standard lgger någon form av anpassnng, men det lgger naturlgtvs också underförstått att eventuella begränsnngar med anpassnng uppvägs av fördelarna av gemensamt agerande, fortsätter Magnus Björnesjö. I kombnaton med att kraven på förändrng snarare kommer att öka än mnska och att marknaden är utsatt för en konstant prspress förstärks kraven på att ett affärssystem kunna förändra och admnstrera stora volymer extremt kostnadseffektvt. Itello erbjuder den nya generatonens affärssystem, som uppfyller dagens krav och är förberett att möta morgondagens utmanngar. Att tllgodose dna behov är utgångspunkten allt vårt arbete. Vårt affärssystem sänker kostnaderna och ökar effektvteten för banker, försäkrngsbolag, fondförvaltare och andra aktörer på marknaden för det långsktga sparandet Norden. V gör det möjlgt för dg att förstärka och utveckla dtt erbjudande tll dna kunder. Det ger dg ökad konkurrenskraft. Och möjlghet att göra bättre affärer. Itello AB Regerngsgatan Stockholm Tel: Standard en möjlggörare Inom blndustrn var det krav på ökad säkerhet och lägre bränsleekonom som drev materalutvecklngen mot lättare och starkare materal vlket sn tur drev fram behovet av nya och uppgraderade modeller. Inom försäkrngsbranschen är det nya aktörer med helt andra affärsmo- Försäkrngsbolagen redovsar kostnader på drygt 14,4 mljarder SEK. Kostnaderna för admnstraton var drygt 6,4 mljarder. Besparngspotental fnns på många ställen, bland annat genom att överge de specfka lösnngarna och anamma branschlösnngar, både avseende processer och IT-stöd. Itello ser en stor potental att effektvsera admnstraton och sänka kostnaderna för bolagen.

19 NextMeda 19 I Skanda blr moblen allt vktgare. V var först med moblt bank-id och allt fler av våra kunder vll kunna sköta hela sn ekonom farten. V ska vara enkla och tllgänglga, konstaterar Tobas Schllén och Jonas Holmberg, Skanda. Skandabanken ungdomlg framåtanda drvkraften I år frar Skandabanken sn artonde födelsedag; en bank som hunnt bl myndg men fortfarande är ung och snabbfotad. Sedan starten 1994 har banken hela tden försökt postonera sg som en nytänkande och nydanande bank med ett utpräglat kundfokus. Skanda startade Skandabanken utfrån perspektvet att vlja tllhandahålla banktjänster på ett enkelt och tllgänglgt sätt. Detta skedde en teknsk brytnngstd då telefonbanken ntroducerades 1994, och snart följdes av nternetbanken. I dag har kanalerna utökats och 2012 förväntas bl det verklga genombrottsåret för den mobla banken. Nu, som då, står kunden fokus. Vår nställnng har alltd vart att göra det enkelt för våra kunder att använda banktjänster, och att göra det enkelt att förstå sn egen ekonom och ge dem verktyg för att ta bra prvatekonomska beslut, säger Jonas Holmberg, Svergechef för banken. Och Skandabanken är verklgen en artonårng tden: man vll vara med där det händer. Eftersom vår affärsdé är att möta kunden utanför det tradtonella bankkontoret, måste v se tll att vara närvarande de kanaler där kunden rör sg. Webben är vårt nav och telefon är en kanal som funnts länge, och kommer att fnnas kvar. Den största utvecklngspotentalen ser v dock den mobla banken som tack vare de smarta telefonernas ntåg växer explosonsartat, säger Tobas Schllén, ansvarg för mobla tjänster och socala meder nom Skanda. Att bl bättre och lyssna n kundernas önskemål är vad som hela tden trggar banken att spänna bågen hårdare och prestera ännu bättre. När chatten gjorde stt nträde såg v tll att kunderna kan utföra bankärenden genom chatten. I dag för v samtal med våra kunder både va vår blogg och genom socala meder. Sammantaget är tllgänglghet och enkelhet honnörsord, säger Holmberg. Utmärkelserna för det framåtsträvande arbetet har nte lått dröja på sg. Efter att ha utsetts tll årets bank eller årets nternetbank fler än to gånger sn korta hstora utsågs Skandabanken fjol bland annat tll årets vnnare av prset Guldkanten för stt arbete med att möta kundernas behov genom att ntegrera pensonsportalen, sna nternettjänster på hemsdorna och Detta gör att alla Skandas kunder - 1,7 mljoner männskor - har möjlghet att smdgt se en överskt över sn penson. Inlemmandet av Mn penson våra system lgger helt lnje med vårt kundengagemang. Vår msson är att hjälpa våra kunder förstå sn egen prvatekonom, där pensonsfrågor absolut är en vktg del, säger Holmberg. Kunden bestämmer I Skandas hstora har dalog, som ett redskap för att utveckla tjänster, eftersträvats. Vår blogg är en av många platser där v kan möta kunden. Facebook är en annan, och under årens lopp har v vart ganska duktga lyssnare. Det fnns flera exempel på där v tagt tll oss kundönskemål. Utvecklngen av vår mobla bank är ett paradexempel på hur våra kunder drektdalog med oss va bloggen kunnat tala om vlka önskemål de har för att v på bästa sätt ska kunna utveckla en efterfrågad produkt. Att kunderna uppskattar dalogen märks bland annat på att v har fler lkes på Facebook än flera av storbankerna. Ett drekt resultat av kundnteraktonen är att Skandabanken nylgen släppte en ny mobl applkaton som möjlggör räknngsbetalnngar va mobla enheter på ett smart och effektvt sätt. Som en mndre aktör, utan en tung t-hstora bakvagnen, kan v dra fördel av att kunna vara snabba på fötterna och enkelt kunna prortera om våra utvecklngsflöden. Att prorterngsordnngen bland våra projekt är kundstyrda känns verklgen bra. I framtden ser Schllén att socala meder och mobla enheter allt större utsträcknng kommer att växa samman. Generellt går utvecklngen mot en starkare nterakton mellan mobla enheter och socala meder. Redan dag har våra kunder möjlghet att dela sna nköp med sna vänner på Facebook va vårt moblkvtto - eventuellt kompletterat med en bld och poston var man handlade någonstans, kopplat tll telefonens GPS. Denna typ av tjänster kan v komma att se mer av framtden, säger Schllén. En central utmanng för framtden är också att skapa en sömlös kundupplevelse mellan olka kanaler: att tll exempel påbörja ett ärende moblen, ställa en fråga tll handläggare över telefon och avsluta det hela va webben. Att få hop sådana flöden är naturlgt för kunden, och v är absolut taggade att ta oss an utmanngen, fastslår Schllén. Skanda startade Skandabanken 1994, då som den första renodlade telefonbanken. Den nya banken gjorde revoluton på den svenska bankarenan och satte med sna enkla och prsvärda vllkor press på storbankerna. I dag är Skandabanken en prsbelönt nternetbank där kunderna kan göra alla sna bankärenden. Banken har verksamhet Sverge och Norge och erbjuder marknaden ett komplett utbud nom bank, sparande och placerngar. Vsonen är att ha de mest nöjda kunderna och mssonen är att vara den ledande drektbanken genom att vara ärlga, enkla och prsvärda. Skanda Lndhagensgatan Stockholm Tel:

