Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Transkript

1 I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda skolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd eller elevråd Lgr11 Hur ofta har Grön Flagg-rådet/elevrådet träffats? 1 gång/vecka Övrgt att tllägga: Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och vart organserat? Hur har rådet nått ut tll resten av skolan? Samtlga elever och flera personalen deltar varje vecka skolans elevråd där mljöfrågor fnns med som en stående punkt på dagordnngen. Det gör att v har en levande demokrat på skolan där alla vet vad som händer och har möjlghet tll nflytande. Protokollen från elevråden läggs ut på vår gemensamma plattform It`s learnng så att även vårdnadshavare kan ta del av vad som har dskuterats. Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar på era utvecklngsområden. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och med arbetet med utvecklngsområdena. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det tänkt som en start och en rktlnje som sedan kan utvecklas och förändras under arbetets gång beroende på elevernas och personalens ntressen, frågor och déer. Beskrv hur detta har skett och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Närmljö En levande utemljö. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V har gjort vårt uteklassrum mer tlltalande och nbjudande genom nköp av bänkbord som v har monterat tllsammans. Det gör att v vstas ute och växthuset betydlgt oftare. Uterummet har blvt en naturlg samlngsplats för både elever och personal så fort solen tttar fram och temperaturen är någorlunda behaglg. Några spelar fotboll, kastar frsbee, spelar golf med gummbollar, klänger klätterställnngen mm och andra elever tttar på eller stter och snackar med varandra. Elever och personal umgås med varandra på ett naturlgt sätt och resultatet har blvt en bättre gemenskap och socal samvaro. V har skaffat ett nytt bord och sköna utemöbler tll växthuset där v ofta håller tll på både raster och lektoner. Där är en vacker mljö att vstas och utekänslan är påtaglg. Tdg vår och sen höst när utomhustemperaturen är låg kan man ändå vara "ute" växthuset när solens strålar letar sg fram genom molnen eller då v drar n el och ansluter en varmluftsfläkt.där går också bra att arbeta med datorer och I-pads eftersom vårt trådlösa nätverk har bra räckvdd. Ibland har v skapande verksamhet som t ex när v gjorde betlyktor nnan novemberlovet. Några av vårens drottslektoner har v haft dans på det stora altandäcket och då drar v enkelt fram en muskanläggnng. V har köpt begagnade pallkragar på Genarps lådfabrk som v använder som odlngslådor där v har planterat kryddor, smultron och rabarber som används hemkunskapsundervsnngen. Nu vår har v även byggt en kryddspral med plats för många olka växter som gynnar både nsektslv och oss själva. Föräldrar har skänkt tomatplantor och växthuset har v sått lte olka fröer. Uteköket som v byggde vårt förra projekt har v nrett med praktska hyllor och v har lagt ett snyggt golv med marktegel som är lätt att sopa av och som är mycket tålgare än ett trägolv, som v hade planerat från början. Varje elevgrupp lagar mat uteköket mnst en gång per termn och v använder det även på temadagar, föräldramöten och personalavslutnngar. Grannar och andra som promenerar som går genom byn har kommt n några gånger och berömt vår fna uteplats med uteköket. På några av skolans asfaltsytor har v målat nya "Kngout-rutor" och basketkorgen används fltgt. Det fnns helt enkelt många saker att göra utomhus på en ganska lten yta där det även fnns platser att bara ta det lugnt och koppla av. I slöjdsalen håller ett nsektshotell på att färdgställas som ska sättas upp en lugn vrå av trädgården och v har flera déer på gång för att stmulera den.bologska mångfalden. Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? V har haft lektoner och olka temadagar då alla (elever och personal) har vart engagerade att hjälpa tll att utveckla utemljön genom monterng av utemöbler, lägga marktegel och planterngar mm. Eleverna är ofta med vd olka nköp. På elevrådet har v planerat vad som ska göras och alla har fått möjlghet att komma med förslag och synpunkter. Sedan har v helt enkelt genomfört det v har planerat med gemensamma krafter. a. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

2

3 Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 Tema Ttel Energ & klmat Ett hållbart samhälle. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Eleverna som var drvande handlngsplanen med att v skulle bygga en modellstad slutade på vår skola nnan det arbetet hann komma gång. V fattade därför ett nytt beslut på elevrådet om att besöka Kretseum. Det är ett kretslopps- och kunskapscentrum ntll Hylle vattentorn Malmö. Där såg v en utställnng nu vår som heter Den hållbara staden". Utställnngen leddes av guden Amanda Haux som på ett nsprerande sätt tog oss med på en resa genom den hållbara staden och förde ntressanta samtal med eleverna om hur vktgt det är att leva hållbart och göra medvetna val vardagen. Något som v ofta dskuterar skolan många olka sammanhang. Efteråt åt v medhavd lunch Hylle Vattenpark och hade en rolg stund med alla experment man kan göra där. Genom Kretseum bokade v även ett gvande studebesök på Källby avloppsrenngsverk Lund då v fck lära oss mer om hur avloppsvatten tas om hand nnan det renade vattnet släpps vdare Höje å för att sedan mynna ut Öresund. V lärde oss också hur slammet används för att göra bogas av och som bl a bussarna Lund drvs med. Se mer på I skolan har v arbetat en hel del med hållbar utvecklng NO- och SO-ämnena, sett flera kunskapsflmer nom området på urplay.se, gjort flera olka experment med mljötema samt deltagt WWF:s kampanj "Earth hour" som har enormt mycket bra undervsnngsmateral. Vår egen återvnnngsstaton som v byggde för några år sedan med eleverna används så klart kontnuerlgt och ger oss anlednng att då och då besöka kommunens återvnnngsstaton på Gastelyckan, där eleverna lär sg mer om hur materal sorteras och återvnns tll nya materal.val av råvaror och förpacknngar, kretsloppstänkande mm kommer även naturlgt n hemkunskapsundervsnngen då eleverna är med hela processen från nköp, tllagnng och återvnnng. På Vattenhallen Scence Center Lund ( som v besökte förra året lärde v oss om mer om energ, bl a vattenkraft. V valde att nte delta Kampanjen "Rent cty" år eftersom det pågår ett stort bygg- och anläggnngsprojekt med mycket maskner och lastblar för att anlägga ett frluftsområde det område som v tdgare år har städat. V har vandrat genom denna plats för att på nära håll se hur frluftsområdet där växer fram. Dessutom har v lagt ner mycket td på att hålla ordnng vår egen mljö och utveckla den. Genom detta temaområde har v angrpt mljöfrågorna lokalt, regonalt och globalt. Problemet med den förstärkta växthuseffekten och hur v kan bdra tll att htta lösnngar har vart ett återkommande samtalsämne Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? Elever och personal har tllsammans på lektoner, elevråd och arbetslagsmöten dskuterat lämplga aktvteter nom området och hjälpts åt med att komma med olka förslag som v har genomfört. Eleverna har också fått välja hur de velat redovsa sna kunskaper. a. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

4

5 Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 Tema Ttel Lvsstl & hälsa Ett ökat välbefnnande. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V har mer fysska aktvteter på rasterna. Personalen uppmuntrar alltd tll lek och rörelse och elever umgås mer spontant nu när det fnns ett större utbud av saker att göra. Vår fna och allt mer utvecklade utemljö nbjuder tll mer utevstelse (se ovan avsnttet om närmljön) då v rör oss och skojar tllsammans på olka sätt. Pngsbord och bljardbord nomhus används fltgt när vädret är sämre. När elevernas studemotvaton tryter på lektonerna uppmuntras de tll korta pauser och fyssk aktvtet. V har samverkat mer mellan Idh, NO, Tk och Hkk då v genomfört frluftsdagar med härlga vandrngar kombnaton med exkursoner. Då har v även tränat på att bygga lägerplats och lagat mat på stormkök. V har ofta NO-lärare med som resurs ämnet drott och hälsa för att få ett mer ämnesövergrpande perspektv. Eleverna lagar oftare mat uteköket på skolan och vegetarska alternatv serveras ökande grad. Medvetenheten har ökat när det gäller motonen och kostens betydelse för hälsa och studeresultat. Lkaså när det gäller råvarornas mljöpåverkan som v dskuterar olka ämnen. Det psykska välbefnnandet är mnst lka vktgt som det fysska. På Lvskunskapen som v har på schemat varje vecka har v därför arbetat mycket med att motverka mobbng och utanförskap, t ex har v följt Morgan Allngs sere "Morgans msson" ( och haft många dskussoner och värderngsövnngar. Det har lett tll att eleverna känner varandra bättre och också har en större förståelse för varandras olkheter och svårgheter. V har även haft ett större arbetsområde om droger och sett flmer som lgger på ungdomsmottagnngens hemsda, umo.se, för att motverka lockelsen hos många ungdomar att testa olka droger och vlka negatva konsekvenser det kan leda tll. Kommunen har anmärkt på att vår klätterställnng saknar fallskydd enlgt gällande bestämmelser. V ska därför bygga en sarg runt om denna och lägga sand eller täckbark som dämpar eventuella fall och mnskar skadersken nnan v går vdare med att utveckla fler funktoner som v hade tänkt från början vår handlngsplan. De stenar som v har bett kommunen om att ha på skolgården har nte levererats men skam den som ger sg... v rnger och tjatar. Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? Elever och personal kommer med förslag på aktvteter och nnehåll att genomföra på lektoner, raster och frluftsdagar. Det görs regel på elevrådet och lektoner men kan ske även vd andra tdpunkter då v är ett ltet antal elever och vuxna som daglgen ses tllsammans på raster och köket vd frukost och lunch. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

6

7 c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lgr11) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll elevernas utvecklande av värden och kunskaper. Det synlggör också elevernas möjlghet tll ansvar och nflytande över utbldnngen. Utdragen är ctat från skolans uppdrag samt mål som anger nrktnngen på skolans arbete. De ctat n valde handlngsplanen är förtryckta med möjlghet för er att lägga tll och ta bort. a. Ämnesövergrpande arbete Enlgt läroplanen ska läraren organsera och genomföra arbetet så att eleven får möjlgheter tll ämnesfördjupnng, överblck och sammanhang, samt får möjlghet att arbeta ämnesövergrpande. Vlket/vlka skolämne(n) har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Bolog Fysk Geograf Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Kem Matematk Slöjd Svenska Teknk Övrga/andra ämnen: Lvskunskap (ämnesövergrpande lektoner som behandlar mycket av läroplanens värdegrund) som v har schemalagt en lekton veckan. b. Kap 1. Skolans värdegrund och uppdrag Läroplanen understryker vkten av att all undervsnng ska anlägga fyra övergrpande perspektv samt bdra tll att eleverna utvecklar ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap. Vlket/vlka övergrpande perspektv och/eller förhållnngssätt har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Ett hstorskt perspektv Ett mljöperspektv Ett nternatonellt perspektv Ett etskt perspektv Ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap c. Kap 2. Övergrpande mål och rktlnjer

