Grön Flagg-rapport Hjortsbergaskolan 5 aug 2014

Transkript

1 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Hjortsbergaskolan 5 aug 2014

2 Kommentar från Håll Sverge Rent :06: Det är nsprerande att läsa om alla era aktvteter och även ta del av de fna blderna n bfogat som speglar er verksamhet väl! Rolgt att läsa om den nöjda föräldern som sn nsändare gav er beröm - verklgen ett fnt betyg tll er pedagoger! N verkar ha ett kreatvt och genomtänkt Grön Flagg-arbete på skolan och v ser verklgen fram emot att följa ert fortsatta arbete här framöver. I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda skolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd eller elevråd Lgr11 Hur ofta har Grön Flagg-rådet/elevrådet träffats? 1-2 gånger/månad Övrgt att tllägga: Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och vart organserat? Hur har rådet nått ut tll resten av skolan? Varje klass har en representant tll Gårdsrådet som har hand om skolgårdsfrågor, mljöfrågor och Grön Flagg. Vd mötena tas upp hur arbetet med Grön Flagg har fortskrdt och nformeras vdare ut klasserna. Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar på era utvecklngsområden. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och med arbetet med utvecklngsområdena. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det tänkt som en start och en rktlnje som sedan kan utvecklas och förändras under arbetets gång beroende på elevernas och personalens ntressen, frågor och déer. Beskrv hur detta har skett och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Lvsstl & hälsa V vll utveckla vårt arbete krng vad kroppen behöver för att må bra. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Alla klasser har vd olka tllfällen vart ute vd vår frluftsbas Klappudden. Där har man genomfört olka samarbetsövnngar och kopplat av med fske, kanot och lek. Första gången var kommunens kostchef med ute för att tllsammans med skolans husmor tllaga mat utomhus. Man hade en stor wokpanna där man först stekte köttfärs. Barnen deltog genom att skära olka grönsaker btar. Detta stektes också sedan över elden. Detta fylldes sedan ett ptabröd och avnjöts med en god sås tll. Vd de andra tllfällena var det bara skolans personal som var med och tllredde lunchen. Frtds har valt att en gång månaden ha en utedag då de har grllat/ätt stt mellanmål ute.de har tllgång tll ett uteklassrum på skolgården där de kan stta och äta och skydda sg från regn eller annan nederbörd. Det har vart mycket uppskattat av barnen och de har känts sg delaktga. Matrådet har tagt upp och nformerat om vad God Kost är, varför grönsaker är nyttgt och varför man behöver en varerad kost. De har också fått veta att mycket av vår mat är kravmärkt, alla mejerprodukter. 47% är ekovaror. Köket sopsorterar och använder mljövänlgt dskmedel och rengörngsmedel. V har haft olka kampanjer (kommunalt eller på skolan) för att lära sg att ta lagom mycket mat och nte kasta mat. Åk 6 har arbetat med smarta val bl.a. ämnet hemkunskap. De har lärt sg vad det nnebär att handla klmatsmart t.ex. Äta mer vegetarsk mat Välja frukt och grönsaker efter säsong Köpa närodlat Planera nköp, förvara rätt och återanvända rester. De har också lärt sg vad ekologsk odlng nnebär. De har fått nformaton om olka märken och symboler som talar om hur varorna har tllverkats och hur de påverkar mljö och hälsa, t.ex KRAV. De har studerat olka varor både skolan och hemma. V har haft vårfest för skolans elever och deras föräldrar och anhörga. Det är omtyckt och de flesta kommer mangrant. Man trvs tllsammans under lustfyllda former. Sexorna står för aktvteterna som v får delta. Det här året var det planerat att vår kostchef skulle stå för grllnng och tllbehör, tyvärr blev det förhnder så matpersonalen stod för grllar och bjöd på goda sallader och bröd. Lunchen på förskolan ger td tll att samtala med barnen. På avdelnngen Snäckan har de skapat möjlghet för barnen att utveckla förståelse för vad hälsa är och vad som är bra för kroppen. De har daglgen serverat mat och frukt där de samtalar om hälsa samt serverat hälsosam mat utomhus. De har även erbjudt aktvteter med mycket lek och rörelse. Daglg rörelseaktvtet möjlggör för barnen att utveckla sn motork och kroppsuppfattnng vlket sn tur stärker barnens självförtroende. Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? Matrådet har vart en länk detta arbete. Man har deltagt förberedelserna av matstuatoner. a. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

