Grön Flagg-rapport Finnstaskolan 5 aug 2014

Transkript

1 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Fnnstaskolan 5 aug 2014

2 Kommentar från Håll Sverge Rent :30: V är mponerade av ert genomtänkta förhållnngssätt och den nyfkenhet och vlja att lära som verkar fnnas hos både personal och elever. Vad rolgt med er t projekt med en barnhem Inden! Kul att det är på frvllgbass och att det också har engagerat föräldrar. N har tagt upp så många fantastska aktvteter såsom bla Matvärd, elevledd rastaktvtet, muskal och bblotekshjälpare. Det verkar som om n har arbetat engagerat och varerat med fna, tydlga utvecklngsområden och bra aktvteter tll dessa. Blderna beskrver det på ett utmärkt sätt. Lycka tll med kommande Grön flagg-arbeten. I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda skolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd eller elevråd Lgr11 Hur ofta har Grön Flagg-rådet/elevrådet träffats? 1-2 gånger/månad Övrgt att tllägga: Under vssa peroder kallas mljörådet oftare. Då jobbar v praktskt med att samla n, tvätta och sortera kvarglömda kläder. Eller att göra skyltar som tll exempel "släck lyset när du lämnar rummet". Bbloteksrådet jobbar bbloteket. Alla elever utom sexårngarna och ettorna får anmäla sg tll matvärdsvakt. Under VT-14 har även år ett deltagt som matvärdar. Inför HT-14 kommer mljörådet att utveckla och förnya arbetet med matsvnnet. V hoppas på att kommunen ska komma gång med sopsorterng där man tar hand om matresterna. Mljörådet kommer då att få nformera övrga elever om detta. Mljörådet består dag av crka 15 elever, Chrstna Westberg, specallärare och Lala Casemyr,lärare. Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och vart organserat? Hur har rådet nått ut tll resten av skolan? V skrver protokoll och eleverna tar med det ut tll sn klass och där tar de upp frågorna på klassråden. Rektor är sammankallande för elevrådet och specalläraren är sammankallande för mljörådet. Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar på era utvecklngsområden. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och med arbetet med utvecklngsområdena. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det tänkt som en start och en rktlnje som sedan kan utvecklas och förändras under arbetets gång beroende på elevernas och personalens ntressen, frågor och déer. Beskrv hur detta har skett och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Konsumton Konsumton av mat och materal. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Fyra flckor från år 4 har under en perod arbetat med Photo Story på elevens val. Som examensprov fck de göra en story om vårt arbete med att "nte slänga mat". V skckade n det tll grön Flaggs tävlng Bästa Returreporter. V fortsätter med matvärdar. Elever som nu går år två är glada över att de äntlgen får anmäla sg. I dag får även ettona vara matvärdar.jag kan se att eleverna är mycket medvetna om att de nte ska slänga mat. Vd utvärderngar vsar det att man även tänker på det hemmet. Under hösten -14 ska v tllsammans med mljörådet utveckla redovsnngen matsvnnet så att den blr rolgare och tydlgare. V kommer under hösten 2014 att ta kontakt med våra poltker för att höra när de kommer att se tll att v kan sopsortera vår kastade mat. Som det är dag så slås alla sopor hop och lämnas tll samma ställe. V fortsätter att ta hand om kvarglömda kläder. Eleverna är dag mer med hela processen. De samlar n, sorterar, tvättar och skänker bort. Mljörådet har deltagt tävlngen "Jakten på de glömda kartongerna" som anordnats av Tetrapak och Världsnaturfonden. Eleverna har under två veckor återvunnt tetrakartonger hemmet. Det har dokumenterats. År 3 samlade kartonger och tog med tll skolan. Mljörådet tog med och kastade dessa sopsorterng. Det dokumenterades med I move som vsats för all personal och elever så att de ska känna sg delaktga mljörådets arbete. Mljörådet har jobbat med att medvetandegöra vkten av att släcka lamporna när du nte är rummet. Eleverna har gjort skyltar tll sna klasser och frtds. "Släck lyset!" Mljörådet planerar att jobba med ljudnvån matsalen. V vll under våren -14 jobba för att få en renare matsal. Förskoleklassen har lekt affär med tomma förpacknngar, allt från gods och mat tll hygenprodukter och elektronk. Leken har gett tllfällen tll bra samtal, barnen emellan och mellan pedagog och barn. V har samtalat om återvnnng, nedskräpnng, återanvändnng och sopsorterng. V har också pratat matematk och räknat samt lärt oss nya ord och begrepp. Barnen har också övat samspel, turtagnng och konflktlösnng m.m. ÅR 1 År 1 har arbetat med återvnnng av olka materal samt varför och hur man tar hand om stt skräp och sn närmljö. År 2 har arbetat med tema mljö och konsumton och utgått från anmerad skönltteratur arbetet. I år 4-5 på elevens val bygg och teknk har v återbrukat matral som kartonger, mjölkförpacknngar, flaskor, plastpåsar, papér maché m.m. Eleverna har bla gjort kända byggnader tex Frhetsgudnnan och Globen.