20 20 NextMeda Att hålla fast vd gamla strukturer blr lätt en operatonell rsk, en rsk som genom outsourcng effektvt kan reduceras, säger Alexandra Fürst, ansvarg för Fnancal Servces Sverge på Teto. Foto: Hanna Teleman Teto: Lotsar kunderna n framtden Utmanngarna nom bank- och försäkrngsbranschen är stora och förändrngarna sker allt snabbare takt. Ett nytt synsätt krävs för att nte hamna på efterkälken. Öppenhet för kreatvtet, nya lösnngar, nya former av partnerskap samt flexbltet är därför ledorden när Teto hjälper kunderna att rusta sg för framtden. En strktare tllsyn, ökad konkurrens och förändrade kundkrav är några av de förutsättnngar som kännetecknar dagens marknad för fnansella tjänster. För att både vara en aktör tden, och attrahera morgondagens kunder, behöver banker och försäkrngsbolag vara redo att genomföra stora förändrngar. Inom Teto hämtas kunskaper och erfarenheter från olka branscher när de modernserar systemen hos sna kunder nom bank- och fnanssektorn. Företaget vll dessutom slå ett slag för en ny syn på outsourcng. En stor utmanng för bank- och försäkrngsbranschen är just nu att ta sg från ett läge tll ett annat. Målet är att bl mer flexbla och arbeta med kortare ledtder för en snabbare produkt- och tjänsteutvecklng. Det gäller att hänga med den explosonsartade utvecklngen, som framförallt drvs av kraven på mobltet och närhet tll kunden, säger Alexandra Fürst, ansvarg för Fnancal Servces Sverge på Teto. En stor del av det nödvändga förändrngsarbetet är enlgt Alexandra Fürst kopplat tll branschens strukturella IT-arv. Gamla system kan vsserlgen lappas och konverteras tll att fungera med nya applkatoner. Men de gamla strukturerna nnebär sg en vss låsnng hur snabb och flexbel man tllåter sg själv att vara. Många av de gamla systemen fungerar utmärkt och kommer att fnnas kvar många år, men för att bl en starkare spelare och stcka ut kommer man även att behöva göra vssa modernserngar. IT-mljön består ofta av ett stort antal system som ntegrerats med varandra och som kräver spetskompetens för att underhålla. Här kan en modernserng nnebära stora kostnadsbesparngar. Ny syn på sourcng Att hålla med egen systemkompetens utgör dessutom sg en operatonell rsk. Vad händer om kompetensen börjar tryta? Den rsken kan effektvt mnmeras genom att låta en stor systemförvaltare som Teto, med möjlghet att nå synergeffekter, ta hand om systemen. Alexandra Fürst menar att de aktörer som på allvar vll rusta sg för framtden behöver tänka på sourcng på ett annorlunda sätt. Genom att nte göra alltng själv, utan faktskt använda den flexbla styrka som bland annat våra near- och offshorecenter Baltkum och Inden kan bdra med, kan man göra både stora kostnadsbesparngar och effektvserngsvnster. I stället för att hantera en komplex IT-mljö kan företaget fokusera på sn kärnverksamhet och få möjlghet att utveckla nya, spännande tjänster med fokus drekt mot slutkund, tll exempel mobla tjänster. Och när det kommer tll den mobla utvecklngen är det få som slår Tetos bredd. V är engagerade hela kedjan med allt från det som lgger bakom bank- och försäkrngsprodukter tll mobltelefoner och basstatoner. Förvaltnng av system lgger oss hstorskt sett varmt om hjärtat, men Teto är mycket mer än så, med allt från specfka applkatoner för fnansbranschen tll ambtonen att vara en trygg partner nom affärsrådgvnng och Busness Process Outsourcng. Affärskonsulter på plats Det nya läge som bank- och försäkrngsbranschen enlgt Teto bör sträva mot att förflytta sg tll, handlar tll stor del om att möta kundernas ökade krav på nya och ndvdanpassade mötesplatser på såväl Internet som mobla enheter. Branschen lgger långt framme, men det fnns mer att göra och dessa möjlgheter öppnas på allvar upp då det gamla arvet förnyas. Genom starka samarbeten med alla stora aktörer på telekommarknaden har v under åren byggt upp en stor kompetens och erfarenhet nom det mobla området med lärdomar som bank och försäkrng absolut kan dra nytta av. Sedan 2011 har Teto också haft stort fokus på att stärka sn domänkompetens nom fnansmarknaden. Satsnngen på affärskonsulter är ett komplement tll företagets befntlga lösnngar och applkatoner för såväl kaptalmarknaden som försäkrng, banktransaktoner och kort. Med den kompetens som affärskonsulterna tllför, erbjuder v våra kunder ett helgjutet utbud. Vsonen är att vara en strategsk partner för våra kunder, nte bara nom drft och affär, utan även på tjänstesdan där v genom våra erfarenheter från andra branscher har mycket att tllföra våra fnanskunder, fastslår Alexandra Fürst. Teto är det ledande IT-tjänstföretaget norra Europa och erbjuder IT- och produktutvecklngstjänster. Företagets specalserade IT-lösnngar och tjänster ger, tllsammans med en stark plattform av teknska lösnngar, en konkret affärsnytta för lokala och globala kunder. Bolaget arbetar nära sna kunder, förstår deras unka behov och är en betrodd partner transformatoner. Med crka specalster är målet att bl en ledande ntegratör av tjänster och därmed skapa den bästa tjänsteupplevelsen nom IT. Teto Sweden AB Fjärde Bassängvägen Stockholm Tel:

