Framtidens Energi. Paradigmskifte till småskaligt. Utmaning för framtidens energi: leveranssäkerhet

Transkript

1 Annons DennA bra nschtd nng är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Energ Paradgmskfte tll småskalgt energsystem Det pågår ett paradgmskfte där energsystemet blr mer småskalgt. branschen måste utveckla en effektv nfrastruktur för det, säger Pernlla Wnnhed, vd svensk energ. Sda 5 Utmanng för framtdens energ: leveranssäkerhet Målet är trygg, marknadskraftg, klmatanpassad tllgång tll el. Den väderberoende energn ökar, så leveranssäkerheten blr en stor utmanng, säger brahm baylan, energmnster. Sda 4 Energlagrng vktg del av framtdens energsystem förnybar teknk, förr stort behov av subventoner, konkurrerar dag på lka vllkor. ntervju med rémy Kolessar, chef för forsknng och nnovaton på energmyndgheten. Sda 8 Pernlla Wnnhed, vd Svensk Energ. Publcerad Dagens ndustr februar 2016

2 Världsledande nnovatva lösnngar på de globala klmat- och mljöutmanngarna. Klmatförändrng och mljöförstörng utgör de största hoten mot allt lv. Närngslvet har den vktgaste rollen att skapa och erbjuda teknologska lösnngar erbjudanden som måste vara kommersellt konkurrenskraftga. Därför utvecklar, förädlar och nvesterar v smart teknolog som ger lönsam, global mljö-, -klmat- och välståndsnytta. Våra lösnngar kan mnska de fossla CO2-utsläppen med 100-tals mljarder ton, baserat på återvnnng av naturlg energ. Patenterad teknolog för värmeväxlng Återvnnng av värme från spllvatten Dstrbuton av värme/kyla fastgheter Återvnnng av stamved från klenträd Mljösanerng av förorenade bottensedment Återvnnng och dstrbuton av termsk energ baserad på världsunk ETX-teknolog är marknaden. V hämtar energråvaran, från sjövatten, spllvatten och processvatten eller från fjärrvärme- eller frkyla och dstrbuerar den va ett eget fastghetssystem tll boende och kontor, med världens bästa nomhuskomfort. Återvnnng av spllvärme från fastgheter och processer med hjälp av egna unka kollektorer som är 20 ggr effektvare, är marknaden. Att bygga samman dem med fastgheternas och processernas energsystem är affärsdén. Dstrbuton av komfortkyla och -värme va helt unka patenterade komfortpaneler med bättre luftkvaltet, utan drag och ljud med avsevärt lägre energförbruknng tll fastgheter är marknaden. Att projektera, bygga samman, nstallera bättre komfortsystem för hyresgäster med ny eller befntlg fastghetsautomaton ventlatonskanaler och fläktsystem är affärsdén. V har utvecklat och erbjuder nu marknaden en nnovatv bomassaprocessor som tar tllvara på mer förnybar energråvara från klenskog. Oröjd klenskog globalt är marknaden och v erbjuder lösnngar som halverar kostnader för att återvnna stamved. Basen är en världsunk automatserad maskn som både skördar och buntar träden samtdgt. Bomassan kan ersätta mljarder ton fosslt bränsle. Mljösanerng av förorenade bottensedment sjö- och havsområden är huvudmarknaden. Här utförs entreprenader för renng av havs- och sjömljöer tllsammans med dykspecalster på bass av nnovatv energeffektv frysteknk för mljö-, energ och vattenrenngslösnngar

3 Annons D E nna bra nschtd nng är E n A nnons F rån nextmed A Annons Framtdens Energ februar Om detta kan du läsa Framtdens Energ Morgondagens kunder är aktva framtdens energsystem Europa står nför stora utmanngar för att kunna gå en fosslenergfr framtd tll mötes. Enlgt energmnster Ibrahm Baylan har Sverge har goda förutsättnngar för att vara ett land som vsar att lösnngen på energutmanngen och klmatfrågan nte är en börda. Teknken, kunnandet och vljan menar han fnns, det som saknas är en långsktg plan för Sverges framtda energsystem. För att råda bot på det tllsatte regerngen under förra året en Energkommsson vars uppdrag är att ta fram underlag tll en bred poltsk överenskommelse om energpoltkens framtda nrktnng. Om drygt ett år får v veta om de lyckats. Att framtdens energsystem kommer att se annorlunda ut än dag råder det ngen tvekan om. Elkunderna kommer att en ökande grad vara en del av energsystemet. Från att ha vart användare av el och värme längst ut värdekedjan, kommer morgondagens kunder att vara aktva och bdra tll energsystemet som producenter. Spännande är också den pågående utvecklngen nom energlagrng samt automatserngen och dgtalserngen av energområdet. Rémy Kolessar, chef för avdelnngen för forsknng och nnovaton på Energmyndgheten, menar att småskalg energprodukton och nya möjlgheter tll att lagra energ, kombnaton med ny teknk för att styra, reglera och optmera energproduktonen kommer att ge en spännande utvecklng som på skt kan komma att ändra själva behovet av elnätet och energsystemet. Mer om detta och mycket annat httar du nne tdnngen. Trevlg läsnng! 4 Leveranssäkerhet stor utmanng framtdens energsystem Stor fördel att Sverge har storskalg vattenkraft. Intervju med Energmnster Ibrahm Baylan. 5 Paradgmskfte från stor- tll småskalgt energsystem Intervju med Pernlla Wnnhed, vd Svensk Energ. 5 Rakel robust talkommunkaton vd krs Intervju med Mchaela Stenman, Svenska kraftnät. 6 Vktgt nternatonellt energ- och klmatarbete För världens klmat och för svensk ekonom. 7 Ökad förnybar elprodukton kräver ny marknadsdesgn Intervju med Mkael Odenberg, gd Svenska kraftnät. 8 Energlagrng vktgt för framtdens energsystem 9 Framtdens energlösnngar utvecklas Vasa 9 RAKEL är en vktg tllgång daglgt arbete 10 Solenerg en het energkälla Intervju med Ewa Wäckelgård, ordf. Svensk Solenerg. 10 Värmepumpar del av lösnngen på klmatproblematken 11 Medvnd för Svenskt vndkraftsteknskt centrum 12 Fjärrvärme en underjordsk mljörörelse 13 Ny europesk standard för underhåll av elnät 13 Forsknngsprojekt effektvserar befntlga processer 14 Smarta nät förändrar energbranschen Ändrad produkton förutsätter nya arbetssätt. 15 Kraftrngen lotsar Skåne mot fosslfr energ Presenterade företag och organsatoner 16 MSB Myndgheten för samhällsskydd och beredskap 17 Veola Nordc AB 18 Infratek 19 Teto Sweden AB 20 Comsel System 21 KTH Energ 22 Svenskt VndkraftsTeknskt Centrum 23 Solplattformen 23 LU Avdelnngen för Energsystem 24 Högskolan Dalarna Solenergteknk 24 Implementa Hebe AB 25 NIBE Energy Systems 26 Powel Energy Management AB 27 Mnesto Framtdens Energ är producerad av NextMeda Tdnngen fnns även på: SKRbENtER sandra Ahlqvst, Anette bodnger, carn brnk, hans Karlsson, crstna Lefland, Annka Whlborg, chrstna b. Wnroth FotogRAFER gonzalo rgoyen, hans Karlsson omslagsfoto Krstofer samuelsson grafsk FoRM stellan stål ANNoNSFÖRSäLjNNg nextmeda tryck bold Prntng/DnEx tryckeret Frågor om nnehållet besvaras av nklas Engman tel: , E-post: nklas.engman@nextmeda.se FÖR MER NFoRMAtoN om bransch- och KuNdtdNNgAR dagspress KoNtAKtA: nklas Engman, tel: , Mob: E-post: nklas.engman@nextmeda.se LäS MER På: Axpo presenterar årets nyhet för dg som nvesterar vndkraft Nästa generatons PPA både prs- och volymsäkrng med garanterat kassaflöde. Besluta nu och sov gott upp tll to år. Nu ntroduceras det ultmata sättet att bl av med rsken vndkraftsnvesterngen. Istället för lynnga vndar erbjuder v maxmal ntäktstrygghet. Plötslgt försvann all spännng ur vndkraftsnvesterngen. Vll du veta hur? Besök oss på axpo.com eller hör av dg drekt på Följ Axpo Nordc på LnkedIn

4 Annons 4 DennA bra nschtd nng är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Energ februar 2016 regerngen Leveranssäkerhet stor utmanng framtdens energsystem Morgondagens energförsörjnng kräver lösnngar som ger en trygg, marknadskraftg och klmatanpassad tllgång tll el. Andelen väderberoende energprodukton kommer att öka, därför är leveranssäkerheten en av de stora utmanngarna, säger brahm Baylan, energmnster. Regerngen tllsatte våras en parlamentarsk kommsson som ska ta fram förslag på ny poltk för den långsktga energförsörjnngen fram tll år Uppdraget är att skapa underlag tll en bred poltsk överenskommelse om energpoltkens nrktnng, med fokus på tden år 2025 och framåt. Energkommssonens arbete leds av energmnster Ibrahm Baylan. Förutsättnngarna för energförsörjnngen har förändrats, såväl nternatonellt som Sverge. Framtdens energsystem nnebär betydlgt mer småskalg elprodukton, med stora delar väderberoende produkton och aktvare kunder. För att förstå och kunna ta ställnng tll dessa nya förutsättnngar behövs mer kunskap. Det fnns också behov av att förstå hur energsystemet behöver anpassas när befntlga kärnkraftreaktorer börjar fasas ut. En stor utmanng för framtden, menar Ibrahm Baylan, är att trygga leveranssäkerheten ett energsystem där andelen vnd- och solenerg blr allt större. Det jag ser framför mg, den utvecklng v har just nu, är att klmatsmart och mljövänlg energprodukton blr allt bllgare. Då blr det också lättare att leverera mljösmart el tll konkurrenskraftga prser. Brasklappen är att denna energprodukton är väderberoende. Därför är leveranssäkerheten kanske den stora nöten att knäcka när v blckar några årtonden framåt. Del av lösnngen Europa står nför stora utmanngar på energsdan för att gå en fosslfr framtd tll mötes. Här menar Baylan att Sverge har goda förutsättnngar för att vara ett av de länder som vsar att lösnngen på energutmanngen och klmatfrågan nte är en börda. En stor fördel är att Sverge har tllgång tll storskalg vattenkraft. Ett energslag som kan regleras ganska snabbt, är lagrngsbart stora mängder, förnybart och dessutom relatvt bllgt jämfört med många andra energslag. Det andra som gör att v har väldgt goda förutsättnngar är att v har flera företag som är framkant när det gäller smarta överförngsnät. V har också företag som lgger långt framme nom utvecklngen av lagrngskapactet, form av bland annat banbrytande batterteknk och vätgaslagrng. De goda förutsättnngarna fnns där, men det saknas det en långsktg plan för Sverges framtda energsystem. I den förra regerngens plan som lades fram för snart sex år sedan förutsatte man att det skulle byggas to nya kärnkraftsreaktorer Sverge. Även om teknologn fungerar tror jag att det av ekonomska skäl blr ett allt mer osannolkt scenaro. Brådskande Om drygt ett år ska Energkommssonen lägga fram sn syn på hur Sverges framtda energbehov ska lösas. Det börjar bl bråttom. V har under den gångna hösten fått besked om att kärnkraftsägarna ska fasa ut fyra av Sverges to nuvarande kärnkraftsreaktorer tll år Nu är det allvar, v kan nte fortsätta käbbla som v har gjort 40 år om kärnkraftens vara eller En stor fördel är att Sverge har tllgång tll storskalg vattenkraft cke vara. Mn förhoppnng är att v ska kunna komma överens över blockgränserna och htta en långsktg rktnng för den svenska energpoltken så att v kan garantera hushåll och ndustrer el tll konkurrenskraftga prser, fastslår Ibrahm Baylan. TExT: AnETTE BodngEr Energmnster Ibrahm Baylan. Foto: Krstan Pohl/Regerngskanslet V bygger, drftar och underhåller krtsk nfrastruktur