8 c. Kap 2. Övergrpande mål och rktlnjer Vlket/vlka mål har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Normer och värden, kap 2.1: Skolans mål är att varje elev; kan göra och uttrycka medvetna etska ställnngstaganden grundade på kunskaper om mänsklga rättgheter och grundläggande demokratska värderngar samt personlga erfarenheter, respekterar andra männskors egenvärde, kan leva sg n och förstå andra männskors stuaton och utvecklar en vlja att handla också med deras bästa för ögonen, och vsar respekt för och omsorg om såväl närmljön som mljön ett vdare perspektv. Kunskaper, kap 2.2: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola; kan använda det svenska språket tal och skrft på ett rkt och nyanserat sätt, kan använda sg av matematskt tänkande för vdare studer och vardagslvet, kan använda kunskaper från de naturvetenskaplga, teknska, samhällsvetenskaplga, humanstska och estetska kunskapsområdena för vdare studer, samhällslv och vardagslv, kan lösa problem och omsätta déer handlng på ett kreatvt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständgt och tllsammans med andra och känna tllt tll sn egen förmåga, kan använda sg av ett krtskt tänkande och självständgt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etska överväganden, Elevernas ansvar och nflytande, kap 2.3: Skolans mål är att varje elev; tar ett personlgt ansvar för sna studer och sn arbetsmljö, successvt utövar ett allt större nflytande över sn utbldnng och det nre arbetet skolan, och har kunskap om demokratns prncper och utvecklar sn förmåga att arbeta demokratska former. Övrga mål, rktlnjer, förmågor och/eller centralt nnehåll som Grön Flagg-arbetet har nkluderat: V har också haft som mål att projektets process och resultat ska främja elevernas socala och emotonella utvecklng. Något som v tycker oss se tydlga resultat av genom att v har relatvt få konflkter och en postv och glad stämnng på skolan med hög närvaro hos de allra flesta. På elevrådet varje vecka har v en stående punkt om trvsel som oftast får ett bra omdöme men som också nnehåller en del krtk bland och saker v ska tänka på så att alla mår bra och känner sg välkomna. Skolan och omvärlden Lgr11 Att arbeta med Grön Flagg nnebär att samverka med omvärlden. Arbetet med hållbar utvecklng kan bdra tll att skolor utbyter erfarenheter med andra aktörer nom närngslv, organsatoner och kommun. Enlgt läroplanen ska verksamheten samverka med arbetslvet och närsamhället och eleverna ska utveckla ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap. Har n genom ert Grön Flagg-arbete samverkat med någon av följande aktörer? Poltker Kommunen Närngslv Unverstet/högskolor/forsknng Annan/andra aktör(er) och/eller övrgt att tllägga: Berätta gärna hur n samverkat med aktören/aktörerna: V har haft besök av två kommunpoltker tllsammans med vår verksamhetschef Peter Walter då v presenterat skolans nrktnng med att främja lärande och socal utvecklng för elever behov av mer stöd. Vd detta tllfälle lyftes även vårt arbete med Grön Flagg fram och hur v har utvecklat skolans utemljö tllsammans med våra elever. På mljömöten nom vår egen organsaton Lsr (Lunds skolors resurscentrum) beskrvs vårt arbete med GF och fungerar som nspratonskälla för andra enheter. V har nära och återkommande kontakter med Naturskolan Lund som ger oss stöd arbetet och som själva genom våra ansträngnngar får fna exempel på hur ett aktvt mljö- och skolgårdsarbete kan bedrvas. Naturskolan sprder kunskaper vdare lokalt kommunen, natonellt och nternatonellt olka sammanhang vlket leder tll att även v på vår skola känner oss delaktga denna vktga process. Det lokala närngslvet gynnas av att v handlar deras produkter för att utveckla vår mljö samtdgt som våra elever får tllfälle att följa med och vara delaktga. Då kommer eleverna kontakt med samhällets utbud och ser dessutom olka verksamma yrkesgrupper vlket kan stmulera deras egna déer om framtda yrkesval.. Synlggörande Lgr11 En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet. Detta kan göras genom en anslagstavla på skolan, nformaton ett nyhetsbrev eller genom att nformera allmänheten. Vad har n gjort på er skola för att vsa upp ert Grön Flaggarbete? Vlken/vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? Anslagstavla eller motsvarande på skolan Informaton på skolans webbplats Informaton på föräldramöten Annan/andra aktvtet(er)

