Grön Flagg-rapport Enångers förskola 13 maj 2015

Transkript

1 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Enångers förskola 13 maj 2015

2 Kommentar från Håll Sverge Rent :57: Bra jobbat med alla era utvecklngsområden och era många aktvteter. Vad bra att n nte ska ha så bråttom med era aktvteter framtden, n har 1½ år på er att arbeta, och det är bra att n återkopplar med barnen för att se om aktvteten har gått hem. Fortsätt att arbeta med barnens ntresse fokus och använd Grön Flagg för att ta nya steg utvecklngen av ert hållbarhetsarbete och synlggör arbetet för föräldrar och omgvnng! Fnemang, Enångers förskola! I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1-2 gånger/månad Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Ja Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? V har haft grönflaggarbete med de äldsta barnen en gång veckan. V har arbetat med de olka utvecklngsområdena. Praktskt arbete har varvats med teor. Med alla barn på förskolan har v arbetat med källsorterng och komposterng. På samlngar har v pratat och berättat om hur komposterng och källsorterng fungerar. V har även haft samlngar med kamratfokus och massage. Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Kretslopp Sortera mera! a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V har gjort ordnng en källsorterng på förskolan, för plast, metall, glas, batterer, papper. Den tömmer v tllsammans med barnen, och går tll skolans stora källsorterngsrum med. V har varje år en skräpplockardag, med alla barn och personal på förskolan, då v plockar skräp närområdet. Skräpet sorterar v sen upp, tllsammans med barnen. En gammal kompost, har v startat om. V sållade jorden tllsammans med barnen, den använde v våra trädgårdsland, där v sådde grönsaker och solrosor. Sedan startade v upp två nya komposter. De äldsta barnen åkte tll djurparken Järvzoo, för att lära om de svenska vlda djuren. V skördade dom grönsaker som v planterat. Och kokade soppa med barnen på öppen eld. Som v åt tllsammans alla på hela förskolan. V har även haft samlngar där v smakat på dom olka grönsakerna. På vår förskola har v gjort två plankor som v har satt fast olka sorters skräp. En av plankorna har v grävt ner och den kommer v att gräva upp tll våren. Planka nummer två lgger på marken så att v kan ttta på den varje vecka och se vad som händer. Skräpet på plankan är plast, metall, frukt och papper. De äldsta barnen på förskolan jobbar extra mycket med kretsloppet och allemansrätten. De går tll skogen en gång veckan där de bl.a. lyssnar på berättelsen om Allemansråttan, ser förändrngarna naturens årstder, bygger kojor av kvstar från marken. De har även grävt en kompostgrop där v lägger fruktrens. V avslutar varje skogspass med att se på flmerna Barr och Pnne räddar världen från UR.

3 b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? På samlngarna har v ntroducerat komposthnken, och pratat om vad v komposterar, och varför. Barnen var med och valde vlka grönsaker som skulle sås. Solrosorna sådde barnen med föräldrarna, på förskolans dag, sen planterades de ut landet. Barnen har skördat grönsakerna och kokat soppa. Barnen har valt vlket skräp som ska fnnas på plankorna. Barnens funderngar om vad som händer med skräpet lyfts fram. Grönflagg har funnts med som en punkt på avdelnngsplanerngar och personalmöten. Barn och personal har tllsammans gått tll sopstatonen och sorterat våra sopor. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

4 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 2 OBS...

5 Tema Ttel Lvsstl & hälsa Trygg och gla', ska v va'! a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Bamselopp på gården med hnderbana för alla förskolans barn. Frluftsdag tll skdbacke med fyra och femårngarna. På våren, barnen klättrade upp tll toppstugan. Kompstema. Samlngar där barnen får hålla en vacker sten och berätta hur man är en bra komps, hur man känner när man är glad och ledsen, läst böcker om att alla får vara med. Samlngarna avslutas med att barnen masserar varandra. Temat började med att det var konflkter på avdelnngen. Samlngarna har gett ett bra resultat, gruppen fungerar bättre och barnen har tagt med sg sna upplevelser hem tll famljen, föräldrar får massage. Postv respons från föräldrar. Att dela n barnen mndre grupper, där alla får synas och höras, mer kvaltetstd, Arbetar med kostcrkeln med femårsgruppen. V har nrett ett lugnt rum där barnen kan få gå undan och varva ner. Fortsatt att vara ute med barnen mnst en gång per dag. En gång månaden har v en månadspromenad där alla barn och personal går tllsammans runt byn. Under vårtermnen har femårsgruppen dans en gång veckan. Utfrån barnens ntresse för att spela bandy har v skottat upp en bandyplan snön på gården. De äldsta barnen har under några veckor haft återkommande musktema, knatteorkester, där de spelar sjunger och dansar tllsammans. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? I barngruppen har v lyft frågan om vad kostcrkeln är. Tllsammans med barnen har v sökt nformaton på nätet. Barnen ska tllsammans skapa en stor kostcrkel som ska sättas upp på väggen. Med hjälp av bl.a. spaltdokumentatoner jobbar all personal med att utveckla våra lärmljöer utfrån barnens ntressen och behov. Detta har bl.a. resulterat lugnt rum. Arbetar med kartläggnng av hur barnen upplever trygghet på förskolan. V fotograferar olka mljöer och vsar för barnen och ber dem peka på en glad respektve ledsen gubbe, utfrån hur de upplever mljön. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

6 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 Tema Närmljö Ttel Härlg gård, en röd tråd a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Samarbete med äldreboendet Edsbacka. Barnen går dt på förskolans dag och sjunger sånger för boende och personal. Efteråt äter v glass tllsammans. Tll mdsommar bjuder v ner dem tll förskolan och frar tllsammans. Skräpplockardag. Sopsorterng. Städdag på förskolan, höst och vår, där alla är delaktga, hjälps åt att göra gården fn och efteråt grllar v hamburgare och äter tllsammans på gården Månadspromenad runt byn. Ser var

7 många av barnen och personalen bor. Tttar på samhället, kyrkan, konsum mm. Besök på lekpark. Promenerat tll kyrkan. Besök naturen, vad httar man bäcken... Konstnärlgt utsmyckad vattenränna ordnnggjord b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Utfrån barnens ntresse och deras reaktoner på aktvteterna planeras verksamheten vdare. T.ex. vsade barnen stort ntresse för bäcken och nsekterna de httade där, detta arbetade v med länge. Vd APT-möten och morgonmöten får all personal vara delaktga och tycka tll om vår gemensamma verksamhet. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp. d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? öppenhet, respekt, soldartet och ansvar, förmåga att ta hänsyn tll och leva sg n andra männskors stuaton samt vlja att hjälpa andra,

8 respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn denttet och känner trygghet den, utvecklar sn nyfkenhet och sn lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständghet och tllt tll sn egen förmåga, utvecklar sn förmåga att fungera ensklt och grupp, att hantera konflkter och förstå rättgheter och skyldgheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sn motork, koordnatonsförmåga och kroppsuppfattnng samt förståelse för vkten av att värna om sn hälsa och stt välbefnnande, tllägnar sg och nyanserar nnebörden begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sn omvärld, utvecklar sn förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattnngar och försöker förstå andras perspektv, utvecklar sn förståelse för rum, form, läge och rktnng och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordnng och talbegrepp samt för mätnng, td och förändrng, utvecklar ntresse och förståelse för naturens olka kretslopp och för hur männskor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sn förståelse för naturvetenskap och samband naturen, lksom stt kunnande om växter, djur samt enkla kemska processer och fyskalska fenomen, utvecklar sn förmåga att ursklja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sn förmåga att ursklja teknk vardagen och utforska hur enkel teknk fungerar, c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och åskter och därmed få möjlghet att påverka sn stuaton, utvecklar sn förmåga att ta ansvar för sna egna handlngar och för förskolans mljö, och utvecklar sn förmåga att förstå och att handla efter demokratska prncper genom att få delta olka former av samarbete och beslutsfattande. d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? Synlggörande och omvärlden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Anslagstavla eller motsvarande på förskolan Nyhetsbrev tll föräldrar Informaton på föräldramöten Kommunkaton med kontaktpoltker Andra aktvteter/övrgt att tllägga: Involvera mottagnngsköket på förskolan vårt grönflaggarbete. Utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Era reflektoner kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Utvärderng

9 Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? Efter varje aktvtet har v reflekterat om det v har gjort och hur barnen har upplevt aktvteterna. V har pratat om vad barnen har tyckt vart kul och vad de vll göra gen. Barnen återkopplar ofta spontant tll olka områden v har arbetat med. Tex komposten, hur man är en bra komps. V tolkar den spontana återkopplngen som att barnen upplevt arbetet som postvt. Barnen har berättat på sna avdelnngar när de haft grönflaggarbete. De har vsat stolthet över vad de gjort. Berättat hemma om tex allemansrätten. Flera av barnen har tagt med sna föräldrar och vsat den stora kostcrkeln som de tllverkat. Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? V har blvt medvetna om hur mycket v redan arbetar med hållbar utvecklng. Vårdnadshavare har vsat ntresse för det arbete v gjort. V upplever att barnen har tagt tll sg mycket av det v arbetat med. tex när v går på promenader eller på utflykt tll skogen, barnen ser skräp och plockar upp, kommenterar att någon har kastat skräp naturen och undrar vem det kan vara och varför de gör så. När det blr konflkter pratar de om kompsstenen och påmnner varandra om hur man är en bra komps.några föräldrar har kommt och berättat om att barnen gvt dem massage hemma. Barnen studerade och följde utvecklngen hos våra planterngar, såg hur det växte, vlle vara med och vattna, var med och skördade, vsade glädje och ntresse. Komposthnken har blvt ett naturlgt nslag vd fruktstunden, barnen är delaktga komposterngen, bär ut hnken och tömmer. V har förbättrat vår egen sopsorterng på förskolan med mer praktska behållare vlket underlättar för barnen att vara med och tömma på återvnnngsstatonen. b. Utvärderng Hur tolkar eller analyserar n era reflektoner? Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? Arbetet är ntressant. V har märkt att barnen vart väldgt delaktga arbetet, tex sopsorterng och kompost och kostcrkeln. Det känns bra att barnen tar med sg sna upplevelser och kunskaper hem, v tror att det kontnuerlga arbetet med tll exempel kompost och kompstema har hjälpt barnen att ta tll sg betydelsen av det v arbetar med. En lärdom är att pedagogerna ofta har för bråttom, bla med allemansrätten skogen, barnen hade behövt fler tllfällen för varje moment för att ta tll sg. V behöver tänka på att nte vara så forcerande. V har använt oss mycket av program från UR, varje vecka har barnen tttat på ett avsntt av Barr och Pnne räddar världen. När v arbetade med kostcrkeln tttade v på Att äta rätt. V har också använt oss av materal från Håll Sverge rent, t.ex. Allemansråttan och sopmemory. c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån utvärderngen? Det v har tagt tll oss av arbetet med grön flagg är att det är vktgt att fortsätta arbeta med dessa områden. V kommer att fortsätta arbeta med kretslopp, hälsa och närmljö. V ser hur vktgt det är att arbeta kontnuerlgt med grön flagg, för att låta alla barn få kunskap om hållbar utvecklng tdgt lvet. V kommer att låta arbetet ta längre td för att barnen ska hnna ta tll sg. V kommer också att låta barnen ta en aktv del det fortsatta arbetet, tex vd förändrngar av våra nne- och utemljöer. Tll hösten 2015 kommer v att omorgansera verksamheten för att lättare kunna tllgodose barnens behov, förmågor och ntressen.