rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Björnligans förskola 28 maj 2013

Transkript

1 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Björnlgans förskola 28 maj 2013

2 Kommentar från Håll Sverge Rent :18: N har jättefna blder som avspeglar er verksamhet väl och n har genomfört många spännande experment och upptäckter. N verkar vara engagerade pedagoger som har lyckats fånga barnens ntresse och nyfkenhet att vlja att delta och utforska. Er rapport är jättebra och beskrver ert arbete så levande så att det är lätt att förstå vad n gjort. Bra! Härlgt att ert Grön Flagg-arbete synlggörs för föräldrar och omgvnng. Det verkar som att n har ett gvande Grön Flagg -arbete både för barn och vuxna! Ett tps: Det är ju Uteåret år.det fnns ett nedladdnngsbart materal på hsr.se om Allemansrätten, Det stora örnäventyret, för skolor. Om n bryter ner det så kanske det passar för förskolan också. I länken nedan fnns ett örnbo med ett örnpar som ruvar på sna ägg. Ett har just kläckts. Passar tll Örnäventyret. I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1-2 gånger/termn Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Ja Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? Detta är ett naturlgt samtalsämne på vår tema dag, då v fokuserar lte extra på mljöarbetet. Barnens tankar och funderngar är vktga för oss att ta med oss det fortsatta arbetet och upplevs postvt. Utvecklngsområde 1 med tema Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Konsumton Att förstå verkan av mtt eget handlande. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V har pratat tllsammans med barnen om mat och varför man nte skall ta mer mat än man äter upp. En morgon gck v n köket och tttade på hur

3 mycket mat som slängts dagen nnan hos oss. Barnen fck se med egna ögon vad som blvt över. Kökspersonalen har även gjort mätnngar på resterna. V har tllsammans med barnen gjort en undersöknng krng hur mycket papper v använder vd handtvättnng, samt hur v kan mnska på pappersanvändnngen samt syftet med detta. Först sparade v papper en säck under en vecka som barnen fck ttta och lyfta på för att blda sg en uppfattnng om hur mycket papper det var säcken. V dskuterade samtdgt vad man gör papper av och vad som händer om v slösar med papper... Veckan efter samlade v papper gen och sedan jämförde v resultatet. V hade använt mycket mndre papper denna veckan och då pratade v om hur bra detta var för träden och skogen! V har även letat uppgfter på nätet krng hur mycket ett träd räcker tll och detta kom v fram tll: 588 pappersrullar eller A4 eller 3300 mjölkförpacknngar. Idag gck v bort tll kalhygget för att på ännu ett sätt konkretsera för barnen vad man använder träd tll, hur lång td det tar för en skog att växa upp samt vkten av att mnska på pappersförbruknngen. V räknade årsrngarna på några stubbar och kom fram tll att dessa träd ungefär var lka gamla som Maggan och Jessca då de fälldes Sedan vsade v nyplanterade granar och räknade grenvarven och konstaterade att dessa var ålder med barnen. Tllsammans med barnen pratade v om varför man låter vssa trädstammar stå kvar och kom fram tll att dessa var fulla med nsekter tll fåglarna. Detta undersökte v genom att ttta på stammen där man tydlgt kunde se hur fåglarna hade hackat barken för att komma åt maten. V tttade på berget av grenar och träd och barnen kom med tankar krng vad dessa ska användas tll som: papper, hus och ved. V kommer att skapa ett eget ltet kalhygge på förskolan med hjälp av naturmateral och dokumentaton från vårt besök på kalhygget. För att få barnen att nse att man själv kan odla mat har v köpt fröer som de fck så. Det var både gurka och rädsor som man kan äta och blommor att njuta av. De fck fylla jord krukor som de sedan sådde. När fröerna kommt upp fck de ta hem plantorna för att sköta om. V har även sått ute vårt llla trädgårdsland för att kunna se hur det växer och förhoppnngsvs skörda något ätbart. V har skapat solen och planeterna med hjälp av bollar, ballonger, flrtkulor, gpsbnder och färg. Syftet med detta är att barnen ska få nskt om att alla männskor och djur samsas om samma planet. V måste samsas om plats och resurser och tänka på att spara så resurserna räcker tll alla... V har även tttat på en flm som handlar om barns förutsättnngar afrka form av skola, boende och mat. Detta arbetet har väckt många funderngar hos barnen, vlket har vsat sg både här och hemma. De är väl medvetna om att jordens placerng förhållande tll solen gör det möjlgt för oss att bo och leva här. Idag fortsatte v vårt arbete krng planeterna och Jorden, som ju även heter Tellus. V såg först på en flm som handlade om hur Jorden ser ut utfrån rymden. Barnen undrade var Svensköp fanns och tyvärr hade v ngen möjlghet att just få syn på llla Svensköp... Efter flmen färglade barnen en stor bld av Jorden, samt vars en lten som de fck ta med sg hem. Alla barnen var noga med att rta blått där det fnns vatten och grönt där det fnns land, men något barn tyckte att Jorden skulle vara lte mer rosa. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Inför varje termnstart har v utgått från barnens tankar och funderngar krng vårt fortsatta mljöarbete, då v planerat nya sätt att få förståelse för stt eget ansvar. Vårtermnen startades upp med att tllsammans med barnen gå genom dokumentaton från höstens arbete och se vad barnen kom håg och var mer nyfkna på. Barnens förslag angående nya utmanngar vårt tema arbete var: Se på fler flmer om återvnnng, skapa fler saker av återvnnngsmateral och få ta med vsarpåsen gen. Dessa tankar kommer v såklart utgå från då v fortsätter arbetet! Barnen fck själva välja fröer affären och sedan hjälpa tll att så för att de skall veta hur det går tll. Inte alla barn får kanske vara med om detta hemma. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n gjort nom utvecklngsområdet. Lägg tll en bld taget genom att klcka på Välj fl och sedan Spara utkast-knappen. En stor bld tar lång td att ladda upp.