5 Annons D E nna bra nschtd nng är E n A nnons F rån nextmed A Annons Framtdens Energ februar svensk EnErg: Paradgmskfte från storskalgt tll småskalgt energsystem Det pågår ett paradgmskfte där energsystemet går från ett storskalgt tll ett mer småskalgt system. En av branschens stora utmanngar är att utveckla en effektv nfrastruktur för framtdens energförsörjnng, säger Pernlla Wnnhed, vd svensk Energ. Pernlla Wnnhed är sedan våras ny vd för Svensk Energ. Det är ett jättespännande jobb och rolgt att få vara med branschen en td när elsystemet och marknaden står nför stora förändrngar både natonellt och Europa och då energpoltken lgger högt upp på samhällsagendan. De största utmanngarna för branschen just nu anser hon vara de nya förutsättnngar som blr resultatet av det pågående skftet nom energ systemet. V går n en perod där allt kommer att vara föränderlgt och ske snabbt, och det en bransch som är van att göra nvesterngar över väldgt långa tdsperoder. Här ser v nu något Om v bara fortsätter med att nvestera väderberoende energslag tappar v försörjnngssäkerheten systemet annat som växer upp, nte lka storskalgt och nte heller lka långsktgt. En utmanng sg är att få dessa båda världar att fungera hop. Under en övergångsperod kommer det att fnnas två olka spelplaner att vara på samtdgt. V har dels den befntlga, uppbyggda strukturen som v ska skörda nyttan av för ganska lång td framöver, dels den nya småskalga strukturen som nu byggs upp och blr allt större. Svårgheten är att få dessa två system att fungera hop på ett smdgt sätt. Pernlla Wnnhed, vd Svensk Energ. Foto: Jon Alexandersson Efterlyser handlng En brännande fråga för Svensk Energ just nu är att myndgheterna får tll stånd snabba och effektva tllståndsprocesser samt ekonomska nctament för nvesterngar ny energprodukton och elnät. Om v bara fortsätter med att nvestera väderberoende energslag tappar v försörjnngssäkerheten systemet. Just här och nu fnns nget stort nvesterngsbehov, men på några års skt när kärnkraften börjar fasas ut, blr det nödvändgt att få n mer kapactet marknaden de tmmar då solen nte skner eller vnden nte blåser. Idag fnns nga nctament för att göra sådana nvesterngar, vlket kan bl ett problem om man nte kommer tll rätta med det. Pernlla Wnnhed tycker sg vsserlgen se en förståelse för problematken från poltskt håll, men framhåller att goda ntentoner även måste omsättas praktken. Mn förhoppnng är att Energkommssonen tar stt ansvar och presenterar en lösnng framöver det behöver vdtas åtgärder. text: AnEttE bodnger svenska kraftnät Rakel robust talkommunkaton vd krs svenska kraftnät har tagt fram natonella rktlnjer för hur samverkan rakel nom elförsörjnng ska gå tll. syftet är att ge aktörer nom elnät, elprodukton och elhandel ett bra hjälpmedel händelse av krs. Syftet med rktlnjerna är att underlätta lednng och samverkan och att säkerställa effektv kommunkaton även under svåra påfrestnngar och krser. Tyvärr uppstår bland stuatoner där ordnare talkommunkaton slås ut eller nte räcker tll. V arbetar kontnuerlgt för att säkra talkommunkatonen hos våra aktörer nom elförsörjnngen, säger Mchaela Stenman, förvaltnngsledare för elberedskap och säkerhet vd Svenska kraftnät. Rakelnätet är byggt för att klara svåra stuatoner. De senaste årens höststormar har gjort att många aktörer nom elbranschen fått lära sg vkten av en fungerande talkommunkaton den hårda vägen. Ett exempel är Skellefteå Kraft som november 2013 drabbades hårt av stormen Hlde. Vd den tden hade bolaget nte Rakel den egna organsatonen. Däremot vsste man att Svenska kraftnät hade Rakelmobler beredskapsförråd för utlånng. God beredskap Eftersom den ordnare talkommunkatonen var utslagen fck bolaget låna Rakelmobler. V arbetar kontnuerlgt för att säkra talkommunkatonen hos våra aktörer nom elförsörjnngen Mchaela Stenman, förvaltnngsledare för elberedskap och säkerhet vd Svenska kraftnät. Foto: Tomas Arlemo Svenska kraftnät såg också tll att bolaget fck nödvändg användarnformaton genom sna operatörer från frvllga radoorgansatonen på plats. På Skellefteå Kraft kunde man konstatera att Rakel verklgen fungerade när all annan talkommunkaton låg nere. En praktsk erfarenhet som ledde tll att de dag har nfört Rakel den egna verksamheten, berättar Mchaela Stenman. Svenska kraftnäts ambton är att alla branschaktörer, så långt det är möjlgt, ska ha och använda Rakel sn verksamhet. Dt är det en bt kvar men enlgt Mchaela Stenman är beredskapen god. Tll dags dato har 79 olka aktörer nom sektorn mplementerat Rakel. Det, kombnaton med att v har Rakel beredskapsförråd, ett väldgt gott samarbete och en välvlja överlag att hjälpa tll vd regonala störnngar, gör att jag vågar säga att v har en god beredskap. Inom fem år hoppas jag att v nått ut tll alla berörda aktörer och bstått dem arbetet med att mplementera Rakel sna verksamheter. text: AnEttE bodnger

6 Annons 6 DennA bra nschtd nng är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Energ februar 2016 EnErgmyndghETEn Vktgt nternatonellt energoch klmatarbete sverges står för mndre än 0,2 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. menar v allvar med klmatpoltken måste v även agera utanför våra gränser och hjälpa de länder som fortfarande har höga utsläpp och behöver arbeta för att mnska dem, framhåller mattas Erksson, chef för Energmyndghetens tllväxtavdelnng. Export av energlösnngar kan nte bara leda tll klmatförbättrngar utan även bl en postv faktor svensk ekonom För att förbättra förutsättnngarna för att tvågradersmålet ska nås, behöver Sverge komplettera natonella åtgärder med nternatonella nsatser. Det multlaterala klmatntatvet Transformatve Carbon Asset Faclty (TCAF), som lanserades vd klmatmötet Pars, är ett exempel på detta engagemang. TCAF syftar tll att stödja plotprogram utvecklngs- och medelnkomstländer för att främja energomställnng och storskalga utsläppsmnsknngar. Projektets fokus är att skapa mätbar och varaktg klmatnytta, även efter det att stödet från TCAF fasats ut. TCAF är en naturlg fortsättnng på ett annat nternatonellt ntatv Partnershp For Market Readness (PMR). PMR ger länder support att förbereda och genomföra styrmedel för att mnska utsläppen av växthusgaser, berättar Mattas Erksson. Energmyndgheten har också under flera år engagerat sg Kyotoprotokollets så kallade projektbaserade mekansmer, främst Clean Development Mechansm (CDM) som nneburt betydande mnsknngar av utsläppen utvecklngsländer. Sedan en td tllbaka går v nte n nya CDM-projekt utan kommer stället att engagera oss det nternatonella arbete som påbörjas under 2016 med att omsätta texterna Parsavtalet (COP 21), om exempelvs klmatfnanserng, tll praktsk handlng, nämner Mattas Erksson. För att lyckas med ambtonerna klmatavtalet är energfrågorna och omställnng av energsystemen en nyckelfråga för samtlga länder på väg mot ett lågkolsamhälle. Energomställnngen har en nyckelroll nuvarande och framtda klmatarbete, vlket skapar goda förutsättnngar för svenska energ- och mljöteknkbolag att växa på exportmarknaden. Utmanngen är att många bolag är små och därför behöver nya samarbetsformer på Mattas Erksson, chef för Energmyndghetens tllväxtavdelnng. Foto: Energmyndgheten exportplanet utvecklas. På det området kommer regerngens nya exportstrateg att kunna bdra på ett bra sätt. Rätt hanterat kan export av energlösnngar nte bara leda tll klmatförbättrngar utan även bl en postv faktor svensk ekonom, avslutar Mattas Erksson. TExT: ChrsTna B. WnroTh March VAASA, FINLAND REGISTER NOW ENERGYWEEK.FI