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Det är vktgt att regelverken gör det möjlgt för försäkrngsbolagen att fylla sn roll på ett bra sätt Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng Kundernas förtroende

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Med utvecklngen kommer många nya utmanngar och nya konkurrenter Johan Hansng, chefsekonom på Svenska Bankförenngen. Fokus borde lgga på hur

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Thomas Östros, vd för Svenska Bankförenngen Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng Framtdens Bank & Försäkrng trender nom t, affärsutvecklng och säkerhet Förankrad

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Bank & Försäkrng trender nom t, betalnng och säkerhet Bankerna stabla och väl förberedda för nya kaptalregler Flodvåg av nya reglerngar utmanar försäkrngsbranschen

Läs mer

för alla i Landskrona

för alla i Landskrona , den 3 september LANDSKRDlHLA 2015 STAD K015/[\flUf STYRELSEN 201509 0 7 Ank. Darenr. ldossenr. Moton: Utrymme för alla Regerngen beslutade antalet maj 2008 nleda ett urbant bostadråden männskor de mest

Läs mer

Framtidens Kommuner & Landsting

Framtidens Kommuner & Landsting Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Kommuner & Landstng för tllväxt och sysselsättnng SKL för harmonserng nte centralstyrnng Lärarförbundets skolrankng 2014: Vellnge

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Forskning recept på framgång i en globaliserad värld

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Forskning recept på framgång i en globaliserad värld Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Möjlgheter tll nnovaton fnns all forsknng Forsknng recept på framgång en globalserad värld Nya modeller krävs för att

Läs mer

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare!

