Grön Flagg-rapport Förskolan Tåget 2 jan 2015

Transkript

1 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Tåget 2 jan 2015

2 Kommentar från Håll Sverge Rent :19: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter. Det har vart rolgt att läsa er rapport och se vlket stort engagemang n vsar och att det "smttar" av sg på barnen. Det verkar som att n genom ert arbetssätt har lyckats fånga barnens ntresse och nyfkenhet och vlja att delta och utforska. Beträffande flaggan så har v letat land och rke runt för att htta en flagga som är sltstark, denna som v har nu har de bästa kvalfkatonerna. Men ofta hänger flaggan uppe dygnet runt och hela året, så därför slts den lättare. Tps: Här fnns ett nyskrvet materal för förskolan, Varför vaknar nte Nallen? Det är en battersaga med Nallens, Dockans, Polsblens och Sprattelgubbens äventyr tre kaptel med uppdrag däremellan. Med kopplngar tll förskolans läroplan. I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1-2 gånger/termn Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: Grön Flagg-rådet har träffats ca 5 gånger per termn. b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Ja Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? Vd aktvteter som vart knutna tll Grön Flagg har v tllsammans med, framförallt de äldre barnen, kontnuerlgt lyft och belyst vårt arbete med Grön Flagg. Exempelvs när v haft vår "Må bra vecka" eller arbetat med konsumton. Barnen har reflekterat över varför v har flaggan och vad v gör för att behålla den. V upplever att för de yngre barnen kan det vara svårt att se kopplngen mellan den Gröna Flaggan och det v gör som är knutet tll denna. Framför allt är det svårare för dem att se hur vårt arbete med "Hjärtat Molnet och Solen" /Tema Lvsstl och Hälsa, hänger hop med den Gröna Flaggan jämförelse med arbetet krng konsumton. Anlednngen tll detta kan antas vara att arbetet med konsumton är mer konkret. Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Lvsstl & hälsa Må bra vecka och HMS - Hjärtat, molnet och solen a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut?

3 Hms V har temat Lvsstl och hälsa arbetat med normer och värden genom vårt egna materal HMS - hjärtat, molnet och solen. Hjärtat beskrver vad som får oss att må bra på förskolan, molnet vad som gör oss ledsna eller det v nte mår bra av. Solen är handlngsplanen - vad v kan göra för att komma tllbaka tll hjärtat. V har alla arbetat med HMS, men på lte olka sätt beroende på ålder, barngrupp och dess behov. V har bland annat skapat egna och gemensamma hjärtan, moln och solar. Andra former för arbetet har vart forumteater, samarbetslekar, känslotärnngar, att lösa kompsproblem. V har även dansat och sjungt tll känslomusk, läst och boksamtalat om olka böcker som belyst ämnets alla delar. V har haft äventyr skogen (med vänskapens hjärta) och arbetat med olka delar från stegvs och start. Barnen har dessutom erbjudts att på olka sätt skapa sn egen dokumentaton om "vad som gör mg glad/vad jag mår bra av på förskolan". På föräldramöten har föräldrar nvolverats genom att de har fått reflektera och dokumentera över vad de tror deras barn mår bra av på förskolan. Process och arbetsgång med Hjärtat, Molnet och Solen (Hms) Tll en början arbetade v avdelnngsvs blandade åldrar med gruppstärkande aktvteter för att skapa en gemensam och trygg grund att stå på. V har även haft en temadag veckan då v arbetat aktvt med HMS. Detta har tll stor del gjorts åldershomogena grupper med ett färre antal barn för att kunna möta barnen deras utvecklng. Detta för att v märkte att barnens tankar och behov skljde sg åt krng de här frågorna. Under året har v haft regelbundna reflektoner både arbetslagen och tllsammans med barnen. Dessutom reflektonstllfällen som vart nrktade enbart på de områden som berör Grön Flagg. Hjärtat, Molnet och Solen är något som alltd fnns med oss vardagen tllsammans med barnen oavsett om det är temadag eller ej. Må bra vecka Vd två tllfällen under det gångna läsåret har v haft "Må bra vecka". V har haft gemensamma och ndvduella "må bra aktvteter" både ute och nne. Barnen har erbjudts ansktsmålnng, dans, teater, QR- kods skattjakt, pratskattjakt med pad, jättesåpbubblor, flmvsnng, hnderbana, dans, bussutflykt, ätt exotskfrukt, gjort egen musl, yoga, fotbad, fngerfärg, dsco, hnderbana, mnrörs, sagoläsnng, crkusrytmk, önskemat, frsörsalong, nagellacksmålnng, massagesagor, målat en gemensam må bra tavla, haft elden gång och bjudt på varm frukt och pnnbröd. Veckan var uppskattad av både personal, föräldrar och barn. Process och arbetsgång under " må bra veckan" Tllsammans med de andra förskolorna Stångby har v planerat samt utbytt tankar och erfarenheter tll de här veckorna. De yngre och de äldre barnen har erbjudts olka aktvteter att välja mellan. Några av aktvteterna har erbjudts som valbara rum medan andra aktvter vart gemensamma för en större grupp barn. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? De vuxna har fått möjlghet att välja att hålla aktvteter eller rum efter ntresse vd "må bra veckorna". Detta för att ta tllvara på varje pedagogs kunskaper och ntressen så att de sn tur kan utmana och nsprera barnen. Som pedagoger har v försökt observera vad gruppen, men även ndvduellt, vad barnen behöver och utfrån det skapat och utmanat barnen olka aktvteter. De äldre barnen (3-6 år) har vart delaktga genom samlngar, ntervjuer och reflektoner. De har även fått komma med önskemål utfrån eget ntresse. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