3

4 Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 Tema Ttel Lvsstl & hälsa V vll utveckla vår arbetsmljö, så att v fungerar bra tllsammans. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Klasserna har var för sg under termnen haft massage, yoga och avslappnng. Man har haft avslappnngsmusk för att varva ner. Ibland är det massagesagor eller yogasagor man använder sg av. Det blr ett sätt för eleverna att varva ner. Favorten I Grön flagg temat ATT MÅ BRA har förskoleklassen jobbat med elevernas självkänsla, Jag duger som jag är. Syftet har vart att få vsa upp sg själv och vad man tycker om samt att kunna lyssna på och få nspraton kompsarnas olka slags val. Att ta en egen ställnng och tycka att det duger. Eleven har fått berätta om vad just han/hon har för favorter på olka områden. Det har vart: lek, färg, klädesplagg, gods, gosedjur, mat, flm, djur mm. I en bok kallad favorten har eleven rtat och målat av sn favortsak och sedan berättat för kompsarna stt val. Alla elever har kommt tll tals och allas val har vart lka vktga. Förskoleklassen har också ofta tttat på flm som handlar om hur en bra komps ska vara. Efter flmen har man sedan dskuterat med varandra. Kompssamtal förekommer med jämna mellanrum de olka klasserna. Någon klass har använt materalet R.E.D.E, respekt och empat som tar upp ämnen som dskuteras med hjälp av djur. V har kamratgrupper som består av elever från varje klass, det är ca 10 varje grupp. Vd olka tllfällen har de träffats för att lära känna varandra och umgås på ett trevlgt sätt. Oftast har det vart av det fysska slaget. Sexorna planerar en bolldag på vårkanten som man kamratgruppvs genomför. Man lär känna varandra och har rolgt tllsammans. Vd några tllfällen under läsåret har v haft elevens val på skolan då man fått välja på olka aktvteter, såsom Spa, musk, dans, spel, baknng, frluftsverksamhet, fske m.m. Elever olka åldrar träffas och lär sg umgås på ett enkelt, postvt sätt. Under hösten hade F-2 Elevens val som tema under en noveckorsperod. Man gjorde ett val som man deltog tre veckor. Man fck en valblanket som fyllde hemma tllsammans med föräldrarna. Det gjorde att man nte påverkades av andra utan vågade stå för stt val efter ntresse. Man kunde bla välja nom musk, bld och drott. 3-4 har under sju tllfällen veckan under hösten arbetat grupper om 4-5 elever med övnngar för att stärka självblden. Det var varerande övnngar t.ex att berätta för varandra hur en bra komps ska vara, vlken favortmat man har, vad man blr glad av m.m. De har också under läsåret ofta arbetat tllsammans olka smågrupper 2-3 st med olka uppdrag t.ex skrva klart en berättelse från en gven början och sedan läsa upp för de övrga klassen. Flera klasser har haft samarbete över åldersgränserna för att stärka ett postvt klmat på skolan. Klass fem och sex har vd vssa tllfällen haft rastverksamhet som alla på skolan har fått vara med på. Det har tex vart lekar som Röda och vta rosen. Det har vart många som velat vara med. Att umgås över åldersgränserna gör att man kan känna sg tryggare nför sna kamrater. V är uppmärksamma på att möta varje ndvd på deras nvå. V är bra på att se elevernas postva sdor. V undervsar olka lärmljöer, är ofta utomhus. V använder oss av Elev lär elev, det betyder att elever lär andra elever. Bla. har 3-4 varje år ett dramaspel för de yngre eleverna om Allemansrätten. Gruppvs presenterar man olka delar som de sedan får ta ställnng tll om det är bra eller dålgt. Nya elever som kommer tas om hand om av elever den klass de ska gå. De ser tll att man får en så bra start som möjlgt. V har som motto att de äldsta eleverna ska var bra föreblder för de yngre. Detta vsas på olka sätt, att leda rastlekar är ett sätt. En förälder tll en elev ssta klassen har skrvt en nsändare tll vår lokaltdnng om att v är "En skola för alla". Hon skrver bl.a att v är en skola som fler borde få tllgång tll, en skola där det fungerar bra. Här är det trvsel, flexbltet undervsnngen och en stor porton sunt förnuft som ekar mellan skolväggarna. V är en mndre skola som har fördelar som god kännedom om varje elev och bra möjlghet att stötta eleverna efter deras behov. Här råder en god stämnng mellan elever, personal och rektor. Det känns naturlgt att stötta upp olka aktvteter efter sn förmåga. Barnen på förskolan samspelar med varandra medan de målar tllsammans på en stor tecknng. På avdelnngen Snäckan har de erbjudt aktvteter där de bearbetar värdegrundsfrågor. I såväl samlngar som lek och vardaglga stuatoner har barnen utvecklat sn empatska förmåga, förmågan att samspela, konflkthanterng samt sn socala kompetens. Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? Eleverna har fått önska aktvteter och sedan fått göra egna val. Personalen har lagt upp arbetet krng de olka mötena. De äldre eleverna har planerat och hållt specella aktvtetsdagar. a. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