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare! HÄSTFÖRETAGARPRAKTIKAN Råd och tps för dg som vll bl framgångsrk hästföretagare! Inlednng Har du en hästverksamhet tankarna? Fundera på varför! Trolgen delar du med de flesta andra hästföretagare en passon

Läs mer

Framtidens Karriär Läkare

Framtidens Karriär Läkare Psykatrkerrollen har erbjudt mg en frhet att skräddarsy mn egen yrkesroll Smon Kyaga, psykatrker och överläkare Läkare ska kunna fokusera på dagnostk, behandlng och det medcnska ansvaret Hed Stensmyren,

Läs mer

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation Almedalsveckan 11 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 11 Stark som Ppp? 2-3 Ungas ngångslöner Välfärdsföretagen 8-9 Löner och nflaton Närmare skattegenomsnttet 1 5 Studemotverade eller

Läs mer

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA. Framtidens Energi. Med siktet på framstående energiforskning

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA. Framtidens Energi. Med siktet på framstående energiforskning ANNONS DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Energ för en hållbar utvecklng Samverkan en förutsättnng för att klara energmål Energmyndgheten ska verka för ett tryggt, effektvt

Läs mer

Framtidens Kommuner & Landsting

Framtidens Kommuner & Landsting Annons DennA bra nschtd nng är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Kommuner & Landstng Lena Mcko sätter välfärd och självstyre fokus Lena Mcko, skl:s första kvnnlga styrelseordförande, vll satsa

Läs mer

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng

Läs mer

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss?

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss? Att dentfera systemvktga banker Sverge vad kan kvanttatva ndkatorer vsa oss? Elas Bengtsson, Ulf Holmberg och Krstan Jönsson* Författarna är verksamma vd Rksbankens avdelnng för fnansell stabltet. Elas

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Många krafter måste dra åt samma håll

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Många krafter måste dra åt samma håll Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Sverge behöver större forskargrupper Många krafter måste dra åt samma håll Den globala kunskapskonkurrensen hårdnar Om

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums frskola 20 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:39: Bra jobbat, Tryserums frskola! Det är nsprerande att läsa er rapport och se

Läs mer

Strategisk Planering! Varför det?

Strategisk Planering! Varför det? Strategsk Planerng! Varför det? Strategsk planerng är processen för att utveckla och behålla en lvskraftg kombnaton av organsatonens mål, kompetenser, resurser och dess föränderlga marknadsmöjlgheter"

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Sverige har unikt bred och långsiktig energipolitik

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Sverige har unikt bred och långsiktig energipolitik DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Energ för en hållbar utvecklng och konkurrenskraft Hållbar energ går hand hand med lvskvaltet och tllväxt Sverge har unkt bred och långsktg energpoltk

Läs mer

Framtidens Karriär Läkare

Framtidens Karriär Läkare Fokus bör lgga på att läkare får lägga merparten av sn td på uppgfter som är värdeskapande för patenterna Anna Nergårdh, chefläkare Stockholms läns landstng Framtdens Karrär Läkare Hälso- och sjukvårdens

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Sveriges litenhet dess storhet och konkurrensfördel

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Sveriges litenhet dess storhet och konkurrensfördel DennA tematd nng är en från nextm e D A V måste ha en forsknngspoltk där samverkan faclteras och uppmuntras Charlotte Brogren, generaldrektör på VINNOVA. Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Poltk,

Läs mer

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en Framtdens Karrär Sjuksköterska Arbetsbelastnng, vllkor och patentsäkerhet fokus Flexbel arbetstd och högre lön attraherar på mndre ort Erbjuder påverkansmöjlgheter, ansvar och varaton Den undersöknng som

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Trollet Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-06-24 14:09: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor - Bra jobbat. Låt

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Positiva trender för förnybar energi i Sverige och världen

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Positiva trender för förnybar energi i Sverige och världen DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Energ för en hållbar utvecklng och konkurrenskraft Energforsknng ntegrerad del av svensk energpoltk Postva trender för förnybar energ Sverge och världen

Läs mer

Framtidens Karriär. Forskning och utveckling gruvbranschens framtid

Framtidens Karriär. Forskning och utveckling gruvbranschens framtid Framtdens Karrär Affärsdén är tre procent av att starta företag och genomförandet de resterande 97 procenten Välj väg utfrån det du själv är ntresserad av. Då gör du ett rktgt bra jobb Martn Lorentzon,

Läs mer

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 15:1: Vlken toppenrapport n har skckat n tll oss- trevlg läsnng. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola Handlngsplan Grön Flagg Berga förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-12-13 09:50: Bra utvecklngsområden med aktvteter som passar barnen. Tänk på att vara medforskare och låta barnen styra. Berätta

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Framtidens Karriär. Ingenjören avgörande för Sveriges framtid och välfärd

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Framtidens Karriär. Ingenjören avgörande för Sveriges framtid och välfärd Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Karrär Sverges Ingenjörer på jakt efter framtdens Polhemare Ingenjören avgörande för Sverges framtd och välfärd Kvnnor skapar dynamk som tar oss utanför

Läs mer

Framtidens Forskning

Framtidens Forskning Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Forsknng SSF har systempåverkande roll som forsknngsfnansär stftelsen för strategsk forsknng höjer nu utdelnngarna och påbörjar arbetet