7 Annons D E nna bra nschtd nng är E n A nnons F rån nextmed A Annons Framtdens Energ februar AnpAssnng Av ElsystEMEt Ökad förnybar elprodukton kräver ny marknadsdesgn takt med att en växande andel väderberoende elprodukton från sol- och vndkraft ska matas n näten och den stora kärnkraftsproducerande elen på skt ska fasas ut, har svenska kraftnät ett mangrant arbete framför sg för att säkerställa leveranssäkerhet, spännngshållnng och frekvensreglerng. Som en del arbetet överlämnade Svenska kraftnät slutet av december 2015 rapporten Anpassnng av elsystemet med en stor mängd förnybar elprodukton tll regerngen. Rapporten lyfter bland annat fram problematken krng vad som sker då stora och tunga produktonsenheter, som kärnkraftverk, ersätts med mndre och väderberoende anläggnngar, som vndkraftverk. I rapporten poängteras också vkten av att behålla graden av svängmassa elsystemet, vlket kan beskrvas som en slags systemtröghet som stöttar systemet vd störnngar. När stora kärnkraftverk byts ut mot relatvt sett små vndkraftverk mnskar svängmassan systemet automatskt. Dessutom har den väderberoende produktonen nte samma Det kommer att behövas ett tllskott av elprodukton som är planerbar, det vll säga cke väderberoende egenskaper för spännngshållnng och frekvensreglerng, vlket är ytterlgare ett bekymmer. När utfasnngen av kärnkraften sker är det Svenska kraftnäts bedömnng att Sverge nte uteslutande kommer att kunna klara elförsörjnngen genom utbyggda förbndelser tll utlandet, förbättrad lagrngsteknk, batterer eller ökad flexbltet på efterfrågesdan. Det kommer att behövas ett tllskott av elprodukton som är planerbar, det vll säga cke väderberoende, framhåller Svenska kraftnäts generaldrektör Mkael Odenberg. En möjlg väg framåt för att premera leveranssäkerhet, vore enlgt Odenberg att framgent högre värdera förmåga tll flexbltet och kapactet alltså effekt produktonsenheterna, samt underlätta för fler aktörer att leverera det på marknaden. Den allra mest olycklga utvecklngen är när olka länder snckrar hop olka lösnngar. Dessvärre är detta precs vad som sker länder där olka typer av kapactetsmarknader nu växer fram för att hantera en akut stuaton, ett agerande som snedvrder konkurrensen och leder tll att den europeska elmarknaden fungerar allt sämre. Mkael Odenberg, generaldrektör Svenska kraftnät. Foto: Peter Knutson Därför står en del av Svenska kraftnäts hopp tll vad EU och Energkommssonen kan åstadkomma under V behöver en utvecklng av befntlg marknadsdesgn, en utformnng där det måste löna sg att nvestera också den elprodukton som v behöver när det slutar blåsa, avslutar Mkael Odenberg. text: chrstna b. Wnroth VI UNDERLÄTTAR MÄNNISKORS ARBETE I SÅVÄL VARDAG SOM KRIS. Våra verksamhetsanpassade kommunkatonslösnngar effektvserar dag sambandet hos bl.a.. Ellevo Jämtkraft Rnghals Växjö Energ Svenska Kraftnät OKG Göteborg Energ Forsmark

8 Annons 8 DennA b r A n schtd n ng ä r e n A n nons f rån n e xtmed A Annons Framtdens Energ februar 2016 EnErgmyndghETEn: Energlagrng vktg pusselbt framtdens energsystem Förnybar teknk som för några år sedan var stort behov av subventoner konkurrerar dag på lka vllkor med andra energslag. den resan har v bara sett början av, säger rémy Kolessar, chef för avdelnngen för forsknng och nnovaton på Energmyndgheten. Rémy Kolessar konstaterar att det råder spännande tder nom energområdet, både vad gäller forsknng, framsteg och kommersalserng av nya teknker. Solcellerna är ett exempel, de senaste årens snabba utvecklng har lett tll att prserna på solenerg mnskar kraftgt. Därgenom skapas helt nya förutsättnngar och möjlgheter för energsystemet stort. Aktuella teman är också den pågående utvecklngen nom energlagrng samt automatserngen och dgtalserngen av energområdet. Småskalg energprodukton och nya möjlgheter tll att lagra energ, kombnaton med ny teknk för att styra, reglera och optmera energproduktonen kommer att ge en väldgt spännande utvecklng. Det kan bland annat nnebära helt nya möjlgheter för att bygga, planera och drva elnätet. På skt kan denna utvecklng komma att ändra själva behovet av elnätet och energsystemet. Transportsystem Det som gör nya teknker för energlagrng extra spännande är att de har betydelse både för energ- och transportsystemet. V stödjer ett antal ntressanta forsknngsprojekt nom området. Ett aktuellt exempel är det demo-projekt Energmyndgheten haft tllsammans med Göteborgs stad och Volvo där v har vart med och fnanserat en elektrferad busslnje. De tre demonstratonsbussarna som nu trafkerar Göteborg drvs av förnyelsebar el, är energeffektva, tysta och helt emssonsfra. Det ntressanta är att projektet nte bara handlar om teknkutvecklng och omställnng av transportsystemet, utan även har mnskade CO 2 -utsläpp och hållbar stadsutvecklng som perspektv. Eftersom bussarna har nollutsläpp och är ljudlösa ger det helt nya möjlgheter att planera kollektvtrafken en stad, säger Rémy Kolessar. Solenerg ny förpacknng Ett annat spännande demoprojekt handlar om männska produkt, kopplade tll solenerg. Energmyndgheten har vart med och stöttat det svenska företaget Exeger som med hjälp av så kallade Grätzelsolceller, utvecklat böjbara väldgt tunna solceller som t.ex. kan sättas på baksdan på en läsplatta. Solcellerna kan också ge extra energ tll exempelvs mobltelefoner och sportarmband som då nte behöver laddas lka ofta. Ytterlgare ett projekt som stöttas av Energ myndgheten är Sol Voltacs nnovatva nanotrådsteknolog som kraftgt ökar verknngsgraden på solceller. Företaget satsar på att sprda den nya teknken tll en global marknad. Här har v ett utmärkt exempel på hur forsknngsbaserad kunskap kan ge nyttga produkter som ngen förutsåg från början. Om projektet lyckas kan nanotrådar fnnas på solceller över hela världen om några år, säger Rémy Kolessar. Rätt väg Vad gäller framtdens energsystem ser Rémy Kolessar två övergrpande utmanngar. Rémy Kolessar, chef för avdelnngen för forsknng och nnovaton på Energmyndgheten. Foto: Energmyndgheten Den stora utmanngen är transportsystemet där v fortfarande har ett stort fosslt beroende Den stora utmanngen är transportsystemet där v globalt och även Sverge fortfarande har ett stort fosslt beroende. Den andra stora utmanngen är att nå 100 procent förnybar produkton energsystemet. Ett högt mål, men nte omöjlgt. Teknk som för några år sedan var stort behov av subventoner konkurrerar dag på lka vllkor med andra energslag. Den utvecklngen har bara börjat. TExT: AnETTE BodngEr UTVECKLAR STAMNÄTET FÖR FRAMTIDA UTMANINGAR I Svenska kraftnäts samhällsvktga uppdrag är nvesterngar för utvecklngen av stamnätet för el avgörande. I Nätutvecklngsplan , en toårsplan för det svenska stamnätet stakas rktnngen för det kommande decennet ut. Rapporten fnns på

9 Annons D E nna bra nschtd nng är E n A nnons F rån nextmed A Annons Framtdens Energ februar EnErglösnngAr Framtdens förnybara energlösnngar utvecklas Vasa Vasa betraktas ofta som Fnlands energhuvudstad. nordens största energkluster EnergyVaasa ngår 140 energföretag, varav flera är globala marknadsledare sn bransch. Vasas energföretag omsätter årlgen 4,4 mljarder euro och sysselsätter tllsammans medarbetare. EnergyVaasa energkluster expanderar kontnuerlgt. De senaste sju åren har våra medlemsföretag tredubblat sna FoU- nvesterngar. Dessutom har nya medarbetare anställts. Energ- och mljöteknolog har utvecklats tll det nya loket för Fnlands export. I Vasaregonen samlas den kompetens och de resurser som krävs för att utveckla energteknker som kan lösa den globala energomställnngen, säger Robert Olander, marknadschef på utvecklngsbolaget Mernova, som koordnerar samverkan och gemensamma aktvteter nom ramen för Vaasa Energy. Ökad kompetens på Vasa EnergyWeek EnergyVaasas 140 medlemsföretag har två huvudnrktnngar: utvecklng av teknker för I Vasaregonen samlas den kompetens och de resurser som krävs för att utveckla energteknker som kan lösa den globala energomställnngen förnybar energprodukton och ökad energeffektvtet. EnergyVaasa ngår ett nternatonellt klusternätverk och arrangerar varje år den uppskattade mötesplatsen Vasa Energy- Week, som mars 2016 arrangeras för femte året rad. Vasas energföretag har hävdat sg mycket bra den nternatonella konkurrensen, även samband med globala lågkonjunkturer. En av våra framgångsfaktorer är en välfungerande trple helx, samverkan mellan akadem, närngslv och offentlg sektor fungerar bra, och v har ett gemensamt mål att vara nummer ett mljövänlg energteknolog på den globala marknaden. Vasa stad är också en förebld för övrga Fnland och Norden vad gäller mljövänlga energlösnngar, här fnns bland annat Fnlands energsnålaste offentlga byggnader. Det bdrar tll att befästa vår ställnng som Fnlands energhuvudstad, säger Robert Olander. text: AnnkA Whlborg RAKEL är en vktg tllgång daglgt arbete rakelnätet är en exceptonell kommunkatonsväg för energbranschen, både tll vardags och vd krser. rakel erbjuder en svårslagen påltlghet, tllgänglghet och täcknng även det daglga arbetet. De funktoner som ngår systemet ökar tryggheten, säkrar arbetsmljön och underlättar planerngen av energbolagens fältarbete. Många energbolag väljer en RA- KEL-lösnng, nte mnst eftersom de ställer höga krav på täcknngen. Dataöverförngen RAKEL tllåter en organsaton att nyttja applkatoner och exempelvs ta emot drftnformaton. Med nbyggd GPS RAKEL är ett fantastskt mångsdgt system dentferas realtd var samtlga medarbetare ute på fältet befnner sg, säger Joakm Forsberg på Celab. Han menar att RAKEL är ett tllräcklgt genomtänkt, robust och kraftfullt verktyg för att Foto: Celab kunna effektvsera, öka tryggheten och tllgänglgheten vardagen. Rakelmoblerna tål vatten och kan tappas marken utan att gå sönder, vlket gör dem lämpade för krävande fältarbete. På Rakelmobler fnns en larmknapp vars larmförfarande kan programmeras och kopplas tll SOS Alarm, arbetslednng eller någon annan förvald mottagare. Sammantaget är RAKEL ett fantastskt mångsdgt system som energbolag bör betrakta som en vktg tllgång stt daglga arbete, säger Joakm Forsberg. text: AnnkA Whlborg Standardserngen dtt strategska verktyg! Öka dn kompetens och utveckla dtt nternatonella nätverk samtdgt som dtt företags affärsutvecklng gynnas och konkurrenskraften ökar. Svårt att htta rätt standard? SEK Prevew underlättar Kontakta oss dtt så berättar v mer. arbete elstandard.se/shop SEK Svensk Elstandard I Box 1284, Ksta I Telefon: I E-post: sek@elstandard.se I SEK Svensk Elstandard Box 1284, Ksta Tel: E-post: sek@elstandard.se Fastställer all svensk standard nom elområdet Sverges medlem IEC sedan