3 Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? Femmorna har samlat n kläder och saker och lämnat tll Röda Korset. Mljörådet tvättar sorterar och lämnar vdare kvarglömda kläder. De städar vår närmljö. Personalen hjälper tll matsalen genom att uppmuntra tll att ta smakportoner. År fyra har under vårtermnen -13 arbetat med återvnnng. V hade besök av Skapande skola. Återvnnng av mjölkpaket som gjordes om tll plånböcker. V arbetar mycket paraktskt och återanvänder ofta kartonger, toarullar m.m våra bygg projekt. Något som eleverna tycker om är att spela sopspelet. Spelet går ut på sopsortera och att återvnna. Sopspelet har v även spelat vd faddrngstllfällen. Elevkommentarer från elevr år 5: - Det är rolgt att sortera. - Rolgt att ta upp kort och läsa. Få veta mera. - De olka egenskaperna som gubbarna har är kul. Många av eleverna väljer att spela sopberget när det är valfrtt. Ibland väljer de även att göra det på rasten. I spelet lär de sg att sortera och tänka på vår närmljö. De kan bla sortera metall, grovsopor, matavfall, farlgtavfall m.m. Nuvarande 4:or och 5:or har under läsåret deltagt Energspelet som anordnas av Teknska museet. Där har eleverna arbetat med energåtgång, energbesparng samt hållbarutvecklng. I skolan har v läst och arbetat med olka energkällor, electrctet och hållbarutvecklng. 4a har anmält sg tll skräpplockardagarna under vt 14. Skolan har bldat en välgörenhetsgrupp. Eleverna träffas regelbundet. Mare eller Jenny D..skrv om detta Tack Under vårtermnen-14 två veckor hade v matkampen. Alla elever på skolan deltog. Klasserna tävlade mot varandra för att uppmuntra tll att mnska matsvnnet. Vnnande klasser fck glassbomber, alla elever fck stora glasstrutar. Under den peroden slängdes mndre än ett klo per dag. Normalt slängs crka 4-5 kg per dag. Förskoleklassbarnen har tagt med tomma förpacknngar tll affärsleken hemfrån. Det har nsprerat barnen tll lek och samtal ÅR 1 År 1 har besökt en lokal återvnnngsstaton med eleverna och pratat om vad som ska slängas vart. V har tttat på faktaflm och delat ut varsn tdnng som handlar om Bamse och skräptjuven. År 2. Temat krng mljö och konsumton har utgått från barnens ntresse av anmerade böcker och barnen har sedan fått planera temaarbetet. År 4-5 I projektet Sverge of the day har v bland annat dskuterat: Allemansrätten Jordens resurser och hur man ska hushålla med dem. Respekt för allt levande och omsorg om vår närmljö. Pappersprojekt V har haft ett spara på papperprojekt där v försöker att dra ner på vårt papperssvnn. V har dskuterat hur v alla kan bdra tll detta och hur v kan mnska vår förbruknng. V kan skrva på båda sdor av ett papper och v behöver nte slänga ett papper om v bara har skrvt en menng på det. Återbruka mera Under våren har klassen genomfört två stycken loppmarknader där de elever och föräldrar har skänk saker och samtdgt fyndat nya. Gamla saker har fått nya ägare. Lkabehandlngsplanen Stärka relatoner mellan eleverna, och bygga vdare på elevernas trygghetskänsla. Respekt och öppenhet för att alla hanterar olka känslor och stuatoner på olka sätt. a. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

