rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Kastanjegårdens förskola 20 feb 2013

Transkript

1 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Kastanjegårdens förskola 20 feb 2013

2 Kommentar från Håll Sverge Rent :51: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era utvecklngsområden. Det är nsprerande att läsa er rapport och se hur n har ntegrerat hållbar utvecklng er verksamhet! N har blder som avspeglar er verksamhet väl och n har genomfört många spännande experment och upptäckter. Det verkar som att n genom ert arbetssätt har lyckats fånga barnens ntresse och nyfkenhet och vlja att delta och utforska. Genom ert förhållnngssätt och era aktvteter stärker n förmågor barnen som är vktga för att vara med och skapa en mer hållbar utvecklng. V är mponerade av ert genomtänkta förhållnngssätt och den nyfkenhet och vlja att lära som verkar fnnas hos både personal och barn. Det verkar som att n har ett gvande Grön Flagg -arbete både för barn och vuxna! I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1-2 gånger/månad Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Nej Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? Utvecklngsområde 1 med tema Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Lvsstl & hälsa Mål 1: Att barnen får daglg utevstelse och uppmuntran tll fyssk aktvtet och ge barnen en postv bld av sn kropp. Aktvteter för att uppnå målet: Alla barn är ute mnst en gång om dagen på förskolan. Flera gånger månaden deltar barnen mnrörs och de äldre barnen promenerar tll en drottssal där de har drott och även duschar efter drotten. Förskolan anordnar ett gemensamt Kastanjelopp varje vår där barnen sprnger/går efter förmåga. På hösten genomför alla barn Kastanjetrampet där de mndre barnen går en kort sträcka och de äldre barnen en längre. Mål 2: Frskare barn och personal

3 Aktvteter för att uppnå målet: Förskolan stänger ute. Stor del av förskolans personal cyklar eller går tll arbetet. Personal erbjuds massage en gång/månad på arbetstd. V lär barnen att ha en god handhygen samt påtalar och nformerar föräldrar om sjukdomar som är smttsamma. Baktererna bland barnen sprds nte lka lätt vd mycket utevstelse och barnen blr mer motståndskraftga mot nfektoner. Vd utevstelse skonas också hörseln hos barn och personal. V samtalar med barnen om varför det är bra att få massage, det ger barnet ett lugn och en möjlghet att koppla av. V kan genom blder vsa barnen mer konkret hur man tvättar sg, torkar sg och håller sna händer rena. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Mål 1: Det är en stor förskola och v har många barn som går långa dagar på förskolan. V anser att det är bra att vara ute mycket under dagen, oftast är v utomhus 2 ggr per dag. Efter klockan 16 har v valt att vara utomhus och där också stängnng sker. Det gör att smttorsken och ljudnvån mnskar. V besöker även närlggande parker och skogar med barnen. Mnrörs och drott har v kontnuerlgt. V har haft kastanjeloppet folkparken. V började med uppvärmnng tll mnrörs och sedan fck barnen sprnga en vss sträcka. Vd målgång fck barnen en varsn medalj sedan fck barnen vatten och fartrade bananer. Kastanjetrampet har v en gång per år, det fnns olka grupper som är ndvdanpassade så alla kan delta. Mål 2: V är ute med barnen mnst en gång/per dag. Om v nte är ute på förmddagen, går v ut på eftermddagen. Barnen tycker om att få vara ute och ljudnvån blr mndre. V pratar kontnuerlgt med barnen om varför det är bra att vara ute. Ibland åker v på utflykt och barnen tycker om att få komma ut naturen, det ger dem möjlghet att få röra sg på större ytor. Pedagog: På vlket sätt är det bra att vara ute? Barn: Så man får luft och så kan man leka lte, massor. Genom blder vsar v mer konkret hur man ska tvätta sg: 1. Tvåla n händerna 2. Tvätta händerna under vattenkranen 3. Torka sg på sn handduk Pedagog: Berätta varför det är bra att tvätta sna händer Barn: Därför har man smutsga händer måste man det, man får bakterer annars. Pedagog: Varför är det nte bra med bakterer? Barn: Om man stoppar sna fngrar munnen, får man bakterer munnen. Varje dag efter v ätt, har v läsvla. Sedan har v lugna stunden. Som namnet lyder nnebär det en lugn stund, barnen får sätta sg med en lugn aktvtet. Pussla, ttta en bok och bara ha det mysgt. I den mån v hnner har v massage, vlket uppskattas hos barnen. V ska försöka ha det mnst en gång veckan. V märker att barnen blr lugna och avslappande av detta. Pedagog: Berätta vad du tycker om att få massage Barn: Det är skönt och bra för blodet får vla lte och ta det lugnt b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Mål 1: Det är gemensamma aktvteter som alla är delaktga. En del barn har gjort nummerlappar och vssa har gjort medaljer tll kastanjeloppet. Mål 2: Personal och barn är delaktga våra olka aktvteter. V samtalar daglgen med barnen om hygenen. Alla barn som vll får möjlghet tll massage. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n gjort nom utvecklngsområdet. Lägg tll en bld taget genom att klcka på Välj fl och sedan Spara utkast-knappen. En stor bld tar lång td att ladda upp.

4

5 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 med tema Tema Ttel Lvsstl & hälsa Mål 3 - Att förskolan har en bra kosthållnng. Aktvteter för att nå målet: Förskolan bjuder på mat som är lagad från grunden mnst tre gånger/vecka av lokalproducerade produkter samt att det varje dag ska ngå kravmärkta produkter måltderna. V undvker tllsatser maten. På fredagar bakar köket ofta bröd tll soppan. V arbetar för att mnska sockerntaget. Genom att samtala med barnen kan v öka deras medvetenhet om nyttg och bra kost. Vd olka stuatoner kan v prata mer med barnen krng mljömärkta produkter och vsa konkret hur de ser ut och vad dessa betyder. Mål 4 - Att utfrån barnens ålder erbjuda någon form av återhämtnng varje dag. Aktvteter för att uppnå målet: Alla avdelnngar har sov och läsvla efter lunch. Ibland efter barnens önskemål blr det även läsvla/återhämtnng efter mellanmålet. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Mål 3: V har fartrademärken uppsatta på avdelnngarna, på olka ställen på barnens nvå. Där kan barnen själva ttta på dem och v kan samtala med dem om hur de ser ut och vad de betyder. Vd våra måltdsstuatoner samtalar v med barnen om vlka mljömärken som fnns på produkterna. BANANKUL Alla bananer som serveras på Kastanjegården är fartrademärkta. V har två gröna dagar varje år, då v städar, planterar, rensar ogräs och gör fnt på vår gård. Då kommer våra banankompsar Arne och Agda och hälsar på. De brukar bjuda oss på bananer och har alltd ett nytt program där de dskuterar något om fartrade. Arne och Agda har stora fartrademärken på magen och upplyser barnen på ett lättsamt och rolgt sätt om fartrade. Tll exempel varför det är bra att köpa ekologska och fartrademärkta produkter, dskuterar besprutnng och mljö. Barnen brukar uppskatta banankompsarna väldgt mycket. Mål 4: b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Mål 3: Barnen är delaktga så mycket de kan. De hjälper tll att duka, hämta yoghurt och smör från kylskåpet, ställa fram bröd och resterande tllbehör. Barnen hjälper tll att dela frukten tll fruktstunden och får bjuda sna kompsar på den. Tll mellanmålet varje dag serveras v musl. På en av blderna nedan kan v se hur barnen hjälper vår kokerska Nnna att hälla upp musln när hon är färdg med den. Mål 4: På vår förskola ger v barnen möjlghet tll planerad läsvla och sovvla en gång/dag. De yngre barnen sover efter lunch olka lång td och de större har läsvla där en pedagog läser böcker och / eller lyssnar på sagoband. När tllfälle ges fnns det också möjlghet att spontant läsa böcker och få en lugn stund under dagen. V tycker att det är vktgt att barnen på alla avdelnngar ges möjlghet att " varva ner" för att orka med aktvteterna vår verksamhet.

6 c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n gjort nom utvecklngsområdet. Lägg tll en bld taget genom att klcka på Välj fl och sedan Spara utkast-knappen. En stor bld tar lång td att ladda upp.