10 Annons 10 DennA bra nschtd nng är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Energ februar 2016 SolEnErg Solenerg en het energkälla ntresset för solenerg och andra förnybara energslag ökar stadgt. klmatfrågan är en vktg bakomlggande faktor. omställnngen tll förnybara energsystem gäller det att stödja marknaden med långsktga och förutsägbara styrmedel och regelverk. Ewa Wäckelgård, ordförande för branschorgansatonen Svensk Solenerg, berättar att mycket händer på flera olka håll samhället: Planer på att fasa ut fossla bränslen fnns från natonell nvå ända ner tll kommunerna. Det handlar om att ställa om tll förnybar energ kombnaton med energeffektvserng nom samhällets alla sektorer. To procent är rmlgt mål Idag står solel Sverge endast för 0,1 procent av den totala elproduktonen men ett rmlgt mål är to procent, anser Ewa Wäckelgård. De senaste åren har nstallerad effekt solel dubblerats jämfört med föregående år, men på en låg nvå. Därför kommer marknadsutvecklngen de närmaste åren att vara avgörande för branschens utvecklng. Sverge tllhör de länder som har goda förutsättnngar för att ställa om tll ett förnybart energsystem. V kommer nte att ha en lka stor andel solenerg som länder med mer Ewa Wäckelgård, ordförande för Svensk Solenerg. Planer på att fasa ut fossla bränslen fnns från natonell nvå ända ner tll kommunerna solstrålnng, men det är ändå en vktg energkälla kombnaton med vattenkraft, vndkraft och boenerg, säger Ewa Wäckelgård. Strateg för solenerg på gång Energmyndgheten ska ta fram en strateg för utvecklngen av solenerg och Ewa Wäckelgård hoppas att Svensk Solenerg får bdra med sn kunskap. Hon påpekar att det är vktgt att undersöka vad som händer på marknaden när man betalar ut nvesterngsstöd och gör andra nsatser. V börjar närma oss en brytpunkt. Under flera år har prset på anläggnngar och nstallatoner sjunkt. Stödet bör trappas ner på ett sätt så marknaden varken stryps eller överetableras. Regeltolknng hotar tllväxten Ett hnder för utvecklngen, enlgt Svensk Solenerg, är Sverges strkta tolknng av EU ländernas regelverk för stöd och beskattnng av olka energformer. Det nnebär att den grupp som Ewa Wäckelgård ser störst tllväxtpotental hos, större fastghetsägare, får betala energskatt på den solel de producerar och konsumerar själva. Bostadsrättsförenngar, fastghetsbolag och allmännyttan har stora takytor och kan generera mycket el för eget behov. Andra länder har valt en mndre strkt tolknng vlket främjar tllväxten för solenerg. TExT: Carn Brnk VärmEpumpar Värmepumpar del av lösnngen på klmatproblematken Vd det senaste klmatmötet pars talade alla om att världen och Europa måste öka sn användnng av förnyelsebar energ. Sverge har v kommt en bra bt på den resan, konstaterar kjell Ekermo, affärsområdeschef för nbe Energy Systems. kunskap och erfarenhet som byggts upp under flera decenner. Svensk teknolog har stor potental ute världen, v måste värna om kompetensen och använda den för att hjälpa andra länder bl mer mljövänlga. Sverge är det land nom EU som har den högsta andelen förnyelsebar energ av den totala energkonsumtonen. En bdragande orsak är den stora användnngen av värmepumpar. Kjell Ekermo har med sna 18 år branschen följt utvecklngen på nära håll. När man ser hur långt Sverge har kommt som naton blr jag än mer övertygad om att värmepumpar är lösnngen på den del av klmatproblematken som är kopplad tll uppvärmnng. Du använder lagrad solenerg marken eller luften för att värma och kyla helt mljövänlgt, den enda löpande kostnaden är drften av kompressorn och crkulatonspumpar. Genom att använda en ren el blr hela värmepumpskonceptet 100 procent rent, då nga växthusgaser släpps ut atmosfären. Kjell Ekermo menar att Sverge nu har en vktg uppgft att sprda budskapet och den Genom att använda en ren el blr hela värmepumpskonceptet 100 procent rent Kjell Ekermo, affärsområdeschef för NIBE Energy Systems. Foto: NIBE Energy Systems Motkrafter Uppgften är dock nte helt lätt. De främsta fenderna är förlegad teknolog och de som företräder denna. Då talar jag om alla som använder fossla bränslen för uppvärmnng, trots att de är medvetna om utsläppen av koldoxd atmosfären. Världens förbrännng av gas och olja släpper ut ofattbart stora mängder koldoxd per år. Trots detta faktum är gas och olja de energalternatv som domnerar stora delar av Europas uppvärmnngsmarknad. Ett ljus mörkret är att ntresset för fosslenergfr uppvärmnng, och därmed för värmepumpslösnngar, ökar. Jag upplever att alla är ntresserade av detta. Nu är den stora uppgften att få övrga världen att gå från ord tll handlng. Om to år hoppas Kjell Ekermo att Europa har blvt mer mljövänlgt och att uppvärmnngen domneras av produkter som använder förnyelsebar energ. Värmepumpar har en självklar plats framtdens energlösnngar. Jag är hundra procent övertygad om teknologns fördelar den värld v lever just nu. Värmepumpar som tar vara på solenergn som fnns luft och mark är en mljösmart lösnng som gynnar både dagens nvånare och kommande generatoner. TExT: anette BodngEr

11 Annons D E nna bra nschtd nng är E n A nnons F rån nextmed A Annons Framtdens Energ februar VnDkrAFt Medvnd för Svenskt Vndkrafts Teknskt Centrum Göteborg svenskt Vndkraftsteknskt centrum bldades för fem år sedan syfte att höja svensk vndkraftskompetens och möta den snabbt växande vndkraftsndustrn. Under de gångna åren har centrumet byggt upp en gedgen komponent- och systemkunskap nom området. Det vetenskaplga arbetet nom Svenskt VndkraftsTeknskt Centrum, eller Swedsh Wnd Power Technology Centre (SWPTC), har fram tll dags dato resulterat ett stort antal forsknngsartklar, flertalet lc-uppsatser samt en doktorsavhandlng. Forsknngsprojekten har olka nrktnng och spänner från tllämpade projekt tll beräknngsmetoder. Ett tydlgt resultat från den avhandlng som nu lgger på bordet är att krafterna som påverkar vndkraftverken som står skogsmljö är större än vad man trodde nnan. Den nya kunskapen kommer sannolkt att leda tll att man framtden konstruerar, och/eller kör, vndkraftverk som ska stå skogsmljö lte annorlunda för att få den lvslängd som man Ola Carlson, bträdande professor och föreståndare för SWPTC. Det är ett vktgt att mål att bygga upp den nhemska servcekunskapen förväntar sg, säger Ola Carlson, bträdande professor och föreståndare för SWPTC. Ett annat projekt som lgger startgroparna handlar om drft och underhåll. Tanken är att arbeta med enkla drftsdata och koppla drft och underhåll tll konstrukton och lvsförhållanden för att sedan göra ett smart underhållspaket av det hela. Ola Carlson påpekar att Sverge vsserlgen nte har någon egen tllverknng av vndkraftverk, men att det landet fnns flera framstående tllverkare av komponenter. Sverge har ett stort antal vndkraftverk som det nvesterats mycket pengar. Målet är att v nte ska vara beroende av en vndkraftstllverkare Tyskland eller Danmark för att kunna sköta om våra vndkraftverk. Därför är ett vktgt att mål att bygga upp den nhemska servcekunskapen. Matthas Rapp, ordförande för SWPTC. Utmanng Matthas Rapp, ordförande för SWPTC, konstaterar att forsknngen nom centrumet vart framgångsrk. Ett orosmoln och en utmanng för framtden är dock fnanserngsfrågan. Det låga elprset gör att Sverge just nu befnner sg en mndre bra perod för all kraftprodukton. Redan byggda anläggnngar går med förlust och gör det svårt att nvestera nya. En dålg marknad påverkar gvetvs företagens vlja att nvestera forsknng negatvt. Om det låga elprset håller sg kan det på skt bl svårare att få den motfnanserng från ndustrn som staten kräver. Önskemålet från SWPTC är därför att det nuvarande elcertfkatsystemet som löper ut 2020 byts ut mot ett mer prsmässgt stablt system. På så vs skulle prset för gamla nvesterngar kunna upprätthållas, fler skulle våga nvestera nya anläggnngar och de som satsat tdgt skulle nte bl så hårt drabbade som dag är fallet. Ett auktonsförfarande vore ett tänkbart alternatv. En sådan lösnng skulle förlängnngen främja både forsknng och mljö, fastslår Matthas Rapp. text: AnEttE bodnger Shapng Future Infranet

12 Annons 12 DennA bra nschtd nng är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Energ februar 2016 FjärrvärmE En underjordsk mljörörelse Fjärrvärme är en vktg pusselbt den energomställnng som hela samhället står nför. Utan den hade Sverge aldrg kommt så långt på vägen mot ett helt klmatneutralt energsystem, säger Anders Östlund, ordförande för Svensk Fjärrvärme. Fjärrvärmen står för ungefär halva Sverges uppvärmnngsbehov och fnns dag de flesta stora städer. Anders Östlund beskrver utvecklngen som en av de största framgångssagor Sverge har haft när det kommer tll att bygga upp ett uthållgt energsystem. Fjärrvärmen har vart lösnngen på många av de hstorska problem som funnts krng uppvärmnng. När fjärrvärmen ntroducerades kunde allt stoft som tdgare kom från ensklda kol- och oljeeldnngar kraftgt reduceras. Fjärrvärmen har också spelat en vktg roll hanterngen av övergödnngsproblematken med kväveutsläpp och svavel, samt på senare år vart en stor del av lösnngen på klmatproblematken och en vktg förklarng tll Sverges kraftgt mnskade koldoxdutsläpp. Ett stort och vktgt mål är att fjärrvärmen ska bl helt fosslbränslefr, det jobbar v stenhårt på. I dagsläget har v crka sex procent kvar, och om bara några år kommer v att ha tagt ytterlgare steg på den resan, säger Anders Östlund. Gven roll Att fjärrvärmen har kommt för att stanna råder det knappast någon tvekan om. Den globala urbanserngstrenden är stark. Allt fler flyttar tll tättbebyggda områden och dag står världens städer för 70 procent av koldoxdutsläppen. Här menar Anders Östlund att fjärrvärmen har en gven roll. Anders Östlund, ordförande för Svensk Fjärrvärme. Foto: Janne Höglund Att välja fjärrvärme är ett effektvt och enkelt sätt att göra en nsats för mljön. Överblven energ flyttas tll någon annan som behöver den. Det nnebär att städer med uppvärmnngs- och kylbehov med hjälp av fjärrvärme kan möta mljökravet på ett överlägset och kostnadseffektvt sätt. Vktg pusselbt Fjärrvärme anses dag vara en vktg pusselbt den energomställnng som hela samhället står nför. Om fjärrvärme skulle applceras fler europeska städer skulle man på ett kostnadseffektvt sätt kunna klara av de klmatåtaganden som överenskommts Parsavtalet. EU har pekat ut fjärrvärme som en del av lösnngen, det kunskapsbehov som uppstår måste Sverge vara med och ta en poston. Anders Östlund efterlyser därför en kraftsamlng över branschgränser syfte att försöka exportera den gröna kunskap som svenska aktörer har nom området. Sverge är världsledande när det gäller fjärrvärme och fjärrkyla och borde bdra tll att andra städer världen kan sänka sn mljöbelastnng för uppvärmnng. På skt kan den samlade kompetens som fnns landet bl en ny svensk exportvara. Att välja fjärrvärme är ett effektvt och enkelt sätt att göra en nsats för mljön Utmanngar En natonell utmanng är enlgt Anders Östlund att få männskor att förstå den grundläggande dén med fjärrvärme och uppskatta den. Det här är ju en underjordsk mljörörelse bemärkelsen att allt är nedgrävt backen. Många som bor flerfamljshus vet nte ens om att de åtnjuter den absolut smartaste uppvärmnngsformen som fnns. Någons avfall blr värme dna element! V har en ständg msson att förklara hur fjärrvärmen fungerar, både för samhället stort och för varje enskld kund. En annan utmanng är att tllhandahålla fjärrvärme tll ett konkurrenskraftgt prs. V har en stor konkurrens från exempelvs värmepumpar. Det är en bra lösnng när fjärrvärme nte fnns att tllgå. Men fjärrvärmen måste över td kunna hålla ett konkurrenskraftgt prs jämfört med andra alternatv. Ett sätt är att ta vara på energer som fnns samhället och nyttggöra dem stället för att bygga dyra produktonsanläggnngar och elda prmära bränslen. Anders Östlund är övertygad om att fjärrvärme även fortsättnngsvs kommer att ha en stark poston på värmemarknaden. I framtden kommer v att ha en ännu starkare ntegraton mellan förbruknng och tllförsel. Jag tror också v får se en se en kraftg expanson på fjärrkylesdan baserad på kylmaskner som drvs av fjärrvärme. TExT: AnETTE BodngEr