4 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 Tema Ttel Närmljö a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V har haft kontnuerlga utflykter vårt närområde samt åkt tll närlggande områden med vår förskolebuss där v haft fokus på rörelse olka former. På gården har barnen byggt hnderbanor av naturmateral samt rör och dylkt som v fått från olka byggen. Detta materal, samt koner, hopprep, bollar och annat fnns alltd tllgänglgt för barnen så att de på egna spontana ntatv kan skapa hnderbanor. Barnen tar egna ntatv tll att leka rörelselekar såsom pjätt (kull) olka former, under hökens vngar osv. Bland de yngre barnen har de största utmanngarna vart att våga röra sg över hela gården

5 och ta sg ner för slänter och n buskage samt att göra små utflykter tll närlggande områden. Aktvteter, lekar och materal som ofta används nne har även använts på gården. Detta är något barnen ofta efterfrågar och som v har försökt att tllgodose. Förskolans dag frar v med ett sprnglopp på ca 200 meter, där alla barn på hela förskolan är välkomna att delta. Inför loppet har alla barn en gemensam uppvärmnng tll musk som en pedagog håller. Föräldrar bjuds n för att heja på barnen. Efter loppet får alla barn varsn frukt, drcka och medalj. Barn som nte har möjlghet att på egen hand ta sg runt loppet får assstans form av att åka vagn, hålla en vuxen handen eller bl buret. Med vår förskolebuss har v åkt tll olka naturlekplatser samt tll mljöer som nbjuder tll rörelse. Barnen har utmanat sg själva genom att testa hur det är att hoppa från en höjd ner på stranden, klättra träd som de nte tdgare vart bekanta med samt rört sg på olka underlag som är annorlunda de underlag v har på förskolan. Barnen har fått vara med och bestämma vlka rörelselekar som v ska göra tllsammans. V har besökt olka naturlekplatser för att få nspraton tll hur v kan utveckla vår hnderbana och göra den mer utmanande och nsprerande för barnen. V har haft en Fxar-dag på förskolan tllsammans med föräldrarna där v utvecklat våra gårdar. De äldre barnens gård- plkoja, bollplank, tåg, trädgårdsland med odlngslådor. De yngre barens gård - tågräls, tak på båten, bygghörna ute, vndskydd, planterat odlngslådor. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Barnen har fått önska en lek eller rörelseaktvtet som de sedan planerat för. En del barn har hållt sn lek själv och andra har gjort det med stöd från kamrater och/eller pedagoger. Bland de yngre barnen har pedagogerna vart lyhörda och lyssnat av barnen deras önskemål krng lekar och andra aktvteter. På så vs har både barn och pedagoger gjorts delaktga och fått nflytande över processen. I Stångby-loppet har barnen vart delaktga genom att de tllverkat sn startlapp nför loppet. Pedagoger har deltagt loppet och "hejat på" barnen. Den pedagog som hållt uppvärmnngen för de ca 110 barnen har själv önskat att få göra detta. När v bestämt resmål med bussen har barnen vart delaktga och ofta bestämt vart v ska åka. Stadsparken och dess nya lekplats har vart ett populärt val. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

