rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013

Transkript

1 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Talavdskolan 15 aug 2013

2 Kommentar från Håll Sverge Rent :32: V kunde nte läsa om era mål 4 och 5 någonstans :21: Tack för era kompletterngar. N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era utvecklngsområden. Det är nsprerande att läsa er rapport och se hur n har ntegrerat hållbar utvecklng er verksamhet! N har blder som avspeglar er verksamhet väl och n har genomfört många spännande experment och upptäckter. Bra jobbat! V ser fram mot ett fortsatt samarbete. I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda skolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd eller elevråd Lgr11 Hur ofta har Grön Flagg-rådet/elevrådet träffats? 1-2 gånger/månad Övrgt att tllägga: Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och vart organserat? Hur har rådet nått ut tll resten av skolan? En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet. Detta görs genom Hemsda med handlngsplan och nyhetsbrev Anslagstavla Kort sammanställnng av mljörådets arbete på vår hemsda Mljörådet träffas 1g/månad. Personal från kök och vaktmäster ngår mljörådet, Nyhetsbrev tll vårdnadshavare Utvecklngsområde 1 med tema Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar på era utvecklngsområden. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och med arbetet med utvecklngsområdena. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det tänkt som en start och en rktlnje som sedan kan utvecklas och förändras under arbetets gång beroende på elevernas och personalens ntressen, frågor och déer. Beskrv hur detta har skett och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Vattenresurser Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Mål 1: Vattnets kretslopp naturen V började arbetet september 2012 med att plantera växter en glasburk. V vattnade med en halv declter vatten och sedan satte v på locket. Därefter hade v vd flera tllfällen genomgångar och samtal krng vattnets kretslopp naturen. I vårt slutna kretslopp glasburken kan v följa processen med hur vattnet går runt, runt, runt. Barnen har fått dokumentera arbetet och förloppet nut glasburken. V har också sjungt sånger om vatten och om vattnets kretslopp. Eleverna har även fått rta vattnets kretslopp naturen. V har vart på exkurson vd Dunkehallaån och samtalat om varfrån vattnet kommer och vart det tar vägen. Utfrån flm och nteraktvt läromedel va Espresso har v sedan fortsatt arbetet klassrummet. Genom att rta egna blder av vattnets kretslopp naturen och återberätta med egna ord för varandra har eleverna både fått befästa och redovsa sna kunskaper. V har också skapat ett slutet ekosystem glasurna. V har haft lektoner om Dunkehallaån. V har gått en vandrng längs med Dunkehallaån med en gude från länsmuseet. Eleverna har fått skrva om ån. Mål 1 och 2 V har haft genomgångar och samtalat krng kretsloppen och hur de hänger hop. tttat på flmer. sjungt sången om vattnets kretslopp naturen och gjort rörelser som förtydlgar. Rtat kretsloppen. Som avslutnng på arbetet med målen har v under en heldag byggt modeller av kretsloppen tttskåp med hjälp av skokartonger m.m. Detta bygge nnebar även att eleverna fck göra rtnngar och dokumentatoner. V har därefter haft utställnng av byggena och presenterat dessa för varandra. Mål 2. Vattnets kretslopp samhället

3 V började med att prata om hur vattnet går runt staden. V tttade också på Evas funkarprogram Vatten och avlopp. Därefter gjorde v på två olka sätt de båda klasserna. En klass bestämde sg för att göra serer där v rtade och skrev om vattnets väg från sjö-vattenverk-vattentorn-hus---pumphusrenngsverk-tllbaka tll sjön. Den andra klassen bestämde sg för att bygga en gemensam modell av vattnets kretslopp samhället. V pratade om vlka delar som skulle fnnas med (sjö, vattenverk, pumphus, vattentorn, hus och renngsverk). Därefter delade v upp oss sådana grupper. Varje grupp fck göra en rtnng på hur deras bygge skulle se ut och även skrva ner vad de behövde för materal. När v hade samlat n materal satte v gång med att bygga. Alla delar lmmades sedan fast på en gammal anslagstavla. Varje grupp fck sedan berätta om sn del för resten av klassen. De båda klasserna har tllsammans skapat en bld av vattnets kretslopp samhället. Arbetet var upplagt som en gruppuppgft. Mål 3 Exkurson tll Dunkehallaravnen där v studerade gamla ndustrbyggnaders läge vd vattnet och lämnngar efter hur man nyttjat vattnets kraft V har vart på exkurson vd Dunkehallaån och samtalat om varför man valde att lägga kvarnar och fabrker så nära strömmande vatten och vattenfall. V tttade också på lämnngar av gamla teknska lösnngar såsom; dammar, vattenhjul och hur man ledde vattnet fram tll och genom byggnader. Utfrån flm och nteraktvt läromedel va Espresso har v sedan fortsatt arbetet klassrummet.eleverna har rtat en förklarande bld över hur de uppfattat att ett vattenhjul fungerar. De har dessutom haft tll uppgft att rta olka energlösnngar ur ett hstorskt perspektv. Vd uppgften användes begreppen dåtd, nutd och framtd. V har också demonstrerat hur en ångmaskn fungerar och sett på flm om hur man förr använde ångan som kraft. Mål 4 V har arbetat med att eleverna ska få förståelse för hur tllgången på vatten påverkar männskans levnadsvllkor olka delar av världen. V har gjort en undersöknng samt använt en modul som handlar om vatten vårt webbaserade läromedel Espresso. V har sett flmen " Om världen var en by" och samtalat om nnehållet. V började med att göra en undersöknng klasserna. Under en dag skolan fck varje barn sätta streck på en tavla varje gång han/hon använde sg av vatten på något sätt. Sedan räknade v hop alla strecken och kunde konstatera att v använder oss av vatten på flera olka sätt många gånger under en dag. Utfrån Espresso fortsatte v att prata om vad v använder vatten tll (att drcka, tvätta oss, vattna osv). V kunde också konstatera att här Sverge har v gott om rent vatten tll skllnad från många andra länder. V tttade på flmklpp som vsade hur det kan vara länder t.ex. Afrka. Efter detta fortsatte dskussonen att v måste vara rädda om det vatten som fnns på jorden och vad v kan göra för att spara på vattnet vår vardag. Barnen fck komma med förslag och skrva ner dessa. Mål 5 V har arbetat med en modul Espresso som handlar om vatten med flmer, faktatexter och samtalsfrågor. V har haft grupp- och klassdskussoner. V dskuterade vad v kan göra för att spara på vattnet vår vardag. Barnen fck komma med förslag och skrva ner dessa. Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? Eleverna har fått välja hur de vll llustrera vattnets kretslopp naturen samt hur de vll dokumentera expermentet glasburken. Eleverna har fått vara delaktga hur v skulle arbeta med mål 2. De kom med flera förslag och gemensamt bestämde sg klasserna för serer respektve för ett gemensamt bygge. När det gäller bygget fck också eleverna grupp själva planera och genomföra hur deras del av bygget skulle se ut. Eleverna blev också väldgt delaktga och med att de fck planera för vlket materal de skulle använda och även ta ansvar för att ta med sg saker som kartonger, burkar m.m. hemfrån. I arbetet med vattnets kretslopp samhället fck de olka grupperna själva välja hur de skulle lägga upp stt arbete och redovsa. Eleverna har fått komma med förslag hur de praktskt skulle kunna arbeta med målen. Majorteten önskade att få bygga modeller och detta resulterade en heldag med temabygge. När eleverna sedan byggde fck de själva bestämma vlket av kretsloppen de vlle gestalta samt på vlket sätt, med vlket materal (av det som fanns att välja mellan) och vlken teknk. Eleverna fck komma med sna egna förslag om hur v använder vatten samt på hur v kan spara på vattnet. a. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n gjort nom utvecklngsområdet. Lägg tll en bld taget genom att klcka på Välj fl och sedan Spara utkast-knappen. En stor bld tar lång td att ladda upp.

4

5 Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 med tema Tema Ttel Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? a. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n gjort nom utvecklngsområdet. Lägg tll en bld taget genom att klcka på Välj fl och sedan Spara utkast-knappen. En stor bld tar lång td att ladda upp. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 med tema Tema Ttel a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n gjort nom utvecklngsområdet. Lägg tll en bld taget genom att klcka på Välj fl och sedan Spara utkast-knappen. En stor bld tar lång td att ladda upp. c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lgr11)

