Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts?

Transkript

1 I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1-2 gånger/termn Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Nej Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? Utvecklngsområde 1 med tema Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Kretslopp Mål 1: Ge barnen nskt om vad "skräp" är. Mål 2: Vad är det för skräp? Vem har lagt det här? a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Hösten 2012 hade v en gemensam skräpplockar dag på hela förskolan. V började dagen med en teater som tre pedagoger vsade för barnen, som handlade om nedskräpnng. Pedagogerna ställde frågor tll barnen genom teatern, angående vart man ska slänga skräp samt vad som händer med skräpet om man låter det lgga kvar. V pratade även med barnen om det "skräpet" som naturen själv klarar av att ta hand om, så som löv, pnnar och fruktskal. Barnen blev väldgt känslormässgt engagerade och var sugna på att hjälpa tll med skräpplocknngen efter teatern. V valde att dela upp barnen på förskolan mndre grupper, där två av grupperna stannade kvar på gården och plockade skräp och en grupp med äldre barn gck väg utanför gården för att plocka skräp. V tog med oss Energ och mljös olkfärgade soppåsar, där det står vad som ska slängas varje påse, för att på ett tydlgt sätt vsa barnen vad de olka skräpen är gjorda av för materal. Då många av barnen på Årbygatans förskola har ett annat modersmål än svenska är dessa begrepp extra vktga att upprepa många gånger. Under plockandets gång fck barnen fler och fler begrepp att använda sg av, krng vad som är skräp och vart man ska återvnna det. När v sedan hade plockat "klart" gck den äldsta gruppen tll återvnnngskärlen och sorterade de olka färgade påsarna. Barnen ledde denna sorterng och vsade oss pedagoger vart allt skulle slängas. Många av barnen pratar än dag om denna teater, om vad som hände krng den. V kommer att använda oss av teater flera gånger, för att förmedla mljönrktade frågor och tankar tll barnen på ett lekfullt ochy lättsamt sätt. Uppföljnng av den förgående teatern kom under vntern, på barnens eget ntatv, när en avdelnng var utanför gården och lekte olka lekparker. Barnen har då självmant uppmärksammat att det lgger skräp på flera ställen och de har velat plocka upp skräpet för att sedan slänga det en papperskorg eller sortera det. Ett av tllfällena httade barnen flera tomburkar lekparken, och nsåg att v nte får slänga det papperskorgen, för "den skulle man panta"

2 som de själva uttryckte det. De vlle gärna gå tll vår närmsta matbutk och göra detta omgående. Efteråt berättade de för sna kamrater om vad de hade gjort och varför det var så vktgt att nte låta skräpet lgga kvar lekparken. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Skärpplockardagen var ett tllfälle då hela förskolan samarbetade krng mljöfrågor. Både barn och personal har fört dskussoner med varandra krng de olka mljöarbeten v har gjort. Pedagogerna har vsat upp de olka avdelnngarnas arbete för varandra under en planerngsdag. V har nformerat föräldrar vad v arbetar med så att de kan fortsätta att dskutera med barnen krng deras tankar även hemma. När barnen har ställt frågor och reflekterat krng mljö, exempelvs den fra leken eller under samlngarna, har v följt upp dessa och arbetat med dem verksamheten. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n gjort nom utvecklngsområdet. Lägg tll en bld taget genom att klcka på Välj fl och sedan Spara utkast-knappen. En stor bld tar lång td att ladda upp.

