Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan

Transkript

1 Handlngsplan Västra Ekoskolan

2 Kommentar från Håll Sverge Rent :37: Bra genomtänkt handlngsplan. N har valt vktga områden med många kloka frågeställnngar er handlngsplan med bra aktvteter. - Bra jobbat. V har som önskemål att n rapporterngen tll oss lyfter den ökade förståelsen /den förändrng n hoppats åstadkomma genom ert arbetet för era utvecklngsområden - blev det som n tänkt? Det ska bl jättekul att läsa er rapport. Lycka tll! Handlngsplanen är er utgångspunkt där n dentferar och formulerar utvecklngsområden samt planerar för hur n ska organsera och synlggöra ert arbete för en hållbar utvecklng. Tänk på att dokumentera ert -arbete under processens gång och ta blder som n senare nfogar rapporten. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som handlngsplanen skckas n tll oss som jobbar med på Håll Sverge Rent. -råd eller elevråd -rådet ska väljas demokratskt. Det är önskvärt att elever från alla årskurser samt representanter från skollednng, pedagogsk personal samt övrg personal deltar, men eleverna ska vara majortet rådet. -råd och elevråd kan vara detsamma, men det måste fnnas td avsatt för arbetet med. a. Vlka elever är med -rådet/elevrådet? Ange namn och årskurs. Imra åk 1, Hamlton åk 1, Natala åk 2, Adran åk 2, Tuva-Lo åk 3, Kela åk 3, Svea åk 4, Amadeuz åk 4, Lnn åk 5 och Jennfer åk 5 samt några suppleanter. b. Vlka personalen och eventuella föräldrar är med -rådet/elevrådet? Ange namn och yrkesroll. Elsabeth Söderström, Frtdspedagog och Jan Forslng, kock och husfar. c. Hur ofta planerar -rådet/elevrådet att träffas? Ta det alternatv som passar er bäst genom att klcka och välja lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1 gång/vecka Eventuella kommentarer: 2 veckor med barn och personal och 1 med bara personal osv. d. Hur valdes -rådet/elevrådet? Eleverna fck ansöka med motverng om att vara med mljörådet. När det blev för många som ansökte så tllämpade v lottdragnng. V har dessutom utsett ett antal suppleanter så att fler kunde få vara med alla fall bland. e. Hur har n gått tllväga för att ta fram er handlngsplan? På gemensamma personalmöten först och sen på ett mljörådsmöte plus delaktghet av skolans rektor. Utvecklngsområde 1 med tema

3 Börja med att fundera på vad n vll utveckla på er skola. Utgå från elevernas och personalens ntressen, déer och kunskaper. N ska dentfera och formulera tre områden för hållbar utvecklng på er skola. Beskrv den utvecklng n vll att arbetet ska generera och hur n planerar att arbeta. Alla på skolan ska ges möjlghet tll delaktghet och nflytande. Inspreras gärna av s sex teman, genom att klcka på de små frågetecknen tll höger om varje temanamn nedan. Varje utvecklngsområde ska kopplas tll ett tema. Se utvecklngsområdena som en start och en rktlnje och att det är fullt möjlgt att ert arbete kommer att växa och ta nya vägar beroende på elevernas och personalens engagemang och uppfnnngsrkedom längre fram. a. Utvecklngsområde 1 Vad vll n utveckla och varför? Beskrv också den process eller arbetsgång n planerar att arbetet ska följa. V vll få våra elever engagerade resursslöseret, under tema konsumton, med 3 olka utvecklngsområden varav ett är kläder: V vll få våra elever delaktga att ta hand om, sna egna kläder och hänga upp kläderna på kroken efter rast. På mljörådet kom det ofta upp av eleverna tyckte att att det var stökgt hallen. V frågade om v kunde förbättra det på något sätt? De kom förslag. Använda sg av kvarglömda-kläder för att fnna kläder som kommt bort. Ställa skorna på skohyllan. Eleverna vlle få bättre ordnng hallen då mycket kläder låg slängda på golvet. V sktar bl a på en klädbytardag. Kläder förr och nu. Kan man köpa begagnade kläder. Vad gör v själva med urvuxna kläder. Kan v på något sätt förvandla våra gamla tråkga kläder tll något nytt och personlgt? Varför är man nte mer rädd om sna nya kläder, det borde nte vara att man bara köper nytt! Hur vårdar jag mna kläder för att de ska hålla länge? Har jag någon som ärver mna kläder? Vad kan jag skcka för kläder utomlands, och hur gör jag då? Sy och laga kläder. V ska under termn 1 arbeta med materalet Mofflor och männskor och det blr klass f, 1 som forskar på utvecklngsområdet: Kläder. Under termn 2 ska klasserna fördjupa dg område konsumton. Var är kläderna tllverkade och hur, -arbetsförhållanden andra länder. V ska forska om frakt och leveranser av varor. Om n vll, kan n sätta en ttel på detta utvecklngsområde. Denna ttel kommer så fall att bl förtryckt er framtda rapport. Kläder b. Tema Vlket av följande tema kommer detta utvecklngsområde att fokusera på? Konsumton c. Delaktghet och nflytande Beskrv hur n kommer att göra för att alla, elever och personal, ska bl delaktga och få nflytande processen. Arbetet ntegreras undervsnngen så alla elever deltar. Våra tre olka klasser redovsar för varandra åldersblandade grupper (på skolan under namnet Bkupor) Det är barn från alla klasser ca 7-8 barn varje grupp som under en pedagogs lednng redovsar sna arbeten för varandra. Föräldrarna bjuds n på utställnng av elevernas alster varje termn. Dessutom redovsas hela konsumtonsarbetet skolans skoltdnng som utkommer vd varje läsårsslut. Utöver ovanstående så träffas mljörådet varje vecka. (2 veckor med elever och personal, 1 vecka med bara personal) V har en stående punkt på agendan under skolkonferensen varje vecka där v reflekterar över våra arbete krng Utvecklngsområde 2 med tema a. Utvecklngsområde 2 Vad vll n utveckla och varför? Beskrv också den process eller arbetsgång n planerar att arbetet ska följa. Köphyster: T ex. onödga nköp, förr och nu. som skolans Klass 4, 5 ska forska om. Under termn 1 under mofflor och männskor V ska använda oss av Moffel-skogen, där v ska slänga n lte skräp då och då och låta eleverna få tllfälle att reflektera över vad man kan göra med skräpet stället för att slänga det skogen. De kommer att fundera krng om v köper onödga julklappar, Vlka prylar behöver v och vlka är ett begär? frågor som behöver v byta tll nyaste modellen mobltelefon osv. Kan v laga trasga leksaker? Går det lka bra att köpa och ge bort begagnade leksaker som att köpa nytt? Lopps vad är det? Vem kan sälja och köpa där? Kan man sälja och köpa på Tradera/ Blocket eller annat socal meda. Fyndmarknad/bytes lokaltdnngen. Många av frågorna kommer användas värderngsövnngar med eleverna där de får reflektera frtt och kanske ändra sna värderngar under reflektonstden. Påverkas v av all reklam nför julens köphyster? Under termn 2 fördjupar de sg ämnet krng konsumton. Om n vll, kan n sätta en ttel på detta utvecklngsområde. Denna ttel kommer så fall att bl förtryckt er framtda rapport. Köphyster

4 b. Tema Vlket av följande tema kommer detta utvecklngsområde att fokusera på? Konsumton c. Delaktghet och nflytande Beskrv hur n kommer att göra för att alla, elever och personal, ska bl delaktga och få nflytande processen. Arbetet ntegreras undervsnngen så alla elever deltar. Våra tre olka klasser redovsar för varandra åldersblandade grupper (på skolan under namnet Bkupor) Det är barn från alla klasser ca 7-8 barn varje grupp som under en pedagogs lednng redovsar sna arbeten för varandra. Föräldrarna bjuds n på utställnng av elevernas alster varje termn. Dessutom redovsas hela konsumtonsarbetet skolans skoltdnng som utkommer vd varje läsårsslut. Utöver ovanstående så träffas mljörådet varje vecka. (2 veckor med elever och personal, 1 vecka med bara personal) V har en stående punkt på agendan under skolkonferensen varje vecka där v reflekterar över våra arbete krng Utvecklngsområde 3 med tema a. Utvecklngsområde 3 Vad vll n utveckla och varför? Beskrv också den process eller arbetsgång n planerar att arbetet ska följa. Mat på hållbar väg: Julmat, påskmat matens väg från djur tll tallrk, Julsknkan t ex. från grs, sknka, rmnng, koknng, skvnng, paketerng transport ht o dt osv. ekologskt, närodlat, processen. V bakar själva bl a. Det är skolans 2, 3 or som forskar om maten. Kan man göra pepparkaksdeg? Vad behöver man för ngredenser? Hur gör man pepparkaksdeg och lussebulledeg? Är det bllgare att köpa färdgt eller baka själv? V ska odla örter och grönsaker vår egen skolträdgård för att använda skolans matlagnng. Bondgårdsbesök. V ska göra dekoratoner av matförpacknngar, återanvändnng av förpacknngar tll olka ändamål. V ska göra egna små komposter klassrummen. V ska spara kärnor från vår fruktstund för att försöka odla dem. Om n vll, kan n sätta en ttel på detta utvecklngsområde. Denna ttel kommer så fall att bl förtryckt er framtda rapport. Mat på hållbar väg b. Tema Vlket av följande tema kommer detta utvecklngsområde att fokusera på? Konsumton c. Delaktghet och nflytande Beskrv hur n kommer att göra för att alla, elever och personal, ska bl delaktga och få nflytande processen. Arbetet ntegreras undervsnngen så alla elever deltar. Våra tre olka klasser redovsar för varandra åldersblandade grupper (på skolan under namnet Bkupor) Det är barn från alla klasser ca 7-8 barn varje grupp som under en pedagogs lednng redovsar sna arbeten för varandra. Föräldrarna bjuds n på utställnng av elevernas alster varje termn. Dessutom redovsas hela konsumtonsarbetet skolans skoltdnng som utkommer vd varje läsårsslut. Utöver ovanstående så träffas mljörådet varje vecka. (2 veckor med elever och personal, 1 vecka med bara personal) V har en stående punkt på agendan under skolkonferensen varje vecka där v reflekterar över våra arbete krng Läroplanen () Genom att koppla ert -arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll elevernas utvecklande av värden och kunskaper. Det synlggör också elevernas möjlghet tll ansvar och nflytande över utbldnngen. Utdragen är ctat från skolans uppdrag samt mål som anger nrktnngen på skolans arbete. a. Ämnesövergrpande arbete

5 Enlgt läroplanen ska läraren organsera och genomföra arbetet så att eleven får möjlgheter tll ämnesfördjupnng, överblck och sammanhang, samt får möjlghet att arbeta ämnesövergrpande. Vlket/vlka skolämnen kommer ert -arbete att nkludera? Bld Bolog Engelska Geograf Hem- och konsumentkunskap Hstora Idrott och hälsa Kem Matematk Samhällskunskap Slöjd Svenska Teknk Övrga/andra ämnen: b. Kap 1. Skolans värdegrund och uppdrag Läroplanen understryker vkten av att all undervsnng ska anlägga fyra övergrpande perspektv samt bdra tll att eleverna utvecklar ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap. Vlket/vlka övergrpande perspektv och/eller förhållnngssätt kommer ert -arbete att nkludera? Ett hstorskt perspektv Ett mljöperspektv Ett nternatonellt perspektv Ett etskt perspektv c. Kap 2. Övergrpande mål och rktlnjer Vlket/vlka mål kommer ert planerade -arbete att nkludera? Normer och värden, kap 2.1: Skolans mål är att varje elev; kan leva sg n och förstå andra männskors stuaton och utvecklar en vlja att handla också med deras bästa för ögonen, och vsar respekt för och omsorg om såväl närmljön som mljön ett vdare perspektv. Kunskaper, kap 2.2: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola; kan använda det svenska språket tal och skrft på ett rkt och nyanserat sätt, kan kommuncera på engelska tal och skrft samt ges möjlgheter att kommuncera på något ytterlgare främmande språk på ett funktonellt sätt, kan använda sg av matematskt tänkande för vdare studer och vardagslvet, kan använda kunskaper från de naturvetenskaplga, teknska, samhällsvetenskaplga, humanstska och estetska kunskapsområdena för vdare studer, samhällslv och vardagslv, kan lösa problem och omsätta déer handlng på ett kreatvt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständgt och tllsammans med andra och känna tllt tll sn egen förmåga, kan använda sg av ett krtskt tänkande och självständgt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etska överväganden, har fått kunskaper om förutsättnngarna för en god mljö och en hållbar utvecklng, har fått kunskaper om och förståelse för den egna lvsstlens betydelse för hälsan, mljön och samhället, kan använda och ta del av många olka uttrycksformer såsom språk, bld, musk, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud, kan använda modern teknk som ett verktyg för kunskapssökande, kommunkaton, skapande och lärande, och Elevernas ansvar och nflytande, kap 2.3: Skolans mål är att varje elev; tar ett personlgt ansvar för sna studer och sn arbetsmljö, successvt utövar ett allt större nflytande över sn utbldnng och det nre arbetet skolan, och har kunskap om demokratns prncper och utvecklar sn förmåga att arbeta demokratska former. d. Övrgt Övrga mål, rktlnjer, förmågor och/eller centralt nnehåll som v redan nu anser att -arbetet kommer att nkludera: Fortsatt arbete för trvsel på toaletter. Utveckla rutnerna krng komposterngen. Vår konsumton av rt- och koperngspapper. Har v kladdpapper alla klassrum? Sopsorterngen på skolan klassrum och på skolans område. Aktsamheten krng skolans nköpta materal.