6 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 Tema Ttel Konsumton a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V har under temat konsumton belyst ämnet på lte olka sätt beroende på barnens ålder och förkunskaper. Dalogen krng förbruknng och konsumton har hela tden hållts levande genom barnens frågor och funderngar samband med de olka projekten. De äldre barnen har bland annat haft besök av en "Mljöhjälte" som behövde hjälp med att sortera skräp. Med mantel eller keps på huvudet har några barn per vecka utsetts tll mljöhjältar. Barnen har sorterat skräp som de sedan stolta "flugt" ut med tll återvnnngsstatonen. På sopkärlens dekaler har v läst och tttat på de olka blderna för att kunna slänga skräpet på rätt ställe. "Mljöhjälten" har även bjudt tll andra uppdrag och aktvteter såsom hnderbana där barnen skulle samla och sortera skräp. V har tttat på olka flmer som "Barr och Pnne räddar världen", "Det rör oss alla...pappa släck ljuset" och" En dag med sopblen". Inför Earth hour har v pratat med barnen om förbruknng av energ. En grupp har ntresserat sg för vndkraftverk som de sedan besökte. I vårt rtrum har v valt att ta bort pappret under en perod. Barnen har först fått kolla sn låda om de har någon tecknng som de kan fortsätta arbeta med stället för att hela tden ta nya papper. Som en fördjupnng av detta har några barn fått tllverka eget papper av gamla tdnngar. Detta har också gjorts bland de yngre barnen. V har försök att återanvända skräp. Några barn har skapat ett gemensamt konstverk utav gammalt skräp och andra har tllverkat fågelmatare av gamla krukor. Under måltderna har v pratat om varfrån maten kommer och hur v kan mnska matavfallet. Barnen" tävlade" mot den bruna påsen genom att ge den så lte matrester som möjlgt. Mängden matavfall mnskade drastskt. Hos de yngre barnen har en kompost kommt tll.tdgt under våren beställdes 250 maskar som anlände va pos vlket sg var nsprerande för barnen. V ställde frågan: Vad äter maskarna? Tllsammans med barnen, (11:orna) samlade v skräp av olka materal (plast, metall, äppelskrutt, bananskal, pappersservett, frgolt och trä). Allt detta fästes på en träplanka. V pratade krng de olka materalen och tll sst grävde v ner plankan komposten för att se vad maskarna vlle äta (alla barn var delaktga). I början av jun grävdes plankan upp och analyserades. Barnen konstaterade att maskarna äter ungefär samma saker som de själva. Barnen uppmuntrades att slänga skruttar och skal tll maskarna, något som de sedan spontant fortsatt med. Maskar som httas på gården flyttas av barnen tll komposten. För första gången har v vart med på Skräpplockardagarna från Håll Sverge rent. Samtlga barn har plockat skräp närmljön. De äldsta barnen har åkt med förskolebussen tll platser där de funnt skräp tdgare. Sorterngskärl fnns nu på samtlga avdelnngar och även personalrummet. I maj anordnades en mässa krng hållbar utvecklng där närlggande skolor och förskolor fck delta. Syftet med mässan är att nsprera andra samt presentera någon del av arbetet nom Grön Flagg. V valde att vsa upp och erbjuda delar från Må bra veckan så som yoga och kompsmassage samt en sorterngshnderbana med mljöhjälten. V vsade även upp de olka stegen papperstllverknngen. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Mljöombuden höll en nsprerande föreläsnng samt workshop för samtlga medarbetare på ett kvällsmöte. Pedagogerna nsprerades både prvat och yrkesmässgt och kunde nästa steg nsprera barnen. Pedagoger och barn har haft haft utbyte av varandra processen. De äldre barnen har bdragt med konkreta förslag så som att släcka lampor, spara rtpapper, mnska matavfall, sortera skräp o s v. Samtlga av barnen har vart mljöhjältar och hjälpt tll att sortera skräpet. De yngre barnens ntresse för maskar och andra kryp vart grunden för kompostens tllblvelse. De har vart ntresserade och delaktga under hela projektets gång. Fortfarande ntresserar sg barnen för komposten och dess nnevånare. Mässan besköktes av barn födda -11 och uppåt där de fck möjlghet att pröva de olka aktvteterna som erbjöds. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