3 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 med tema Tema Ttel Kretslopp Mål 3: Vad händer med skräpet om det får lgga kvar naturen? Mål 4: Vad kan man göra av skräpet? a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? För att undersöka vad som händer med skräp som kastas ute naturen har alla avdelnngar, under en 4-månaders perod, gjort ett experment tllsammans med barnen. V tog två plastburkar som v fyllde med fuktg jord. I den ena burken lade v ex ett äppelskrutt och den andra ex en folebt. Sedan undersökte v med jämna mellanrum om och vad som hade hänt med äppelskruttet och folebten. Syftet med expermentet var att göra barnen uppmärksamma på vad som händer med skräp som kastas naturen. En avdelnng har utvecklat detta arbete med att låta fruktskrutt lgga framme och se vad som händer med det, samt att låta gammal bröd lgga en påse för att följa upp processen av mögel. Barnens kommentarer om frukskruttet: "skruttar", "dom är små", "päronskruttarna är långa", "dom har blvt gamla, dom är bruna och röda". Under november och december månad samlade alla avdelnngar på skräp som man annars skulle ha återvunnt återrvnnngskärlen, exempelvs kartonger, plastförpacknngar. V använde sedan detta materal för att tllverka julgransplundrngshattar tllsammans med barnen. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Vd ett grön flagg-råd bestämdes det att alla avdelnngar skulle plantera skräp två krukor, som avdelnngen själva fck gå ut och htta. Alla avdelnngar var med planerng, genomförande och uppföljnng. På ett gemensam möte bestämde personalen att alla avdelnngar skulle samla på sg skräp för att tllverka "plundrngshattar" av. V vsade sedan upp för varandra en stor lekhall, våra fantasfulla och återvunna hattkreatoner. Barnen skrattade mycket och blev nsprerade av varandra "kolla deras hattar, man kan göra så av mjölkpaket". c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n gjort nom utvecklngsområdet. Lägg tll en bld taget genom att klcka på Välj fl och sedan Spara utkast-knappen. En stor bld tar lång td att ladda upp.

4

5 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 med tema Tema Ttel Kretslopp Mål 5: Kamratskap (V som vuxna accepterar nte knuffar, slag och sparkar barn emellan) a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Alla avdelnngar arbetar daglgen med kamratskap tllsammans med barnen. Pedagogerna pratar med barnen vd varje tllfälle där det förekommer slag, sparkar eller "mobbnng". Under samlngarna förekommer det kamratövnngar (så som massage, grupplekar, samtal om vänskap), för att främja barnens samarbete krng konflktlösnngar. Även detta tema har pedagogerna använt sg av teatern som hjälp för att demostrera för och engagera barnen hur man är mot varandra på förskolan. Barnen har fått komma med förslag på hur man löser konflker som pedagogerna har exemplferat. Utfrån den lkabehandlngsplan som förskolan har, har det arbetats fram frågeställnngar som personal har arbetat med tllsammans med alla barn från 4-6 år. Intervjuerna av barnen har skett under november (2012) respektve aprl (2013) månad, detta för att se om det skett någon förbättrng mellan ntervju tllfällena. Varje avdelnng har själva bestämt hur de ska arbeta med kamratskap, utfrån de svar som de fck från barnen. Dessa barnntervjuer är något som kommer att genomföras och följas upp varje år på förskolan. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Utfrån förskolans arbete med lkabehandlngsplanen har det först dksussoner på personalmöten ca 1/månad. Där har personal tllsammans med chef pratat hur v kan förbättra kamratskapen på Årby än mer. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n gjort nom utvecklngsområdet. Lägg tll en bld taget genom att klcka på Välj fl och sedan Spara utkast-knappen. En stor bld tar lång td att ladda upp.

6

7 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? öppenhet, respekt, soldartet och ansvar, förmåga att ta hänsyn tll och leva sg n andra männskors stuaton samt vlja att hjälpa andra, sn förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställnng tll olka etska dlemman och lvsfrågor vardagen, respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn nyfkenhet och sn lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar sn förmåga att fungera ensklt och grupp, att hantera konflkter och förstå rättgheter och skyldgheter samt ta ansvar för gemensamma regler, tllägnar sg och nyanserar nnebörden begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sn omvärld, utvecklar sn förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattnngar och försöker förstå andras perspektv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sn förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommuncera med andra, utvecklar ntresse och förståelse för naturens olka kretslopp och för hur männskor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sn förmåga att ursklja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och åskter och därmed få möjlghet att påverka sn stuaton, utvecklar sn förmåga att ta ansvar för sna egna handlngar och för förskolans mljö, och d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat?

8 Synlggörande och omvälden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Anslagstavla eller motsvarande på förskolan Dgtal fotoram Informaton på föräldramöten Andra aktvteter/övrgt att tllägga: Uppföljnng, utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp, analyserar och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Dskutera personalgruppen hur n kan använda er av tdgare erfarenheter och gärna ltteratur och forsknng för att analysera det n upplevt. Era reflektoner och analyser kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Uppföljnng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? Med glädje har barnen reflekterat följande: "När ska n vsa oss den där teatern om skräp gen?" "Varför släger alla skräp ute på marken?" "Jag ska panta alla burkar jag ser ute" "Varför kan man nte panta platta burkar autmaten, är de nte farlga för djuren?" "Mörten (en avdelnng) vet att det bara är jag som bestämmer över jag, om jag säger stopp så är det stopp" "Om det är skräp ute så kommer det blod på alla djuren" Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? Teatern blev en succe hos pedagogerna, då många av dem nsåg hur lätt och oplanerat en teater kan vara och ändå fånga dess publk och föra fram ett vktgt budskap. Vårdnadshavare har frågat oss om teatern, då deras barn har berättat för dem om denna. Julgransplundrngen var uppskattad av såväl barn som personal, detta är något v kanske kommer att nföra som en tradton på Årbygatans förskola. Barnen hade fortsatt många förslag och déer även efter plundrngen, på hur man kunde tllverka hattar. Några föräldrar har reagerat negatvt då v har berättat att barnen på eget ntatv har letat efter skräp lekparker eller på förskolegården. Detta på grund av att föräldrarna nte vll att barnen ska ta skräp, fall det skulle vara bakterer och smuts på, och att barnen sedan nte skulle tvätta händerna tllräcklgt noga efteråt. V har försökt att förklara att v kan ta på barnen handskar när de vll plocka, men svaret har ändock nte mottagts helt postvt. b. Utvärderng Hur tolkar eller analyserar n era reflektoner? Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? V tycker allhopa att arbetet med grön flagg bör uppmärksammas mer på vår förskola, både under de kontnuerlga möten v har arbetslagen, för att följa upp och dskutera hur det pågående arbetet går, samt med föräldrar under exempelvs utvecklngssamtal samt föräldramöten. Barnen tycker att arbetet med mljöfrågor är vktgt, det märks på dem att de vll engagera sg och hjälpa tll. De vll vdare berätta hur de nsprerar vänner, syskon samt föräldrar att ta tll sg det arbetet v gör på förskolan. Detta bör v ta tll vara på bättre. Genom teater når v barnens ntresse för mljöarbete på ett lättare sätt, då kroppsspråket förstärker det v säger. Detta är något v vll arbeta vdare med och utveckla. Att följa barnens ntresse samt ntatv tll mljöarbete är vktgt, vår verksamhet ska utgå från barnens behov, erfarenheter samt nyfkenhet.

9 Alla våra grön flagg mål bör därför formuleras utefter den barngrupp v har, och detta kan på lättast sätt eftersträvas genom att ha ett gron flagg-råd med barnen. Om v börjar göra barnen delaktga krng mljöarbete redan förskolan, är chansen större för att de även senare lvet ska vlja ta ntatv och ansvar för mljöfrågor krng deras vardag. c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån uppföljnngen och utvärderngen? V kommer att formulera målen mer efter läroplanen (tydlghet samt strävansmåls-formulerade), samt aktvt arbeta med att följa upp processerna bättre pedagoger emellan. V ska försöka att få tll barn-råd på förskolan, så att barnens ntatv och delaktghet kan bl ännu större. Vdare ska v utforma arbetet med grön flagg så att det går hand hand med de åtaganden v ska arbeta med, som v får från våra poltker Esklstuna. Detta för att grön flagg ska vara en naturlg del av verksamheten med barnen, varje dag.