6 Raster och rastaktvtetskorgar med olka bollar, hopprep och övrga leksaker. - Centralt nnehåll för för årskurs 1-3 och 4-6 tll Grön flagg tema Kunsumton: Mat, kläder och köphets Årskurs 1-3: NO Enkla närngskedjor som beskrver samband mellan organsmer ekosystem. Betydelsen av mat, sömn, hygen, moton och socala relatoner för att må bra. Männskors användnng av och utvecklng av olka materal genom hstoren. Vlka materal olka vardaglga föremål är tllverkade av och hur de kan källsorteras. Enkla fältstuder och observatoner närmljön. Enkla naturvetenskaplga undersöknngar. Dokumentaton av naturvetenskaplga undersöknngar med text, bld och andra uttrycksformer. SO Förutsättnngar natur och mljö för befolknng och bebyggelse, tll exempel mark, vatten och klmat. Lvsfrågor med betydelse för eleven, tll exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relatoner. Mljöfrågor utfrån elevens vardag, tll exempel frågor om trafk, energ och matvaror. Pengars användnng och värde. Olka exempel på betalnngsformer och vad några vanlga varor och tjänster kan kosta. Metoder för att söka nformaton från olka källor: ntervjuer, observatoner och mätnngar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och nformaton Årskurs 4-6: Geograf Jordens naturresurser, tll exempel vatten, odlngsmark, skogar och fossla bränslen. Var på jorden olka resurser fnns och vad de används tll. Vattnets betydelse, dess fördelnng och kretslopp Hur val och prorterngar vardagen kan påverka mljön och bdra tll en hållbar utvecklng. Samhällskunskap Informatonssprdnng, reklam och opnonsbldnng olka meder. Hur man urskljer budskap, avsändare och syfte olka meder med ett källkrtskt förhållnngssätt. Prvatekonom och relatonen mellan arbete, nkomst och konsumton. Slöjd Resurshushållnng, tll exempel genom reparatoner och återanvändnng av materal. Svenska Att argumentera olka samtalsstuatoner och beslutsprocesser. Muntlga presentatoner och muntlgt berättande för olka mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. argumenterande texter, tll exempel faktatexter, arbetsbeskrvnngar, reklam och nsändare. Texternas nnehåll, uppbyggnad och typska språklga drag. Informatonssöknng några olka meder och källor, tll exempel genom ntervjuer och va sökmotorer på Internet.. NO Bolog: Männskans beroende och påverkan på naturen och vad det nnebär för en hållbar utvecklng. Ekosystemtjänster, tll exempel nedbrytnng, pollnerng och renng av vatten och luft. Djurs, växters och organsmers lv. Fotosyntes, förbrännng och ekologska samband och vlken betydelse kunskaper om detta har, tll exempel för jordbruk och fske. Fysk: Energns oförstörbarhet och flöde, olka typer av energkällor och deras påverkan på mljön samt energanvändnngen samhället. Kem: Materens kretslopp genom råvarors förädlng tll produkter, hur de blr avfall som hanteras och sedan övergår tll naturen. Matens nnehåll och närngsämnenas betydelse för hälsan. Hstorska och nutda metoder för att förlänga matens hållbarhet. Vanlga kemkaler hemmet och samhället. Deras användnng och och påverkan på hälsan och mljön samt hur de är märkta och bör hanteras. Fossla och förnybara bränslen. Deras betydelse för energanvändnng och påverkan på klmatet. Metoder och arbetssätt för alla de tre NO-ämnena: Enkla fältstuder och experment. Planerng, utförande och utvärderng. Dokumentaton av enkla undersöknngar med tabeller, blder och enkla skrftlga rapporter. Tolknng och gransknng av nformaton med kopplng tll bolog, tll exempel faktatexter och tdnngsartklar. Från teknkämnet skulle kanske även kunna plockas: Hur teknska system hemmet och samhället förändrats över td och några orsaker tll detta. Olka sätt att hushålla energ hemmet.

7 Skolan och omvärlden Att arbeta med nnebär att samverka med omvärlden. Arbetet med hållbar utvecklng kan bdra tll att skolor utbyter erfarenheter med andra aktörer nom närngslv, organsatoner och kommunen. Enlgt läroplanen ska verksamheten samverka med arbetslvet och närsamhället och eleverna ska utveckla ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap. Vlken/vlka av följande aktörer planerar n att samverka med under arbetets gång med? Välj ett eller flera alternatv lstan nedan. Annan/andra aktör(er) Andra aktörer och/eller övrgt att tllägga: Bondgårdsbesök Synlggörande En av grundtankarna med är att synlggöra och sprda arbetet. Detta kan göras genom en anslagstavla på skolan, nformaton ett nyhetsbrev eller genom att nformera allmänheten. Vlken/vlka av följande aktvteter planerar n att göra för att synlggöra ert -arbete? Välj ett eller flera alternatv lstan nedan. Informaton på skolans webbplats Informaton på föräldramöten Annan/andra aktvtet(er) Andra aktvteter och/eller övrgt att tllägga: Skoltdnng, Skolans åldersblandade bkupor, vernssage, aktvtetskväll och lopps.