4 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 med tema

5 Tema Ttel Konsumton Att förstå syftet med återvnnng och få nskt att naturens resurser är begränsade. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V startade upp temat med att vsa och berätta berättelsen "Presenterna som blev skräp" från håll Sverge Rents hemsda. Efter sagan lyftes barnens tankar krng vad konsumton nnebär, vad som är skräp och vad man kan göra stället för att slänga en massa saker. Flera barn var helt med det klara att man skall försöka laga trasga saker stället för att kasta dem. Det som nte går att laga bör man återvnna och göra nya saker av, berättade de vdare. De var på det klara med att man skall vara rädda om sna saker för då håller de längre. För att vsa att man kan göra något av skräp har v tllsammans gjort dels ett konstverk av skräp v har samlat hop. V pratade samtdgt om vlka olka materal man kan återvnna. Plast, kartong, papper, plåt och glas. En grupp barn gjorde en skräptavla att hänga på väggen. De fck lmma upp olka skräp på en stor kartong. En annan grupp gjorde rolga saker av gamla klädhängare. Det blev hattar och andra fna konstverk. Dessa hängde v sedan upp fönstret. V har även byggt små återvnnngscontantrar av kartong. Det blev tre stycken där v skall samla plast, metall och kartong. Barnen fck måla och dekorera kartongerna och sedan placerade v dem ett av rummet. Efter ett antal veckor undersökte v vad v hade sorterat och gck med kartongerna tll återvnnngsstatonen. Där fck barnen hjälpa tll att sortera och kasta rätt materal rätt contaner. Som belönng fck barnen en låda med saker som var gjorda av plast, papper, kartong och plåt. Det var bland annat ett spel, en målarbok och en leksaksbl. Vår tanke var att barnen skulle koppla de nya sakerna med det materal som v slängt.det blr nya saker av gamla återvunna! V har tttat på några flmer om återvnnng från Elkretsen tllsammans med barnen, för att både v och barnen ska kunna utveckla vår kunskap krng mål och syfte med återvnnng. V har tagt ht en söndrg fön som v sedan delat och grupperat de olka delarna olka högar, för att se hur vktgt det är att detta nte bara slängs en och samma contaner. Barnen kom med bra deer om vad de olka delarna kan återanvändas tll, tex vd tllverknng av leksaker och blar! V har något som v kallar för Vsarpåse, som barnen tar med sg hem för att sedan vsa upp och presentera detta för kompsarna. Denna gång har v kopplat detta tll vårt tema, och barnen ska htta återvnnngsmateral hemma som de sedan ska skapa något nytt av! Det har blvt otrolgt fna konstverk form av kyrka, garage, helkoterbåt, bl och mycket mer. På detta sätt blr barnen medvetna om vkten av återvnnng. Detta kommer sedan utmynna en Nobelfest med vernssage, där barnen får presentera sna konstverk för hela skolan! Efter vernssagen blr det tre rättersmeny, personal som serverar samt gvetvs prsutdelnng tll alla nblandade! Varje år bjuds samtlga famljer n en fredag kväll, då v drcker glögg, går en ljusvandrng och träffar tomten samt pysslar tllsammans på olka statoner. Detta året har v knutt våra pysselstatoner tll vårt tema genom att huvudsaklgen använda oss av natur- och återvnnngsmateral. Det blev fna julfgurer av återvnnngsflaskor, jultavlor av kartong samt stenmålnng. Det känns bra att vårt mljötänk genomsyrar hela verksamheten och v känner att detta börjar vsa sg bland barnen. Man får ofta höra saker av