6 Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll elevernas utvecklande av värden och kunskaper. Det synlggör också elevernas möjlghet tll ansvar och nflytande över utbldnngen. Utdragen är ctat från skolans uppdrag samt mål som anger nrktnngen på skolans arbete. De ctat n valde handlngsplanen är förtryckta med möjlghet för er att lägga tll och ta bort. a. Ämnesövergrpande arbete Enlgt läroplanen ska läraren organsera och genomföra arbetet så att eleven får möjlgheter tll ämnesfördjupnng, överblck och sammanhang, samt får möjlghet att arbeta ämnesövergrpande. Vlket/vlka skolämne(n) har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Bld Bolog Fysk Geograf Hstora Kem Matematk Musk Samhällskunskap Svenska Teknk Övrga/andra ämnen: b. Kap 1. Skolans värdegrund och uppdrag Läroplanen understryker vkten av att all undervsnng ska anlägga fyra övergrpande perspektv samt bdra tll att eleverna utvecklar ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap. Vlket/vlka övergrpande perspektv och/eller förhållnngssätt har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Ett hstorskt perspektv Ett mljöperspektv Ett etskt perspektv c. Kap 2. Övergrpande mål och rktlnjer Vlket/vlka mål har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Normer och värden, kap 2.1: Skolans mål är att varje elev; kan leva sg n och förstå andra männskors stuaton och utvecklar en vlja att handla också med deras bästa för ögonen, och vsar respekt för och omsorg om såväl närmljön som mljön ett vdare perspektv. Kunskaper, kap 2.2: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola; kan använda det svenska språket tal och skrft på ett rkt och nyanserat sätt, kan använda sg av matematskt tänkande för vdare studer och vardagslvet, kan använda kunskaper från de naturvetenskaplga, teknska, samhällsvetenskaplga, humanstska och estetska kunskapsområdena för vdare studer, samhällslv och vardagslv, kan lösa problem och omsätta déer handlng på ett kreatvt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständgt och tllsammans med andra och känna tllt tll sn egen förmåga, kan använda sg av ett krtskt tänkande och självständgt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etska överväganden, har fått kunskaper om förutsättnngarna för en god mljö och en hållbar utvecklng, har fått kunskaper om och förståelse för den egna lvsstlens betydelse för hälsan, mljön och samhället, Elevernas ansvar och nflytande, kap 2.3: Skolans mål är att varje elev; tar ett personlgt ansvar för sna studer och sn arbetsmljö, successvt utövar ett allt större nflytande över sn utbldnng och det nre arbetet skolan, och har kunskap om demokratns prncper och utvecklar sn förmåga att arbeta demokratska former. Övrga mål, rktlnjer, förmågor och/eller centralt nnehåll som Grön Flagg-arbetet har nkluderat: Skolan och omvärlden Lgr11

7 Att arbeta med Grön Flagg nnebär att samverka med omvärlden. Arbetet med hållbar utvecklng kan bdra tll att skolor utbyter erfarenheter med andra aktörer nom närngslv, organsatoner och kommun. Enlgt läroplanen ska verksamheten samverka med arbetslvet och närsamhället och eleverna ska utveckla ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap. Har n genom ert Grön Flagg-arbete samverkat med någon av följande aktörer? Kulturlv Annan/andra aktör(er) och/eller övrgt att tllägga: Berätta gärna hur n samverkat med aktören/aktörerna: Vandrng längs Dunkehallaån med gude från länsmuseet. Synlggörande Lgr11 En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet. Detta kan göras genom en anslagstavla på skolan, nformaton ett nyhetsbrev eller genom att nformera allmänheten. Vad har n gjort på er skola för att vsa upp ert Grön Flaggarbete? Vlken/vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? Anslagstavla eller motsvarande på skolan Informaton på skolans webbplats Nyhetsbrev Informaton på föräldramöten Annan/andra aktvtet(er) Andra aktvteter och/eller övrgt att tllägga: - Utställnng av elevernas arbeten vårt skolbblotek. - Elevarbeten publceras det lokala ntranätet Skolkompassen. Uppföljnng, utvärderng och utvecklng Lgr11 För att Grön Flagg ska utveckla er verksamhet behöver n följa upp, analysera och utvärdera ert arbete förhållande tll de natonella målen och kunskapskraven. Samtala och reflektera Grön Flagg-rådet, personalgruppen och klasserna hur n har upplevt arbetet. Dskutera och analysera resultaten, gärna med hjälp av tdgare erfarenheter, ltteratur och forsknng för att utveckla lärandet för hållbar utvecklng på er skola. Utvärderngen hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden Grön Flagg samt kan användas skolans kvaltetsarbete. a. Uppföljnng Reflektoner från eleverna, hur har de upplevt arbetet? Åk 1: Eleverna har vart engagerade och ntresserade av arbetet. Särsklt spännande har det vart att få följa glasburken med växterna. Skulle växterna klara sg eller nte? Eleverna tyckte att det var väldgt rolgt att få bygga och att skapa något gemensamt. Åk 2: V har upplevt eleverna som engagerade och aktva. Detta verkar vara ett område som ntresserar dem och lgger dem nära. Genom att v valt varerade arbetssätt har v fångat upp elevernas styrkor och olka lärstlar. Åk 3: Hela arbetsområdet har upplevts som ntressant, men temadagen då v byggde var särsklt uppskattad. Eleverna är nöjda. De har fått bra med td att tänka genom och utföra sna byggen. De har även gllat att få vsa varandra sna byggen. Åk 5: Eleverna har tyckt att arbetet vart kul, ntressant och vktgt. Reflektoner från personalen, hur tolkar n det n sett och upplevt? Åk 1: V kan se på elevernas llustratoner om vattnets kretslopp naturen att de har förstått gången det hela. V upplever att elevernas känsla och medvetenhet för att samma vatten hela tden går runt har ökat. Genom att själv få välja hur man vll dokumentera (med ord eller bld eller både och) kan varje enskld elev uttrycka sg på det sätt som passar honom eller henne bäst. V kan se på elevernas serer och på bygget samt på det sätt de uttrycker sg att de har fått en förståelse för att samma vatten hela tden går runt. En elev sa tll exempel Jaha! Så det som v kssar ut är samma vatten som v drcker sedan fast det har blvt renat! Åk 2: Under arbetets gång har v upplevt att eleverna har mycket olka förförståelse, förmåga att sätta ord på sna kunskaper samt förmåga att koppla tll tdgare erfarenheter. Genom att samtala mycket tllsammans gruppen hjälper v alla elever att uttrycka sg, göra kopplngar och skapa nya kunskaper. Åk 3: V ser deras utvärderngar och redovsnngar att eleverna väl uppfyller målen 1 och 2 vårt Grön Flaggarbete. De har blvt förtrogna med olka begrepp som beskrver vattnets form och har fått förståelse för syftet med och vkten av samhällets kretslopp. V kan se att närheten tll Vättern och pumpstatonen har gjort att arbetet blvt extra ntressant och konkret.

8 b. Utvärderng Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? Åk 1: Det känns vktgt att få förståelse för att vatten är en begränsad resurs och att v måste vara rädda om det vatten v har. Åk 2: Genom att varera undervsnngen; läsa, lyssna, tala, undersöka, sätta egna ord på, rta och llustrera skapar v bra förutsättnngar för alla elever att lära sg. I det gemensamma samtalet får eleverna möjlghet att formulera sna egna kunskaper samt möta andras. Det ger en ytterlgare utvecklng, blr en postv spral. Åk 3: Medvetet gav v nte eleverna gvna lösnngar tll hur de skull fästa och bygga samman delar sna modeller. Detta gjorde att eleverna var mycket kreatva och kom på många egna lösnngar. Vår slutsats med detta är att eleverna blev mer självgående och tog större eget ansvar än om det hade funnts ett rätt sätt att bygga på. Vår uppgft som lärare blev stället att hjälpa eleverna att hålla fokus på själva kretsloppet och syftet med bygget. c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån elevernas och personalens reflektoner? Ge eleverna och oss förutsättnngar att fortsätta utveckla våra förmågor att värdera konsekvenser av olka val för ndvd, samhälle och mljö. d. Frvllg återkopplng tll Håll Sverge Rent Hur har n upplevt arbetet med de olka delarna Grön Flagg? Betygsätt från 1-6, där 6 är mycket bra och 1 är nte bra. Arbetet med de hållbara nyckeltalen Arbetet med Grön Flagg-rådet/elevrådet Att arbeta med teman Att arbeta med utvecklngsområden Att koppla Grön Flagg-arbetet tll läroplanen Arbetet med att få alla på skolan delaktga Arbetet med dokumentatonen tll Grön Flagg Vårdnadshavarnas delaktghet och engagemang Egna kommentarer eller övrgt att tllägga: