Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Transkript

1 I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda skolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd eller elevråd Lgr11 Hur ofta har Grön Flagg-rådet/elevrådet träffats? 1-2 gånger/månad Övrgt att tllägga: Fr.o.m. hösttermnen 2013 har v slagt hop elevråd, matråd och mljöråd/grön Flagg-råd. Det har fungerat mycket bra. Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och vart organserat? Hur har rådet nått ut tll resten av skolan? Två representanter från varje klass, tar med sg frågor / synpunkter / förslag från klassråd och fungerar som länk mellan de olka råden. Rådet väljs för ett läsår taget. Kallelse tll möten skckas ut mnst en veck a förväg. Stående punkter är rektorns, mljörådet, matrådet och samtlga klassers ärenden. Mnnesantecknngar skrvs av någon av de vuxna och skckas ut tll klasslärarna för uppföljnng på klassråden. Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar på era utvecklngsområden. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och med arbetet med utvecklngsområdena. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det tänkt som en start och en rktlnje som sedan kan utvecklas och förändras under arbetets gång beroende på elevernas och personalens ntressen, frågor och déer. Beskrv hur detta har skett och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Närmljö Utveckla arbetet med vår skolträdgård. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Den 15 september 2013 hade v en fxarförmddag för föräldrar, personal och elever. Ca 25 föräldrar och lka många barn anslöt och jobbade ntensvt trots det hållande regnet. Detta blev gjort; Ny spalje skolträdgården, där åk 5 sedan planterat vndruvsplantor. Nya plantrngsbäddar skolträdgården enlgt metoden lasagnebäddar, rabatter rensades och jorden förbättrades med gödsel och kompost. En förälder klppte våra plommonträd. Förutom arbete med skolträdgården fxades det på skolgården; lekområdet med däck renoverades, cyklar reparerades och en avstampsplatta gjöts vd länghoppsgropen. Det bjöds på varmkorv som tack för hjälpen. Åk 5 har under hösten 2013 planterat vndruvor, björnbär, hösthallon och blåbärsbuskar. Förslag tll fasta ansvarsområden är att åk 5 sköter och skördar hallonen, åk 4 sköter blåbärs- och rngblomsodlngen. Åk 4 och blvande åk 3 sår morötter, purjolök och sätter potats tll våren. Åk 3 sköter vndruvor och björnbär samt skördar grönsakerna. Under hösten 2014 har eleverna åk 5 frtt fått plocka och äta av hösthallonen, vlket vart mycket uppskattat. Eleverna åk 4 har, under båda hösttermnerna, plockat och torkat rngblommor som december används för att göra den populära rngblomssalvan. Det har nte blvt några blåbär att plocka ännu. Åk 3 har haft en dag med temat "skolträdgårdens kretslopp" då man skördat grönsaker och kokat en god soppa över öppen eld. En ansvarsfördelnng av skötsel av rabatterna planeras under våren. Denna ansvarsfördelnng har nte gjorts utan det har vart grupper av elever som under frtdshemstd arbetat med detta vd några tllfällen. Innan vårtermnens slut (2014) har alla eleverna målat sna "Smleysar" på målnngsplanket. Det är ett rolgt färgsprakande konstverk på skolgården! Det fnns utrymme för några pedagoger också att måla. Utsmycknng skolträdgården kan göras som en klassaktvtet under hösten-14. Kan kopplas hop med tankarna om "Göra om - göra nytt" som fnns under temat konsumton. Fxardagen september var även planerad som en "bytardag" men eftersom deltagarantalet blev så pass lågt så valde v att nte ta med detta. Eventuellt gör v ett nytt försök tll hösten -14 samband med temat "konsumton". Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? Både elever och personal har kommt med förslag på lämplga arbetsuppgfter tll fxardagen. Förslagen har också presenterats för föräldrar med möjlghet att "välja" uppgfter efter ntresse och / eller specalkunskaper. En lsta över materal som behövs har sammanställts med förfrågan om någon har överskott / tllgång tll något att skänka. a. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

2 Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 Tema Energ & klmat Ttel V vll utöka vår kunskap och medvetenhet om vår energförbruknng / vårt energberoende. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Åk 4 och åk 5 har under vårtermnen 2014 arbetat med att ta reda på hur mycket elektrctet v använder. V startade med att göra kartläggnng över elektrska apparater som fnns hemmen samt vlka olka sorters belysnng v har. Gjorde jämförelser hur mycket el olka sorters lampor drar t.ex. vanlga glödlampor, lågenerglampor och LED-lampor. Avläsnngar på elmätaren har skett hemma bostäderna 1 gång/vecka under en 4-veckorsperod. På skolan har v läst av 1 gång/vecka under peroden v 6 - v 23. Detta har sammanställts ett dagram. Syftet har vart att försöka mnska vår förbruknng. Som ett led detta har v pratat om hur v använder olka apparater och belysnng. V har också pratat om hur man medvetet kan mnska förbruknngen, spara energ. Eleverna har för att nsprera andra att bl mer medvetna och ansvarsfulla gjort flera olka "slogans" och "uppmanande blder" för att spara på el. Åk 3 har nte själva arbetat med temat men har blvt nformerade va mljörådet och på klassråd och kampanjmateralet har sprdts även tll deras lokaler. Några uppmanngar rktar sg också tll att mnska matsvnnet och att mnska pappersanvändnngen. Åk 5 har haft arbetspass som handlat om kretslopp, källsorterng, återvnnng samt mljömärknngar. I detta sammanhang har v gjort studebesök på kretsloppsparken Snårarp. Det gavs också tllfälle att handla något "Returbutken" (återanvändnng). På ntatv från elever har åk 4 vart med uppmanngen "Batterjakten", våren Det samlades n väldgt många batterer som lämnades för återvnnng. Tyvärr räckte det trots allt nte tll att ta hem vnsten tävlngen men det blev en stor vnst för mljön! Åk 5 har under, både 2013 och 2014, en temavecka "El och energ", fördjupat sg olka energkällors för- och nackdelar. V har tllsammans med kommunens energrådgvare gjort studebesök på bogasanläggnng, fjärrvärmeverk som nästan enbart använder fls, vndkraftverk samt tttat på en lten solcellsanläggnng och solfångare. Vd ett annat tllfälle gjorde v även studebesök på Torsebro vattenkraftverk som lgger bara 3 km från vår skola. Under detta arbete har v även pratat om klmatpåverkan, växthuseffekten och framtdens utmanngar för energbehovet. Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? Pedagoger har tllsammans planerat och genomfört lektoner under temat. Som nspraton och planerngsunderlag har v bl.a. använt oss av Håll Sverge Rents materal om "Gude tll arbete med klmat och energ" och Naturskyddsförenngens materal "Energfallet". Inflytande processen har delvs gjorts genom tdgare planerng då déer och förslag har samlats n va mljöråd/grön-flagg-råd. Eleverna har vart delaktga tllsammans med föräldrarna när det gäller kartläggnng och avläsnng hemmen. Elevernas undersöknngar har följts upp och har dskuterats klasserna. Eleverna har vart engagerade att formulera "kampanjmateral" och sammanställa dagram. Genom "kampanjblderna" har all personal och alla elever blvt uppmärksammade på arbetet. Vår fastghetsskötare har bstått med tabeller över el-förbruknng under tdgare år. Hennes uppgft nu är att v under aprl och maj månad mnskat förbruknngen med 18%. I vår avläsnng av skolans förbruknng fnns 2 veckor med oförklarlgt hög förbruknng. (Kan ev. vara kopplat tll att det även är 2 lägenheter kopplade tll vår elcentral.) a. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

