Grön Flagg-rapport Förskolan Stormhatten 8 okt 2014

Transkript

1 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Stormhatten 8 okt 2014

2 Kommentar från Håll Sverge Rent :10: Det har vart rolgt att få ta del av er mycket bra rapport. N har jättefna konkreta utvecklngsområden och bra aktvteter tll dessa. Blderna belyser aktvteten på ett föredömlgt sätt. Vlken bra almanacka n gjort med de färgade kulorna, den tydlggör månaderna och året. Fantastskt rolgt att alla förskolor och skolor ställde ut sna Grön Flagg-arbeten på en utställnng. Vlket bra ntatv! Att träffa de andra Grön Flagg-rådet hela Stånga kommun är ett värdefullt sätt att få nspraton och uppslag från andra. N har engagerat barnen och gjort dem nyfkna och forskande, vlket betyder mycket för en Hållbar utvecklng framtden. Tll nästa omgång ta med lte av barnens kommentarer och upplevelser, det levandegör temat och vsar delaktghet. Bra jobbat! V ser fram mot ert fortsatta Grön flagg arbete. Om det känns oklart med Grön Flagg så tveka nte att rnga oss. V fnns här för att hjälpa er att komma vdare. PS V skckar med en länk tll vårt nya materal för förskolan om allemansrätten, Al, Sara och Allemansråttan I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1-2 gånger/termn Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: Grön Flagg-råden på alla tre förskolorna Stångby har arbetat som ett gemensamt Grön Flagg-råd för att på bästa sätt kunna delge erfarenheter och nspraton krng temat. Vd dessa dskussoner har många gvande samtal förts men det hade vart önskvärt att också ha möjlghet tll samtalstd enbart nom respektve förskola för att lättare och tydlgare kunna föra det ensklda arbetet framåt. Ett antal planerade tllfällen kalendaret. b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Ja Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? V har haft samlngar på våra 3-5 års avdelnngar under projektet "Skräp-plockarveckan" där barnen getts möjlghet att föra fram sna tankar krng hållbarutvecklng ex. mljö och natur, skräp och konsumton samt återvnnng. Inga specfka Grön Flagg-råd med barnen har upprättats. V har reflekterat efteråt att v kan bl bättre på att föra n Grön Flagg-begreppet hos barnen och vad v jobbar med när v har Grön Flagg. Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Lvsstl & hälsa a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut?

3 V har haft en må bra-vecka under hösten 2013, där alla barn och pedagoger var delaktga. Tllsammans nledde hela förskolan veckan med en kckoffdag utomhus. V hade mnrörs, ansktsmålnng, blåsa såpbubblor och skapade en må-bra tavla tllsammans. V upplevde att barnen tyckte det var rolgt och hade en trevlg förmddag tllsammans. Under veckan anordnades det olka aktvteter på avdelnngarna. Barnen fck uppleva bland annat fotbad, massage/massagesagor, knäckebrödsbak, smoothe och v hade en utedag på gården tllsammans. På utedagen städade v förråden och gjorde gården fn. V såg att de äldre barnen stannade länge aktvteterna och önskade att de skulle fortlöpa hela dagen. Detta ser v som ett postvt resultat.v upplever att de yngre barnen tyckte att det var spännande och rolgt att prova på nya aktvteter. Sakerna som v upplevde som postva barngruppen har v fortsatt arbeta med. Då detta var första gången som v genomförde detta projekt, hade v pedagoger trolgen för höga ambtoner och en del pedagoger upplevde detta som stressgt. Planerngen av veckan var för kort och för få pedagoger var med planerngen. Tll nästa gång vll v förbättra strukturen på veckan och se tll att alla vet vad som ska hända och hur man byter från en aktvtet tll en annan. Under våren 2014 hade v också en Må Bra-vecka med barnen. Denna gången gjorde v nte projektet så stort som första gången, detta för att det skulle vara lagom tempo för såväl barn som pedagoger. Varje avdelnng planerade sna aktvteter vlket bdrog tll att alla pedagoger blev delaktg och var förbereda nför veckans aktvter. På llla sdan blev denna må bra-veckan lugnare, v erbjöd nte så många aktvter och avdelnngarna hade samma aktvteter flera gånger under veckan för att alla barn skulle kunna prova på sn egen takt. V upplever att barnen hade en fn och bra vecka. Med de yngre barnen arbetade v med rörelse och samlng, då v haft flera nskolnngar januar var vårt fokus på att stärka gruppkänslan. Barnen fck också prova på fotbad med varmt vatten och skum samt nsmörjnng av fötter. Detta var uppskattat av barnen. Med de äldre barnen arbetades det med "Grodan- böckerna" som belyser normer och värden, hur v är motvarandra och vad som får oss att må bra/nte må bra när v är på förskolan. V erbjöd barnen handbad med massage och mankyr, bakade ekologska knäckebröd, gjorde vår egen ekologska müsl och arbetade med mn-rörs. Vårt värdegrundsarbete med Hjärtat, Molnet och Solen har fortlöpt under termnen. Detta är något som v känner v har blvt tlldelade att göra och för att detta arbete ska bl så bra som möjlgt behöver v utbyta erfarenheter och ha fler dskussoner grupper över arbetslagsgränserna. V tycker att värdegrundsarbetet är vktgt för både barn och pedagoger och det är självklart något v arbetar med kontnuerlgt. V upplever att det är svårt för barnen att relatera tll materalet med Hjärtat, Molnet och Solen och funderar på om v kan genomföra värdegrundsarbetet på ett mer konkret sätt för barnen. På förskolans dag 15/5 var det dags för Stångbyloppet. Hela förskolan hade gemensam uppvärmnng tll mnrörs sedan var v redo. De små barnen sprang först ett varv sedan var det de stora barnens tur att sprnga. De fck sprnga så många varv som de orkade. Och som barnen sprang, alla kämpade väl. Efteråt fck alla barnen ta emot varsn guldmedalj. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Alla pedagoger på förskolan pratar med barnen om vad man mår bra och vad man nte mår bra av samt hur man bemöter varandra. Barnen vsar med sna känslor hur de känner för både aktvteter och kompsar. V som pedagoger stöttar barnen att kunna uttrycka sna tankar för att kompsarna ska förstå vad barnet menar. Genom detta utvecklar v ett gott lekklmat på förskolan. Det gäller även att stötta barnen att man har rätt att vsa de känslor man har för stunden ( t.ex. arg) stället för att bara släta över dem. Genom böcker (exempelvs Grodan-böckerna) har de äldre barnen fått förståelse för karaktärernas känslor och relaterat dessa tll sna egna känslor. V upplever att barnen har fått en förståelse för andra männskors känslor. På alla avdelnngar har v också känsloballonger som representerar förvånad, ledsen, arg och glad uppsatta på väggarna. Detta är ett sätt för barnen att koppla hop ansktsuttryck tll känslor och detta har startat dskussoner hos både de yngre och äldre barnen om vad känslor nnebär och en förståelse för sna kompsars ansktsuttryck. V har satt upp dokumentaton på väggarna för att synlggöra för barnen vad de har fått uppleva under Må Bra-veckan. Detta är uppskattat hos barnen, vd dessa dokumentatoner sker det många samtal mellan barn-barn, barn-pedagog och barn-föräldrar. När v genomförde Må Bra-veckan på våren lyste det de små barnens ögon när v berättade om de aktvterna som veckan skulle nnehålla. Flera kom håg att de hade fått "bada fötterna" och deras entuasasm smttade av sg på de barnen som nte rktgt kom håg eller vart med vd den förra Må Bra-veckan. De nya frukterna som v fck prova var uppskattat hos de yngre barnen, de ledde tll samtal mellan barnen och pedagogerna. Barnen tog även tll sg flera nya begrepp som tll exempel fruktnamn, färger på frukterna osv. V har arbetet mycket med lvstl och hälsa bl.a. genom att synlggöra demokratn vardagen. Barnen har getts möjlghet att på olka sätt påverka sn vardag här på förskolan genom nduvduella val den fra leken, genom att våra arbeten och projekt följer och planeras efter vad barnen vsar ntresse för samtdgt som v försöker hålla den röda tråden levande och synlggöra vår övergrpande planerng. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

4 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 Tema Ttel Vattenresurser a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? På 1-3års avdelnngarna har v haft många aktvteter där barnen har fått uppleva vatten på olka sätt. V har gått från s och snö tll flytande vatten under termnens gång. Först kände och smakade barnen på s och kände på snö. V undersökte vad som hände med sen och snön när v tog n den värmen. V har pratat om begreppen flyta/sjunka och undersökt vad som händer med olka saker vattnet. V har även blåst bubblor med vatten och såpa. Arbetsgången har dokumenterats och satts på upp väggen. V upplever att barnen har uppskattat detta och ställer sg ofta och tttar och pratar om blderna. V har pratat om vad för djur som fnns vattnet och skapat olka konstverk runt detta. Utemljön har också vart en del av detta tema då v har skapat två träbåtar med segel som barnen tycker om att leka. På 3-5års avdelnngarna har man skapat egna vattenbanor utomhus. Man har även pratat om kretslopp och man skapade ett konstverkt som vsade upp hur ett kretslopp fungerar. Det skapades även ett moln samband med det. Barnen fck ta del av experment där man undersökte vad ytspännng var. Barnen fck prova att plantera kastanjer olka materal för att se vad som fungerade, bland annat kaffe, mjöl, gräs, mjölk och sten. Barnen upptäckte att resultatet blev att det nte växte utan vssa materal bara möglade. En avdelnng frös n fägat vatten mjölkkartonger, handskar och ballonger utomhus. Dels för att se hur det frös,exempelvs hur kallt det behövde vara ute, hur lång td det tog och vlket som frös först. När allt var fruset så användes det tll byggmateral och skapade skonstverk av det. Efter samtal med barnen om hur ett vattenflöde fungerar så föddes tanken om hur v tllsammans ska prova att skapa en egen vattenbana av något slag. Det blev en kanal. Under arbetets gång fördes flera djupa dskussoner om hur man bäst bygger en kanal, hur och varför man behöver bygga med fall, vatten och vattnets väg tll våra hem och hur kan egentlgen vattnet stanna kvar våra sjöar. Som ett gemensamt projekt på en avdelnng har en festkrona skapats där varje barn har bdragt med en dekoraton nsprerat av vattnets färger. Där arbetades även med veckans experment och "den magska burken" där vatten, olja och srap var huvudkomponenterna och barnen expermenterade med hur olka föremål placerades sg de olka vätskornas skkt. Detta ledde barnen vdare tll att bygga små båtar olka materal för att de olka materalens flytförmåga. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? V har tagt tllvara på barnens déer och ntresse och barnen har fått vara vägvsare. Ut efter barnens funderngar har varje avdelnngs pedagoger reflekterat och planerat hur man kan konkretsera barnens déer verklgheten. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