4 Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 Tema Ttel Lvsstl & hälsa Värdegrund och mljö Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? I förskoleklassen har barnen varje vecka en ny hemlg komps. Jag som pedagog läste en bok som handlade om en klass som hade hemlga kompsar. Efter att ha läst boken tyckte barnen klassen att det verkade rolgt och vlle själva ha en hemlg komps. V startade med det på prov på hösttermnen- 13 för att sedan utvärdera om barnen vlle fortsätta, vlket de vlle. Alla barn får dra en ny hemlg komps som de har en hel vecka och det gör v på

5 kompstmmen på fredagar. Namnet på hemlga kompsen skrvs n en kompsboken som alla har och där rtar även barnen n vad de vll göra för den de har fått. V börjar kompstmmen med att fråga om barnen har känt vem som har haft dem som hemlg komps under veckan. De får berätta vlka bra saker den har gjort och även berätta hur det kändes när någon gör bra saker. På det här sättet tycker jag att v har fått n "v känslan" klassrummet på ett bra sätt. Barnen känner sg trygga med varandra och känner ngen oro över att samarbeta med varandra. Konflkter är sällsynta eller nte några alls.det har tll och med barnen uppmärksammat, v bråkar aldrg säger de. Elevledda rastaktvteter Elever leder olka rastaktvteter för skolans elever. Socalpedagogen ansvarar. V har haft ett möte där ntresserade elever har planerat aktvtet. Eleverna har httls haft olka lekar som "Burken" och kull samt fotboll. Det har kommt fler elever efter hand som vll leda aktvtet på raster. Inför en elevledd aktvtet på rasten ropar v ut högtalarna vlka elever som håller aktvteten och vad det blr för aktvtet samt var. Det har vart postvt och de yngre eleverna tycker att det är jätterolgt att få vara med på något som de äldre eleverna håller. Julklappsnsamlng Läkarmssonen Socalpedagogen har kontnuerlga samtal med vssa grupper och ensklda elever. Där ngår värdegrundsfrågor. Elevvårdsteamet jobbar förebyggande mot kränknngar och mobbnng samt följer kontnuerlgt upp samtalen. Mljö Från och med HT 13 ska mljörådet jobba för en lugnare mljö matsalen. Detta arbete har under 2014 nte kommt gång. År 1 - Earth Hour: V har arbetat med tema Earth Hour V har pratat om vad Earth Hour nnebär, varför v behöver spara energ och på vlka sätt eleverna själva kan vara delaktga denna process sn vardag. V har använt oss av materal och flmer från WWF:s hemsda. V har anmält klasserna som deltagande klasser på WWF:s hemsda. En välgörenhetsgrupp har bldats som jobbar med ett barnhem Inden. Gruppen består av barn från förskoleklass tll år 5, som träffas en gång veckan, efter skoltden. Deltagandet är frvllgt och barnen har själva valt att vara med välgörenhetsgruppen. Barnen har startat nsamlngar av pennor och sudd, organserat ett lotter tll förmån för barnhemmet och haft brevkontakt med barnen Inden. Välgörenhetsgruppen har även sprdt stt arbete tll klasserna på skolan, genom att tll exempel bett alla barn på skolan göra påskkort tll barnen Inden. Även föräldrarna på skolan har nvolverats arbetet, med nsamlngar och lotter. Barnen har själva bestämt de aktvteter som gruppen ska utföra och kommer att bygga vdare på detta nästa läsår. Barnen vsar detta arbete ett stort engagemang för andra barn och deras stuaton, ett stort entreprenörskap och ett stort ntresse för hela processen. Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? Barnen får ta ansvar för att göra något bra för sn komps och de väljer själva vad de vll göra. De ger även varandra nya deer om vad man kan göra och vad som känns bra när någon annan gör bra saker. Eleverna som leder rastverksamheten planerar och leder verksamheten. Socalpedagogen utvärderar med eleverna. År 1 - Earth Hour: Eleverna har vart delaktga genom dskussoner, argumentatoner, värderngsövnngar exempelvs "fyra hörn" och praktskt arbete. Alla elever har även fått med sg ett stearnljus och nformatonsblad från Upplands-bro kommun hem. Elevernas uppdrag är att sprda kunskapen hemmet och förhoppnngsvs anta utmanngen att släcka hemma. V kommer att utvädera hur arbetsprocessen har gått när eleverna kommer tllbaka efter helgen. a. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