Läs mer

Framtidens Forskning

Framtidens Forskning Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Forsknng SSF har systempåverkande roll som forsknngsfnansär stftelsen för strategsk forsknng höjer nu utdelnngarna och påbörjar arbetet

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton

Läs mer

Framtidens Karriär. Sveriges främste itentreprenör

Framtidens Karriär. Sveriges främste itentreprenör Framtdens Karrär Kombnerar konsultkarrär med kvnnlgt ledarskap Sverges främste tentreprenör mot nya mål Affärssystem ett brett och mångfacetterat yrkesområde Ett tungt vägande skäl tll att välja 4 en konsultkarrär

Läs mer

Scandinavian Organics AB (publ) 16 30 oktober 2014

Scandinavian Organics AB (publ) 16 30 oktober 2014 l l t n a Inbjud r e t k a v a g n n teck Scandnavan Organcs AB (publ) 16 30 oktober 2014 Informatonen denna folder ( Foldern ) är endast en förenklad beskrvnng av den rktade nyemssonen (såsom defnerat

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-09 16:00: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Ängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-10-02 09:58: Vlka rolga och spännande utvecklngsområden som n ska jobba med. Utmana gärna barnen med att ställa öppna frågor

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola Handlngsplan Grön Flagg Äsperedskolan förskola - skola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-03-22 11:22: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter elevernas förmågor -

Läs mer

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-07-04 13:38: Vlka jättebra flmer barnen har spelat n fantastskt bra och underhållande som samtdgt

Läs mer

Framtidens Karriär. Industriföretagens och myndigheters imagevärde. Ta mångfald på allvar. Hetaste tjänsterna finns inom industrin. Sida 6 7.

Framtidens Karriär. Industriföretagens och myndigheters imagevärde. Ta mångfald på allvar. Hetaste tjänsterna finns inom industrin. Sida 6 7. Framtdens Karrär Industrföretagens och myndgheters magevärde Intervju med Tord Hermansson, FoU-chef Volvo Personvagnar och Peter Haglnd, CIO Försvarsmakten om populartet bland ngenjörer. Sda 6 7 Ta mångfald

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-06-04 12:54: Vad rolgt att ta del av era tankar och ert arbete med Grön Flagg! Det är härlgt

Läs mer

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE SSI:1';74-O15 BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE John-Chrster Lndll Pack, 104 01 STOCKHOIJ! ;4 aprl 1974 BEREDSOP TJÖT ATOMOLYCKOR I SVERIGE Manuskrpt grundat på ett föredrag vd kärnkraftmötot Köpenhamn,

Läs mer

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-02 13:53: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-03 09:47: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Denna tematid ning är en annons från n extm e D ia. Framtidens Karriär. Det ska löna sig att vara ingenjör chef eller inte

Denna tematid ning är en annons från n extm e D ia. Framtidens Karriär. Det ska löna sig att vara ingenjör chef eller inte a nnons Denna tematd nng är en annons från n extm e D a a nnons Mn cvlngenjörsexamen har vart grunden mn karrär Börje Ekholm, vd för Investor och ordförande för KTH Framtdens Karrär Nuvarande jobbet språngbrädan

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-01-23 11:26: Bra jobbat, förskolan Kalven! Det är nsprerande att läsa er rapport och se hur

Läs mer

Framtidens Energi för en hållbar utveckling

Framtidens Energi för en hållbar utveckling Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Energ för en hållbar utvecklng Samarbeten och statlgt stöd ger lösnngar världsklass Sverge har nått en världsledande ställnng nom en rad områden när

Läs mer

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Beslutad av kommunfullmäktge 2013-03-27, 74 Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Fnspångs kommun

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 09:54: N verkar ha ett mycket engagerat mljöråd som är påputtare (fnt ord). N har bra och spännande

Läs mer

Enkelt är effektivt!

Enkelt är effektivt! Halvårsrapport 2014 1 Enkelt är effektvt! V tror på enkelhet fondförvaltnng. Istället för att krångla tll saker onödan fokuserar v på att köpa bra bolag v gllar. Det behöver nte vara svårare än så. Spltan

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:01: N har vktga utvecklngsområden men v skckar tllbaka er rapport för att v önskar

Läs mer

Folkrätten och kriget mot terrorismen

Folkrätten och kriget mot terrorismen Mänsklga demokrat Folkrätten FN I den här teorbakgrunden: presenterar v en överskt av folkrätten de hot den har utsatts för genom det onskränkta krget mot terrorsmen åskådlggör v FN:s roll ett väl fungerande

Läs mer

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning.

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning. Uppsala Unverstet Företagsekonomska nsttutonen Magsteruppsats HT 2009 Fond--fonder med global placerngsnrktnng Ett konkurrenskraftgt alternatv tll globalfonder? En jämförelse med fokus på rsk och avkastnng.

