Grön Flagg-rapport Stadionparkens förskola 13 maj 2015

Transkript

1 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Stadonparkens förskola 13 maj 2015

2 Kommentar från Håll Sverge Rent :59: Vlken mponerande rapport n skckat tll oss. N har fna, tydlga utvecklngsområden och bra aktvteter som passar tll. Era blder speglar er verksamhet jättebra. Vlket engagemang n verkar haft för detta tema. Det verkar som om detta tema passat er förskola bra och att det skapat ett engagemang utöver gränserna. Det är så rolgt när n berättar lte om varje bld. Mycket bra jobbat! V ser med spännng fram mot att få ta del av er kommande handlngsplan. I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1-2 gånger/månad Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Ja Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? V har haft ett antal Grön Flagg-råd/samlngar av olka slag med barnen. De har haft karaktären av "möten" konferensrum eller så har de vart av typen "samlng" på avdelnngarna. Här nedan ett exempel på ett "möte" ett konferensrum, kortfattad sammanfattnng. Närvarande: Barn: 7 barn, 2-3/avdelnng, här: D,W,S,R,I,C,O. Vuxna: Lars, Jenny (lärarstuderande), Torbjörn (förälder) Tema: Grön flagg (dagens undertema: mag) Magsk kraft. V dskuterade magsk kraft. Vad är en magsk kraft? Vad fnns det för magska krafter? Har någon av oss en magsk kraft? S: Jag har en magsk trollstav, den kan trolla så allt blr ltet. W: Jag kan trolla bort saker. I: Jag kan trolla ner ett bord (pekar mot bordet) och jag kan trolla fram frukt (ser klementner på bordet). Mat och smak (utvecklngsområde 3). V dskuterade smak medan v åt klementn. Vad smakar man med? S: tänderna. V funderade på om det skulle kunna fnnas en magsk smak-kraft. W: Man kan smaka med fngerspetsen. Rörelse (utvecklngsområde 2). V dskuterade rörelse. Vad är rörelse? Sprnga, hoppa, krypa, dansa osv. V ställde oss frågan om det skulle kunna fnnas en magsk rörelse-kraft. Ljud (utvecklngsområde 1). V dskuterade vad ljud är. R förklarade hur hon kan höra när en hund skäller på lekplatsen. I sa sg kunna höra musk när han håller för öronen. S pratade om katter som jamar. Ws farmor har tre katter. I jamar medan han döljer munnen med sn keps. V funderade på hur v kan veta att det är I som jamar bakom kepsen när v nte kan se hans mun. Enades om följande slutsats: V känner gen hans hår och öron. V ställde oss frågan om man skulle kunna ha en magsk ljud-kraft. V var tysta en stund och lyssnade efter vlka ljud v kunde höra. Hörde ett märklgt ljud bestående av tre pulserande tuutljud (förstod när v kom ut ur rummet att det var från Smart-boarden utanför). Metod: Gruppsamtal: medforskande förhållnngssätt, öppna frågor, ej färdga svar, flerstämmgt/dalogskt. Dokumentaton: Foto på mötet. Barnen fck säga om de vlle vara med på blden, ett barn avstod och behövde nte vara med. V tttade på blden. Stratferngsgrad-hög/låg: Ganska hög när v satt sju barn och tre vuxna vd ltet bord och ltet rum. Lägre eftersom mötet var frvllgt och det var ok att avbryta förtd två barn valde avbryta efter en kvart. Själva samtalet ganska låg grad eftersom man fck prata när man vlle vanlg samtalsturtagnng gällde. Utvecklngsområde: Ev stta på golv nästa gång så att man kan kommuncera med hela kroppen. Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Lvsstl & hälsa

3 Ttel 1. Ljudmljön förskolan. Både barnen och personalen befnner sg en mljö där det förekommer mycket ljud. Det är något som påverkar oss alla. V anser att området "ljud" lämpar sg att arbeta med då det har två sdor: det fnns ljud som påverkar oss negatvt (exempelvs buller) och det fnns ljud som påverkar oss postvt (exempelvs uppskattad musk som ger upphov tll postva känslor). Både postvt och negatvt ljud kan v vara utsatta för ofrvllgt eller själva skapa. Huruvda ett ljud uppfattas som postvt eller negatvt är åtmnstone delvs subjektvt. Vårt arbete med ljud syftar tll ökad medvetenhet om ljud som fenomen hos barnen. V vll öka barnens förståelse för hur ljud skapas och hur det påverkar oss männskor. Detta för att barnens ska förstå sn egen och andras stuaton den ljudmljö som alla är med och skapar. V vll öka medvetenheten om sambandet mellan ljud och hälsa. V kommer att med personalens hjälp och va förskolans mljö och materal erbjuda barn alla åldrar möjlghet att utveckla kunskaper om ljud både nomhus och utomhus. Förutom att arbeta med ljudnvåer (volym, ampltud) vll v att barnen ska få möjlgheten att uppleva ljud på olka sätt, både genom att skapa egna ljud och lyssna tll befntlga. Arbetet kommer utgå från barnens ntressen och behov. Arbetet kommer dokumenteras skrft och med blder (ca 2 blder per avdelnng med ett kort stycke text tll blderna, nkludera barnets perspektv). a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Vår utvecklng och process - ljudmljön förskolan. All personal har genomgått utbdnng som lyft fram det entreprenörella lärandet (rhzomatskt lärande) där personalen är medforskande barnens breda och djupa lärande. Lärandet kan också delas upp lärande vardagen och lärande tema. Personalen har stöttat barnens lärande både vardagen och tema. Lärandet har alltd erbjudts alla som vart ntresserade oavsett ålder, kön, etc. och För att lyfta fram temat Ljudmljö förskolan har personalen tllfört nslag nom temat. En del av dessa aktvteter erbjuds numera hela dagen (se bld 3 som föreställer ljudvägg som v tllverkat på förskolans gård) eller är regelbundet återkommande medan andra har vart tllfällga aktvteter. Vårt arbete med ljudmljön började med att v ntroducerade arbetet för barnen. V tllförde kunskap om ljud och ljudmljö både va teor (dskussoner och ltteratur) och praktk. En utgångspunkt som v använt oss av är en sk "ljudlekplats" som fnns vår närmljö dt v cyklat med lådcyklar. På lekplatsen fnns möjlghet att expermentera med ljud på olka sätt (se bld 1 och 2). Det var bla utfrån erfarentheterna från ljudlekplatsen som v tllverkade vår egen ljudvägg på en av förskolans ytterväggar utomhus (bld 3). Därefter tllverkade v musknstrument nomhus vår "metamorfosverkstad" där barnen kreerar alster från spllmateral som barnens föräldrar har tagt med hemfrån. Barnen tllverkade bla "maracas" med gamla ljusslngelampskärmar som de fyllde med knappar (bld 4). Här ett exempel från verksamheten från en avdelng: "Ett av målen vårt arbete med Grön Flagg handlar om ljud och barnen har genom att förflytta sg tll olka platser under hamrandet (barnen snckrar fågelholkar) kunna höra skllnader och lkheter. V har samtalat om styrkor på ljudet och även vad som gör att v kan höra. Oljud och ljud har dskuterats. Det som någon uppfattar som oljud kan någon annan uppfatta som ett behaglgt ljud. V har också dskuterat att olka saker kan förstärka ljud. Barnen fck uppleva att om holken låg sanden blev ljudet från hamrandet dovare än om holken låg på cementplattor. När barnen hamrade på björkstubben blev också ljudet lägre. Begrepp som t.ex. starkt, svagt, högt och lågt har blvt benämnt och dskuterat." Inomhus: Mnrörs, sångsamlngar, tllverknng av nstrument, rytmk, muskupplevelser, prata-skrka, örat, ljud. Utomhus: Ljudvägg, musklekplats, b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