7 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 med tema Tema Ttel Lvsstl & hälsa Mål 5 - Att aktvt medverka tll att hålla rent sn närmljö, på gårdar, parker och skog och mark. Aktvteter för att nå målet: Förskolan deltar alltd skräpplockar dagarna och uppmuntrar barnen spontant tll att plocka skräp. Att medvetandegöra barnen om källsorterng och vkten av att nte slänga skräp naturen. Barn och pedagoger källsorterar tllsammans våra sopor. V har även en kompost på gården, där barnen får lära sg kretsloppet. Burkar och flaskor som v httar pantar v tllsammans och för pengarna gör v någon rolg aktvtet. När barnen fyller 5 år kan de bl mljöspanare genom att klara 3 uppdrag. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? När v är på utflykt har v alltd med oss skräppåsar och plasthandskar och tar alltd upp skräpet efter oss. Barnen har blvt duktga och plockar även spontant upp skräp efter andra. "Pedagogen frågar barnen" - Varför ska man nte skräpa ner naturen? - För att djuren kan skada sg, djuren kan skära sg på glas, det fnns ngen doktor skogen och djuren har nga skor men det har ju v, det blr smutsgt skogen och det ser fult ut, v ska kasta skräpet en papperskorg och fnns det nte får man ta med sg det hem en påse, man får nte kasta något farlg vattnet för om djuren drcker kan de bl sjuka och dö, lägger man glas på ett berg med sol länge kan det börja brnna och kommer det ett djur då kan det också börja brnna, v är mljöspanare så v slänger nte skräp. För att bl mljöspanare ska barnen klara av tre krterer: * Slänga allt papper som man använt färdgt pappersnsamlngen * Aldrg skräpa ner naturen * Samla hop fem mljömärken hemma som man tar med tll förskolan. Genom att barnen har vart med och källsorterat har de blvt mer medvetna om olka materal. När v källsorterar har v en dalog med barnen då v berättar om materalen och väcker en nyfkenhet varför v sorterar och vad som händer med materalet. Varje höst när v tömt våran kompost har v en samlng med barnen där v tar n kompostmaskarna och barnen får känna på dem och hålla maskarna. V pratar om hur en mask lever, vad den äter och hur den lever en kompost (kretsloppet). Därefter går v ut och maskarna får flytta n komposten. "Pedagog" - Vad har man en kompost tll? "Barn" - Slänga matrester tll maskarna. Maskarna äter upp det och bajsar ut tll jord, som v kan använda tll våran trädgården så v kan plantera många blommor. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Barnen har vart delaktga alla aktvteter efter ålder och förmågor tllsammans med sna pedagoger. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n gjort nom utvecklngsområdet. Lägg tll en bld taget genom att klcka på Välj fl och sedan Spara utkast-knappen. En stor bld tar lång td att ladda upp.

8

9 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? öppenhet, respekt, soldartet och ansvar, förmåga att ta hänsyn tll och leva sg n andra männskors stuaton samt vlja att hjälpa andra, sn förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställnng tll olka etska dlemman och lvsfrågor vardagen, förståelse för att alla männskor har lka värde oberoende av socal bakgrund och oavsett kön, etnsk tllhörghet, relgon eller annan trosuppfattnng, sexuell läggnng eller funktonsnedsättnng, respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat?

10 utvecklar sn denttet och känner trygghet den, utvecklar sn nyfkenhet och sn lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständghet och tllt tll sn egen förmåga, känner delaktghet sn egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sn förmåga att fungera ensklt och grupp, att hantera konflkter och förstå rättgheter och skyldgheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sn motork, koordnatonsförmåga och kroppsuppfattnng samt förståelse för vkten av att värna om sn hälsa och stt välbefnnande, tllägnar sg och nyanserar nnebörden begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sn omvärld, utvecklar sn förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattnngar och försöker förstå andras perspektv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sn förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommuncera med andra, utvecklar ntresse för skrftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunkatva funktoner, utvecklar ntresse för blder, texter och olka meder samt sn förmåga att använda sg av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sn skapande förmåga och sn förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter många uttrycksformer som lek, bld, rörelse, sång och musk, dans och drama, utvecklar sn förståelse för rum, form, läge och rktnng och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordnng och talbegrepp samt för mätnng, td och förändrng, utvecklar sn förmåga att använda matematk för att undersöka, reflektera över och pröva olka lösnngar av egna och andras problemställnngar, utvecklar sn förmåga att ursklja, uttrycka, undersöka och använda matematska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sn matematska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar ntresse och förståelse för naturens olka kretslopp och för hur männskor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sn förståelse för naturvetenskap och samband naturen, lksom stt kunnande om växter, djur samt enkla kemska processer och fyskalska fenomen, utvecklar sn förmåga att ursklja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sn förmåga att ursklja teknk vardagen och utforska hur enkel teknk fungerar, utvecklar sn förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olka teknker, materal och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sn kulturella denttet och sn förmåga att kommuncera såväl på svenska som på stt modersmål. c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och åskter och därmed få möjlghet att påverka sn stuaton, utvecklar sn förmåga att ta ansvar för sna egna handlngar och för förskolans mljö, och utvecklar sn förmåga att förstå och att handla efter demokratska prncper genom att få delta olka former av samarbete och beslutsfattande. d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? V är en certferad förskola som jobbar för fartrade. Synlggörande och omvälden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Anslagstavla eller motsvarande på förskolan Informaton på förskolans webbplats Informaton på föräldramöten Kommunkaton med kontaktpoltker Meda och/eller Internet (tdnng, rado, tv etc.) Utställnng Samarbete med lokala aktörer (t.ex. företag, förenngar) Studebesök Andra aktvteter/övrgt att tllägga: V har två gröna dagar per år då pedagoger och barn tllsammans städar, planterar och vårdar vår gård och det avslutas med att v får besök av två fartrade bananer. På ett pedagogskt och lustfyllt sätt spexar och pratar de med barnen om fartrade. Allt avslutas med att barnen får fartrade bananer. Uppföljnng, utvärderng och utvecklng

11 För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp, analyserar och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Dskutera personalgruppen hur n kan använda er av tdgare erfarenheter och gärna ltteratur och forsknng för att analysera det n upplevt. Era reflektoner och analyser kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Uppföljnng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? V pratar om att panta burkar: "Det är kul att panta, och så är det bra", "För det blr nte naturen", "Det åker n masknen och blr nya flaskor och burkar och bland blr det fleecetröjor", "Det är bra och rolgt att källsortera", "Lägger man det blandat sopporna, då blr uppbränt, sorterar man kan man göra nytt av det, annars är det nte så lätt". Angående komposten: "I våran kompost bor maskarna", "När maskarna bajsar ut så blr det jord, det som v nte vll ha kommer tll användnng", "Kul att hjälpa tll, det är bra, blommorna får mat av det som maskarnas kropp nte behöver". Angående skräpplockardagarna: "Det är lätt att htta skräp och kul att plocka upp det", "Man ska nte skräpa ner naturen, man kan skada sg på skräpet, djuren också", "Slänger man batterer kan ju djur och blommor dö, när dom får sg gftgt vatten, v gllar djur". Allmänna reflektoner krng blder från barnens arbete med mål 3: "Jag längtar efter bananerna bananskal", "Längtar tll att v ska plantera mer", "Att hälla upp mussl var ganska rolgt, först var det jag och sen Els", "Det känns bra och rolgt att duka". Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? V kan se effekter hos famljerna, barnen tar med sg det som de lärt sg hem och genom det påverkar de hur famljerna hanterar mljö och fartradefrågor. Det har v fått reda på genom att föräldrarna berättar vad de gör hemma. b. Utvärderng Hur tolkar eller analyserar n era reflektoner? Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? Barnen är posttva och arbetsvllga. Arbetet har väckt en nyfkenhet hos barnen som gör att v får forska vdare. Genom görandet blr lärande mer tydlgt. c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån uppföljnngen och utvärderngen? V kommer att fortsätta jobba med de mål v har och utveckla dem vdare. Exempelvs så kommer v ta n pallkragar på vår gård där barnen får chansen att plantera och sköta om växterna. De kommer stå form av ett snneståg, där de olka pallkragarna representerar våra fem snnen.