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning

Riktlinjer för biståndshandläggning Rktlnjer för bståndshandläggnng Enlgt Socaltjänstlagen Fnspångs kommun 2012-11-19 KS 2012.04.45.730 Rktlnjer för bståndshandläggnng Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post:

Läs mer

Cancerforskning som gör skillnad

Cancerforskning som gör skillnad Denna tematdnng är en annons från Radumhemmets Forsknngsfonder Cancerforsknng som gör skllnad Ingår som blaga Svenska Dagbladet 18:e mars 2010 Cancerförenngen Stockholm pg 90 06 90-9 Stftelsen Konung Gustaf

Läs mer

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon k r b u R pers s e J n o g ö s gla ss man m o l b j a M 4 l 201 a r e t a m tude teg tre s g n n v En ö Steg 1 Arbeta med frågor tll flmen Jespers glasögon Börja med att se flmen Jespers glasögon på majblomman.se.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-15 13:51: Det är fnt att få läsa om hur n har arbetat aktvt med nflytande och delaktghet

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-13 09:11: N har jättefna aktvteter tll era utvecklngsområden. Det är en mycket bra

Läs mer

Sjöfart i motvind: svaveldirektivet

Sjöfart i motvind: svaveldirektivet Framtdens Infrastruktur för konkurrenskraft och hållbara transporter Natonell plan: gränsöverskrdande nfrastruktur Hösten 2012 beslutade regerngen att kraftgt höja anslagen för transportnfrastrukturen.

Läs mer

Årsredovisning. Styrelsen för HSB Brf Smedby i Upplands Väsby. Org.nr: 714800-2475

Årsredovisning. Styrelsen för HSB Brf Smedby i Upplands Väsby. Org.nr: 714800-2475 Årsredovsnng Styrelsen för HSB Brf Smedby Upplands Väsby Org.nr: 714800-2475 får härmed avge årsredovsnng för förenngens verksamhet under räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 HSB:s Brf Smedby Upplands

Läs mer

Utveckling av en optimeringsmodell för upphandlingar inom telefoni

Utveckling av en optimeringsmodell för upphandlingar inom telefoni Utvecklng av en optmerngsmodell för upphandlngar nom telefon Examensarbete vd Insttutonen för teknsk ekonom och logstk, avdelnngen för produktonsekonom. Lunds Teknska Högskola, Lunds Unverstet Handledare:

Läs mer

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17 1 Inlednng Jag undervsar tyskar på folkhögskolan Nürnberg med omgvnngar. Inför uppgften att utföra en perforsanalys av en elevtext lät mna mest avancerade elever skrva en uppsats om vad de tyckte var svårt

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag tll energplan Blaga 1: Planerngsförutsättnngar 2014-05-20 Remssverson BI L A G A 1 : P L A N E RI N G S F Ö R UT S Ä T T N I N G A R Förslag tll energplan Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Saltängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-19 13:46: N har en mycket ambtös och välplanerad handlngsplan med många aktvteter som säkert kommer att skapa stort engagemang

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL Arbetsgruppsrapport 16.12.2005 Duplkat 3/2006 Utbldnngsstyrelsen och författarna Tm Eja Högman ISBN 952-13-2767-7 (nb.) ISBN 952-13-2768-5 (pdf) ISSN 1237-6590

Läs mer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.

Läs mer

Denna tematid ning är en annons från r a D iumhemmets f orskningsfond er. En allvarlig uppgift

Denna tematid ning är en annons från r a D iumhemmets f orskningsfond er. En allvarlig uppgift a nnons Denna tematd nng är en annons från r a D umhemmets f orsknngsfond er a nnons Cancerforsknng som förlänger lvet Foton: Håkan Flank V är realstskt optmstska Ett forskarteam på Karolnska Insttutet

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-01-24 16:36: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med ert tema. Vad kul att

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Tåget 2 jan 2015

Grön Flagg-rapport Förskolan Tåget 2 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Tåget 2 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-02 17:19: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-04-02 09:44: Inskckad av msstag... 2013-06-25 12:09: N har på ett mycket kreatvt och varerat

Läs mer

Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014

Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-09-09 16:44: Vad rolgt att det blev ett enhällgt ja från eleverna att fortsätta med Grön Flagg,

Läs mer

VALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn

VALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn ISRN-nr: VALUE AT RISK En komparatv stude av beräknngsmetoder VALUE AT RISK A comparatve study of calculaton methods Fredrk Andersson, Petter Fnn & Wlhelm Johansson Handledare: Göran Hägg Magsteruppsats

Läs mer

Framtidens Karriär. Karriärstinn säkerhetsoch förvarsindustri

Framtidens Karriär. Karriärstinn säkerhetsoch förvarsindustri Framtdens Karrär Att utveckla verksamheten och affären har drvt mg framåt Martn Lundstedt, vd och koncernchef Scana Våga pröva olka typer av arbetsuppgfter Kerstn Konradsson, affärsområdeschef på Bolden

Läs mer

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag RAPPORT 9 2011 Hjortdjurens nverkan på tllväxt av produktonsträd och rekryterng av betesbegärlga trädslag - problembeskrvnng, orsaker och förslag tll åtgärder Jonas Bergqust, Chrster Kalén, Hasse Berglund