6 Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 Tema Ttel Närmljö För allas trvsel a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? År 5 elever skötte vårt bblotek. Det var på eget ntatv. De höll ordnng genom att sätta tllbaka återlämnade böcker. Från och med Hösttermnen -13 har det bldats ett bbloteksråd som samarbetar med vår bblotkare.de håller ordnng, nventerar önskemål om böcker, lagar böcker, tllverka nya lånestckor och bestämmer författarbesök. Elever bbloteksrådet tar upp önskemål om vlka tdskrfter de önskar ha. De hjälper tll med bokjuryn.de delar ut bokjuryns tdnng och nformerar om bokjuryn. Alla elever kan önska böcker som ska köpas n. ( tllexempel tll Bokjuryn) V har drvt frågan om att det ska städas matsalen varje morgon före frukost. V tog upp det med rektor, kökschefen och kostchefen kommunen på ett matråd. V fck dålgt gehör hos kommunens kostchef som sade att det var gällande avtal med städbolaget. Frukostpersonal, elever och mljörådsansvarg började att fotografera för att dokumentera. Rektor gck drekt tll städbolaget och v fck städat före frukosten. En av våra fyror har deltagt Håll Sverge Rents Städvecka För det fck de n 3000 kronor tll klasskassan. VT 14 deltog år 2 och år 4. V har delat n skolans områden städområden. Varje klass ansvarade för ett område. Det fungerade nte så nov -13 har en frtdspersonal tllsammans med elever ansvarat för städnng närmljön. Under vårtermnen har mljörådet deltagt städnngen. Elevrådet har tllsammans med rektor tagt fram förslag på nya uteredskap. Rektor nformerade och vsade förslag på olka redskap. Eleverna fck tycka tll och önska. Några av rektors förslag fanns på andra skolor. Några elever fck prova redskapen och lämna omdömmen. Två nya redskap kommer att nstalleras tll våren-14. V behöver jobba för lägre ljudnvå matsalen. En vuxen o mljörådet ansvarar för det. Detta arbete tar v upp gen under HT -14. Muskläraren och dansläraren har tllsammans med år tre produserat och framfört en muskal som handlade om hur v måste ta hand om mljön på vår jord så att alla djur och männskor kan leva gott. V måste hjälpas åt att sköta om vår mljö genom att soprtera sopor så att de återvnns, nte skräpa ner och att nte slösa på våra resurser. Sånger och danser har övats n på musklektoner. Muskläraren har utgått från sångtexter och fört samtal med eleverna. Eleverna har vart med och produserat taltexter och rörelser. År 5 har deltagt kommunens projekt Vson Upplands-Bro. Eleverna skulle göra sn verson av Upplands-Bro om ca 20 år. Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? Eleverna har vart delaktga genom att delta de olka råden. V har bbloteksråd ett tllfälle månaden. V har mljöråd ett tllfälle månaden och elevråd ett tllfälle månaden. Arbetet har utförts på musk och danslektonerna tllsammans med klasslärarna, musklärarn och dansläraren. Frtdspersonal har tllsammans med eleverna tllverkat rekvstan. Eleverna har haft nflytande under hela arbetets gång. De har själva valt vlken nsats de velat göra. Hela skolan har tagt del av muskalen. Fnnstaskolans år 5:s vson av Upplands-Bro om ca 20 år bestod av elevernas tankar, déer och presenterades för poltkerna under en heldag på Tammsvks konferens hotell. Vsonen gestaltades form av en modell samt bldspel gjort programmet Photo Story. Elevernas déer vart mycket uppmärksammade b.l.a att använda sg av elektrska ålar en damm för att drva gatubelysnngen. De hade även deér om eldrvna fordon samt grästak för att solera samt mnska koldoxdutsläppet. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