7 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? förmåga att ta hänsyn tll och leva sg n andra männskors stuaton samt vlja att hjälpa andra, respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö.

8 b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att fungera ensklt och grupp, att hantera konflkter och förstå rättgheter och skyldgheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sn motork, koordnatonsförmåga och kroppsuppfattnng samt förståelse för vkten av att värna om sn hälsa och stt välbefnnande, utvecklar ntresse och förståelse för naturens olka kretslopp och för hur männskor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sn förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olka teknker, materal och redskap, och c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och åskter och därmed få möjlghet att påverka sn stuaton, utvecklar sn förmåga att ta ansvar för sna egna handlngar och för förskolans mljö, och d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? Lka behandlngs-planen. Synlggörande och omvärlden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Anslagstavla eller motsvarande på förskolan Informaton på förskolans webbplats Nyhetsbrev tll föräldrar Andra aktvteter/övrgt att tllägga: Forum där v vsat upp vårt arbete har vart: - mässan - blogg (unkum) - föräldramöten - månadsbrev - nne på avdelnngarna - sommarfest med aktvteter och vernssage. Dessutom har föräldrarna gjorts delaktga genom att bdra på fxardag, med materal tll skräp mm. På förskolans lärplattform Unkum kan föräldrar följa vårt arbete genom bloggen. Inläggen förses med en etkett för att tydlggöra att det är vårt Grön flaggarbete. Utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Era reflektoner kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Utvärderng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? Arbetet med de olka temaområdena verkar ha vart uppskattat bland barnen. Barnen har kommt med många spontana, postva kommentarer och reaktoner. Lvsstl och Hälsa (Hms och Må bra vecka) V kan se att barnen använder sg av begrepp och kroppsspråk som är kopplade tll vårt arbete med HMS. De vet vad det betyder att samarbeta, hur man är en bra komps och vad det nnebär att vsa hänsyn tll varandra. De äldre barnen längtade tll den andra må bra veckan och dess aktvteter. De yngre barnen kände gen de olka aktvteterna och en del vågade testa aktvteter som de tdgare vart avvaktande nför. Något barn som var frånvarande under må bra veckan gjorde sna föräldrar delaktga genom att vlja ha fotbad/spa hemma samt måla naglarna. Närmljö (Rörelse) Barnen bdrar gärna med déer vad de vll göra för rörelseaktvteter. V ser att barnen utmanar sg själva olka mljöer och att de vågar delta lekar som de tdgare vart avvaktande nför. Barnen ser själva att de utvecklas och kommenterar det på olka sätt. "När jag var lten så vågade jag nte hoppa från grenen men nu törs