5

6 Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 Tema Ttel Lvsstl & hälsa V vll utveckla möjlgheten att öka de fysska aktvteterna på ett lustfyllt sätt. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Alla klasser har vart på frluftsbasen Klappudden och genomfört olka fysska samarbetsövnngar. Övnngarna är anpassade efter ålder och ntresse. Där har man också td att fska och leka tllsammans. De äldre eleverna passar på att paddla kanot flera omgångar med olka kamrater. De elever som vlle provade också på att förflytta sg ut på sjön genom att dra en flotte. Övnngarna krävde mycket samarbete och gav tllfälle tll att arbeta tllsammans med olka kamrater. Många vlle också hugga ved som sedan kunde användas tll eldstaden där maten skulle lagas. De äldsta eleverna femman och sexan har cyklat ut dt en sträcka på nästan två ml. De yngre eleverna promenerade genom kohagar för att komma fram. Femman och sexan passar på att ha stt första föräldramöte ute på frluftsbasen. Alla på skolan promenerar varje dag nnan lunch. De yngre eleverna går en sträcka på ca 500 meter och de äldre ca en klometer. Sträckorna räknas hop och matsalen fnns en Svergekarta som vsar hur v promenerat. Vd olka orter har man gjort stopp och frat på olka sätt, oftast har man fått smaka på något gott, Gränna blev det t.ex polkagrsar att smaka på. V har bla stannat Göteborg, Gränna, Mora, Stockholm. Slutstatonen ska var Kebnekajse. Då fck varje klass glass, maränger och chokladsås och byggde upp Kebnekajse. Fna och goda berg blev det. Vd ett flertal tllfällen har v haft elevens val blandade grupper. Under aktva former samspelar man och har rolgt samtdgt som man rör på sg. V har bla haft spökboll, brännboll, bolldag. Den 13 februar hade åk 3-6 en efterlängtad frluftsdag Hanaslöv. Många förväntansfulla elever roade sg en hel dag pulka- eller skdbacken. Detta var möjlgt tack vare konstsnö. I backen var det 70 cm snö. Inte dålgt denna snöfattga vnter! Kamratskapet var gott och några elever provade på utförsåknng för första gången. De fck god hjälp av skdvana kamrater. Stämnngen var på topp hela dagen och fkapauserna förgyllde frluftsdagen. Förskolan promenerar ofta tll platser närområdet, barnen får gå efter sna egen förmåga och vagnen används så lte som möjlgt för att träna deras motork och uthållghet. På avdelnngen Snäckan har de spenderat mycket td utomhus för att väcka barnens nyfkenhet och lust att vstas naturen. De har följt utvecklngen krng årstderna, nsekter, växter och djur för att stmulera och utmana barnens ntresse för naturen. Varje dag har de erbjudt utelek där de tränar sn grovmotork, leker roll-lekar, tränar på sn socala förmåga samt använder sn skapande förmåga, fantas och kreatvtet sandlådan. Utegården skapar förutsättnngar för lek men att få utforska nya områden är spännande då de erbjuds ett ombyte av mljö samt spännande utflykter. Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? De har fått vara delaktga aktvteterna på frluftsbasen. De har berättat om olka platser v kommt tll Sverge enlgt vår promenad. De har nformerat på olka sätt. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