3

4 Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 Tema Ttel Konsumton Medveten konsumton a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Åk 4 och åk 5 har, under hösten 2014, arbetat med att få ökad kunskap om olka mljömärknngar och varför de fnns. En uppgft hemma för att se vlka olka märknngar de kan htta på olka varor och förpacknngar. Åk 5 har både under ht-13 och ht-14 arbetat med vår konsumton genom arbetsmateral från Folkhälsoguden "Ät S.M.A.R.T.", WWFs materal om Ekologska fotavtryck och Naturskyddsförenngens materal "Grön Gude" mm. Det ger en ökad medvetenhet om att v kan göra egna val som är bra för både kroppen och mljön. I samband med detta har v också gjort studebesök på Balsgård där man utvecklar och tar fram nya och bättre frukter och bär. V var också på Eltplantstatonen. Dessa är grannar tll skolan och det har vart ntressant att ta del av det vktga arbete som sker där. Hela skolan hade den 17 oktober 2014 en aktvtetsdag på temat "göra om - göra nytt". V vll med detta öka nskten att det fnns mycket överflödgt materal och uppmuntra tll att även handla second-hand. Det handlade då om att återanvända materal och tllverka något nytt av detta. V hade ordnat en lten nspratonsutställnng med föremål tllverkade av gammalt materal. Eleverna kom också med egna förslag. En förfrågan om att bdra med materal skckades hem tll föräldrarna och v fck n en hel del. Dagen delades n två arbetspass, där det fanns sammanlagt 8 olka statoner. Göra skålar av vnylskvor, bygga vånngsfat av gammalt porsln, göra papper, kopparträd av elkablar, ståltrådsfgurer med återanvändnng av textla materal, göra smycken, fågelfröautomater av PET-flaska samt askar av mjölkpaket. V räknade med att varje elev skulle kunna hnna göra 3-4 saker av det de hade valt enlgt rangordnngen. Eleverna tyckte det var en mycket rolg dag. Statonen med smyckestllverknngen hade för många svåra moment med tanke på det stora antalet elever gruppen. V planerar att senare höst /2014) ordna en bytardag. Hur har n gjort eleverna och personalen delaktga detta arbete och hur har de haft nflytande processen? När det gäller temadagen "Göra om - göra nytt" har eleverna haft möjlghet att komma med förslag och har sedan fått välja, genom rangordnng, vad de helst vll arbeta med. Pedagogerna tar också fram förslag och väljer var stt arbetsområde att handleda. Eleverna vsade arbetsglädje och kreatvtet och tyckte att det var en mycket rolg och gvande dag. En lten utvärderng klasserna vsar dock att det var lte stressgt och för många saker att välja på. Värdefulla synpunkter om v ska göra något lknande en annan gång. Pedagogerna önskar färre statoner med 2 pedagoger på varje plats. V gör gärna om det gen. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

5

6 c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lgr11) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll elevernas utvecklande av värden och kunskaper. Det synlggör också elevernas möjlghet tll ansvar och nflytande över utbldnngen. Utdragen är ctat från skolans uppdrag samt mål som anger nrktnngen på skolans arbete. De ctat n valde handlngsplanen är förtryckta med möjlghet för er att lägga tll och ta bort. a. Ämnesövergrpande arbete Enlgt läroplanen ska läraren organsera och genomföra arbetet så att eleven får möjlgheter tll ämnesfördjupnng, överblck och sammanhang, samt får möjlghet att arbeta ämnesövergrpande. Vlket/vlka skolämne(n) har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Bld Bolog Fysk Kem Matematk Samhällskunskap Svenska Teknk Övrga/andra ämnen: b. Kap 1. Skolans värdegrund och uppdrag Läroplanen understryker vkten av att all undervsnng ska anlägga fyra övergrpande perspektv samt bdra tll att eleverna utvecklar ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap. Vlket/vlka övergrpande perspektv och/eller förhållnngssätt har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? Ett hstorskt perspektv Ett mljöperspektv Ett nternatonellt perspektv Ett etskt perspektv Ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap c. Kap 2. Övergrpande mål och rktlnjer Vlket/vlka mål har ert Grön Flagg-arbete nkluderat?