9 jag". Konsumton Har barnen blvt mer konsumtonsmedvetna? Vet de hur källsorterng fungerar? Vad som ska vlket kärl? Vad som händer med soporna? Förstår de vkten av att nte lägga upp mer mat än vad man orkar äta, att nte slösa med materal, att nte använda mer vatten än nödvändgt, att släcka lampan efter sg. Ja, v ser och hör att barnen reflekterar över dessa saker vardagen. Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? Lvsstl och Hälsa Under den första "Må bra veckan" var många aktvteter styrda av oss pedagoger. Barnen delades n grupper och aktvteterna skedde på statoner som alla barn skulle få ta del av. Detta upplevdes stressgt av pedagogerna. Vd den andra "Må bra veckan" ändrade v därför upplägget. Aktvteterna blev mer flexbla och nte lka tdstyrda på samma sätt som tdgare. Barnen fck styra mer över vad de vlle delta och när de vlle göra det. Inför den andra "må bra veckan" vsste barnen vad som skulle hända, de var förväntansfulla och såg fram emot att få göra samma saker gen. Responsen efter denna vecka var mycket postv bland barn och pedagoger. Även föräldrar har kommt med postva kommentarer. Närmljö-rörelse Ute- och Rörelseverksamhet ngår förskolans profl och är alltså något v alltd arbetar med. Synsättet är att allt som v gör nomhus kan också göras utomhus. Pedagogerna strävar efter att utmana och utveckla sg själva och därmed barnen nom detta område. Konsumton Två av medarbetarna har gått en mljöutbldnng som de sedan delgvt sna kollegor. Responsen har vart postv, väckt tankar och utmanat pedagogerna att sn tur utmana barnen vdare. Barnens vetgrghet krng mljö och konsumton har gjort att pedagogerna tllskansat sg nya kunskaper t ex om vndkraftverk och vad som händer rent teknskt vd återvnnng. Arbetet med komposten har vart mycket gvande för oss pedagoger eftersom barnen vart så ntresserade och delaktga. Att barnen uppskattat temat märks nte mnst på att barnen pratat om det hemma. V har fått många postva reaktoner från föräldrarna vars barn lvfullt beskrvt komposten, maskutsläppet och plankan. Men den stora vnsten är ändå barnens empatska utvecklng, att vara rädd om det som lever och förståelse att små varelser gör stor nytta. V pedagoger deltog en föreläsnng där ämnet rörde sg om hur man kan skapa mer tllåtande och nsprerande mljöer för barnen. Föreläsnngen väckte många tankar och skapade vktga daloger mellan oss pedagoger. Detta har bdragt tll att pedagogerna förändrat stt förhållnngssätt, blvt mer nlyssnande och tllåtande nför barnens önskemål. Barnen har därmed fått mer nflytande över hur arbetet på förskolan ska utformas, samt sn egen roll verksamheten b. Utvärderng Hur tolkar eller analyserar n era reflektoner? Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? Det har vart berkande att följa och dokumentera arbetet nom de olka områdena. Pedagoger såväl som barn har utvecklats tllsammans och v har även alla skaffat oss nya erfarenheter och kunskaper. Det v nte tdgare haft kunskap om har v tagt reda på tllsammans med kollegor och barn. När v pedagoger känner oss trygga med vårt arbete resulterar det att barnen blr det också. På så vs skapas en lugn och trygg lärandemljö för alla. Genom våra reflektoner har v belyst områdena för att se vad som kan utvecklas vdare. c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån utvärderngen? V har fått mer erfarenhet av att organsera en stor barngrupp på ett bättre sätt. Återgen har v blvt påmnda om vkten av att nte alla behöver göra allt. Därmed främjas också barnens nflytande och vår förmåga att presentera aktvteten på ett spännande och utmanande sätt. Inför kommande arbete med Grön Flagg har v lärt oss vkten av att delge kollegorna på ett konkret och tydlgt sätt för att få deras engagemang och delaktghet arbetet. V vll även fortsätta med att synlggöra kopplngen mellan flaggan och vårt arbete för barnen. V vll fortsätta samarbetet med de andra förskolorna området för att kunna utbyta erfarenheter. Då arbetet vart ganska omfattande vll v tll nästa gång arbeta mer koncentrerat nom tema Grön Flagg. Grön Flagg arbetet har genomsyrat vår verksamhet och det vll v att det ska fortsätta att göra. Det ska vara en naturlg del av vår verksamhet.