7

8 c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lgr11) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll elevernas utvecklande av värden och kunskaper. Det synlggör också elevernas möjlghet tll ansvar och nflytande över utbldnngen. Utdragen är ctat från skolans uppdrag samt mål som anger nrktnngen på skolans arbete. De ctat n valde handlngsplanen är förtryckta med möjlghet för er att lägga tll och ta bort. a. Ämnesövergrpande arbete Enlgt läroplanen ska läraren organsera och genomföra arbetet så att eleven får möjlgheter tll ämnesfördjupnng, överblck och sammanhang, samt får möjlghet att arbeta ämnesövergrpande. Vlket/vlka skolämne(n) har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Bld Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Samhällskunskap Svenska Övrga/andra ämnen: b. Kap 1. Skolans värdegrund och uppdrag Läroplanen understryker vkten av att all undervsnng ska anlägga fyra övergrpande perspektv samt bdra tll att eleverna utvecklar ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap. Vlket/vlka övergrpande perspektv och/eller förhållnngssätt har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Ett mljöperspektv Ett etskt perspektv c. Kap 2. Övergrpande mål och rktlnjer Vlket/vlka mål har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Normer och värden, kap 2.1: Skolans mål är att varje elev; kan göra och uttrycka medvetna etska ställnngstaganden grundade på kunskaper om mänsklga rättgheter och grundläggande demokratska värderngar samt personlga erfarenheter, respekterar andra männskors egenvärde, tar avstånd från att männskor utsätts för förtryck och kränkande behandlng, samt medverkar tll att hjälpa andra männskor,