4 c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2

5 Tema Ttel Lvsstl & hälsa 2. Rytmk och rörelse. V kommer att med personalens hjälp och va förskolans mljö och materal erbjuda barn alla åldrar möjlghet att utveckla kunskaper om "rörelse" både nomhus och utomhus. V vll att varje barn utvecklar sn motork, koordnatonsförmåga och kroppsuppfattnng. V vll öka medvetenheten om sambandet mellan rörelse och hälsa. V vll låta barnen upptäcka glädjen rörelse. Arbetet kommer utgå från barnens ntressen och behov. Arbetet med rörelse kommer ntegreras övrga verksamhetsenheter. Arbetet kommer dokumenteras skrft och med blder (ca 2 blder per avdelnng med ett kort stycke text tll blderna, nkludera barnets perspektv). a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Vår utvecklng och process - Rytmk och rörelse. All personal har genomgått utbdnng som lyft fram det entreprenörella lärandet (rhzomatskt lärande) där personalen är medforskande barnens breda och djupa lärande. Lärandet kan också delas upp lärande vardagen och lärande tema. Personalen har stöttat barnens lärande både vardagen och tema. Lärandet har alltd erbjudts alla som vart ntresserade oavsett ålder, kön, etc. och För att lyfta fram temat "Rytmk och rörelse" förskolan har personalen tllfört nslag nom temat. En del av dessa aktvteter erbjuds numera hela dagen (se ex bld 2 på vnteraktvtet - pulkaåknng) eller är regelbundet återkommande (se bld 1 vår årlga tävlng "husruset" och bld 4 yoga som erbjuds daglgen vd "uppevlan" för de barn som nte sover) medan andra aktvteter är sporadskt återkommande (se bld 3 rörelselek med sång). Vårt arbete med Rytmk och rörelse började med att v ntroducerade arbetet för barnen. V tllförde kunskap om Rytmk och rörelse både va teor (dskussoner och ltteratur) och praktk. En utgångspunkt som v använt oss av är nköpta "Mnrörs-CD-skvor" som tll en början styrde våra rytmksamlngar nnan barnen lärde sg att på egen hand htta på lknande rytmksamlngar tll varerande musk. Här exempel från verksamheten från en avdelnng: "Under många av våra utflykter utforskar barnen djur, natur och kultur. Vd våra besök pldamsparken har barnen uppmärksammat de statyer som fnns parken, de brukar prata om dem och dskutera vad de föreställer. Vd ett tllfälle mtten av september, när v var på väg tll spndellekplatsen, började några av barnen leka staty: "Gssa vad jag är". V andra skulle gssa vad statyerna föreställde, hur de kände sg och vad de gjorde. Barnen fck här möjlghet att gestalta samt känna gen olka känslouttryck och en dskusson uppstod om hur v ska bete oss om någon är t.ex. är ledsen, arg eller glad. Matematken kom n aktvteten t.ex. genom att barnen räknade hur många ben tre statyer hade tllsammans eller jämförde vlken staty som var längst." Inomhus: Mnrörs, barnyoga, dans, rörelsesamlngar, fr lek. Utomhus: Mnrörs, dans, fr lek, Husruset, utflykter/promenader, pulka. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

6 c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 Tema Lvsstl & hälsa Ttel 3. Mat och smak V kommer att med personalens hjälp och va förskolans mljö och materal erbjuda barn alla åldrar möjlghet att utveckla kunskaper om "mat och smak" både nomhus och utomhus. V vll att varje barn utvecklar grundläggande kunskaper om matens ursprung och få möjlghet att prova olka smaker. V vll öka medvetenheten om sambandet mellan mat, klmat och hälsa. V vll låta barnen upptäcka matglädje. Arbetet kommer utgå från barnens ntressen och behov och bygga på den sk "Saperemetoden". Arbetet med mat och smak kommer ntegreras övrga verksamhetsenheter. Arbetet kommer dokumenteras skrft och med blder (ca 2 blder per avdelnng med ett kort stycke text tll blderna, nkludera barnets perspektv). a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? All personal har genomgått utbdnng som lyft fram det entreprenörella lärandet (rhzomatskt lärande) där personalen är medforskande barnens breda och djupa lärande. Lärandet kan också delas upp lärande vardagen och lärande tema. Personalen har stöttat barnens lärande både vardagen och tema. Lärandet har alltd erbjudts alla som vart ntresserade oavsett ålder, kön, etc. och För att lyfta fram temat "Mat och smak" har personalen tllfört nslag nom temat. En del av dessa aktvteter erbjuds numera hela dagen (se bld 2 som föreställer "låtsasmatlagnng" - här "köttbulletlverknng" ) eller är regelbundet återkommande (se bld 1 som föreställer lärarledd matlagnng tllsammans med barnen och bld 3 på promenad där v samlade n växter för matlagnng från naturen (nypon och fläder). Banen kan också på egna ntatv laga mat med mer eller mndre styrnng av personal (se bld 4). Vårt arbete med "Mat och smak" började med att v ntroducerade arbetet för barnen. V tllförde kunskap om mat och smak både va teor (dskussoner och ltteratur) och praktk. En utgångspunkt som v använt oss av är den sk "Saperemetoden". All personal utbldades genom externa och nterna föreläsnngar, kompendummateral, och "matlagnngskväll" för personalen då v bakade olka enkla maträtter. Här exempel från verksamheten (flera avdelngar nvolverade): "Tll mdsommarfrandet fck barnen möjlghet att göra fläderblomsaft och rabarbersaft. V började med fläderblomsaften eftersom den ska stå och dra några dagar nnan den är klar, så barnen fck gå och plocka fläderblommor. Oh vad gott det luktar, kommenterade ett av barnen när hon luktade på blommorna v plockat och lagt en påse. Många av barnen kom då genast och luktade de med. De flesta tyckte det luktade gott det