13 Annons D E nna bra nschtd nng är E n A nnons F rån nextmed A Annons Framtdens Energ februar standard För Elnät Ny europesk standard för underhåll av elnät oktober 2015 nleddes arbetet med att skapa en europesk standard för underhåll av nstallatoner och utrustnng elnät. standarden vänder sg tll elnätägare samt aktörer som admnstrerar eller underhåller elnät och elförsörjnngssystem. standarden ska beskrva underhållsmetoder, systemaspekter, rutner och tllståndskontroll. Det europeska standardserngsprojektet har tllkommt på tyskt ntatv och drvs CENELEC, den europeska organsatonen för standardserng på elområdet. Svenska experter kan delta arbetet va en teknsk kommtté som organseras av SEK Svensk Elstandard. I dagsläget har nätägare och underhållsaktörer få gemensamma grunder för beslutsunderlag vad gäller nätunderhåll. Det nnebär dels att varje aktör tvngas dentfera egna lösnngar och dels att de varerar avsevärt mellan aktörer olka europeska länder. Standarden ska förstås ge aktörerna en gemensam Best practce att luta sg mot, säger Thomas Borgln på SEK Svensk Elstandard, som ansvarar för standardserngen på elområdet Sverge och samordnar svensk medverkan nternatonell och europesk standardserng nom IEC och CENE- LEC. Ökat ntresse för underhållsplanerng Han har noterat ett ökat ntresse från såväl nätägare som underhållsföretag att sammanställa underlag för sn underhållsplanerng. I dagsläget är varatonen stor bland aktörernas strateger för tdsbaserat och tllståndsbaserat underhåll. Det här arbetet kompletterar på stt sätt det som sedan tdgare pågår en annan kommtté, där man fokuserar på generella prncper för hur man planerar underhåll och beräknar tllförltlghet och tllgänglghet utfrån ett helhetsperspektv. Ett syfte med standardserngsprojektet är också att underlätta för aktörer som är verksamma flera europeska länder. Det kompletterar på stt sätt de vanlga standarder som fnns och som mest handlar om utrustnngar och system. I och med smartferngen av elnäten har systemfrågorna fått större tyngd standardserngsarbetet, säger Thomas Borgln. text: AnnkA Whlborg Ett syfte med standardserngsprojektet är att underlätta för aktörer som är verksamma flera europeska länder Thomas Borgln på SEK Svensk Elstandard. Foto: Håkan Flank ForsknngsprojEkt Effektvserar befntlga processer Mälardalens högskola bedrver ett antal forsknngsprojekt med fokus på att öka andelen bobränsle och förnyelsebar energ samt att effektvsera befntlga processer. här bedrvs bland annat forsknng krng vattenrenng med mkroalger och energsmarta städer. Sedan 2013 pågår EU-projektet Energsmarta städer (Plannng for energy effcent ctes, PLEEC). Projektet utvecklar ett kraftfullt verktyg för europeska städer deras utvecklng mot ett mer energeffektvt samhälle. Esklstuna energ och mljö är koordnator för projektet, där även Esklstuna kommun medverkar tllsammans med femton andra europeska städer och organsatoner. Forsknngen PLEEC bedrvs utfrån tre perspektv: samhällsstrukturer, beteende och teknk. Mälardalens högskola leder teknkperspektvet. V analyserar energeffektvserngsåtgärder utfrån ett stadsövergrpande perspektv och studerar bland annat vlka åtgärder som bdrar med största möjlga energeffektvserngsnytta för en hel stad, säger Erk Dahlqust, professor energteknk på Mälardalens högskola. Jag ngår ACWA-gruppen, en tvärvetenskaplg grupp nom ngenjörsvetenskaperna som forskar krng framtdens energ- och resurseffektva vattenrenng. V utvecklar och analyserar hållbara bologska och fyso-kemska renngsmetoder som renar vatten med multkomponentförorenngar. På en plotanläggnng för mkroalgsodlng på Mälarenerg studerar v hur mkroalger kan användas för att ta upp närngsämnen och spårämnen avloppsvatten så de nte påverkar sjöar eller försvnner n atmosfären som aggressva klmatgaser, säger Emma Nehrenhem, lektor och forskare mljöteknk på Mälardalens högskola. ACWA-gruppens forsknng bedrvs nära samverkan med närngslvet, därbland ABB. Mkroalger är en yteffektv och mycket snabbväxande gröda som på ett kraftfullt sätt tllvaratar närngsämnena vattnet. Målsättnngen är att slammet som bldas kan rötas med ett maxmalt rötgasutbyte, vlket bdrar tll energbalans vattenrenngskedjan. Smulerar termodynamska processer Ytterlgare ett forsknngsprojekt är reducerngsmodell för onlneoptmerng, som bedrvs samverkan med SSAB, ABB, Mälarenerg och Esklstuna Energ & Mljö. Erk Dahlqust, professor energteknk på Mälardalens högskola. Foto: Mälardalens högskola V analyserar energeffektvserngsåtgärder utfrån ett stadsövergrpande perspektv Emma Nehrenhem, lektor och forskare mljöteknk på Mälardalens högskola. Foto: Mälardalens högskola V börjar med Computatonal Flud Dynamcs, CFD, som gör det möjlgt att smulera hela processer för värmnng stålvärmeugnar. Denna smulerng tar dock dagar eller veckor. Genom att använda teknk från bland annat spelutvecklng kan v smulera detsamma nom några mnuter. V använder metoden på SSAB Borlänge, säger Erk Dahlqust. text: AnnkA Whlborg

14 Annons 14 DennA bra nschtd nng är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Energ februar 2016 SmarTa nät Smarta nät förändrar energbranschen Utvecklngen leder tll allt mer mljövänlg, dstrbuerad energprodukton som är baserad på förnybara energkällor, men ändrad produkton förutsätter nya arbetssätt för hela energbranschen. Energproduktonen runt om världen har hstorskt byggt på en centralserad och förutsägbar tllverknng med få varatoner, men allt eftersom smarta nät blr mer utbredda hamnar branschen en betydlgt mer dynamsk stuaton där en mängd olka energslag står för produktonen. Hela systemet har satts på prov under den här processen och v står nför än fler förändrngar framöver. Dessutom tllkommer den aktuella frågeställnngen krng hur konsumenterna ska kunna påverka sn egen konsumton och stt köpbeteende. Dessa nya utmanngar kräver ett nytt synsätt och nya metoder för att dstrbuera energ, konstaterar Axel Hjärne, koncernchef på Eltel. Axel Hjärne, koncernchef på Eltel. Foto: Pxprovder AB Lokalt producerad energ Hjärne menar att produktonen framtden kommer att ske lokalt stor utsträcknng och anger Tyskland som exempel på ett land där utvecklngen redan går åt det hållet. Han betonar att det dock ännu fnns omfattande skllnader mellan länder vad gäller etablerngen av smarta nät. Fnland och Sverge är föregångsländer den här förändrngen, vlket bland annat exemplferas av de närapå tre och en halv mljon elmätare som Eltel har nstallerat flera av de nordska länderna. Än fler är dessutom på gång, men det är ett fortsatt stort steg från ndustrns tradtonella tllvägagångssätt. I stället för att ha ett enda stort kraftverk kommer v kanske att utgå från tll exempel den lokala vndparken på Värmdö eller solenergpaneler på taken utanför Enköpng och varje konsument kommer själv att kunna avgöra hur och när han eller hon konsumerar energ för att dra nytta av förmånlgast tarff samt vlken typ av energ det rör sg om. Ibland kommer konsumenten tll och med bl producent och sälja el under delar av dagen. Det här kräver helt nya saker av nätägarna. Förträfflgt för nätägarna Elmätarna Hjärne nämner är ett kraftfullt verktyg för konsumenterna men skapar även stora möjlgheter för nätägarna att kunna dentfera störnngar eller avbrott nätet. Dgtalserngen medför att styrnngen av nätet allt större utsträcknng kan ske va t och telekom, något som förenklar arbetsgången för energaktörerna. I nuläget formas ett samhälle där kommande generatoner ser den här nya typen av energprodukton som naturlg och därmed Ibland kommer konsumenten tll och med bl producent och sälja el under delar av dagen kan vara drvande för att använda smarta nät som lösnngar även nom andra områden som klmatproblem och logstkhanterng. Hjärne framhåller att en hållbar utvecklng lgger tll grund för Eltels verksamhet hela Europa och att den erfarenhet som fnns samlad nom företaget varje dag tllvaratas för att delas med andra länder och aktörer med syfte att underbygga utvecklngen. Det fnns en hel del hnder för aktörerna nom energndustrn. Det mest grundläggande är naturlgtvs den ntala nvesterngen och strukturen på den, men tttar man åter på exemplet elmätare är det en effektv lösnng för både konsument och samhälle som förlängnngen faktskt blr en konkret besparng. Är regelverken aktuella? En annan utmanng menar Hjärne är att de regulatorska kraven bland nte hnner med. Olka länder har olka rktlnjer för hur tarffer sätts och för hur olka producenter av energ samt nätägare premeras. Ofta är reglerna nte tllräcklgt proaktva och det kan sätta käppar hjulet för ndustrns goda avskter. Generellt sett är europeska konsumenter medvetna om behovet av att revdera energkonsumtonen och det leder tll en vlja att förändra. Mottagandet av smarta lösnngar är överväldgande postvt och många både konsumenter, företag och myndgheter är vllga att göra uppoffrngar på bekostnad av tll exempel bekvämlghet. Det är tll stor del en konsumentdrven förändrng av branschen som sker långt snabbare än vad som hade vart fallet annars, men det medför som sagt också att regelverken bland nte hänger med. Det fnns dock en hel del möjlgheter för de aktörer som vågar lgga framkant nom området. Förutom olka typer av skattesubventoner fnns det färsk forsknng som vsar att övergången tll smarta nät nnebär en avsevärd sänknng av kostnaden för att drva näten. Det fnns ett busness case smarta nät och även om v nte kommer att lyckas uppnå EU:s målsättnng om 200 mljoner uppkopplade elmätare tll år 2020 så fnns en tydlg ambtonsnvå om att så ändå ska bl fallet. Det är en postv och spännande utvecklng, avslutar Axel Hjärne. TExT: Sandra ahlqvst