barnen som t ex: -Spara på vattnet, -Ta nte så mycket papper, -Man får nte slänga skräp skogen, -Ät upp maten stället för att slänga den. En dag gck v tll vårt uterum skogen med en påse sopor. V hällde upp soporna på marken. Det var en glasburk, mjölkkartong, tdnng, plåtburk, plastpåse och lte matrester. Barnen fck frågan varför man nte ska slänga detta naturen. Det kom många svar från barnen. Djur kunde skada sg på sakerna, antngen genom att skära sg eller genom att äta skräp som sedan fastnar magen, var många nne på. Sedan frågade v barnen vad de trodde skulle hända med skräpet om det fck lgga naturen. Flera trodde att plåt, plast och glas skulle fnnas kvar medan matrester skulle bl uppätna av en mask. V startade sedan ett experment genom att gräva ner skräpet på ett utmarkerat ställe. Senare vår skall v gräva upp det gen och se vad som hänt. Vad fnns kvar? V har tllsammans tttat på utbldnngsradons flmer om "Barr och Pnne" som tar upp olka delar omkrng återvnnng och mljöarbete. Efter flmerna har v pratat om handlngen och kopplat detta tll vad barnen själv skulle kunna göra. Vd en utedag då barnen var samlade och fkade på mackor, spelade v personal upp en händelse precs som Barr och Pnne gör flmerna. Patrk drack upp stt vatten och slängde väg flaskan, och barnen såg allthop. Innan de hann reagera kom Jessca och Maggan sprngande och Maggan hade en håv med sg. Patrk somnade och Jessca vskade hans öra att man nte får slänga skräp naturen. Maggan fångade flaskan med håven och sprang runt lte för att se var hon kunde lägga flaskan stället. Hon frågade tll slut barnen vad de tyckte att hon skulle göra, och genast kom de med förslaget att man måste ta flaskan med sg tllbaka för att kunna lämna den på återvnnngen stället. Detta vskade Jessca Patrks öra som sakta började vakna gen. Maggan satte flaskan Patrks hand och sedan sprang Maggan och Jessca väg. Då Patrk vaknat tttade han på flaskan handen och sa att den måste han ta med sg tllbaka så djuren nte blr skadade... Efter fkan började många av barnen själv leka Barr och Pnne och de höll på en god stund och turades om med de olka rollerna. En dag v 17 gck v en runda och samlade skräp under skräpplockardagarna. V började med att prata om varför man nte skall slänga skräp naturen. Barnen hade full koll på vad som skulle kunna hända. Djuren skulle kunna skada sg och kanske tll och med dö om de fastnade skräpet. Sen gck v ut byn och letade skräp. Barnen hade falkögon och såg allt stort som smått skräp. De fck turas om att plocka och slänga soppåsen och det blev hur fnt som helst där v gått fram. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? V har småsamlngar samtalat barn och personal krng ämnet och barnens tankar har fångats upp och dokumenterats, bland annat med nspelnngsapparat. Utfrån deras tankar har v utvecklat vårt arbete. Barnen har också fått rta och berätta krng arbetet dokumentatonssyfte.barnen har samlat och sorterat olka slags skräp v fått på förskolan. Sedan fått gå tll återvnnngsstatonen och lämnat. Barnen har fått skapa av skräp och då själva bestämma vad de vll göra. Vd vårt nedbrytnngsexperment har barnen fått ställa hypotesen genom att berätta vad de tror skall hända med soporna. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n gjort nom utvecklngsområdet. Lägg tll en bld taget genom att klcka på Välj fl och sedan Spara utkast-knappen. En stor bld tar lång td att ladda upp.

6

7 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 med tema Tema Ttel Konsumton Att nse skllnaden mellan vad jag vll ha och vad jag behöver. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V har besökt ett museum, Ola Ols Svensköp, som Bertl Strd äger. Syftet med besöket var att Bertl skulle vsa sna gamla leksaker och att v sedan skulle jämföra hans antal med barnens egna leksaker där hemma... Barnen upptäckte även att Bertls leksaker var gjorda av trä medan dagens leksaker oftast är gjorda plast. Bertl hade fem leksaker som barn, vlka han tagt väl hand om och reparerat efter hand, och barnen fck uppgft att räkna sna leksaker hemma. Då v dskuterade detta vd ett senare tllfälle räckte barnens tår och fngrar nte tll då de skulle vsa hur många de hade där hemma... Detta kommer v att följa upp med hjälp av vsarpåsen senare tema arbetet. V har gjort ännu ett studebesök Hörby kommuns hembygdsstuga, där v har fått uppleva hur man levde förr tden. Barnen upptäckte snabbt att det nte gck att tända någon lampa utan man fck använda sg av levande ljus stället. V provade även på att leka lekar från förr och köket undrade barnen var kranen fanns? Istället fck de prova en ställnng man använde sg av då man hämtade vatten från brunnen eller bäcken, och hur tungt detta var. Då slösade man nte på vattnet utan hushöll med det man hade hämtat. De tvättade ett par gånger om året, förutom lllans tygblöjor som ju fck tvättas varje vecka. Det är nyttgt för oss, både vuxna och barn, att få nskt hur bra v har det dag, men att v måste hushålla bättre med våra resurser för en hållbar framtd. Det känns som att detta var ett bra sätt för barnen att få uppleva det med alla snnen stället för att enbart se det på flm eller böcker. Det v lär eller undersöker med kroppen fastnar knoppen... V vlle att barnen skulle få tänka efter vad man egentlgen behöver för att överleva. I en affär fnns det mycket att handla men behöver v allt? V dskuterade med barnen omkrng detta och de kom med många bra förslag. Det som många tyckte man behövde först och främst var mat. Sen kom det många olka förslag under dskussonen när de kom på att det var mycket annat man behöver, som kläder, skor med mera. V gjorde sedan ett studebesök en närbelägen affär där barnen fck ta kort på allt som de tyckte v skulle köpa. När v framkallat blderna satte v oss och sorterade tllsammans dem två grupper. Nödvändgt och nte nödvändgt. Barnen nsåg själva att mat behövdes men nte gods och läsk. När sorterngen var klar klstrade v upp dem på två montage. Utfrån detta byggde v en egen affär på förskolan för att barnen skulle få utveckla tankegångarna genom att leka affär. Där de antngen kunde sälja eller köpa mat och annat som fnns en affär. För att på ytterlgare ett sätt väcka medvetenheten krng vad jag vll ha och vad jag behöver ha så ska vårens vsarpåse handla om favortleksaken samt fotodokumentaton krng barnens egna leksaker hemma. Barnet tar med sg foto hemfrån och en favortleksak, som man sedan får presentera för sna kompsar en samlng. Här ska v försöka väcka tankarna krng hur många leksaker jag egentlgen behöver ha för att må bra... Än så länge har två barn tagt med sg vsarpåsen, men tanken krng att barnen skulle nse vlket överflöd av leksaker de har, blev nte rktgt som v hade tänkt oss...än så länge... Ett barn svarade att alla leksaker behövdes, och det andra svarade att hon faktskt älskar alla sna leksaker lka mycket... V fortsätter fundera på hur v ska kunna tydlggöra syftet med att nte behöva konsumera så mycket... Nu har fler barn tagt med sg vsarpåsen och här är några av barnens mljötankar: - Jag har nog en docka för mycket - Jag slänger nte söndrga leksaker utan jag leker med dem ändå. - Jag ska sälja några leksaker på lopps så andra kan leka med dem. Det känns som att barnens tankar och reflektoner är på väg mot "rätt håll" vlket känns väldgt postvt! V vlle också att barnen skulle få jämföra hur barn Afrkas landsbygd bor och lever med hur de själva bor. Tanken bakom var att de skulle få upp ögonen för att det var stora skllnader mellan dem och barnen Afrka. V kanske har för mycket saker som v nte behöver egentlgen. Därför har v tttat på flm om hur barn lever byarna Afrka och jämfört hus, kläder och levnadsförhållanden. Barnen fck sedan göra en Afrkansk by olka materal för att vsa hur barn Afrka bor. V använde oss av lera, sand, färg, papprullar och slkespapper och gjorde en jättefn by. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Barnen har fått rta och berätta om sna leksaker. De har kommt med många förslag på vad man kan göra med trasga eller oönskade leksaker. De kan

8 lagas eller lämnas bort tll andra som har glädje av dem, var några av förslagen. När v var hembygdsstugan var barnen nyfkna och vlle se och veta hur folk levde förr. De vlle också prova gamla kläder för att leva sg n att leva på gamla tder. Under arbetet med vad som är nödvändgt och nte från affären var barnen snabba på att se och komma med förslag på vad som skulle lgga de olka högarna, nödvändgt och nte nödvändgt. De förstod att även om det fanns saker man vlle ha som gods tll exempel så kunde man klara sg utan det. Vår egen affär blev en succé och barnen turades om att leka att de handlar vad de behöver. Vsarpåsen där barnen fått ta med sg en leksak hemfrån är något barnen tycker är rolgt. I samlngen krng denna pratar v om leksaker och att man kanske nte behöver jättemånga för att må bra. Det vktga är att leksaken sporrar fantasn och leken, vlket v ser att den gör genom att många av barnen utvecklar sn lek utfrån några få leksaker. Några blar eller djur kan bl en lek som håller på en lång stund. När v byggde vår afrkanska by var så gott som alla barn delaktga och fullt sysselsatta med att bygga. De kom också med egna deér om vad som behövs en by. Vattenhnkar, mat, eldstad, folk som bor byn och djur som lever nära byn var några av förslagen. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n gjort nom utvecklngsområdet. Lägg tll en bld taget genom att klcka på Välj fl och sedan Spara utkast-knappen. En stor bld tar lång td att ladda upp.