7 var dock en som rynkade på näsan och sa blää. När v plockat en hel hög med fläderblommor så var det dags att gå n och skva ctronerna som var den andra ngredensen receptet. Många fler barn vlle nu hjälpa tll med saften så v fck göra mycket plats runt bordet. Det blev först lte stökgt och några var orolga att de nte skulle få vara med men när det väl tydlggjordes att alla som vll får vara med så lugnade sg de flesta. Barnen fck hjälpas åt att förbereda allt, både skölja och skva ctroner samt skölja av fläderblommorna. Och nu hjälpte barnen varandra att hålla koll så alla fck prova skva och lukta Mmm. När det var gjort så lades allt en stor gryta. Nu fck barnen hjälpa tll att räkna och hålla koll på antal dl/l v skulle ha av vatten, socker och ctronsyran 1,2,3 och så vdare... När v sedan kokat upp laget så fck barnen vara med och lukta hur det luktade efter v hällt över den kokheta lagen. Oj, vad varmt, sa ett av barnen som luktade väldgt nära och fck lte ånga på sg. Mmm, luktar gott, sa ett annat barn. Ett tredje uttryckte att det luktar saft. Nu skulle saften stå några dagar. När några dagar nu hade gått så fck de som vlle komma med n och hjälpa tll att färdgställa saften. Barnen luktade gen och nu var reaktonerna mycket postva, alla sa att det luktade gott så fort v lyfte på locket. Men när de tttade på bladen som nu blvt bruna så tyckte de att det såg äcklgt ut. Vd bordet låg det en sl och en gryta och de fck nu gssa vad v skulle göra. Hälla svarade de flesta att v skulle göra. Hälla vadå var? sa någon, Hälla den och så pekade de på slen och grytan. Varför då då?, Så v får bort blommorna svarade barnen lte snabbt och vrgt. Sagt och gjort nu slade v bort allt det de tyckte såg äcklgt ut. När v slat bort blommorna och ctronerna fck barnen smaka saften och så fort en druckt upp sa hen Jag vll ha mer! När v sedan frade mdsommar fck alla avnjuta fläderblomssaften tllsammans och även då var det många som sa "Jag vll ha mer!"." Inomhus: Sapere, bakat, veckans smak. Utomhus: Sapere, odlng, måltder utomhus. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

8 c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Barns nflytande Beskrv hur barnens nflytande har sett ut arbetet med era tre utvecklngsområden. Hur har barnen påverkat arbetsprocessen? Vår förskola har arbetat mycket ntensvt med att öka barnens nflytande vardagen och tema. V började med att utblda all persoanl det "entreprenörella lärandet" (rhzomatskt lärande) där personalen är medforskande barnens breda och djupa lärande. Kunskap kommunceras alla rktnngar mellan personal, barn, föräldrar och övrga aktörer. Personalen har stöttat barnens lärande både vardagen och tema. Lärandet har alltd erbjudts alla som vart ntresserade oavsett ålder, kön, etc. Samtlga aktvteter har utgått från samaverkan mellan barn och vuxna där barnens ntressen och förslag har lyfts upp och påverkat lärandet. V har dskuterat begreppet stratfernngsgrad (hög stratfernngsgrad nnebär lågt nflytande för barn och låg stratferngsgrad nnebär högt barnnflytande). V har försökt tänka på stratferngsgraden samtlga verksamhetsenheter och så långt det är möjlgt sänka statatferngsgraden. Alla avdelnngar har också haft besök av pedagogsta som genom cke deltagande observaton kartlagt barnens nflytande och därefter möte med arbetslagen dskuterat utfrån observatonerna, utvecklngsområden har dentferats och arbetslagen har utvecklat verksamheten tllsammans med barnen. Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn nyfkenhet och sn lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar sn motork, koordnatonsförmåga och kroppsuppfattnng samt förståelse för vkten av att värna om sn hälsa och stt välbefnnande, c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och åskter och därmed få möjlghet att påverka sn stuaton,

9 utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och åskter och därmed få möjlghet att påverka sn stuaton, utvecklar sn förmåga att förstå och att handla efter demokratska prncper genom att få delta olka former av samarbete och beslutsfattande. d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? Förskoloans prorterade mål Tdgare handlngsplan för Grön flagg Handlngsplan för Hållbar utvecklng Synlggörande och omvärlden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Anslagstavla eller motsvarande på förskolan Informaton på förskolans webbplats Informaton på föräldramöten Kommunkaton med kontaktpoltker Samarbete med lokala aktörer (t.ex. företag, förenngar) Andra aktvteter/övrgt att tllägga: Utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Era reflektoner kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Utvärderng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? Barnen har vart postva tll arbetet med Grön flagg målen. Alla har getts möjlghet att delta samtlga aktvteter utfrån eget ntresse och deltagandet har vart mycket stort. Barnens reflektoner har kontnuerlgt dokumenterats med ett nternetbaserat verktyg där all personal och allla föräldrar har tllträde med egen nloggnng. Arbetet med dokumentatonen har utgått från sk "pedagogsk dokumentaton" där barnen är delaktga nsamlng-analys-reflekton. Här exempel från ett sådant reflektonsmöte (barnens ord markerade med ctattecken). Mötet bygger på reflekton krng blder från de tre målen: Närvarande: två personal och fyra barn. (bld "husruset" - vår årlga löpartävlng) Vad heter mötet? "Flaggmöte" "Grön flagg". V har lte blder. Kommer n håg vad v gjorde här? V sprang runt förskolan Varför sprang v, hade v brottom Nä v hade löpnng Ja och jag vann Hur kändes det kroppen när v sprang? Varmt V fck ta av oss V blev också trötta V la oss soffan. (bld musklekplats) V var på musklekplatsen Hur tar man sg tll musklekplatsen? Dt och dt" (pekar) Vad kan man göra på musklekplatsen? Spela musk, Man kan hoppa så det låter, en bl man kan köra där det fnns kulor, en gungbräda man kan leka att det är en bl Vad fnns det för ljud där på lekplatsen? höga ljud och låga ljud dng dng, (bld nyponbuske) Vad har v här då? nypon Varför plockade v nyon? nyoponsoppa" Fans det något på buskarna ja tagggt Var httade v nyponbuskarna? "Bakom ett hus" Vad gjorde n med nyponen? v mosade, bom bom bom, det kom på mn keps Vad gjrode n med soppan? v hällde den sanden ganska många drack (bld på rör som går under jorden på musklekplats) Vad gör han där? "han pratar". Var pratar han? den, mkrofonen Vem pratar man med? med en männska som står på andra sdan" Vad hör man där hålet? "Man hör några skrk", "det går genom marken och tll andra sdan". (bld mnrörs - gympa tll musk/nstruktoner) Vad är det v gör egentlgen? "V står så här" (går ner från stol och vsar), Kommer n håg vad det heter? "Yoga", "Mnrörs" (barn som åker pulka) Vad ser n på den här blden? "V åker rullskrdskor på snö", nä det är pulka, "varför har v västar", "v är på utflykt" Hur åker man pulka? "man åker ner på backen" och så måste man ha snö". Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? Arbetet med Grön flagg har fungerat bra. Alla har vart delaktga och endast postva reaktoner har uppstått. Intresset hos barnen har vart stort och personalen har dels nterat nya aktvteter och dels arbetat medforskande. Vårdnadshavare har vart delaktga på olka sätt och stöttat utvecklngen. Grön flagg aktvteterna har ofta vart ntegrerade övrg verksamhet. Exempel på personalens kommentarer: "V har blvt mer medventa", "Det har vart rolgt", "Grön Flagg-arbetet upplevs som utvecklande och ger möjlghet att reflektera" b. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån utvärderngen?

10 Vår verksamhet planeras-genomförs-utvärderas. Utvärderngarna uthör grund för utvecklngsarbete. Grön flagg arbetet har genomgått nterngsfas och ntroduktonsfas och kan nu ses som en varaktg del verksamheten. Då arbetet fungerar bra avser v fortsätta med Grön flagg arbete och utvecklar efter hand arbetet vd behov.