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Satsningar i linje med Trafikverkets krav

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Satsningar i linje med Trafikverkets krav DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Infrastruktur för konkurrenskraft och hållbara transporter Regerngen: Drft och underhåll fokus Den 20 september lämnade regerngen stt budgetförslag för

Läs mer

www.olr.ccli.com Introduktion Online Rapport Din steg-för-steg guide till den nya Online Rapporten (OLR) Online Rapport

www.olr.ccli.com Introduktion Online Rapport Din steg-för-steg guide till den nya Online Rapporten (OLR) Online Rapport Onlne Rapport Introdukton Onlne Rapport www.olr.ccl.com Dn steg-för-steg gude tll den nya Onlne Rapporten (OLR) Vktg nformaton tll alla kyrkor och organsatoner som har en CCLI-lcens Inga mer program som

Läs mer

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm Workng paper/pm 2012:02 Företagsrådgvnng form av Konsultcheckar En effektutvärderng av konsultcheckar nom ramen för regonalt bdrag för företgsutvecklng Tllväxtanalys har uppdrag att utvärdera effekterna

Läs mer

Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 12:45: Gratts tll er första certferng Grön Flagg! Vad rolgt att n känner att mljöarbetet

Läs mer

Stöd den patientnära cancerforskningen

Stöd den patientnära cancerforskningen a nnons Denna tematd nng är en annons från r a D umhemmets f orsknngsfond er a nnons Foton: Håkan Flank Stöd den patentnära cancerforsknngen tllsammans kan v överlsta cancer Vår forsknng bdrar tll en mer

Läs mer

Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015

Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-26 09:46: Det har vart rolgt att läsa er rapport och se hur n har ntegrerat hållbar

Läs mer

Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015

Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-09 16:38: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.det

Läs mer

Cancer är en tuff motståndare

Cancer är en tuff motståndare D e n n A p u b l k At o n ä r e n A n n o n s f r å n r A D u m h e m m e t s f o r s k n n g s f o n D e r Cancer är en tuff motståndare hjälp oss ge fler en tro på framtden Nya upptäckter förlänger

Läs mer

i Tjust Mia brinner för Employer Branding leder ll jobb. Du behövs! Samverkan inom utbildning - ett måste! Kompetent arbetskraft Västervik

i Tjust Mia brinner för Employer Branding leder ll jobb. Du behövs! Samverkan inom utbildning - ett måste! Kompetent arbetskraft Västervik VÄSTERVIK VÄSTERVIK Kompett arbetskraft stannar Västervk SIDAN kompets 6kompetsutvecklng hela SIDAN 4 Sverge - nu ändrar v! Hela tdnng är annonsblaga Framtds nstrjobb fnns Rcssons GULDSPONSORER Verktygsservce

Läs mer

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy Blanchard kaptel 18-19 19 Växelkurser, räntor r och BNP Mycket kaptel 18 är r detsamma som kaptel 6. Mer analys av polcy F11: sd. 1 Uppdaterad 2009-05-04 IS-LM den öppna ekonomn IS-LM den öppna ekonomn

Läs mer

INVALLNINGSMODELLER FÖR PETROLEUMCISTERNER

INVALLNINGSMODELLER FÖR PETROLEUMCISTERNER KTH Byggvetenskap Samhällsbyggnad Kunglga Teknska Högskolan INVALLNINGSMODELLER FÖR PETROLEUMCISTERNER SECONDARY CONTAINMENT MODELS FOR PETROLEUM TANKS Examensarbete byggnadsteknk Nr 395 Byggvetenskap

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Måsen 12 jun 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Måsen 12 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Måsen 12 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-04-25 10:50: Hej, I enlghet med mal från er råkade n skcka n er rapport tll oss stället för

Läs mer

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg A2009:004 Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO och raps Chrster Anderstg och Marcus Sundberg Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO

Läs mer

SVÅRT UTAN SNARARE OMÖJLIGT - PA DET STADIUM., SOM PROJEKTET F N BEFINNER SIG.

SVÅRT UTAN SNARARE OMÖJLIGT - PA DET STADIUM., SOM PROJEKTET F N BEFINNER SIG. ' ~ REDERNÄRNGENS SYN PA SCANDNAVAN LNK CGDTEBORGS HAltNDAG 26/9-85) ATT 6E REDERNÄRNGENS SYN PA SCANDNAVAN LNK ÄR NTE BARA. SVÅRT UTAN SNARARE OMÖJLGT - PA DET STADUM., SOM PROJEKTET F N BEFNNER SG. DE

Läs mer

Nyckeln til arbete www.rattstodtillarbete.se 1 Till dig som söker arbete 2014

Nyckeln til arbete www.rattstodtillarbete.se 1 Till dig som söker arbete 2014 Nyckeln tll arbete 1 Tll dg som söker arbete 2014 Nyckeln tll arbete Copyrght 2014 Handkappförbunden Projektledare: Fredrk Lndgren Manus: Lena Henrkson, Textbolaget Stockholm HB Illustratoner: Sofa Wrangsjö

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ängens förskola 16 apr 2015

Grön Flagg-rapport Ängens förskola 16 apr 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ängens förskola 16 apr 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-04-16 15:17: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

DOM. 2011-09- 1 6 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Sekretessbelagda uppgifter (härefter A), sje bilaga

DOM. 2011-09- 1 6 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Sekretessbelagda uppgifter (härefter A), sje bilaga Mgratonsöverdomstolen Avdelnng l DOM 2011-09- 1 6 Meddelad Stockholm (/Sda l (15) KLAGANDE Sekretessbelagda uppgfter (härefter A), sje blaga Ombud och offentlgt bträde: Advokaten Per Stadg Box 4129 102

Läs mer

Beryll Tävlingsförslag av Johan Johansson & Joakim Carlsson Modernisering av mineralutställningen vid SBN - ett steg mot bättre lärandemiljö

Beryll Tävlingsförslag av Johan Johansson & Joakim Carlsson Modernisering av mineralutställningen vid SBN - ett steg mot bättre lärandemiljö Sda 1 eryll Joakm Carlsson eryll Tävlngsförslag av Johan Johansson & Joakm Carlsson Modernserng av mneralutställnngen vd SN - ett steg mot bättre lärandemljö Luleå teknska unverstet Sda 2 eryll Joakm Carlsson

Läs mer

Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015

Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-27 10:15: Hej, Enlgt mal från er så skckade n n denna rapport av msstag, så därför får n tllbaka

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Gällstads förskola 30 apr 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Gällstads förskola 30 apr 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Gällstads förskola 30 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-04-30 15:59: Vad det var spännande och ntressant att läsa om alla era utmärkta aktvteter,

Läs mer

VA-taxa 2014 för Karlsborgs kommun

VA-taxa 2014 för Karlsborgs kommun Blaga 81 KF 136 20131127 Karlsborgs kommun Vaenheten 1 (12) VAtaxa 2014 för Karlsborgs kommun TAXA för Karlsborgs kommuns allmänna vatten och avloppsanläggnng Antagen av kommunfullmäktge 20131127 Huvudman

Läs mer

Förberedelse INSTALLATION INFORMATION

Förberedelse INSTALLATION INFORMATION Förberedelse 1 Materalet tll Pergo trägolv levereras med llustrerade anvsnngar. I texten nedan ger v förklarngar tll llustratonerna, som kan delas upp tre områden: Förberedelser, Läggnng och Rengörng.

Läs mer

OBS! Dina högtalare (medföljer ej) kan skilja sig från de som visas på bild i denna bruksanvisning. modell RNV70 HIFI-SYSTEM

OBS! Dina högtalare (medföljer ej) kan skilja sig från de som visas på bild i denna bruksanvisning. modell RNV70 HIFI-SYSTEM OBS! Dna högtalare (medföljer ej) kan sklja sg från de som vsas på bld denna bruksanvsnng. modell RNV70 HIFI-SYSTEM Underhåll och specfkatoner Läs bruksanvsnngen nnan du börjar använda utrustnngen. Se

Läs mer

Leg.vet. Rikke M Schultz

Leg.vet. Rikke M Schultz Leg.vet. Rkke M Schultz {ru ryoltr offekt v tohadungttm{trd, Text Stna Helmersson Foto Rkke M Schults och Stna Helmersson Kranosacral terap forbättrar kroppens självläkande formåga. Genom att lossa på

Läs mer

2013-01-29 meddelad i Göteborg

2013-01-29 meddelad i Göteborg Mål nr meddelad Göteborg 1 PARTER (Antal tlltalade: 2) Åklagare Kammaråklagare Kennert Lundgren Ekobrottsmyndgheten Första ekobrottskammaren Göteborg Målsägande Arne Tlltalad Ragnar Demetr, 730201 Astronomgatan

Läs mer

Lönebildningen i Sverige 1966-2009

Lönebildningen i Sverige 1966-2009 Rapport tll Fnanspoltska rådet 2008/6 Lönebldnngen Sverge 1966-2009 Andreas Westermark Uppsala unverstet De åskter som uttrycks denna rapport är författarens egna och speglar nte nödvändgtvs Fnanspoltska

Läs mer

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5 Expermentella metoder 04, Räkneövnng 5 Problem : Två stokastska varabler, x och y, är defnerade som x = u + z y = v + z, där u, v och z är tre oberoende stokastska varabler med varanserna σ u, σ v och

Läs mer

Beställningsintervall i periodbeställningssystem

Beställningsintervall i periodbeställningssystem Handbok materalstyrnng - Del D Bestämnng av orderkvantteter D 41 Beställnngsntervall perodbeställnngssystem Ett perodbeställnngssystem är ett med beställnngspunktssystem besläktat system för materalstyrnng.

Läs mer