7 Normer och värden, kap 2.1: Skolans mål är att varje elev; kan leva sg n och förstå andra männskors stuaton och utvecklar en vlja att handla också med deras bästa för ögonen, och vsar respekt för och omsorg om såväl närmljön som mljön ett vdare perspektv. Kunskaper, kap 2.2: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola; kan använda sg av matematskt tänkande för vdare studer och vardagslvet, kan använda kunskaper från de naturvetenskaplga, teknska, samhällsvetenskaplga, humanstska och estetska kunskapsområdena för vdare studer, samhällslv och vardagslv, kan lösa problem och omsätta déer handlng på ett kreatvt sätt, kan använda sg av ett krtskt tänkande och självständgt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etska överväganden, har fått kunskaper om förutsättnngarna för en god mljö och en hållbar utvecklng, har fått kunskaper om och förståelse för den egna lvsstlens betydelse för hälsan, mljön och samhället, Elevernas ansvar och nflytande, kap 2.3: Skolans mål är att varje elev; tar ett personlgt ansvar för sna studer och sn arbetsmljö, successvt utövar ett allt större nflytande över sn utbldnng och det nre arbetet skolan, och har kunskap om demokratns prncper och utvecklar sn förmåga att arbeta demokratska former. Övrga mål, rktlnjer, förmågor och/eller centralt nnehåll som Grön Flagg-arbetet har nkluderat: Centralt nnehåll Bolog; * Djurs, växters och andra organsmers lv. Fotosyntes, förbrännng och ekologska samband och vlken betydelse kunskaper om detta har, t.e.x. för jordbruk och fske. * Hur djur, växter och andra organsmer kan dentferas, sorteras och grupperas. Kem: * Materens kretslopp genom råvarors förädlng tll produkter, hur de blr avfall som hanteras och sedan återgår tll naturen. * Fossla och förnybara bränslen. Deras betydelse för energanvändnng och påverkan på klmatet. Teknk: * Vanlga teknska system hemmet och samhället, tll exempel... samt system för återvnnng. Några delar systemen och hur de samverkar. * Olka sätt att hushålla med energ hemmet. Samhällskunskap: * Vad demokrat är och hur demokratska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, tll exempel elevråd och förenngar. Hur ndvder och grupper kan påverka beslut. Relgonskunskap; * Några etska begrepp, tll exempel rätt och orätt, jämlkhet och soldartet. * Frågor om vad ett bra lv kan vara och vad det kan nnebära att göra gott. Matematk; * Tabeller och dagram för att beskrva resultat från undersöknngar. Tolknng av data tabeller och dagram. Svenska; * Att argumentera olka samtalsstuatoner och beslutsprocesser. * Muntlga presentatoner och muntlgt berättande för olka mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, blder och dgtala meder som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlg presentaton. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentaton. Skolan och omvärlden Lgr11 Att arbeta med Grön Flagg nnebär att samverka med omvärlden. Arbetet med hållbar utvecklng kan bdra tll att skolor utbyter erfarenheter med andra aktörer nom närngslv, organsatoner och kommun. Enlgt läroplanen ska verksamheten samverka med arbetslvet och närsamhället och eleverna ska utveckla ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap. Har n genom ert Grön Flagg-arbete samverkat med någon av följande aktörer? Kommunen Närngslv Annan/andra aktör(er) Annan/andra aktör(er) och/eller övrgt att tllägga: Samverka med hemmen. Berätta gärna hur n samverkat med aktören/aktörerna: Under hösttermnen arbetade v tllsammans med Länsförsäkrngar Gönge - Krstansad deras projekt "V ska rädda världen. V börjar vår del av Skåne". Inom detta projekt redovsade v vårt arbete med "Skolträdgårdens kretslopp" med åk 3, tllverknng av rngblomssalva med åk 4, planterng av bärbuskar med anknytnng tll Eltplantstatonen och Balsgårds Växtförädlng, där v tdgare gjorde studebesök, med åk 5. Med detta vsar v olka sätt hur v jobbar med vår mljö och hållbar utvecklng. Materalet från alla deltagande klasser, ca 50 stycken, har sammanställt en bok. Det var vernssage och boksläpp på Naturum den 23 maj. Alla elever och all personal får en bok var. V hade turen att bl skolan som fck högsta vnsten vd dragnngen av lotterna. Vnsten på kronor användes tll en gemensam upplevelse för hela skolan. Efter en knapp majortet elevernas omröstnng mellan tre olka förslag vann Skånes Djurpark. Tyvärr var det en mycket regng dag just den dag v bokat. Hoppas att det ändå gav en behållnng av närkontakt med de nordska djuren... I anslutnng tll lottdragnngen skrevs det artklar Krstanstadsbladet och Lokaltdnngen Krstanstad. Några elever var också med en drektsändnng Rado Krstanstad. En länk tll artkel Krstanstadsbladet med anlednng av vnsten; Länk tll Lokaltdnngen Krstanstads artkel; Synlggörande Lgr11 En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet. Detta kan göras genom en anslagstavla på skolan, nformaton ett nyhetsbrev eller genom att nformera allmänheten. Vad har n gjort på er skola för att vsa upp ert Grön Flaggarbete? Vlken/vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? Anslagstavla eller motsvarande på skolan Informaton på skolans webbplats

8 Informaton på föräldramöten Annan/andra aktvtet(er) Andra aktvteter och/eller övrgt att tllägga: Bytardag för famljerna. Uppföljnng, utvärderng och utvecklng Lgr11 För att Grön Flagg ska utveckla er verksamhet behöver n följa upp, analysera och utvärdera ert arbete förhållande tll de natonella målen och kunskapskraven. Samtala och reflektera Grön Flagg-rådet, personalgruppen och klasserna hur n har upplevt arbetet. Dskutera och analysera resultaten, gärna med hjälp av tdgare erfarenheter, ltteratur och forsknng för att utveckla lärandet för hållbar utvecklng på er skola. Utvärderngen hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden Grön Flagg samt kan användas skolans kvaltetsarbete. a. Uppföljnng Reflektoner från eleverna, hur har de upplevt arbetet? Det har vart ntressant och lärorkt. Det är rolga dagar när v arbetar med Grön Flagg-teman. Reflektoner från personalen, hur tolkar n det n sett och upplevt? Eleverna är engagerade och får många nya erfarenheter och kunskaper. V har nte arbetat helt efter handlngsplanen men huvuddragen fnns kvar. b. Utvärderng Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? I flera sammanhang görs kopplngar tll vardagen och det fnns många nfallsvnklar tll aktuella samhällsfrågor. Eleverna får en nblck både små och stora frågor där man också utmanas att ta ställnng. c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån elevernas och personalens reflektoner? Kommande utvecklngsområden skapas och planeras både personalgrupp och med delaktghet av eleverna. d. Frvllg återkopplng tll Håll Sverge Rent Hur har n upplevt arbetet med de olka delarna Grön Flagg? Betygsätt från 1 tll 6, där 1 är betyget "nte bra" och 6 är betyget "mycket bra" Arbetet med de hållbara nyckeltalen Arbetet med Grön Flagg-rådet/elevrådet Att arbeta med teman Att arbeta med utvecklngsområden Att koppla Grön Flagg-arbetet tll läroplanen Arbetet med att få alla på skolan delaktga Arbetet med dokumentatonen tll Grön Flagg

9 Vårdnadshavarnas delaktghet och engagemang 4 Egna kommentarer eller övrgt att tllägga: