Grön Flagg-rapport Förskolan Segelkobben 15 okt 2014

Transkript

1 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Segelkobben 15 okt 2014

2 Kommentar från Håll Sverge Rent :23: Det verkar som om mljöarbetet genomsyrar er vardag, då har n kommt långt! N har bra formulerade utvecklngsområden, rolga aktvteter och fna blder som llustrerar detta. N verkar arbeta med Grön flagg med hjärtat och det nsprerar barnen tll nyfkenhet och forskaranda. Bra jobbat! Att n sedan låter barnen leda er framåt är toppen! N har så rätt att " Om alla gör lte så gör v stor skllnad tllsammans" V ser fram mot att få ta del av er kommande handlngsplan. Om n ska arbeta med närmljö och allemansrätten så fnns här ett nyskrvet materal: Al, Sara och Allemansråttan en saga om allemansrätten. I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1-2 gånger/månad Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Ja Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? V har arbetat med Barr och Pnne som är ett utmärkt materal från UR som består av små korta flmer med olka mljötema. V har tttat på dessa med barnen och har använt oss av handlednngen som fnns tll materalet.v har arbetat utfrån barnens frågor och förtydlgat det de nte förstått.v har kopplat mljökunskapen från Barr och Pnne tll den daglga verksamheten Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Lvsstl & hälsa Värna om varandra och vår mljö och materal. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V har tllsammans med barnen utvecklat den nre och yttre mljön så att den blvt mer utmanande för barnen bland annat genom att bygga en balansbana av naturmateral och återvnnngsmateral. Barnen var med hela processen från att släpa hem grenar från skogen tll att såga tll dem och sätta hop materalet tll en mycket rolg balansbana. Den blev så utmanande att både föräldrar och pedagoger provade den. Detta resulterade att de

3 små barnen forsatte att bygga balansbanor nne av allt de kom över såsom stolar, bänkar plankor mm V har tllsammans med barnen odlat grönsaker pallkragar med syftet att barnen ska få vara med hela processen från frö tll provsmaknng. V har även köpt en grönsakskompost tll förskolan som används fltgt. Barnen är med och tömmer frukt och grönsaksavfall den och rör om och sköter om den. V har nte fått någon jord ännu men väntar med spännng på den. V har medvetet arbetat för att mnska på pappersvnnet bland annat genom att barnen får tänka efter nnan de tar ett papper för att rta. V har också skaffat kärl för källsorterng som fnns på avdelnngarnan med symboler för att barnen ska känna gen hur man sorterar soporna. Dessa tömmer v tllsammans områdets returstaton. V har och v fortsätter att kontakta företag som skckar kataloger pappersformat tll oss. Varje vecka är v ute skogen där v samlar naturmateral och plockar skräp på vägen dt. Materalet använder v tll att skapa med. Med utgångspunkt från sagan "Snck och Snack, vännerna kungaskogen" har v arbetat med värdet att värna om varndra. Att värna om varandra är grunden tll hållbar utvecklng.tll sagan fnns det även fgurer som v har använt för att locka fram barns empat. Dessa fgurer har v haft med oss tll skogen där de har skrvt små brev tll barnen som utgår från hur en god kamrat är. Genom vårt arbetssätt med pedagogsk dokumentaton där v observerar barnen och reflekterar tllsammans med dem så blr barnen delaktga hela processen. Barnens nyfkenhet och ntresse nsprerar tll fortsatt utvecklng. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

4

5 c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. norrajordbrosforskolor.se OBS... Utvecklngsområde 2 Tema Ttel Lvsstl & hälsa Väcka rörelseglädje. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Tllsammans med barnen har v samlat naturmateral tll balansbanor som v byggt på gården. Barnen har vart med hela uppbyggnaden av balansbanorna, de har sågat och skruvat mm. Balansbanorna är nu mycket populära för både barn och vuxna. Barnen tränar sn motork och utmanas att våga och deras rörelseglädje har ökat. Denna rörelseglädje märks också då v är ute skogen och rör oss. Barnen har också börjat med bollekar på fotbollsplan och även andra gruppklekar med rörelse. Föräldrarna har haft med sg barnens favortmusk som blev en blandnng av olka muskstlar och kulturer. Dessa dansar barnen mer än gärna tll. V har även lekt dansstopp med barnen och numera är det en efterfrågad lek. De äldre barnen har själva arrangerat sprngtävlngar som ju alltd är populärt hos barn. Tanken med att utmana föräldrana att nte ta blen tll förskolan blev aldrg av så den har v kvar som en utmanng. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

6

7 c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. norrajordbrosforskolor.se Utvecklngsområde 3 Tema Ttel Lvsstl & hälsa Kostens betydelse för välbefnnandet och hälsan. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Föräldrar och barn fck som sommaruppgft att ta med sg ett foto på en favorträtt. Tllsammans med barnen handlade v och tllagade de olka maträtterna så långt det var möjlgt. Alla barn fck sedan smaka. Det kunde vara en frukt, en grönsak, korv, potats eller en hel maträtt. Barnen fck använda alla sna snnen och sn upptäckarglädje då v arbetade med maten. De upptäckte bland annat att det fnns kärnor melonen och äpplet. Dessa kärnor satte v tllsammans ner jorden. Barnen upptäckte att korv kan vara många olka saker, såsom salam, falukorv, grllad, kokt mm. Det hann bl vnter då v kom tll korven som var ett av barnens favort. Då tog v med oss en grll tll skogen och grllade korven och det var mycket populärt. Barnen har fått vara med många tllagnngsprocesser genom detta projekt och de har också smakat på mycket olka sorters mat, frukter och grönsaker som de kanske nte vågat smaka på om v bara hade bjudt dem. Nu fck de vara delaktga processen vlket gjorde att det var lättare att våga smaka. Månadens grönsak hade v tänkt att arbeta parallellt med, men det blev för mycket och en del av barnens favorter var som sagt grönsaker. På storbarnssdan fck v tyvärr nte n så många foton på maträtter så där tänkte v om och arbetade stället med växtfärgnng där v använde grönsaker och andra växter. Barnen fck smaka på grönsakerna nnan v använde dem tll att färga med. Garnet som v färgat använde v tll att skapa med. Bland annat gjorde v troll som blev väldgt fna. V har också odlat potats och grönsaker pallkragar på gården. Barnen har vart med hela processen från sådd tll skörd. Naturlgtvs har v alla smakat på vår skörd. Morötterna är nte klara ännu så dem ser v fram emot att få smaka. En kompost har v skaffat för grönsaks och fruktavfall. Den är barnen med och sköter för att få följa processen från avfall tll jord. V har nte fått någon jord ännu, men v väntar alla med spännng. V har arbetat med och fortsätter arbeta med vårt förhållnngssätt tll matsvnnet. V vuxna har ett stort ansvar att lära barnen hur mycket man tar årt sg av maten och att man kan ta fler gånger. V har haft en famljemddag under hösten där varje famlj tog med sg något de tycker om. Alla smakade av varandras mat och det var mat från många olka kulturer. Denna tradton har v haft länge på Segelkobben och det är mycket uppskattat av våra famljer. V hade en tanke att utmana de övrga förskolorna vår enhet tll att mnska matsvnnet. Denna utmanng har v kvar. V tänker oss en tävlng där v väger matsvnnet och den som har mnst vnner något trevlgt prs. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

8

9 c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. norrajordbrosforskolor.se Barns nflytande Beskrv hur barnens nflytande har sett ut arbetet med era tre utvecklngsområden. Hur har barnen påverkat arbetsprocessen? V startade upp projektet utfrån målen v hade, därefter följde v barnens ntressen. Pedagogerna har vart öppna och lyhörda för barnens ntressen och frågor. Barnen har fått styra den utvecklng som projektet tagt. V provade oss fram genom olka förslag från barnen, de fck t.ex. vara med vd planerng av balansbana och att ordnngställa denna. Då det gäller garnfärgnngen så ntroducerade v pedagoger detta för barnen, därefter blev barnen ntresserade av att fortsätta prova att färga garn med fler grönsaker samt bär. Barnen har deltagt från första tanken krng projektet tll att samla materal tll de olka aktvteterna, samt använt detta leken m.m. Under de utflykter v gör så är barnen aktva med att plocka skräp vår natur och närmljö. Detta gör de på eget ntatv. Alla pedagoger har numera med sg handskar samt påsar tll att samla skräp då v går från gården. Förskolan har nförskaffat en kompost som barnen vart väldgt ntresserade av. Här deltar de med att tömma grönsaks och frukt avfall. Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? öppenhet, respekt, soldartet och ansvar, förmåga att ta hänsyn tll och leva sg n andra männskors stuaton samt vlja att hjälpa andra, sn förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställnng tll olka etska dlemman och lvsfrågor vardagen, förståelse för att alla männskor har lka värde oberoende av socal bakgrund och oavsett kön, etnsk tllhörghet, relgon eller annan trosuppfattnng, sexuell läggnng eller funktonsnedsättnng, respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn motork, koordnatonsförmåga och kroppsuppfattnng samt förståelse för vkten av att värna om sn hälsa och stt välbefnnande, utvecklar sn skapande förmåga och sn förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter många uttrycksformer som lek, bld, rörelse, sång och musk, dans och drama, utvecklar ntresse och förståelse för naturens olka kretslopp och för hur männskor, natur och samhälle påverkar varandra,

10 c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och åskter och därmed få möjlghet att påverka sn stuaton, utvecklar sn förmåga att ta ansvar för sna egna handlngar och för förskolans mljö, och utvecklar sn förmåga att förstå och att handla efter demokratska prncper genom att få delta olka former av samarbete och beslutsfattande. d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? Hannge Kommuns klmat och mljöstrateg. Synlggörande och omvärlden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Anslagstavla eller motsvarande på förskolan Informaton på förskolans webbplats Nyhetsbrev tll föräldrar Informaton på föräldramöten Kommunkaton med kontaktpoltker Samarbete med lokala aktörer (t.ex. företag, förenngar) Andra aktvteter/övrgt att tllägga: V har satt upp ett anslag tll föräldrar och övrga besökare med olka mljöfrämjande aktvteter där man kan tumma på att tex nte ta blen tll arbetet, källsortera sopor, spara på varmvatten mm. Det är nte så många föräldrar som satt sn tumme på någon av punkterna ännu men v kommer att slå ett slag för den då v har föräldramöte och vd andra tllfällen då v möter föräldrar. Utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Era reflektoner kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Utvärderng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? Barnen har tyckt att detta projekt har vart postvt från start tll avslut, det har väckt nyfkenhet och v har som pedagoger fått många frågor från dem då det gäller alla teman. De har alla vart engagerade projektet, eftersom v har anpassat projektet utfrån barnens olka behov och ntresse. Genom olka aktvteter och teman nom projektet så har alla lyckats htta något som har fångat deras ntresse och nyfkenhet. Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? V har utfrån barnens frågor och ntresse försökt skapa förutsättnngar för dem att ta reda på de svar som de velat ha. V har som pedagoger även försökt nvolvera föräldrarna detta projekt va föräldramöten och aktvteter. V upplever att det har fungerat bra med en del av föräldrarna, men det har vart svårt att nå alla föräldrar. Vårt mål är att nå alla föräldrar så v kommer att fortsätta kämpa. Om alla gör lte så gör v stor skllnad tllsammans. b. Utvärderng Hur tolkar eller analyserar n era reflektoner? Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? V har som pedagoger blvt mer lyhörda för vad barnen är ntresserade av. Som pedagoger presenterar v aktuellt projekt och låter därefter barnen få tänka frtt krng detta för att sedan htta en aktvtet som de vll prova på. V är mndre styrande och bestämmande.

11 c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån utvärderngen? Att fortsätta vara lyhörda och låta barnen leda oss stället för att v leder dem. V presenterar ett projekt, barnen ger förslag och v försöker htta de förutsättnngar som behövs för att få alla barn ntresserade utfrån deras behov. Vårt arbete kommer att fortsätta nom alla utvecklngsområden då barnen har ett fortsatt ntresse av detta. Vssa område där det fnns ett stort ntresse kan man fortsätta jobba vdare med för att utveckla dessa mer.