Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 27 mar 2017

Transkript

1 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 27 mar 2017

2 Kommentar från Håll Sverge Rent :21: N har verklgen kommt långt ert Grön Flagg-arbete där hållbarhetstanken verkar genomsyra hela verksamheten och där n pedagoger också ser vkten och behovet av att gemensamt arbeta tllsammans för att skapa samhörghet och delaktghet. Det är så nsprerande att läsa om era aktvteter och reflektoner krng dem. Era härlga fotografer ger oss en bld av er engagerande verksamhet. Grön Flagg är under utvecklng. V håller på att nföra ett nytt system för era Grön Flagg-sdor. Er kommande handlngsplan och rapport slås hop tll en Grön Flagg-resa med mndre dokumentaton och lte rolgare format. Det nya systemet har lanserats och n kommer att bl nbjudna tll er nya Grön Flagg-resa. I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1-2 gånger/termn Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: V har Grön Flagg- råd tllsammans med föräldrarådet. De äldsta barnen har ett barnråd där de pratar om Grön Flagg. På ett föräldraråd var föräldrarna med och bestämde att v ska jobba med temat närmljö. b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Ja Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? De äldsta barnen har ett barnråd där de pratar om Grön Flagg. V pratar också om det tllsammans med barnen samlngen på tsdagar. V har märkt att samlngarna nte får bl för långa för barnen har svårt att hålla fokus under en längre td. Barnen vet att v har en Grön Flagg och vad v gör för att få behålla den. Vår gamla flagga hade blåst sönder så nu under våren bytte v flagga och hssade upp en ny. Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Närmljö Vår närmljö a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V började vårt temaarbete med att sätta upp kartor över Vaggeryd på väggen. Att vssa barn bodde utanför kartan tyckte barnen var ntressant. V satte dt en extra karta som vsade var de bodde. Barnen lärde sg att känna gen järnvägen och sjön. Barnen har vart nyfkna på var männskor som v möter på gatan bor. V har gått hem tll alla barn på förskolan och tagt kort på deras hus. Husen har v sedan satt upp runt kartan och dragt en tråd mellan huset och kartan. Barnen fck sedan berätta om stt hus. De äldre barnen berättade hur det såg ut nut huset, vad det var byggt av, gatans namn och husnumret. De berättade också om färg på hus, dörrar och tak. Hur många fönster och form på fönstren. - Faktskt är mtt rum däruppe. Melssa och Molly. Mamma och pappa är ett annat rum uppe på övervånngen. Man kan välja kläder hallen och mtt rum. Jag har två fönster köket och

3 vardagsrummet har jag tre fönster. Gränsgatan 12. Rött. Tegel (ett av barnens kommentar). V målade också våra hus. De yngre barnen målade även mjölkkartonger husets och dörrens rätta färg. De byggde även hus av stora träklossar. Efter juluppehållet fortsatte de med att arbeta med vatten och snö. De ställde ut vatten som frös tll s. - Det har vart kallt ute. - Ttta, det är s. De tog n snö. - Jag vågar känna. De prövade hur det kändes att leka snön med och utan vantar. Barnen fck även känna med foten. Eftersom barnen var så ntresserade av snön som smälte tll vatten fck de nästa gång ha vattenlek. De hällde också vatten en gummvante som de frös n. - Det känns läskgt. Nästa gång tttade de hur det gått med gummvantarna. - Dom är s! Sedan gjorde de vantar av gps tll de kalla händerna. Veckan efter tttade de vad som hänt med gps händerna. - Dom är varma nu. Sedan målade de händerna tllsammans. De yngre barnen fortsatte med att odla. De satte ärtor och tomat frön. De vattnade och satte det de odlat fönstret. En vecka senare: vad har hänt med fröerna? - Det växer. - Det är grönt. De följde odlngarna och några barn vsste att de behöver vatten. - Annars blr dom ledsna. De blandade färg och målade pnnar som de plockat grön och brun färg. Veckan efter fortsatte de med att göra blommor tll de målade pnnarna. V kallar den teknken Lsebergsmålnng. De gjorde ett experment med karamellfärg vtsppornas vatten. Vad tror n kommer hända? - Det blr olka färger vattnet. De använde marmorerngsfärg för att göra fjärlar och hänga grenen taket. Barnen såg att tomatplantorna vuxt mycket. Barnen tyckte att de luktade banan. De vattnade och planterade ut tomaterna egna krukor. De gck på upptäcktsfärd för att se vlka djur v har vår närmljö. Sedan pratade de om djuren de sett. Var myrorna bor och vad de äter. - V httade myror och en fluga som hade dött och myrorna skulle begrava den. Tomatplantorna var nu stora och alla barn fck med sg varsn hem. De äldre barnen fortsatte med att berätta om och måla sn famlj. De har också pratat om vad ett yrke är. Barnen fck berätta vad deras föräldrar arbetar med. Vad pratade v om förra gången? - Mammas och pappas jobb. V pratade om olka yrken. Sedan lade v fram flera olka saker såsom pensel, hammare, kavel, böcker och stetoskop. Vlket redskap har en målare? Barnen vsste precs men det blev lte svårare då v vände på det. I vlket yrke använder man en pensel? Barnen fck också berätta vad de tror att de skulle vlja arbeta med när de blr stora. De sa brandman, pols och konstnär. De målade också stt yrke. De äldre barnen och några av de yngre gjorde också ett studebesök på brandstatonen där en av föräldrarna arbetar bland. - Pappa kan jobba där, pappa jobbar där brandman. - En brandlampa. I fall det var mörkt så att det kunde lysa på mörkret. - Satt brandblen. Var kul och coolt. Nästa temasamlng målade alla något som de mndes från brandstatonen. De äldre barnen var också och hälsade på en förälder som arbetar på Ero möbler. - Hon bara syr och syr. - Kollar på mammas tyg. - Jag gör knappar. V fortsatte med att utforska vad som fnns vår närmljö. V gck på promenad och barnen upptäckte tll exempel sm och sporthall, brandstaton, bank, ca och kondtor. Sedan fortsatte v arbetet med tema närmljö genom att plantera ärtor och krasse, leta vårtecken, skapa blommor med gaffeltryck och handtryck, experment, prata om husdjur, ttta på olka djur luppar och slutlgen ett besök av en bodlare som berättade om bn och vsade blder och även hade med sg olka saker som hon använder stt yrke. Barnen fck smaka på honungen, men det var några barn som nte vågade. För att barnen ska få syn på vlka som ngår barngruppen har båda avdelnngarna gjort närvarotavlor fast på olka sätt. De yngre barnen har ett foto på sg själva som de sätter på ett hus på väggen. De äldre barnen fck ett foto på stt anskte som de sedan målade kropp tll. På den närvarotavlan kan barnen välja mellan sjuk, ledg eller är på förskolan. V går regelbundet tll bbloteket och banken. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

4

5 c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 Tema Ttel Närmljö Årstderna a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? De yngre barnen plockade höstlöv som de gjorde ett höstträd av. Varför ramlar löven på hösten? - Det är kallt. De gjorde en maskkompost. Barnen lade jord, sand, löv, gräs, majs och maskar. De äldre barnen gjorde en lkadan fast utan maskar. V vlle följa dem båda och se skllnaden mellan dem. Barnen såg att gräset hade försvunnt den med maskarna. De såg även att sand och jord hade blandats maskkomposten. I den utan mask hade det nte hänt någontng. I slutet av termnen släpptes maskarna ut. De yngre barnen pratade om årstder och månader samtdgt som de tttade på stt årshjul på väggen. Vlken årstd är det nu? - Vår. De tog fram det nya fotot som vsar att det är vår. v har fortsatt lkadant med sommar, höst och vnter. De äldre barnen har ett lönnträd som naturruta som de går tll och tar kort på för att se hur det förändras vd de olka årstderna. På hösten plockade de löv under trädet som de sedan målade på med klster och satte upp på fönstren. På förskolan har de naturrutan på en dörr som de ofta tttar på. Där står årstder och månader. De har även en månadstavla där de byter bld och pratar om månaderna varje månad. När våren precs kommt letade de vårtecken skogen. De httade bland annat vtsppor, mullvadshög och knoppar på träden. De gjorde vårblommor som skapande aktvtet med handtryck och gaffeltryck. De följde ärtorna som växte. - Den ena hade växt och den andra hade nte växt. Ärtorna planterades sedan en stor låda utomhus. På hösten åt v många goda ärtor. Det blev ett bra sätt att vsa för barnen att v kan odla vår egen mat. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

6

7 c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 Tema Ttel Närmljö Återvnnng a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V har alltd sorterat skräp på förskolan. Det här året hade v tänkt att barnen skulle bl ännu mer delaktga att sortera skräpet på återvnnngsstatonen. Det har de också blvt men v skulle kunna bl ännu bättre på detta. V har fått en kompost genom kyrkan som kökspersonalen slänger tll exempel kaffesump, frukt och potatsskal. Barnen skulle kunna bl ännu mer delaktga genom att hjälpa tll att gå ut med detta tll komposten. V tycker nte att den har fungerat så bra eftersom även de som hjälper tll kyrkan slänger grenar med mera den. Den blr fort full och mycket av det som läggs den tar lång td att brytas ner. V funderar på en egen kompost med lock. V har haft en skräpplockardag. V sorterade skräpet olka kärl under tden som v plockade det. Det fanns mycket skräp och kärlen blev fort fulla. Barnen tyckte det var rolgt att plocka skräp och hjälpte gärna tll. Det som gck att sortera på förskolan sorterade v drekt med alla barnen. Glas och metall gck de äldre barnen och sorterade på återvnnngsstatonen dagen efter. Barnen är väl nförstådda att man nte får slänga skräp naturen. - V plockade skräp samhället. Jag httade glasflaskor, kartong, cgaretter och snusburkar. Man kan sätta upp en massa blder som står att man nte får slänga en massa skräp. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

8 c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Barns nflytande Beskrv hur barnens nflytande har sett ut arbetet med era tre utvecklngsområden. Hur har barnen påverkat arbetsprocessen? V började tema närmljö med att fråga de äldre barnen vad de tänkte på då de hörde ordet närmljö. De sa olka saker tll exempel: "lekparker", "närmljö är nära. Bo, teater, förskola och skola". De yngre barnen fck fundera krng ordet hus. De sa: förskolan, bor, tak, dörr, mamma och pappa med mera. Barnen fck sedan välja vad de vlle berätta om sna hus. När vntern kom märkte v att de var ntresserade av snö och s så då blev det naturlgt att arbeta med det. Ett av barnen fck kattungar hemma och v har flera katter som kommer på besök tll förskolans gård. Barnen började tycka det var väldgt spännande med olka djur. V har också mycket snglar på gården och v ser många fjärlar och myror. De gllar att ttta nsektsböcker. Detta gjorde att v gck på upptäcktsfärd med luppar och förstorngsglas. På det här sättet blev barnen delaktga arbetet. På våra närvarotavlor får barnen verklgen bestämma var de vll sätta sn bld, det kan bl både upp och ner och på taket. I skogen började barnen plocka pnnar och vlle gärna ta med sg dem hem då tänkte v pedagoger att barnen kunde få göra det och att v kunde göra något med dem. Sedan när barnen httade vtsppor och började prata om vad skaften heter kom v på att v kunde göra stjälkar tll blommor av våra pnnar. V har hela tden märkt att barnen är ntresserade så

9 då har v arbetat vdare med tema närmljö. Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? öppenhet, respekt, soldartet och ansvar, respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn denttet och känner trygghet den, utvecklar sn nyfkenhet och sn lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständghet och tllt tll sn egen förmåga, tllägnar sg och nyanserar nnebörden begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sn omvärld, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sn förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommuncera med andra, c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att ta ansvar för sna egna handlngar och för förskolans mljö, och d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? Synlggörande och omvärlden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Anslagstavla eller motsvarande på förskolan Informaton på förskolans webbplats Nyhetsbrev tll föräldrar Informaton på föräldramöten Utställnng Studebesök Andra aktvteter/övrgt att tllägga: V har startat upp en facebook sda som har blvt mycket populär. Föräldrarna tycker att det är bra för att de får nblck vad v gör och på så sätt lättare kan prata med sna barn om det. En del barn berättar annars nte så mycket.

10 Utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Era reflektoner kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Utvärderng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? "V var på brandstatonen. V fck kolla på alla brandblar och massa grejer. Det var jätterolgt och det fanns en crkel med pggar som kunde lysa". "V har pratat om våra hus. V gck tll våra hus och ställde oss på trappan. Sen tog fröknarna kort på oss". De äldre barnen har väntat på att v ska gå tll just deras hus. "V vattnade dom och planterade sockerärtor så mycket v bara kunde. Det blev flera tusen. Dom smakade jättegott". Ett barn mnns att de berättade om sna hus, namnlapparna, brandmannen och ärtorna. Några av barnen tycker att det har vart tråkgt men de flesta tycker att det har vart rolgt. Ett barn tycker att det var tråkgt när v gck hela tden. De tycker att det är rolgt att sjunga, tll exempel "V gck n en affär". De yngre barnen har älskat ramsan "Masken kryper". Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? Grön flagg arbetet har legat med hela tden och har på så sätt blvt en del av tema närmljö. Under hösten tyckte v att det blev mycket upprepnng med att gå tll alla barnens hus. V har märkt på barnen att samlngen blr för lång. De äldre barnen tyckte att det var rolgt att berätta om sna hus men de hade svårt för att lyssna när kompsarna berättade. V kunde ha arbetat ännu mer med kartan. Kanske haft en karta som v nte var rädda om att ha samlngen. I korrdoren där kartan satt var det svårt att få allas uppmärksamhet. Barnen har verklgen gllat de skapande aktvteterna så v kunde ha gjort det ännu mer. De gck verklgen n för uppgfterna tll exempel att måla sna hus och famljer. V har märkt att de yngre barnen behöver upprepnng för att våga testa själva tll exempel att känna på snön med fötterna. En del barn vågar nte göra när det förväntas av dem utan testar själva den fra leken. Det har vart lätt att planera aktvteter tll temat eftersom närmljö nnefattar så mycket. Barnen tycker om att gå på studebesök, särsklt de barn som får vsa var deras föräldrar arbetar. De är stolta över att få vsa det. Många av de yngre barnen tycker att närvarotavlan är så vktg. Några barn har tagt som sn uppgft att drekt hämta kortet tll oss pedagoger så v nte mssar det. Odlngen av tomater och sockerärtor blev bättre än vad v trodde. Barnen har vart ntresserade och gått och tttat och sen velat vsa oss att det har växt. V skördade sockerärtorna som barnen vågade smaka på. Några vlle bara äta ärtorna baljan, de tyckte baljan var skal. Barnen har haft svårt att förstå naturrutan/ årshjulet med månader och årstder. De äldre barnen har förstått årstderna då de ser hur trädet förändras. De yngre barnen har mest tttat på fotograferna och då har vntern vart mest konkret när det låg snö. Postvt med skräpplockardagen. Barnen vet att det är fel att slänga skräp naturen och vll gärna plocka upp det. V kan bl ännu bättre på att ta med barnen tll återvnnngsstatonen. Ofta tar kokerskan med det när hon går och handlar. V måste htta en rutn för att göra barnen mer delaktga att slänga skal med mera komposten. b. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån utvärderngen? Skaffa en egen kompost. Försöka korta ner samlngen och varva den mer med sång, ramsor och praktska nslag. Det är då de lär sg och lättare kommer håg saker. Ha ett tema med mer skapande aktvteter. Fortsätta med vår naturruta/ årshjul och utveckla det.