9 Andra aktvteter och/eller övrgt att tllägga: Informaton och redovsnng tll andra resursskolor Lund samt tll boende St. Råby. Uppföljnng, utvärderng och utvecklng Lgr11 För att Grön Flagg ska utveckla er verksamhet behöver n följa upp, analysera och utvärdera ert arbete förhållande tll de natonella målen och kunskapskraven. Samtala och reflektera Grön Flagg-rådet, personalgruppen och klasserna hur n har upplevt arbetet. Dskutera och analysera resultaten, gärna med hjälp av tdgare erfarenheter, ltteratur och forsknng för att utveckla lärandet för hållbar utvecklng på er skola. Utvärderngen hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden Grön Flagg samt kan användas skolans kvaltetsarbete. a. Uppföljnng Reflektoner från eleverna, hur har de upplevt arbetet? "Arbetet med att utveckla skolgården och uteklassrummet har gjort att skolan blvt fnare och rolgare att vara på eftersom det fnns mer att göra." "Studebesök och utflykter är bra och ntressant för det är kul att komma väg från skolan bland och se lte annat." "Det är bra att man får hjälpa tll att göra fnt för det är bra att kunna sen lvet och några få kan ju nte göra alltng så det är bra när man gör det tllsammans." "Det har vart spännande och rolgt med allt." "Det var härlgt och ntressant när v gjorde den långa vandrngen mellan Knvsåsen och Torna Hällestad då v hade exkurson, matlagnng och byggde lägerplats" "Jag tycker att v skulle ha ännu fler aktvteter på skolgården, kanske någon typ av lekplats där de yngre eleverna kan ha kul och syskon som bland följer med på föräldramöten kan vara. Det skulle t ex kunna fnnas gungor, nätgunga och rutschkana." "Jag tycker det är jättebra att v tar hand om mljön och det är vktgt att v är så mljövänlga som möjlgt." "Vssa grejer tycker jag är tråkgt, t ex när v vart på studebesök och det tjatas om saker hela tden när man redan har fattat." "Det mesta har vart bra och det är bra när v utvecklar skolgården." Reflektoner från personalen, hur tolkar n det n sett och upplevt? Vårt senaste Grön-flagg projekt har nneburt att en ny grupp elever (alla utom tre) och personalgruppen på vår skola har fått en gedgen mljöutbldnng. V har kanske nte gjort så stora och genomgrpande förändrngar av skolgården denna gång men många och värdefulla mndre projekt som utvecklat utemljön ytterlgare på ett fnt sätt. Kopplngen mellan teor och verklghet blr tydlg genom alla studebesök v har gjort och nte mnst när eleverna själva tar ansvar för att sköta och utveckla skolans mljö. "Att läsa om hållbar utvecklng är bra och vktgt. Att agera för en hållbar utvecklng är bättre. V tror att undervsnngen blr mer menngsfull och begrplg när verklga problem konkretseras och eleverna ges tllfälle att själva få vara med och påverka. Kanske är det just projektet sg som genererar de största vnsterna för elevernas lärande och som skapar en känsla av autentctet och sammanhang eller BAMS som v bland kallar det (Begrplghet, Autentctet, Menngsfullhet och Sammanhang)", ctat från vår förra rapport som gäller än dag allra högsta grad. b. Utvärderng Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? I en värld där mljöfrågorna blr allt vktgare för vår planets framtd känns det rätt och vktgt att arbeta med Grön Flagg. Det gäller att försöka påverka så många männskor som möjlgt att tro på framtden som ekologskt, ekonomskt och socalt hållbar. Johan Rockström, professor mljövetenskap, har skrvt ntressanta böcker ämnet och höll ett fantastsk sommarprogram förra året, som v varmt vll rekommendera alla att lyssna på. Lunds kommun är, samarrangemang med Tankesmedjan Movum, värd för den femte världskonferensen om skol- och förskolegårdar som hålls den september. Arktekter, landskapsarktekter, planerare, skolledare och pedagoger från hela världen kommer att delta konferensen som har namnet Green Grounds for Health and Learnng, Konferensens målgrupp är alla som är ntresserade, se mer på Pär Sundström från Ekelundskolan kommer att delta. c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån elevernas och personalens reflektoner? V vll naturlgtvs fortsätta att arbeta för en hållbar utvecklng och arbeta vdare med att göra skolans mljö tll en ännu mer attraktv plats för elever, personal, växter och djur. Tll hösten samlar v tankarna med den nya elevgruppen och planerar för fortsättnngen. V har t ex nu vår sökt och fått bevljat bdrag från Gröna Skolgårdar Lund tll kommande projekt som v vll knyta tll Grön Flagg. Se mer på d. Frvllg återkopplng tll Håll Sverge Rent Hur har n upplevt arbetet med de olka delarna Grön Flagg? Betygsätt från 1 tll 6, där 1 är betyget "nte bra" och 6 är betyget "mycket bra". 4 Arbetet med de hållbara nyckeltalen

10 Arbetet med Grön Flagg-rådet/elevrådet Att arbeta med teman Att arbeta med utvecklngsområden Att koppla Grön Flagg-arbetet tll läroplanen Arbetet med att få alla på skolan delaktga Arbetet med dokumentatonen tll Grön Flagg Vårdnadshavarnas delaktghet och engagemang Egna kommentarer eller övrgt att tllägga: V kan bl bättre på att följa upp arbetet med de hållbara nyckeltalen som lätt hamnar lte skymundan. Om v synlggör dem lte oftare på elevråd och lektoner borde v kunna arbeta lte mer ambtöst även med dessa. V är bra på att dokumentera alla utvecklngsområden med fotografer och efterföljande dskussoner med eleverna men v behöver bl bättre på att oftare skrva ner våra reflexoner rapportdokumentet drekt samband med att v har gjort olka aktvteter.