Grön Flagg-rapport Pilagårdens förskola 15 maj 2014

Transkript

1 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Plagårdens förskola 15 maj 2014

2 Kommentar från Håll Sverge Rent :34: N har en jättefn och nsprerande rapport. Det ser ut som om barnens fantas och kreatvtet har flödat ert Grön Flagg-arbete. Det är fantastskt att n jobbar så aktvt med barnens delaktghet nom Grön Flagg och att n försöker hålla en så stor flexbltet arbetet som möjlgt för att följa barnens ntressen och déer. Det är så kul att läsa om alla barnens kommentarer. När barnens ntresse är fångat, så kommer lärandeprocessen av sg självt. Bra jobbat! I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. Annat Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: V hade som målsättnng att träffas en gång månaden, men har pga särsklda orsaker nte kunnat fullföljas. V har träffats så ofta som det har vart möjlgt. b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Ja Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? De äldsta barnen har vart med grön flagg samlngar, och då har v fört reflektonsprotokoll för att kunna arbeta vdare med nya mål. Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Energ & klmat Vad är luft och var fnns det? a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Innan v påbörjade vårt tema med Luft, vlle v först ta reda på vad barnen vsste om luften. V gjorde en branstorm tllsammans med barnen om vad luft är, och bland 3-årngarna lät det så här: -luft fnns hmlen -V kan göra ljud av luft -Vftar så det blr vnd -Jättelångt upp -Det kommer åska från luften - Om man blåser håret kommer luft. De äldre barnen som är 4-5 år tänker så här krng luft. -Man måste ha luft för att kunna andas, annars dör man. - Om man sprnger måste man andas jättefort. Då slår hjärtat fort. -Vnden är luft, när det blåser ute. -I rymden fnns det nte luft. -Man kan flyga luften - Vnden kommer från trädtopparna För att upptäcka luften rumt omkrng oss, började v med att ta fram en plastpåse och en ballong. V vsade först att plastpåsen var tom, barnen tttar påsen och ser detta. V drar påsen genom luften, fångar luft och stänger tll den, och nu får alla känna på påsen De flesta tror fortfarande att den är tom. V får fundera på vad det är v känner påsen. V öppnar den gen och tttar, men den ser fortfarande tom ut.vad är det då v känner påsen? Ett barn kom då på att det nog var luft v fångat. Barnen upptäcker att man kan fånga luft och stänga n den fast man nte ser den. Det fnns något man nte ser! V blåser upp en ballong, och nu tror alla att det är luft nne ballongen. -Man blåser ut luft, det kommer n ballongen. Det upplevs tydlgare för barnen att det är luft ballongen, då den blåstes upp, medans luften påsen bara "sveptes" n. Padagogerna medvetandegör barnen om luften som fnns omkrng oss, och barnens ntresse för detta fångas upp. V ett annat tllfälle är det fyra barn som stter och

3 leker med glasmosakplattor. Det fnns en hel låda full med mjukt rundade plattor härlga blå färger, och barnen stter och bygger på golvet med dessa. De bygger små torn på höjden, och på längden. Det blr mönster och formatoner av olka slag. Efter en stund tappar ett av barnen ntresset för bygget, samlar hop några plattor händerna och kastar dessa försktgt upp luften. "Det regnar!" utropar barnet. De andra barnen slutar drekt med sna byggen och vll också prova att kasta. Plattorna kastas tll en början mycket försktgt, men kasten blr högre och högre, och tll sst måste barnen huka sg och skydda sg när plattorna kommer nerfallandes. Pedagogen avbryter leken. Den här händelsen jobbar v vdare med. Lekstunden med plattorna är flmad, och v vsar flmen för barnen. De pratar först om vad de bygger på flmen, och när de ser att de börjar kasta på flmen skrattar de. -Dom bara flyger upp. Jag gjorde så det regnade. Åhh, du får en huvudet V pratar om vad som kan hända när man kastar plattorna, och alla är övverrens om att det gör ont om man får en platta huvudet. P Vad tror n händer med plattan om v släpper den så här högt upp? -den går sönder! -man kan få den på sg -det smäller V ställer samma fråga gen, fast v byter ut plattan mot en toapappersrulle. -Inget -Den rullar bort -Den går nte sönder Återgen samma fråga, fast med en utvecklad pappersservett -Alltså, den bara åker ner -Inte fort Barnen har olka hypoteser om varför de olka sakern faller på olka sätt. Om det är tungt, så ramlar den snabbt. då kan det smälla. Om man är lätt så kan man sväva. Det kan lksom flyga luften. Barnen vsar här att de redan har en förförståelse för luften. Tunga saker faller snabbt och landar hårt. Lätta saker faller långsammare och landar mjukt. V leker med tunna sjalar, för att "känna på" luften. Om man kastar upp en sjal och blåser på den åker den uppåt, för att sakta sngla neråt gen. Med hjälp av sjalarna kan v nästan se hur luften rör sg. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? En pedagog från varje avdelnng är ansvarg för arbetet med Grön Flagg, och träffas kontnuerlgt för att sammanställa vårt arbete med detta. V pratar om vlka mål v har arbetat med och hur v har gått tllväga, och under arbetsplatsmötet kan detta delges tll all personal. Detta ger en god överblck på vad v behöver arbeta mer med, och v får även tps och deer på hur v kan arbeta vdare. Under arbetets gång har v skrvt reflektonsprotokoll, där barnens och personalens tankar kommer fram, och även hur v ska jobba vdare. V har gjort olka experment med luft för att väcka barnens ntresse och tankar. Utfrån dessa har v sedan sett vad barnen är ntresserade av, och fortsatt att rkta n vårt arbete på detta. Någon gång, som med fallet ovan med glasmossakplattor, har v bara fångat händelsen. Barnen vet att mosakplattor gör ont att få på sg, men v vll fördjupa oss något detta. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

4

5 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 Tema Ttel Energ & klmat Upptäcka luftens kraft. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? För att väcka barnens ntresse för luften och dess kraft, ställde v fram en bordsfläkt tll barnen (3-4 årngar). När de såg fläkten vsste redan vssa barn vad det var, medan andra aldrg hade sett en sådan. Alla barn oavsett erfarenhet krng detta vsade stort ntresse för fläkten. Pedagogen och barnen pratar tllsammans om vad det är, och vad fläkten gör. V trycker på en av fläktens fyra knappar, och den startar på lägsta hastgheten samtdgt som den vrder sg från sda tll sda. Här nedan följer en kort bt av dalogen mellan barnen (B) och pedagogen (P) B -Fläkten tttar på mg! B -Fläkten tttar på mg med. B -Stäng av den så den nte tttar på mg P -Fläkten vrder sg fram och tllbaka. Hur känns det när den tttar på er? B -Kallt! P -Varför känner n kallt? B -Därför att det blåser. P -Om v trycker på tvåan, vad tror n händer då? B -Det blr ännu kallare! B -Tryck på trean med P -Ska v prova det? B -Jaaa! P -Oj! B -Åhhh, så fort det går! B -Ha ha jättefort P -Ttta på era hår, ser n? B -Dtt hår står rakt upp. B -Mtt hår står rakt upp. Barnen är glada och vll stta länge framför fläkten och känna hur det blåser. Vd ett senare tllfälle när barnen har gått över tll 4-5 års gruppen, har v vattenlek, och golvet blr alldeles vått. Hur v än hjälps åt att torka med trasor, papper och golvmopp så är det fortfarande vatten kvar på golvet. Alla är överrens om att så här kan v nte ha det, men hur ska v få golvet torrt? Pedagogen ställer fram bordsfläkten på golvet. P -Jag har en dé! Vad tror n händer om v ställer fläkten här? B -Det blåser! P -Var blåser det? B -Här på golvet, det kommer att blåsa torrt. Sagt och gjort, fläkten får stå och blåsa över golvet, samtdgt som den vrder sg fram och tllbaka.v följer händelseförloppet och tttar noga på golvet med jämna mellanrum. Först händer nget, sen händer nget... Men plötslgt ser man att golvet fläckvs börjar torka. Barnen hade redan en förståelse krng detta, luft kan göra att något blött torkar fortare. Just vnd ntresserar barnen mycket, så därför byggde v en vndsnurra enlgt en rtnng en bok. V pratar med barnen om vad det är och vad man använder den tll. Alla får vara med och fundera krng detta. Med oss har v en bordsfläkt som får symbolsera vnden. Barnen är bekant med fläkten sedan tdgare och vet hur den fungerar. B = barn P = pedagogog P: Om jag ställer vndsnurran här nne, kommer den att snurra då? B: Nej det måste komma luft P: Alldeles rätt, det är därför den står alldeles stlla nu. B: Varför ska den ena koppen vara röd? P: Det är för att v ska kunna räkna hur många varv den snurrar. Ser n, den röda koppen står mot mg, och när den går runt och kommer tllbaka tll mg har den gått ett varv. Annars hade jag nte kunnat hålla reda på vlken kopp som gått ett varv P: Jag har med fläkten. Fläkten har tre hastgheter. V börjar på den långsammaste hastgheten. Vad tror n händer då? B: Den snurrar! B:Men den lyfter nte. P:Fläkten blåser lte, som en svag vnd. En brs. Vad tror n händer om jag trycker på tvåan? B:Lte snabbare B:Den kommer aldrg att lyfta. P: Inte mycket skllnad. Det beror på hur luften kommer tll snurran. V ökar farten lte tll. B: Nu snurrar den lte fortare! P: V tar ner det tll ettan gen. B: Nu går den sakta. Det kommer så smånngom lte höststormar tll oss så att v får möjlghet att prova vår vndsnurra utomhus. När det blåser lte, står vndsnurran stllla eller så rör den sg mycket sakta. Någon gång blåser det rejält, och då får v hop lte fler varv på snurran. V mäter varven per mnut, och på så sätt kan v sedan jämföra våra varvtal på olka dagar, och se när det blåste mest. V ett tllfälle får 3 årngarna se en hårfön. Pedagogen: Vad är det här? -En fön -Luft -Det blåser Pedagogen startar fönen, rktar den uppåt och låter en flrtkula "åka" runt på luftströmmen ovanför fönen. Kulan trllar ner på golvet. Barnen skrattar -Den trllade av! Pedagogen gör samma sak gen fast med en pngsboll. Den svävar mycket högre än flrtkulan. -Den hoppade så högt luften P -Varför tror n att flrtkul trllade av och pngsbollen flög så högt luften? -För v vet nte Barnen får känna på både flrtkulan och pngsbollen. Pedagogen frågar om dom känner någon skllnad på dem. -Dom ser nte olka ut. -Nej, det gör de nte -Den är vt -Dom känns olka -Luften kom på dom V vdareutvecklar sedan denna tanke med att bygga en drake och se vad luften gör med den. V provflyger draken därute, lte svårt att lyfta. Barnen säger att det är för att det är för lte vnd, v får prova den en annan dag. Ett barn sa "det måste blåsa mycket om den ska flyga högt däruppe, som fåglarna flyger". V har fångat luft stora sopsäckar. Barnen tyckte att det lknade en stor ballong. Barnen fck känna på den stora säcken Barnen: där är något säcken Barnen: oj vad lätt den är.lka lätt som ballongerna v lekte med. Pedagogen: ja den är lätt. I säcken fnns luften v fångade.luft väger nästan ngentng. Pedagogen: ska v se om v kan stta på säcken? Barnen provar att stta på säcken. barnen: ttta jag stter, jag kan Barnen: det är som en stol. Barnen tyckte det var en upplevelse att fånga luften och sedan kunna stta på luften. Barnen var överens om att luften måste vara mycket stark eftersom man kan stta den, Ett barn httar en fjäder. Pedagogen: vad händer när du blåser på den Barn: den blåser nedåt Barn: jag kan hjälpa tll Barnen hjälps åt att blåsa på fjädern. Barnen: jag har mer luftg kroppen än du. Barnen: ska v blåsa mer. Barnen fortsätter att blåsa en stund på fjädern. Barnen skrattar och har rolgt av upplevelsen. V provade också att blåsa luft med sugrör som ställt ett glas med vatten. Barnen blåser sugröret så att vattnet bubblar över glaset. B: nu ska jag ha stora lungor ( barnet tar ett jättedjupt andetag) Och blåser mycket glaset. De skrattar och har rolgt. Pedagogen: vad är det n blåser glaset? Barnet: luft Pedagogen:vad blr det glaset Barnet skrattar och säger potats. Ett annat barn säger läppstft. Pedagogen: nu luras n väl med mg Barnen fortsätter att blåsa vattnet och säger sedan: Oj vad det bubblar Barnen har fått möta luften, känna på den, leka med den. Luften kan kännas, den är som en osynlg kraft.

6 b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? En pedagog från varje avdelnng är ansvarg för arbetet med Grön Flagg, och träffas kontnuerlgt för att sammanställa vårt arbete med detta. V pratar om vlka mål v har arbetat med och hur v har gått tllväga, och under arbetsplatsmötet kan detta delges tll all personal. Detta ger en god överblck på vad v behöver arbeta mer med, och v får även tps och deer på hur v kan arbeta vdare. Under arbetets gång har v skrvt reflektonsprotokoll, där barnens och personalens tankar kommer fram, och även hur v ska jobba vdare. Vnd är det som har ntresserat barnen mest under vår arbete med grön flagg. Bordsfläkten har vart en stor favort bland barnen alla åldrar. Just när man känner hur det blåser på sg, så väcker det många känslor. Upplevelsen kan vara härlg, obehaglg, skön, jobbg osv. Vnden går att känna med kroppen och är då tydlgare för barnen än att bara uppleva eller känna luft som står stlla. Även blåst utomhus känns mycket för barnen. V har jobbat mest med detta mål, eftesom ntresset vart så stort, och v har fått göra samma saker många gånger om. V pedagoger har upplevt en enorm glädje hos barnen när v har jobbat med luften och dess kraft! c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

7 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 Tema Ttel Energ & klmat Vad fnns luften? a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V började samtale med barnen om vad som fnns luften. Barnen berättar om synlga saker som fnns luften, som det som flyger omkrng vnden. Det var löv, kvstar, papper, påsar. Vssa barn tänkte på flygplan, moln, trädtoppar som svajar. Barnet: ttta där kommer ett flygplan många fåglar också. Pedagogen: Fnns det något mer luften. Barnet: fåglarna kvttrar, blar det luktar äcklgt. Barnet: V försökte flyga med draken också men det var för lte blåst. Blåser det mer en annan dag så fnns ju draken också luften. Påsarna som där kommer luft fnns också luften. När barnen rtade tecknngar var det detta som de tänkte på En boll med luft Luft. Blåser så fort som en orm Flygplan Hmlen En bl som blåser ut luft Luftbl Blåst Om man blåser på händerna och åska En raket En gubbe som blåser ut luft Boll En prnsessan som spottar luft Reflektoner från pedagogen: Luft från en bl - kan det vara avgaserna barnet tänker på? De som är 4-5 år vet att det fnns saker luftensom man nte kan se -bakterer -rök, det kommer rök när v eldar - Ibland är det åska luften -Det låter luften Som ett ltet sdospår kom v n på ljudet, eftersom ljudet färdas luften. V gjorde ljudexperment med barnen, lyssnade på olka slags ljud och gjorde "telefoner" av burkar och snöre. Ljud är som vågor luften. Ljudet är jättesnabbt! V vlle medvetandegöra barnen om vår luft och vår mljö. V började med att ttta på en rökpelare från en skorsten. Först syns den, men sen bara försvnner det. Var tar röken vägen? Här är ett barns tankar om rök och luft. -Den försvnner -Var? -Den bara försvnner. I luften. -Är den helt borta sen då? -Ja. -Försvnner allt luften? Om jag kastar en boll upp luften, försvnner den? -Nej. -Konstgt. Varför är det så? -För bollen stter hop. Den är hård. Röken lksom åker väg åt alla håll. Under våren kunde v dessutom dra nytta av all pollen som flyger runt luften. Allt färgades gult! V såg det på marken och på saket, men det syntes nte luften. I luften fnns saker som v nte ser! b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? En pedagog från varje avdelnng är ansvarg för arbetet med Grön Flagg, och träffas kontnuerlgt för att sammanställa vårt arbete med detta. V pratar om vlka mål v har arbetat med och hur v har gått tllväga, och under arbetsplatsmötet kan detta delges tll all personal. Detta ger en god överblck på vad v behöver arbeta mer med, och v får även tps och deer på hur v kan arbeta vdare. Under arbetets gång har v skrvt reflektonsprotokoll, där barnens och personalens tankar kommer fram, och även hur v ska jobba vdare. Att arbeta med vad som fnns luften kan v pedagoger känna, har vart lte för abstrakt för barnen. Vssa saker luften kan man se, som texempel flygplan, löv som blåser, fåglar, flaggor mm. Andra saker som fnns luften men nte syns har vart svårare, som exempelvs avgaser från en bl eller rök från en eld, då det ser ut att försvnna efter ett tag. V har tllsammans med de äldsta barnen tttat på flmer och blder som vsar på detta, och v känner ändå att barnen har fått en vss förståelse för att det fnns mer luften än vad v ser. V känner att en tanke har väckts krng detta. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

8 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn nyfkenhet och sn lust samt förmåga att leka och lära, tllägnar sg och nyanserar nnebörden begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sn omvärld, utvecklar sn förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattnngar och försöker förstå andras perspektv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sn förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommuncera med andra,

9 utvecklar sn förståelse för rum, form, läge och rktnng och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordnng och talbegrepp samt för mätnng, td och förändrng, utvecklar sn förmåga att använda matematk för att undersöka, reflektera över och pröva olka lösnngar av egna och andras problemställnngar, utvecklar sn förståelse för naturvetenskap och samband naturen, lksom stt kunnande om växter, djur samt enkla kemska processer och fyskalska fenomen, utvecklar sn förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olka teknker, materal och redskap, och c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och åskter och därmed få möjlghet att påverka sn stuaton, utvecklar sn förmåga att förstå och att handla efter demokratska prncper genom att få delta olka former av samarbete och beslutsfattande. d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? Synlggörande och omvärlden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Anslagstavla eller motsvarande på förskolan Informaton på föräldramöten Andra aktvteter/övrgt att tllägga: Uppföljnng, utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp, analyserar och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Dskutera personalgruppen hur n kan använda er av tdgare erfarenheter och gärna ltteratur och forsknng för att analysera det n upplevt. Era reflektoner och analyser kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Uppföljnng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? Det är härlgt när det blåser. Det känns som om man ska lyfta. Man kan känna på luften, och man kan fånga den. Den är svår att se. Är det något luften, kanske snö eller så, då ser man den. Man måste vara rädd om luften. Den måste vara ren. Man ska nte köra för mycket bl, och det kommer som rök ur flygkplan. Om man har en stor vndsnurra, så kan man göra ström. Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? Att jobba med luft har vart en stor utmanng. Luften är någon abstrakt för barnen, något som nte syns. V känner att barnen har fått en ökad förståelse för luftens betydelse, även om det har vart svårt att förklara alla fenomen. Barnens ntresse har vart störst krng vnd, små och stora älskar att känna vnden som blåser. Energ och klmat var det svåraste temat v jobbat med httlls. V känner att upplägget har vart lte svårare än vanlgt då det av olka anlednngar nte har suttt med någon från varje avdelnng vårt grön flagg-råd under vårtermnen. V har heller nte kunnat träffats så ofta som v har behövt. Detta har gjort att v stundtals har haft en något sämre kommunkaton gällande grön flagg.

10 b. Utvärderng Hur tolkar eller analyserar n era reflektoner? Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? Att jobba med luft är ett stort ämne som kräver att v som pedagoger är pålästa, och att v kan fånga barnens ntresse och möta dem på deras nvå. V som pedagoger vll gärna göra något stort, men man får tänka att det stora fnns det llla. det är här och nu med barnen. Luften fnns överallt, och v måste ta tllvara på varje möjlhet tll upptäckande och lärande. Naturvetenskap förskolan är ett stort ämne, och här kommer luften n. V har försökt väcka barnens ntresse genom olka experment, för att sedan fånga upp deras tankar och jobba vdare med dessa. Det gäller att vara "härvarande" som pedagog, att se det barnen ser utfrån sna erfarenheter, och att nte gå för fort fram. c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån uppföljnngen och utvärderngen? V kommer att arbeta med ett annat tema under nästa läsår, och v kommer att försöka sprda våra mål lte mer under temat och nte enbart fokusera på en sak (som luft det här fallet). V kommer ochså att välja n ny personal grön flagg rådet, så att detta blr komplett. Träffarna för dessa kommer att kopplas hop med personalmöten och lgga kontnuerlgt.