15 Annons D E nna bra nschtd nng är E n A nnons F rån nextmed A Annons Framtdens Energ februar EnErgbolAgEn Kraftrngen lotsar Skåne mot framtdens fosslfra energ Energbranschen påverkas av en mängd teknska, poltska, mljömässga och ekonomska omvärldsfaktorer och fyller en nyckelfunkton framtdens hållbara samhälle. kraftrngen är ett energbolag med ambtonen att leda utvecklngen av framtdens energ. Vår affärsdé tar avstamp att skapa hållbara energlösnngar för framtda generatoner. Eftersom v ägs av fyra kommuner har v möjlghet att kombnera affärsmässghet med ett långsktgt hållbarhetsoch utvecklngsperspektv. Det gör att v kan arbeta konsekvent mot vårt övergrpande mål: en fosslfr energprodukton år 2020, säger Mats Ddrksson, chef för affärsområde Energ på Kraftrngen, ett energbolag som ägs av fyra skånska kommuner och har verksamhet ett tjugotal kommuner södra Sverge. Sverges längsta fjärrvärmelednng Kraftrngens omställnng tll ett fosslfrtt energsystem är ett utmärkt exempel på hur de energpoltska beslut som fattas Bryssel förverklgas på regonal nvå Sverge. I december 2015 nvgdes exempelvs en 29 klometer lång fjärrvärmelednng som sammanlänkar Landskrona och Helsngborg med Lund. Fjärrvärmelednngen, som är Sverges längsta, är ett samarbete mellan Kraftrngen, Öresundskraft och Landskrona Energ och skapar en gemensam fjärrvärmenfrastruktur som gör det möjlgt för de tre energbolagen att samordna såväl fjärrvärmeprodukton som nköp, drft och dstrbuton. Den gemensamma fjärrvärmelednngen är även ett vktgt steg på vägen mot Klmatsamverkan Skånes mål om ett 100 procent fosslfrtt Skåne år Ytterlgare ett exempel är Kraftngens nya bokraftvärmeverk Örtofta utanför Eslöv, som nvgdes aprl Dessa nvesterngar bdrar sammantaget tll att mängden förnybar elprodukton södra Sverge ökar samt att användnngen av lokala och regonala bobränslen stärks. Kraftrngen planerar att nvestera mellan 200 och 250 mljoner kronor för att gå över tll fosslfra bränslen. Företaget är redan på god väg att nå stt mål; dagsläget härstammar hela 90 procent av Kraftrngens energprodukton från fosslfra bränslen. Tllvaratar restvärme på ESS En vktg del omställnngsarbetet är att återvnna spllvärme. Sedan flera år tllbaka har v ett utvecklngssamarbete med forsknngsanläggnngen Mats Ddrksson, chef för affärsområde Energ på Kraftrngen. Foto: GAB photography MAX IV-laboratoret, där v tllsammans dentferat effektva sätt att återvnna anläggnngens restvärme. För närvarande pågår motsvarande arbete tllsammans med ESS Lund (European Spallaton Source) som blr världens största neutronforsknngsanläggnng Den här typen av affärsmässga partnerskap gynnar såväl mljön som våra kunder. Forsknngsanläggnngarna slpper kyla bort överskottsvärmen och v kan tllvarata värmen vårt nät. Det mnskar även klmatpåverkan, säger Mats Ddrksson. Kraftrngen samverkar även med Regon Skåne och det lokala närngslvet arbetet med att energeffektvsera användnngen av Det fnns stora outnyttjade potentaler exempelvs takytor på ndustrlokaler, P hus och lknande energ. Ett sådant samverkansprojekt bedrvs på Lunds unverstetssjukhus, där v och sjukhuslednngen analyserar hur verksamheten kan mnska energförbruknngen genom att förändra stt användarbeteende. Potental på solcellsmarknaden Ett annat sätt att nå en fosslfr energprodukton 2020 är att öka andelen förnybar och närproducerad energ, vlket Kraftrngen vll förverklga genom en satsnng på solceller. Det är en ntressant marknad som v nu går n med högre ambtoner. Det fnns stora outnyttjade potentaler exempelvs takytor på ndustrlokaler, P-hus och lknande. Där anser v att det fnns en utvecklng som v behöver vara med och drva på, säger Mats Ddrksson. I mtten av januar nvgdes solcellstaket på P-huset Dammgården Lund, som ägs av det kommunala parkerngsbolaget LKP. Det är ett samverkansprojekt som Kraftrngen ser som central för att kunna förverklga regonens ambtösa mljö- och klmatmål. V befnner oss dag ett läge där det är tydlgt att v behöver samverka närmare och bättre med såväl det prvata närngslvet som kommuner och andra aktörer för att verklgen öka utvecklngstakten. V vll drva på och skapa energ för våra framtda generatoner, tllsammans med våra samarbetspartners, avslutar Mats Ddrksson. text: AnnkA Whlborg

16 16 NextMeda Säker och effektv kommunkaton energbranschen med Rakel Det fnns ett stort behov av robusta och tllgänglga kommunkatonstjänster för samhällsvktg verksamhet. Ska du rädda lv och egendom eller ansvarar för elförsörjnng behöver du kommunkatonskanaler som nte drabbas av avbrott, nte avlyssnas, som har täcknng även där det nte bor så många männskor och som nte konkurrerar om kapacteten när hundratals männskor ska rnga samtdgt. Sedan 2010 fnns Rakelsystemet, ett system som byggdes ut Sverge för att öka samverkan nom och mellan skydds- och säkerhetsmyndgheter. Det används dag av fler än 500 organsatoner och drvs, förvaltas och utvecklas av Myndgheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Rakel används för trygg och säker kommunkaton nom och mellan aktörer med samhällsvktg verksamhet. Det används av så olka organsatoner som kommunala förvaltnngar, Trafkverket, Svenska kraftnät och Polsen för att nämna några exempel. Under det senaste året har antalet organsatoner nom energsektorn som anslutt sg tll Rakel nästntll fördubblats, berättar Kurt Andersson, partner- och kundansvarg på Rakel och lednngssystem hos MSB. Vårt fokus nu är att ge stöd för hur Rakel kan ntegreras och effektvt användas vardagen. Ett bra exempel är att använda talgrupper för kommunkaton nom olka arbetslag för snabbare Myndgheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, är en statlg myndghet med uppgft att utveckla samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och krser. Rakel är ett kommunkatonssystem för trygg och säker kommunkaton mellan medarbetare nom samhällsvktga verksamheter. Systemet har en unkt hög drftsäkerhet, täcknng hela Sverge och används av fler än 500 organsatoner. Myndgheten för samhällsskydd och beredskap Karlstad Tel: E-post: hanterng av störnngar. Ett annat är att kunna säkra upp larm och fjärrstyrnng av teknsk utrustnng, säger Kurt Andersson. Degerfors sparar td och resurser Då Degerfors energ för några år sedan stod utan ett heltäckande radonät vände de blckarna mot det rkstäckande Rakel. Implementerngen gck smdgt trots att det nkluderade att två olka leverantörer av system skulle ntegreras på energbolagets egna nätsystem och kommunkatonen med både MSB och systemleverantörerna var hela tden öppen och stöttande. V är ett helägt kommunalt bolag som nrktar oss på elnät, fjärrvärmeprodukton och -dstrbuton samt stadsnät. Det är av oerhörd vkt att v kan kommuncera ostört nom verksamheten både när v arbetar med större projekt på högspännngsanläggnngar men även då det sker störnngar på nätet och moblmasterna kanske slutar fungera. Rakel erbjuder en oöverträffad påltlghet och täcknng som dessutom låter oss hantera våra frånskljare på dstans, något som sparar oss både td och resurser, säger Ulf Jonsson som är elnätschef vd Degerfors energ. Samarbete främjar helhetslösnngar Rakel sg fungerar som bärare av nformaton för tal och data. För att skapa förutsättnngar för helhetslösnngar åt sna kunder har MSB ett nära samarbete med ett flertal olka leverantörer som tll exempel: Celab AB, Hughes Power System AB, Netcontrol AB, Swedsh Rado Supply AB, Technova AB, TC Connect AB och Zodac AB. Kurt Anderssons roll är att understödja allt från att dentfera kundbehov tll att stötta utvecklng och affärsmodeller. Fler säkra tjänster utvecklas MSB arbetar både med att utveckla och förstärka Rakelsystemet och att utveckla fler kommunkatonstjänster som uppfyller samma hårda krav på robusthet, tllgänglghet, skydd och säkerhet. Det fnns ett stort behov av att kunna kommuncera större datamängder va moblt bredband, lka säkert och robust Kurt Andersson, partner- och kundansvarg på Rakel och lednngssystem hos MSB. som med Rakel. MSB utreder nu möjlgheter att kunna erbjuda säkra mobla bredbandstjänster för samhällsvktga verksamheter. I det ngår även att skapa förutsättnngar för ett framtda moblt bredband dedkerat tll samhällsvktga verksamhet. En vktg förutsättnng är att samhällsvktga verksamheter tlldelas radofrekvenser. Under 2016 kommer frekvenser 700 MHz-bandet att auktoneras ut. MSB anser att det behöver ytterlgare utredas hur behoven av radofrekvenser nom samhällsvktg verksamhet tllgodoses nnan auktonen genomförs. Parallellt med detta arbetar MSB de närmaste åren med att ytterlgare förstärka Rakelsystemets reservkraft på många platser samt att bygga ut radolänk och uppgradera basstatoner. Satsar på bred användnng Vad gäller Rakel satsar v även på att bredda användandet och att ntegrera Rakel med befntlga system drft och lednngscentraler. Detta för att ge förutsättnngar tll ökad vardagsanvändnng. Vår målsättnng är att det ska fnnas en så heltäckande funktonaltet och säkerhet som möjlgt. I det arbetet lgger v redan långt framme. Några bra exempel på det är att både Strålsäkerhetsmyndgheten och Svensk kärnbränslehanterng har valt Rakel för några av sna mest krtska kommunkatonsbehov. Men v kommer alltd att sträva efter att utvecklas och bl bättre, avslutar Kurt Andersson.

17 NextMeda 17 Frgör dolda värden ndustrella stödfunktoner Alla ndustrverksamheter har stor potental tll ökad lönsamhet och mnskad mljöpåverkan som dag nte nyttjas på grund av att kärnverksamheten kräver all fokus. Ofta är teknska försörjnngssystem och stödfunktoner nte tllräcklgt effektva och möjlgheter tll extern avsättnng av restflöden tas ej tllvara. Som en världsledande aktör nom energ, vatten och förädlng av restprodukter och avfall kan Veola dentfera och mplementera lösnngar som tar tllvara outnyttjad potental och möjlggör en övergång tll crkulär ekonom. Garant för ökad konkurrenskraft Från förstude med en kostnadsberäknad och prorterad åtgärdsplan tll fnanserng och genomförande av åtgärder med garanter för resultatet. Erbjudandet nnebär ett långsktgt samarbete där Veola även tar över ansvar för drft & underhåll och tllför experts, kaptal och förändrngslednng. Detta kallar Veola för Resource Management. V ser ett växande ntresse för vårt erbjudande nom ndustrn där effektvteten nom dessa områden väsentlgt påverkar konkurrenskraften. Vår nhemska ndustr lever redan under tuffa marknadsförhållanden och det fnns prncp nga sgnaler om att det skulle lätta under överskådlg td. I tllägg skärps lagstftnngen på ett flertal områden, bland annat vad gäller beskattnng av fossla bränslen, utsläpp och energeffektvtet. Sådana marknadsförhållanden kräver prorterngar och odelat fokus på kärnverksamheten. Industrn har nte råd att vänta Att ta hjälp av extern experts för att genomföra utvecklng och effektvserng av stödfunktoner runtom kärnverksamheten är defntvt en god dé, säger Mkael Jansson, koncernchef för Veolas verksamhet de nordska länderna. När Veola genomför åtgärder på en ndustr resulterar dessa normalt att energanvändnngen reduceras, att restvärme från exempelvs produktonsprocessen återanvänds nternt och att behovet av prmärenerg (ofta baserad på fossla bränslen) mnskar. Kyl nte bort lokala arbetstllfällen För vssa ndustrer fnns det nte avsättnng för all restvärme nternt, särsklt Mkael Jansson, koncernchef för Veola Norden. lågtempererad värme, och stora mängder måste då kylas bort, om det nte fnns möjlghet tll extern avsättnng närhet av ndustrn. Av specellt ntresse är möjlgheterna tll att använda lågvärdg restvärme för att möjlggöra lokal produkton av lvsmedel tll konkurrenskraftg kostnad, tll exempel grönsaker växthus och landbaserad fskodlng. Veola är därför medlem SSE-C, ett forsknngs- och utvecklngsprogram med hemvst på Sverges Lantbruksunverstet, och samarbetar med företaget WA3RM. WA3RM är ett nybldat företag som arbetar med kommersalserng av lösnngar nära ndustrn där lågtempererad restvärme nyttjas för en rad olka områden, bland annat ndustrell odlng av grönsaker växthus och landbaserade fskodlngar. I tllägg omfattar lösnngarna också system för att kunna hantera andra restströmmar crkulära system. I projektet Food Valley of Bjuv deltar Veola, tllsammans med övrga parter, utvecklngen av den lokala lvsmedelsndustrn. Förutom Veola och WA3RM är Bjuvs kommun, holländska Royal Prde, Fndus och Vegafsh huvudntressenter gällande storskalg grönsaksprodukton växthus samt landbaserad fskodlng. Projektet bevljades anslag från Vnnova november 2015 och har som övergrpande mål att blda skola för hur lokal växthusodlng och landbaserad fskodlng Sverge kan göras konkurrenskraftg och skapa nya arbetstllfällen på ett hållbart sätt, säger Jansson. Nytta för både ndustr och samhälle Veola har sedan 2013 samarbetat med Fndus avseende bland annat energeffektvserng. Baserat på en åtgärdsplan har Veola under 2015 konverterat Fndus nterna dstrbutonsnät från ånga tll hetvatten samt optmerat tllhörande undercentraler syfte att kunna nyttja restvärme från produktonens kyl- och frysanläggnngar. Crka 80 procent av energbehovet för uppvärmnng och varmvatten kommer att täckas av återvunnen restvärme, något som tdgare krävde prma energ från fosslbränsleeldade pannor. Detta ger en väsentlg kostnadsbesparng samt en reducerng av CO 2 -utsläppen med crka 50 procent. Veola fortsätter nu arbetet med energeffektvserng samt att värdera olka lösnngar för att kunna leverera restvärme tll det planerade växthuset och den framtda fskodlngen. Vårt samarbete med Fndus är ett bra exempel på vad som kan uppnås nom en ndustrn och hur man, tllsammans med fler parter, kan skapa ytterlgare nytta för både ndustr och samhälle på lokal nvå. V kommer att fortsätta vårt samarbete med WA3RM syfte att erbjuda sådana här kombnerade lösnngar på flera orter, avslutar Mkael Jansson. Veola-koncernen omsätter crka 24 mljarder euro med anställda världen över och är världsledande nom optmerad resurshanterng. Veola utformar och tllhandahåller lösnngar nom energ, vatten, förädlng av avfall som bdrar tll en hållbar utvecklng av samhällen och ndustrer. Veola möjlggör därmed övergången tll en crkulär ekonom. Veola Nordc AB representerar Veola de nordska länderna och omsätter för närvarande 240 mljoner euro med anställda. Verksamheten är kvaltets- och mljöcertferad enlgt ISO 9000/14000, arbetsmljöcertferad enlgt ISO samt hållbarhetsverferad enlgt ISO Kontakt: Mkael Jansson, CEO Tel: mkael.jansson@veola.com Veola Nordc AB Hälsngegatan Stockholm Tel:

18 18 NextMeda Infratek växer snabbt på svensk marknad Infratek har under senare år konsolderat sna goda affärer Sverge. Efter ett nytt mljardkontrakt med E.ON stärker företaget stt grepp ytterlgare och man söker mer än 100 nya medarbetare. Nylgen blev det klart att Infratek vunnt upphandlngen av ett fyraårgt kontrakt för underhåll och drft av E.ONs nfrastruktur för elnät Stockholm och Östra Småland. Infratek har även fått garanterade projektvolymer flera av E.ONs geografska nätområden runt om Sverge. Avtalet nnehåller en opton om förlängnng av kontraktet på två år. V befnner oss en stark tllväxtfas och är naturlgtvs mycket glada över att få förtroendet för att ansvara för detta omfattande och vktga arbete. Det nnebär att v växer oss ännu starkare på den svenska marknaden och får en än mer ledande roll, säger vd Lars Bangen. Utöver närvaro och satsnng på mndre tätorter är Stockholm, Malmö, Göteborg, Västerås, Eksjö och Karlstad några av de större städer där Infratek nu etablerar nya kontor eller utökar redan befntlga. Många yrkeskategorer Företaget genomför nu en kraftfull rekryterng för att tllgodose stt behov av kompetens. Projektledare, montörer, beredare, dstrbutonselektrker och högskolengenjörer är några av de yrkeskategorer som behövs. Det fnns ett gedget ntroduktonsprogram för alla nyanställda, som omfattar allt från utbldnng om det konkreta arbetet på Infratek tll vlken roll Infratek har samhället och bolagets strateger, värden och affärsdé. Tjänsterna tllsätts löpande och Infratek letar efter personer som har hög kompetens, men också en postv nställnng och som vll bdra tll att skapa nöjda kunder och värde för företaget. Det fnns stora karrärmöjlgheter, både för våra medarbetare ute på fältet och på kontoren. V söker drvna, ambtösa personer, med teamkänsla och även förmåga att arbeta självständgt. Tack vare att v är ett väletablerat och växande företag fnns goda möjlgheter tll kompetensutvecklng och att pröva på olka roller nom företaget. Det gäller såväl personer med begränsad erfarenhet, som kan få mycket stöd att lära sg arbetet på fältet, och dem med mångårg branschvana, säger Lars Bangen. Lars Bangen, vd för Infratek. Foto: Infratek Ledande aktör Infratek, med huvudkontor Oslo, har verksamhet Norge, Sverge och Fnland. Från att ha vart en teknsk avdelnng nom den norska energkoncernen Hafslund avknoppades Infratek 2007 och noterades på Oslobörsen. Två år senare förvärvade företaget Fortums entreprenadverksamhet Sverge, Norge och Fnland och dag är bolaget en av de ledande aktörerna nom den expansva nordska elnätsmarknaden. Företaget är specalserat på tjänster nom byggnaton, drft och underhåll av samhällskrtsk nfrastruktur, exempelvs el, järnväg och belysnng. Mer än två mljoner slutkunder är beroende av företagets tjänster varje dag. Verksamheten rktar sg mot den professonella marknaden och bland kunderna fnns stora företag och organsatoner, såväl prvata som offentlga. Sedan fjol ägs v tll etthundra procent av Trtonfonderna och v ser att vårt starka ägarskap har resulterat ett mycket konkurrenskraftgt företag. Tack vare att v är verksamma tre länder står v på flera ben och är mycket robusta. Norden är vår hemmamarknad och v har en mycket stark lokal närvaro och poston alla tre länder, synnerhet befolknngstäta områden runt Stockholm, Göteborg, Oslo och Helsngfors, berättar Lars Bangen. Eftersom den nordska krtska nfrastrukturen har stora behov av såväl utbyggnad som underhåll ser Lars Bangen goda möjlgheter för Infratek att fortsätta sn kraftga expanson. Flera stora nvesterngar nom el, energ och järnväg planeras såväl Sverge som Norge och Fnland och företaget lägger löpande anbud stora upphandlngar. V har lång branscherfarenhet och känner våra kunder. Vår målsättnng är att fortsätta att växa, såväl organskt som genom systematsk uppbyggnad och strukturella förändrngar. Det ger spännande karrärmöjlgheter för såväl befntlga som nya medarbetare. Infratek är en ledande nordsk koncern nom bygg, drft och underhåll av krtsk nfrastruktur. Företaget levererar ett brett spektrum av tjänster nom strömförsörjnng, järnvägssystem och belysnng. Genom organsk tllväxt och strukturella förändrngar expanderar Infratek nu kraftgt och stärker sn poston på den nordska marknaden. Idag har företaget crka medarbetare, men rekryterar löpande för att säkra sn kompetensförsörjnng.

19 NextMeda 19 Mats Jadesköld, drektör för strategsk försäljnng och Crstna Petrescu, chef för affärsområdet Energy Utltes på Teto. Foto: Gonzalo Irgoyen Teto och Göteborg Energ tar täten för tjänstebaserad IT Strax före årsskftet tecknade Teto och Göteborg Energ ett femårgt avtal värt 400 mljoner, nom vars ramar Teto tar ett helhetsansvar för att transformera hela Göteborg Energs IT-verksamhet tll en ny, toppmodern och tjänstebaserad leverans. Teto är störst Norden vad gäller molntjänster och hela 90 procent av företagets nya affärer dag är baserade på just molnet. Crstna Petrescu, chef för affärsområdet Energy Utltes, konstaterar att utvecklngen är ett klart bevs för att tjänstebaserad IT nu etableras nom energbranschen och att det nnebär en tydlg kontrast tll hur stuatonen har sett ut hstorskt. Tdgare förvaltade energaktörerna IT på ett annat sätt de flesta ägde sn IT, men numer väljer många att lägga ut verksamheten på specalster för att kunna frgöra medel och kapactet tll att fokusera på sn egen kärnverksamhet. Det handlar om att strömlnjeforma och automatsera kärnprocesser för att kunna fokusera på kundnytta, effektvserng och kostnadsoptmerng. Flera vktga hörnstenar Mats Jadesköld, drektör för strategsk försäljnng på Teto, berättar att uppdraget nnebär en modernserng av hela IT-mljön hos Göteborg Energ och nkluderar byte av såväl arbetsstatoner som servrar och därutöver att etablera en ny kraftfull servcedesk Tetos reg. En av hörnstenarna affären är vår samarbetsplattform, där kunden har efterfrågat ett komplett nytt ntegrerat ntranät, ett dokumenthanterngssystem, en avancerad sökfunkton samt ett daresystem. För att kunna tllhandahålla tjänster med hög kvaltet tll flexbla och låga prser har v de senaste åren gjort en stor satsnng nom Enterprse Content Management som verklgen stöttat vår utvecklng och nu står v för 20 procent av Nordens marknad nom området. I somras gjorde v exempelvs ett förvärv av Software Innovaton som bdrar med marknadens bästa lösnng nom dareförng för kommunala verksamheter, Publc 360. Ytterlgare en hörnsten affären med Göteborg Energ är Tetos ntegratonsplattform, som avgör hur olka system kommuncerar snsemellan. Även den är helt molnbaserad och ledande Norden med ett 40-tal kunder på den svenska energmarknaden. Lösnngen är fullt skalbar, så våra kunder nyttjar bara den kapactet de har behov av från dag tll dag. Vår experts och erfarenhet från energbranschen har hjälpt oss arbetet med att utveckla den här lösnngen, betonar Mats Jadesköld. Skalbart med säkerhet fokus En av Tetos största styrkor är de branschspecfka tjänster och lösnngar som företaget erbjuder aktörerna på den nordska energmarknaden. En sådan tjänst är Teto Smart Utlty vlken är en skalbar helhetslösnng som är anpassad med specfka funktoner både för elhandelsföretag och eldstrbutörer. Teto Smart Utlty är modulär, vlket nnebär att kunden enkelt kan anpassa och bygga ut lösnngen med nya funktoner alltefter behov och önskemål. Detta, och att lösnngen fnns tllgänglg som en tjänst där man betalar per användare, gör att företagen kan lansera nya tjänster snabbare och sänka kostnader samtdgt som säkerheten förblr fokus. Det har förekommt frågetecken krng säkerheten molnet, men Teto tar ett helhetsansvar för leveranskedjan och tllhandahåller ett helt ekosystem för våra kunder för att kunna erbjuda de lösnngar som lämpar sg bäst för just deras verksamhet. Det ansvaret omfattar också att arbeta på ett hållbart sätt samt att kontnuerlgt hålla våra tjänster uppdaterade enlgt alla regulatorska förändrngar och nya krav, säger Crstna Petrescu. Vktgt att ha koll på regelverken Såväl Petrescu som Jadesköld understryker att energmarknaden bjuder på stora och ntressanta möjlgheter och att de ser en tydlg trend nom branschen att gå mot hållbarhet och flexbltet. V arbetar mycket med branschen allmänhet och märker att efterfrågan för den här typen av tjänster växer. I de fall v får ta ett totalansvar underlättar det för kunden även framtden, då v genom nära kontakt med myndgheter har mycket god nskt hur regelverken förändras och anpassar våra lösnngar därefter. Kunderna kan känna sg trygga med att lämna över sn IT tll oss, avslutar de. Teto är det största IT-tjänsteföretaget Norden och tllhandahåller tjänster för hela IT-lvscykeln. Företaget erbjuder även globala produktutvecklngstjänster nom nformatons- och kommunkatonsteknolog. Med hjälp av branschkunskap, teknologsk vson och nnovatvt tänkande vll Teto nsprera och utmana sna kunder att htta nya sätt att utveckla sna affärsverksamheter. Teto Sweden AB Fjärde Bassängvägen Stockholm Tel:

20 20 NextMeda Comsel System ponjär nom smarta ellösnngar Självklart är att alla nya smarta energmätare och IoT-produkter kommuncerar med IPv6 men vad behövs utöver det? Comsel System levererar lösnngar för morgondagens krav på energeffektvtet, tllgänglghet och uppkopplng med produkterna Corona, Zodac och Neuron. Internet of Thngs (IoT) dskuteras fltgt dag, nte mnst nom smarta elmätare. Kommer mn nya elmätare att kunna kommuncera med mn termostat, värmepump, solpanel, webbtjänster och utbyta nformaton som gör att jag alltd använder energ så smart, effektvt och mljövänlgt som möjlgt? Datamängderna ökar enormt snabbt. Därför krävs produkter som kan tllvarata relevant nformaton realtd. Utvecklngen drvs nte mnst av den ökade tllgången på förnybar energ, berättar Krstan Hemonen, grundare och vd för Comsel System. Comsels lösnngar har från början byggt på användnngen av öppna standarder för datanätverk. Comsel var först Norden med att nföra TCP/IPprotokollet och att använda GPRS- och bredbandskommunkaton för mätvärdesnsamlng nleddes en ny epok företagets hstora då man påbörjade utvecklng av helt nya produkter för nästa generatons lösnngar nom Smarta Mätare. Ledord är låg ägandekostnad som möjlggörs genom Comsels SaaS-tjänst Corona, hög tllgänglghet tack vare Zodac smart mätartermnal samt skalbarhet genom Comsels standardbaserade IoT-arktektur Neuron. I nästa generatons smarta mätare ställs helt nya krav på förmågan att kunna hantera stora datavolymer, Bg Data, med hög datakvaltet. Comsels nya lösnngar bygger på en ny modern, standardserad, säker och framförallt kostnadseffektv arktektur som gynnar såväl slutkunderna som elnätsföretagen, elhandlare och energtjänstemarknaden, säger Krstan Hemonen. Funktonskrav på elmätare Sedan 2009 måste elnätsföretagen regstrera mätvärden vd varje månadsskfte, vlket kräver mätsystem med funkton för fjärravläsnng. Sedan oktober 2012 kan elkunder med avtal som kräver tmmätnng, få sn elförbruknng mätt per tmme utan merkostnad. Energmarknadsnspektonen har tagt fram nya rekommendatoner, för att ge konsumenten ännu bättre verktyg för ökad kontroll över sn elförbruknng. Bland annat måste mätaren nu utrustas med ett öppet, standardserat gränssntt som levererar nära realtdsvärden på effekt och mätarställnng, och förekommande fall produkton, exempelvs från egna solpaneler. Även andra förslag skall underlätta för kunderna att svara på marknadens prssgnaler. Vdare har man tttat på funktoner som ska främja en tllförltlg och effektv nätdrft, mnskad energanvändnng och ökad ntegraton av lokal produkton. Comsels mätare utrustas med både trådlös och trådburen uppkopplng mot slutkundens nätverk. Httlls har elmätarens huvuduppgft främst vart att leverera mätdata för Krstan Hemonen, grundare och vd för Comsel System. fakturerng åt nätbolaget. Comsels nya mätare blr aktva komponenter slutkundens smarta hem samt sakernas Internet, förklarar Krstan Hemonen. Detta kräver att helt öppna standardserade nätverksprotokoll används, stället för elbranschens egna propretära eller kostnadsbelagda branschspecfka protokoll. Som grund för framtdens IoT står IPv6 som möjlggör drekt kommunkaton mellan allt från resursfattga batterdrvna sensorer tll elmätare och molntjänster. För menngsfullt utbyte av nformaton sakernas Internet krävs dock utöver IPv6, som endast erbjuder transport av rådata, standardserade protokoll ända upp tll applkatonsnvå. Först då kan kommunkaton machne-to-machne mellan olka tllverkares produkter och tjänster möjlggöras. Comsel jobbar för att öppna upp en helt ny marknad för nnovaton där tredjepartsutvecklare kan bygga applkatoner och produkter krng energuppföljnng, last- och komfortstyrnng och så vdare, tack vare öppen tllgång tll realtdsdata från exempelvs el-, värme- och vattenmätare, säger han. Corona lanseras Under det första kvartalet 2016 lanserar Comsel System Sweden sn SaaS-tjänst Corona för den svenska marknaden. Corona möjlggör morgondagens kostnadseffektva IoT-energtjänster för såväl små som stora nätkoncessonsnnehavare, som nu kan erbjuda sna kunder och samarbetspartners helt nya verktyg och mervärden. Denna nya tjänst kan även tllämpas på Comsels tdgare levererade och nstallerade mätpunkter, som därgenom får förlängd lvstd. Krstan Hemonen ser energbranschen som en vktg del när grunden läggs för smarta städer, där såväl smarta elmätare och smarta elnät utgör vtala hörnstenar. Här är Sverge på många sätt ett föregångsland. Det är med stor tllförskt och ntresse v följer energbranschens utvecklng. V ser fram emot att erbjuda marknaden standardserade produkter och lösnngar för smart mätnng och att bjuda n partners och kunder för att höra om deras behov och förväntnngar och för att dskutera vlka möjlgheter användnngen av IPv6 och IoT tllför energbranschen. Comsel System grundades Fnland 1989 och har stt ursprung elnstallatonsbranschen. Företaget etablerade sg nom datanätverk och kommunkaton Sverge Denna bakgrund ledde n bolaget på egen utvecklng av kommunkatonsprodukter nom det som dag kallas the Internet of Thngs, IoT, med fokus på produktutvecklng av lösnngar nom fjärravläsnng för energbranschen, s.k. Smarta Mätare. Comsel System har levererat mer än 1 mljon TCP/IP-baserade mätpunkter tll den nordska marknaden.