9 kan leva sg n och förstå andra männskors stuaton och utvecklar en vlja att handla också med deras bästa för ögonen, och vsar respekt för och omsorg om såväl närmljön som mljön ett vdare perspektv. Kunskaper, kap 2.2: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola; kan använda det svenska språket tal och skrft på ett rkt och nyanserat sätt, kan använda kunskaper från de naturvetenskaplga, teknska, samhällsvetenskaplga, humanstska och estetska kunskapsområdena för vdare studer, samhällslv och vardagslv, kan lära, utforska och arbeta både självständgt och tllsammans med andra och känna tllt tll sn egen förmåga, kan använda sg av ett krtskt tänkande och självständgt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etska överväganden, kan samspela möten med andra männskor utfrån kunskap om lkheter och olkheter lvsvllkor, kultur, språk, relgon och hstora, har fått kunskaper om förutsättnngarna för en god mljö och en hållbar utvecklng, har fått kunskaper om och förståelse för den egna lvsstlens betydelse för hälsan, mljön och samhället, kan använda och ta del av många olka uttrycksformer såsom språk, bld, musk, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud, Elevernas ansvar och nflytande, kap 2.3: Skolans mål är att varje elev; successvt utövar ett allt större nflytande över sn utbldnng och det nre arbetet skolan, och Övrga mål, rktlnjer, förmågor och/eller centralt nnehåll som Grön Flagg-arbetet har nkluderat: Skolan och omvärlden Lgr11 Att arbeta med Grön Flagg nnebär att samverka med omvärlden. Arbetet med hållbar utvecklng kan bdra tll att skolor utbyter erfarenheter med andra aktörer nom närngslv, organsatoner och kommun. Enlgt läroplanen ska verksamheten samverka med arbetslvet och närsamhället och eleverna ska utveckla ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap. Har n genom ert Grön Flagg-arbete samverkat med någon av följande aktörer? Poltker Annan/andra aktör(er) och/eller övrgt att tllägga: Berätta gärna hur n samverkat med aktören/aktörerna: Synlggörande Lgr11 En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet. Detta kan göras genom en anslagstavla på skolan, nformaton ett nyhetsbrev eller genom att nformera allmänheten. Vad har n gjort på er skola för att vsa upp ert Grön Flaggarbete? Vlken/vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? Informaton på skolans webbplats Nyhetsbrev Informaton på föräldramöten Kommunkaton med kontaktpoltker Meda (tdnngar, rado, tv etc.) Andra aktvteter och/eller övrgt att tllägga: Uppföljnng, utvärderng och utvecklng Lgr11 För att Grön Flagg ska utveckla er verksamhet behöver n följa upp, analysera och utvärdera ert arbete förhållande tll de natonella målen och kunskapskraven. Samtala och reflektera Grön Flagg-rådet, personalgruppen och klasserna hur n har upplevt arbetet. Dskutera och analysera resultaten, gärna med hjälp av tdgare erfarenheter, ltteratur och forsknng för att utveckla lärandet för hållbar utvecklng på er skola. Utvärderngen hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden Grön Flagg samt kan användas skolans kvaltetsarbete. a. Uppföljnng Reflektoner från eleverna, hur har de upplevt arbetet? Eleverna upplever att de är delaktga Grön Flagg bla genom att v tar upp det på våra skolråd, både på elevrådet och gårdsrådet.

10 Promenaderna v gått varje dag har synlggjorts med en karta matsalen, alla ser och ger postva kommentarer. Ssta dagen på sträckan då v kom fram tll målet Kebnekajse gjorde v tll en stor fest på skolan med flagghssnng av ny flagga tll Grön Flagg. V hade också ordnat så att varje klass fck göra en kopa av Kebnekajse med hjälp av glass, maränger och chokladsås. Reflektoner från personalen, hur tolkar n det n sett och upplevt? Personalen tycker att Grön Flagg har blvt ett naturlgt nslag verksamheten. Eleverna känner tll Grön Flagg eftersom v har vart med flera omgångar. Det har blvt en morot för oss. V märker att eleverna vsar ntresse för t.ex promenaden där man på kartan kan se hur v promenerat Sverge. b. Utvärderng Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? Flera lärare har på skolan läst "Utmanande undervsnng" av James Nottngham. Den tar ett kaptel upp om barns självkänsla. V har suttt gruppvs och dskuterat boken under våren. c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån elevernas och personalens reflektoner? De mål som fungerat bra och blvt tll en naturlg del av verksamheten kommer att fortlöpa. d. Frvllg återkopplng tll Håll Sverge Rent Hur har n upplevt arbetet med de olka delarna Grön Flagg? Betygsätt från 1 tll 6, där 1 är betyget "nte bra" och 6 är betyget "mycket bra" Arbetet med de hållbara nyckeltalen Arbetet med Grön Flagg-rådet/elevrådet Att arbeta med teman Att arbeta med utvecklngsområden Att koppla Grön Flagg-arbetet tll läroplanen Arbetet med att få alla på skolan delaktga Arbetet med dokumentatonen tll Grön Flagg Vårdnadshavarnas delaktghet och engagemang Egna kommentarer eller övrgt att tllägga: