rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hyddans förskola 4 jul 2014

Transkript

1 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Hyddans förskola 4 jul 2014

2 Kommentar från Håll Sverge Rent :43: Vad rolgt och nsprerande det har vart att läsa er rapport. Vad bra att barnen kände sg betydelsefulla under processen med festen och glädjen när det blev som de bestämt, det är demokrat på hög nvå. Era blder är underbart fna och vsar det som n beskrver på ett bra sätt. Det är härlgt att n känner er trygga med Grön Flagg-processen och att n vll bjuda n föräldrar och ha ett Grön Flagg-råd med barnen. Klappa er på axeln och säg tll er alla att n är mljöhjältar med stort M. PS. Här fnns 2 nya materal för förskolan om n vll arbeta med allemansrätten med barnen. I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1-2 gånger/termn Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Ja Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? Inför öppnngen av komposten började barnen prata om att v skulle ha en fest för maskarna. V bestämde att v skulle ha en gemensam fest för hela huset. Två barn från varje avdelnng blev valda som representanter tll Grön Flagg-rådet. På vårt möte fck barnen fundera och komma med förslag på vad v skulle göra på vår fest. Barnen bestämde festens nnehåll och v pedagoger strukturerade upp dagen. Barnen som var med Grön Flagg-rådet gck n för sn uppgft och även deras föräldrarna engagerade sg. Både barn och pedagoger som var med på mötet tyckte det var rolgt och alla kände sg delaktga. Barnen kände sg betydelsefulla under hela processen och glädjen de fck upplevde när festen blev som de bestämt var härlg att se. Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Lvsstl & hälsa Avslappnng. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Igelkotten: V har under några av våra måndagspromenader stannat tll på ett mysgt ställe och haft en avslappnad stund. Barnen fck då uppgft att

3 lyssna efter olka ljud, de som vlle blundade. V har även provat på att ha massagesaga efter gymnastken, detta har v haft crka en gång veckan. V har haft en som handlar om de olka årstderna och en som handlar om att baka en pzza. V har även gått tll Vallkärrabäcken som v har valt att följa månadsvs, där har v tllsammans suttt vd bäcken och lyssnat på vattnet. Målet att htta en tyst plats på förskolan där barnen kan ta det lugn t vsade sg nte vara så lätt. En myshörna blev gjord en del av ett rum med mjuka madrasser och annat tyg. Barnen valde dock nte att använda myshörnan tll en lugn plats utan detta blev stället en bushörna. Sedan fck v lusepedem på förskolan som pågck hela hösten, detta medförde att allt tyg plockades bort. V märkte att barnen själv valde att sätta sg soffan med en bok när de vlle ta det lugnt. Behovet att skapa en myshörna var mer personalens än barnens, de hade redan sn lugna plats. Grävlngen: V har ett ställe där v besöker bäcken nere på Fredentorp. Dt går v ca varannan vecka. V har valt vårt ställe med omsorg, det är relatvt nära dt, där är en del små vattenfall, två tunnlar och gräset är klppt så att v alltd ser en lång bt av bäcken. När v kommer dt stannar v upp och är tysta och bara lyssnar. Barnen har haft lätt för att bara stanna upp och koppla av. Efter en td frågade v barnen: Hur låter vatten? Svaren v fck var -Blpp blapp, jag hör vatten, det bubblar, det låter tyst, schuu blubb blubb blubb, plask plask hela tden, som när Eml drcker soppa, som fl, det låter som vatten och det är vatten som ramlar bäcken. Barnen tycker om när v går tll dt. Gymnastken som v har en gång veckan avslutar v med massage. Tll en början provade v att barnen satt efter varandra och masserade kompsens rygg framför sg. Detta gjorde v tll klasssk musk och en massagesaga. V provande flera gånger men lyckades nte få barnen att delta aktvt så v gjorde ett uppehåll. Vd vårtermnens start köpte v n ett nytt gymnastkprogram med för barnen kända fgurer. I detta materal fnns också en väldgt enkel massagesaga. Nu provade v stället att barnen arbetade två och två, där en lgger ner och den andre stter bredvd och ger massage. Genom de kända fgurerna ser barnen framför sg hur de ska göra och nu lyckas v verklgen få med barnen. V har en bld från fgurernas värld som barnen kan ttta på och får ett mål med massagesagan. Barnen är nu delaktga, engagerade och det blr en mysg avslappnad stund tllsammans. Björnen: På våra promenader har v gått tll Fredentorp. Där fnns en bäck som v har kunnat stta ner och lyssna på vattnet. Där har v satt barnen med en bts mellanrum, för att nte bl störda av varandra. V har uppmanat barnen att vara tysta och lyssna på ljuden runt om krng och sedan frågat " Vad hör n för ljud". Stället har v valt därför att det är en lagom promenad för barnen. Vattnet har vart rogvande för barnen att lyssna på och det har vart lätt för barnen att förmedla vad de sett och hört. När v frågade barnen hur vattnet låter, svarade de " Det låter som när man spolar toaletten (vattenfallet), Det låter som när man dskar, det hörs som kranen, blubbb blubb. När v hade gått tll bäcken ett par gånger, förstod barnen själva att de skulle sätta sg ner och lyssna. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Igelkotten: V har ntroducerat massage som avslappnng på gympan. Barnen har själv fått önska vad deras gympa ska nnehålla och då har de önskat massage som avslappnng på slutet. Avslappnngstunderna på måndagspromenaderna och vd Vallkärrabäcken har även v pedagoger ntroducerat för barnen. De första gångerna fck barnen stta en bt från varandra för att kunna stta lugnt och stlla och slappna av. Efterhand har barnen kunnat stta närmare varandra och lättare kunnat slappna av. Björnen:På samlngarna pratade v med barnen om hur vatten låter, de fck också lyssna på nspelade ljud t.ex när man spolar toaletten, när man kranar vatten köket, osv. För att barnen skulle få uppleva vattenljud naturen gck v tll bäcken där de kunde höra vatten porla och där fanns även ett ltet vattenfall. Barnen fck även själv välja vlket ställe v skulle gå tll för att ha avslappnng och på så sätt blev de delaktga. Grävlngen: När v har gått tll bäcken några gånger blr barnen mer och mer delaktga. Barnen hör och ser mer för varje gång. De små upptäckterna v gör på vägen engagerar hela gruppen. Barnen vll stanna kvar och upptäcka mer. Genom att promenera samma sträcka varje gång upplever v att barnen ser förändrngar och är uppmärksamma på vad som sker naturen och vår omgvnng. När v nte fck massagen att fungerade dskuterade personalen hur v skulle göra. V beslutade att göra en paus och började leta alternatv, andra sätt att arbeta på. V nsprerades av gymnastk som några barn går på sn frtd vlle v prova det. V köpte n ett nytt gympaprogram som barnen verklgen gllade och fgurerna som det bygger på. När v upptäckte att massagesagan fanns med så provade v den och barnen köpte det på en gång. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

4 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 Tema Ttel Vatten Vattenresurser a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Igelkotten: Sedan september 2013 har v följt Vallkärrabäcken varje månad och sett dess förrändrng. Den 26 september var första gången v besökte bäcken och då var det nte så mycket vatten. En månad senare, den 21 oktober, var det mer vatten bäcken och det rann mycket snabbare. V funderade över var allt vatten hade kommt från och efter dskussoner kommer v fram tll att det har regnat ganska mycket på ssta tden. Den 25 november var det frost gräset och det var s på vattenpölarna. Vssa av barnen trodde att det skulle vara s på bäcken. När v kom tll bäcken kunde v se att det nte fanns s på den men där var mndre vatten och det rörde sg långsamt. V kom fram tll att det behöver vara kalllt länge för att bäcken ska frysa. Den 16 december var det mlt gen och vattnet rann snabbt. Den 7 januar var det mycket vatten bäcken och vattent var grumlgt. Efter detta besöket bestämde v att v skulle med hjälp av en karta se var Vallkärrabäcken rnner. V konstaterade att den rnner så smånngom hop med Höje å och sedan vdare ut Lommabukten. Barnen fck sedan mndre grupper skapa vars en del av Vallkärrabäcken med hjälp av slkespapper som sedan sattes hop tll en hel bäck. V fortsatte att följa bäcken hela våren och som avslutnng åkte v tll Lomma och tttade var bäcken rnner ut havet. V har även arbetat med vattnets olka former och egenskaper. V har tttat på snö, s, vattenånga och även tttat på vad som flyter och sjunker vatten. V letade vatten runtomkrng oss nne på avdelnngen och httade vatten rör, toaletten och kranarna. Ute på gården det fnns det vatten vattentunnan, vattenpölar, avlopp och brunnar. V har även gjort en mängd experment med vatten som bas, lärt oss mer om renngsverket och gjort modeller av ett renngsverk. Grävlngen: Under vntern har v arbetat med vattnets olka former på vår gård. V har gjort experment med vatten, snö och s. När det vart snö ute har v tagt n snö en hnk och sett vad som händer och samtdgt har v haft en hnk ute med snö. Barnen trodde att vattnet som snön förvandlades tll skulle bl snö gen - v testade. Björnen: Under vårtermnen har v börjat prata med barnen om vatten. V började med att ta n två baljor med vatten, som barnen fck känna på, en med varmt respektve en med kallt vatten. Sedan tog v det kalla vattnet och satte det frysen. V frågade

5 barnen :vad händer när v sätter något frysen? Ett av barnen svarade : Det blr kallt. Nästa dag när v tog fram baljan så sa barnen : det är nte vatten! Det är kallt. Det är snö. Nej det är s!! v plockade ut sblocket från baljan, så att barnen kunde känna på det. Tungt!! sa barnen. Sedan ställde v baljan med sen, på hyllan. Nästa dag när barnen tttar baljan säger de : sen borta! blvt vatten! Barnen sätter ut baljan med vattnet på gården. Hur tror n det blr morgon, om det är kallt natt? Is!! sa barnen. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Igelkotten: V har tllsammans med barnen haft dskussoner nför och under besöket vd bäcken. V har sedan tagt vara på barnens frågor och försökt htta svar på dem tllsammans. Barnen har vart delaktga och har kommt med deer om hur ska jobba vdare med bäcken. Tllsammans med barnen har v skrvt hop en text efter varje besök, som de har fått sn vattenbok. Hela processen har fotograferats och fnns uppsatt på avdelnngen så barnen kan se och jämföra de olka besöken. Vår egen Vallkärrabäck fnns också på avdelnng samt fakta och karta över bäcken. Barnen på avdelnngen har vsat stort ntresse för experment och v pedagoger har tagt vara på detta ntresse. Barnen har även velat lära sg mer om renngsverket, var tar bajset vägen när v spolar på toaletten? Vad händer på renngsverket? Frågor som ledde vdare tll nya dsskussoner och funderngar. Barnen har själva fortsatt att htta på egna vattenexperment på gården med vatten, s och geggamoja. Grävlngen: Barnen har vart engagerade och vlle ofta ta n hnkar med olka blandnngar och det är lka spännande varje gång, vad kommer att hända? Björnen: Barnen har vart väldgt ntresserade och deltagt expermenten med stor ver. De har kommt med förslag att v sätter ut vattnet och ser vad som händer och funderat själva över vad som ska hända, t.ex när v hade en flanosaga om en snögubbe som vlle komma n värmen, sa barnen att det går ju nte för då blr han ju vatten! c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

6 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 Tema Ttel Kompost Kretslopp a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Komposten: På alla avdelnngarna fnns en komposthnk där fruktskruttar, vegetarska matrester och annat komposterbart läggs. Barnen skftas sedan om att tömma komposthnken ute vår kompost tllsammans med en pedagog. Barnen har en pall som de står på så att de kan se ordentlgt. När man går ut och öppnar locket blr det många samtal om alla rester som lgger där, om de olka krypen som lever komposten och hur det luktar. Ibland fnns det mycket flugor, då hörs tjut av förfäran och förtjusnng som lockar tll flera besök vd komposten då alla vll se på flugorna. Barnen är nyfkna på och ntresserade av vad som går att kompostera och tttar gärna kompostbehållaren för att se vad som hänt med matresterna. De matrester som nte är vegetarska läggs ett eget kärl som lämnas tll köket för återvnnng. Maskhotell: För att barnen lättare skulle kunna förstå vad som hände med avfallet hade v ett maskhotell nne på hylla lekrummet. Alla avdelnngarna gjorde vars ett maskhotell en glascylnder. V gjorde lte olka på avdelnngarna. Någon tog jorden från vår kompost och fck då med våra gäster maskarna. En annan avdelnga tog stora daggmaskar från trädgårdslandet. Banen undrade om det var ormar. V har fått se hur maskarna jobbar jorden och även hur de olka fröna gror. Barnen kom med förslag tll mat åt maskarna och gruppen enades om päron och äppelskruttar, bananskal, broccol och cornflakes. Maskarnas arbete att förvandla matrester tll jord följdes med spännng varje dag, ofta kunde flera barn stå och ttta samtdgt. Det var spännande med gångarna jorden och att se hur maten gradvs försvann. Cylndern var täckt av mörk papp för att maskarna skulle gräva gångar ända ut kanterna, hade man tur kunde man se en mask kräla förb när man lyfte på skyddspappret. Då maskarna förvandlat all mat tll jord var det dags för dem att flytta ut den stora komposten gen. Detta sammanförll med en gemensam kompostöppnarfest på förskolan. två barn på avdelnngen blev valda som representanter på ett grön flagg råd där de var med och utformade denna dagens nnehåll. Det blev maskpjätt, masksånger, en masktårta av skruttar. Barnen fck plantera den fna kompostjorden vars en kruka. De fck välja antngen morötter eller solrosfrö. Barnen fck sedan ta hem det de sått. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Barnens ntesse för komposterng är stort. Många vll vara med och tömma komposthnken, att mata maskarna är populärt. På en avdelnng kände personalen att v bland mssade komposthnks tömnngen då v ändrade rutnerna efter mellanmålet. Så v nförde att veckans matvärd ansvarar för att tömma hnken mnst en gång tllsammans med pedagog. Att barnen vet om att det är deras vecka bdrar tll ett större engagemang från barnens sda. Komposterng av matavfall har väckt många frågor om vad som kan komposteras och om fall det verklgen är sant att maskar äter matrester och bajsar ut jord. Innomhuskomposten blev ett tllfälle att studera maskarnas arbete närmare och med egna ögon se att maten blev förvandlad tll jord. Barnen konstaterade att det tog td för bananskalet att bl jord medan det gck snabbt med cornflakesen. Intresset för komposten ledde vdare tll en kompostfest som några barn var med och utformade, där användes en del av den färdga jorden från utekomposten tll att plantera fröer. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

7

8 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn nyfkenhet och sn lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar ntresse och förståelse för naturens olka kretslopp och för hur männskor, natur och samhälle påverkar varandra, c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att ta ansvar för sna egna handlngar och för förskolans mljö, och d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser

9 Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? Synlggörande och omvärlden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Dgtal fotoram Informaton på förskolans webbplats Nyhetsbrev tll föräldrar Informaton på föräldramöten Kommunkaton med kontaktpoltker Andra aktvteter/övrgt att tllägga: Uppföljnng, utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp, analyserar och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Dskutera personalgruppen hur n kan använda er av tdgare erfarenheter och gärna ltteratur och forsknng för att analysera det n upplevt. Era reflektoner och analyser kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Uppföljnng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? Barnen har tyckt arbetet med Grön flagg har vart kul, rolgt och ntressant. Vatten temat var rolgt och det var kul att göra olka experment. Barnen kommer specellt håg vår fest med maskpjätt då man fck ha svarta påsar på sg och jaga varandra Den fna tårtan tll maskarna med skruttar och blommor på är de flera som berättar om. Det var skönt med massage, rolgast var det med tgermassagesagan. Många av barnen tyckte det var skönare att få massage än att ge. De barnen som var med Grön flagg rådet ser fram emot nästa möte och har flera gånger frågat när det blr.de barnen som var med Grön flagg rådet pratade mycket om detta hemma och v fck många engagerade föräldrar. Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? Det har vart ett engagerande och nsprerande tema och områden att arbeta med. Det har känts naturlgt att sammanfläta områdena och det har vart gvande med en helhet arbetet. V upplever att v vuxt n grönflaggrollen och känner att v vll gå vdare med att bjuda n vårdnadshavarna arbetet. V har upplevt att arbetet har vart rolgt. Det har vart lätt att få barnen med sg med undantag från massagen som v fck fundera och göra annorlunda. Det resultatet som överraskade oss mest var att barnen uppskattade promenaderna tll bäcken. V upplever skllnad på barnen när v promenerar dt eller om v går tll en lekplats. Går v tll bäcken så är barnen lugnare och njuter av vår närmljö. De har öppna snnen och delar med sg av sna snnesntryck. Det är aldrg något barn som frågar om v ska gå tll en lekplats eller stressar vdare tll något annat. V personal tycker att detta har vart mer lyckat än vad v trott från början. b. Utvärderng Hur tolkar eller analyserar n era reflektoner? Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? Några av personalen på förskolan har tdgare erfarenheter av att använda kompost både från tdgare arbete och prvat. Avslappnng har även personalen arbetat tdgare med under sn utbldnng och även från andra arbetsplatser. V har märkt att om v avslutar gymnastken med en avslappnng/massagesaga tycker v pedagoger att barnen blr lugnare den efterkommande leken. c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån uppföljnngen och utvärderngen? Nu när v är tryggare med arbetsprocessen kan barnen redan nnan temastart vara med och bygga upp arbetet. V kommer tll hösten ha ett nledande grönflaggråd med barnen, på så vs kommer de vara med redan från start. V märkte under vårtermnen att barnen var väldgt ntresserade av grönflaggrådet. Många av barnen vlle vara med. V kommer att ta vara på detta ntresse tdgare nästa del av vårt arbete med grönflagg. V kommer att fortsätta med komposten och ta vara på den jorden som maskarna gör tll oss. V kommer att använda jorden

10 grönflagg. V kommer att fortsätta med komposten och ta vara på den jorden som maskarna gör tll oss. V kommer att använda jorden tllexempel tll olka planterngar. V kommer även att fortsätta att använda massagesaga och avslappnng då v känner att v lever ett stressat samhälle och tycker att det är vktgt med lugna stunder. V tycker att det är vktgt att ge barnen verktyg tll att kontrollera sn energ. V kommer att fortsätta att följa årstdsväxlngarna vår närmljö och då med ett bestämt mål. V kommer även att fortsätta med massagen men vänta tlls barnen gruppen är trygga.