9 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn nyfkenhet och sn lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständghet och tllt tll sn egen förmåga, tllägnar sg och nyanserar nnebörden begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sn omvärld, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sn förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommuncera med andra,

10 utvecklar ntresse för blder, texter och olka meder samt sn förmåga att använda sg av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sn skapande förmåga och sn förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter många uttrycksformer som lek, bld, rörelse, sång och musk, dans och drama, c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och åskter och därmed få möjlghet att påverka sn stuaton, utvecklar sn förmåga att ta ansvar för sna egna handlngar och för förskolans mljö, och utvecklar sn förmåga att förstå och att handla efter demokratska prncper genom att få delta olka former av samarbete och beslutsfattande. d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? Hörby kommuns mljöpolcy. FNs barnkonventon. Synlggörande och omvälden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Anslagstavla eller motsvarande på förskolan Dgtal fotoram Informaton på förskolans webbplats Nyhetsbrev tll föräldrar Informaton på föräldramöten Kommunkaton med kontaktpoltker Utställnng Studebesök Andra aktvteter/övrgt att tllägga: V bjöd n Skånskan tll vår Nobelfest då alla barn fck prs för att de skapat så fna saker med återvnnngsmateral, men tyvärr blev det snöstorm så tdnngen kunde nte komma ut. Istället skrev v en artkel och bfogade blder, vlket publcerades Skånska Dagbladet under december V kommer att anordna en lopps under Aprl månad då famljerna har möjlghet att byta saker med varandra stället för att alltd köpa nytt, vlket v tycker är en tydlg kopplng tll vårt arbete. V kommer att avsluta vårt tema arbete samband med vårt föräldramöte med barn slutet av termnen. Här kommer v att göra frågor som handlar om mljömedvetenhet, och svaren är värda olka poäng. Då man räknat hop sna poäng vsar detta om man är mljömedveten eller om man kan förbättra sna kunskaper och handlngar på något sätt, för att verka för en bättre mljö. Detta blev väldgt uppskattat av våra föräldrar och barn, och det vsade sg att Björnlgan är full av mljöhjältar... I vår llla by ges Byanytt ut några gånger/termn, där v alltd är med och presenterar vår verksamhet. Eftersom v kopplar det mesta tll vårt mljöarbete så vsar v upp detta genom Byanytt för hela byns nvånare! Uppföljnng, utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp, analyserar och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Dskutera personalgruppen hur n kan använda er av tdgare erfarenheter och gärna ltteratur och forsknng för att analysera det n upplevt. Era reflektoner och analyser kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Uppföljnng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? Enbart postva reaktoner från barnen! Flmerna från elkretsen och utbldnngsradon har vart extra uppskattade, men allt från studebesök, skapande, Nobelfest och allt annat har verklgen uppskattats av barnen. Då v startade upp termnen med att fråga barnen vad de vlle arbeta vdare med vårt mljöarbete gav de många bra förslag, och det var ngen som nte vlle fortsätta.

11 Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? Samtlg personal och föräldrar är postva tll arbetet, och man känner verklgen att det gör skllnad. Man lever som man lär så mljöarbetetpå förskolan vsar sg även prvat och man delar gärna med sg tll nära och kära. Man har även blvt mer mljömedveten vd nköp av olka saker och sparar på vattnet vd både dusch och bad. Ibland kan det vara svårt att "ta ner" arbetet tll de yngstas nvå (1-2 årngarna) men här har det blvt mycket skapande verksamhet. Besök på återvnnngsstatonen är också återkommande aktvteter som uppskattas av alla åldersgrupper. b. Utvärderng Hur tolkar eller analyserar n era reflektoner? Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? V utgår mer utfrån barnen och deras funderngar vlket v känner känns helt rätt. Utgår man från barnens erfarenheter och tankar är det lättare att utveckla deras tankar vdare, vlket är vårt syfte. Man lär sg själv också mer efterhand, och letar efter fakta då det är något man undrar över. c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån uppföljnngen och utvärderngen? Fortsätta att utgå från barnens tankar.