7

8 c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lgr11) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll elevernas utvecklande av värden och kunskaper. Det synlggör också elevernas möjlghet tll ansvar och nflytande över utbldnngen. Utdragen är ctat från skolans uppdrag samt mål som anger nrktnngen på skolans arbete. De ctat n valde handlngsplanen är förtryckta med möjlghet för er att lägga tll och ta bort. a. Ämnesövergrpande arbete Enlgt läroplanen ska läraren organsera och genomföra arbetet så att eleven får möjlgheter tll ämnesfördjupnng, överblck och sammanhang, samt får möjlghet att arbeta ämnesövergrpande. Vlket/vlka skolämne(n) har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Bld Bolog Geograf Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematk Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknk Övrga/andra ämnen: b. Kap 1. Skolans värdegrund och uppdrag Läroplanen understryker vkten av att all undervsnng ska anlägga fyra övergrpande perspektv samt bdra tll att eleverna utvecklar ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap. Vlket/vlka övergrpande perspektv och/eller förhållnngssätt har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Ett mljöperspektv Ett etskt perspektv c. Kap 2. Övergrpande mål och rktlnjer Vlket/vlka mål har ert Grön Flagg-arbete nkluderat?

9 Normer och värden, kap 2.1: Skolans mål är att varje elev; kan göra och uttrycka medvetna etska ställnngstaganden grundade på kunskaper om mänsklga rättgheter och grundläggande demokratska värderngar samt personlga erfarenheter, tar avstånd från att männskor utsätts för förtryck och kränkande behandlng, samt medverkar tll att hjälpa andra männskor, kan leva sg n och förstå andra männskors stuaton och utvecklar en vlja att handla också med deras bästa för ögonen, och vsar respekt för och omsorg om såväl närmljön som mljön ett vdare perspektv. Kunskaper, kap 2.2: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola; kan lösa problem och omsätta déer handlng på ett kreatvt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständgt och tllsammans med andra och känna tllt tll sn egen förmåga, kan använda sg av ett krtskt tänkande och självständgt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etska överväganden, kan samspela möten med andra männskor utfrån kunskap om lkheter och olkheter lvsvllkor, kultur, språk, relgon och hstora, har fått kunskaper om förutsättnngarna för en god mljö och en hållbar utvecklng, har fått kunskaper om och förståelse för den egna lvsstlens betydelse för hälsan, mljön och samhället, Elevernas ansvar och nflytande, kap 2.3: Skolans mål är att varje elev; tar ett personlgt ansvar för sna studer och sn arbetsmljö, Övrga mål, rktlnjer, förmågor och/eller centralt nnehåll som Grön Flagg-arbetet har nkluderat: Från och med HT 14 kommer eleverna att träna sg att hålla/leda sna egna utvecklngssamtal. Skolan och omvärlden Lgr11 Att arbeta med Grön Flagg nnebär att samverka med omvärlden. Arbetet med hållbar utvecklng kan bdra tll att skolor utbyter erfarenheter med andra aktörer nom närngslv, organsatoner och kommun. Enlgt läroplanen ska verksamheten samverka med arbetslvet och närsamhället och eleverna ska utveckla ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap. Har n genom ert Grön Flagg-arbete samverkat med någon av följande aktörer? Kommunen Förenngslv/organsatoner Annan/andra aktör(er) och/eller övrgt att tllägga: Jobba för att kunna påverka kostchefen kommunen. V har ett bra samarbete med kökschefen. Berätta gärna hur n samverkat med aktören/aktörerna: Mljörådet samverkar med kökschefen arbetet med att mnska matsvnnet. Kostchefen träffar v på matråden. Eleverna får ställa frågor och prata om förbättrngar de önskar. Synlggörande Lgr11 En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet. Detta kan göras genom en anslagstavla på skolan, nformaton ett nyhetsbrev eller genom att nformera allmänheten. Vad har n gjort på er skola för att vsa upp ert Grön Flaggarbete? Vlken/vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? Informaton på skolans webbplats Informaton på föräldramöten Andra aktvteter och/eller övrgt att tllägga: Det kommer att vsa sg vårt fortsatta arbete. Uppföljnng, utvärderng och utvecklng Lgr11 För att Grön Flagg ska utveckla er verksamhet behöver n följa upp, analysera och utvärdera ert arbete förhållande tll de natonella målen och kunskapskraven. Samtala och reflektera Grön Flagg-rådet, personalgruppen och klasserna hur n har upplevt arbetet. Dskutera och analysera resultaten, gärna med hjälp av tdgare erfarenheter, ltteratur och forsknng för att utveckla lärandet för hållbar utvecklng på er skola. Utvärderngen hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden Grön Flagg samt kan användas skolans kvaltetsarbete. a. Uppföljnng

10 a. Uppföljnng Reflektoner från eleverna, hur har de upplevt arbetet? I mljögruppen är man nöjd med sn nsats. De vll fortsätta jobba med matsvnnet och att samla n kvarglömda kläder. De hade hoppats på att v skulle kommt gång med musk matsalen men på grund av olka omständgheter blev det nte så. De vll att v tar tag det höst De tycker att de har haft möjlghet att påverka. Bland annat valet av nya lekredskap på skolgården. "Det har vart rolgt" En av eleverna år 2 tyckte att vår ena år fem nte var så delaktga mljörådet. Hon skrev då hop ett meddelande tll dem som hon läste upp. "N behöver gå med mljörådet för att v ska kuna jälpa mljön betre. Vad kan du göra för att hjelpa mljön. Jo du kan påmna andra om att slenga mndre mat. Det är allas ansvar att ta hand om vår mljö. Att nte slenga skräp! Tenk på vår mljö! " Reflektoner från personalen, hur tolkar n det n sett och upplevt? "Jag har jobbat med ett engagerat mljöråd. De är fulla av deer och åskter. De har tagt egna beslut. Matvärdarna tar stt uppdrag på fullaste allvar. De får lära sg att vara trevlga och postva. De tar egna ntatv. Ansökan att få vara matvärd är lång. V kommer tllsammans att utveckla och förnya systemet tllsammans med kökschefen. Jag ser att eleverna har ett stort engagemang och vlja att vara delaktga. Jag ser att v nte tar tllvara på den kreatvtet och vlja att vara delaktg som de vsar." Mljörådet. Eleverna från bbloteksrådet har vart myclet engagerade. De önskade extra bbloteksråd. Eleverna var delaktga bblotekets skötsel, lagnng av böcker, önskelstor, bokjuryarbetet. De fck även träna på att tala nför grupp när v gck ut alla klasser för att presentera bokjuryn. Jag tolkar det så att eleverna vll vara delaktga och känna sg uppskattade. b. Utvärderng Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? Kurs Grön Flagg" c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån elevernas och personalens reflektoner? d. Frvllg återkopplng tll Håll Sverge Rent Hur har n upplevt arbetet med de olka delarna Grön Flagg? Betygsätt från 1 tll 6, där 1 är betyget "nte bra" och 6 är betyget "mycket bra" Arbetet med de hållbara nyckeltalen Arbetet med Grön Flagg-rådet/elevrådet Att arbeta med teman Att arbeta med utvecklngsområden Att koppla Grön Flagg-arbetet tll läroplanen Arbetet med att få alla på skolan delaktga Arbetet med dokumentatonen tll Grön Flagg Vårdnadshavarnas delaktghet och engagemang Egna kommentarer eller övrgt att tllägga: V behöver arbeta mer med att all personal ska förstå vkten av mljöarbetet. V behöver även arbeta mer med att göra föräldrararna delaktga. Detta fungerar dag enstaka klasser och mljörådet. V kommer tll hösten att vara med "Jakten på de försvunna kartongerna" och även "Pantresan". Arbetet med välgörenhetsgruppen och matsvnnet kommer att fortsätta utvecklas och arbetas med.