5

6 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 Tema Ttel Närmljö a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? September 2013 anordnade v en fxardag på förskolan, där barn, föräldrar, mor- och farföräldrar och pedagoger, tllsammans utvecklade mljön på gården. De projekt som genomfördes hade sn grund de behov och ntressen v sett hos barnen. Flera av projekten gjordes också för att utveckla barnens kreatvtet och lekar. V såg ett stort engagemang hos alla som deltog. Barnen var delaktga det som skedde denna eftermddag. Då v upplevde detta som postvt hos föräldrar och barn planerar v att genomföra detta projekt eventuellt en gång per år. Under våra utedagar går v på promenader tll lekplatser och andra ställen vår närmljö. V upplever att de äldre barnen har en god lokalkännedom och att de vet hur man ska gå närmljön för att komma tll olka platser, så som vart de bor eller lekplatser. En del av de yngre barnen har gått på promenader tll sna hus och v upplever att de känner gen sn närmljö. Både de äldre och yngre barnen har ofta gått tll bbloteket för att låna böcker eller tttat på teater. Dessa tllfällena är uppskattade av barnen och de är förväntansfulla nnan de kommt fram tll bbloteket. V upplever att v har en bra kommunkaton med bbloteket Stångby som tar tllvara på våra dèer och hjälper oss att få fram ett så bra kulturutbyte som möjlgt för barnen. Ibland får barnen föreställnngar på våra förskolor, detta sker samarbete med ansvarg på bbloteket. De äldre barnen har dskuterat olka årstder och vad som representerar dem. Barngrupperna arbetar med årskulor, se bld. BEHÖVS EN LJUSARE BILD. Daglgen dskuteras det vlken dag, datum och år det är. Kulorna är olka färger och bland dskuteras det om vlken färg denna månaden har. Barnen kan säga - Jag fyller år när det är gula kulor. Vlket leder tll mer samtal såväl mellan barn-barn som barn-pedagog. De yngre barnen har pratat om de olka årstderna. Vad nnebär det när det är höst och vad behöver man ha på sg för kläder då. Detta har lett tll att barnen gärna tttar ut genom fönsterna och dskuterar hur vädret är. Barnen har också fått plocka löv och skapat ett höstträd. I anslutnng tll vår förskolegård fnns det en damm. Tyvärr har kommunen nte underhållt den ordentlgt, vlket har lett tll att den tll stordel är genväxt. Vd ett par tllfällen har v vart nere och försökt håva eller ttta med undervattenskkare, det man får upp och ser är mestadels alger. V hoppas att kommunen kommer göra vd dammen så att v kan använda dammen vårt arbete med barnen. Under våren har v haft en skräpplockarvecka som ordnas av Håll Sverge Rent. Den nleddes med att de äldre barnen fck brev från skräphäxan där hen uppmuntrade barnen att gå ut och plocka skräp som skulle samlas hop tll häxan. Sedan gck de på skräpplockarpromenader. Barnen sparade det som de kallade för "fnskräp" och skapade konst av det och skräphäxan kom på besök. Skräphäxan tttade på och berömde vår konst och arbete, sedan delade häxan ut tatuerngar som belönng. På en av storavdelnngarna läste man två flanosagor om återvnnng från Blxtpatrullen. På den andra tttade man på flmerna "Barr och Pnne". På 1-3årsavdelnngarna var det de äldsta barnen där som gck på skräpplockarpromenad. De gck närområdet runt förskolan och httade mycket skräp som de sedan gck tll återvnnngshuset med. På avdelnngarna tttade barnen på flm som handlade om återvnnng och hur en dag ser ut för en renhållnngsarbetare. Man tog även reda på hur man ska återvnna på avdelnngen och vlka lådor som skräpet ska läggas. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? I projektet med vår fxardag var alla barn och all personal delaktga. Barn och föräldrar fck nformaton god td om aktuellt datum och td. Innan de kom tll förskolan för att hjälpa hade de fått nformaton om projekt som v vlle ha hjälp att genomföra. Alla hjälpte tll efter egen kunskap och föräldrar tog också med sg redskap som de tyckte var lämplga. Alla pedagoger var delaktga på olka vs både nnan och under fxardagen. Köket var delaktga genom att stå för korvgrllnng. V ser projektet som postvt och vll att det ska bl en återkommande händelse. Det v kan ta med oss tll nästa gång är att planerng nför en fxardag kräver stort engagemang och kräver mycket td, då materal och beskrvnngar osv ska fnnas på plats när föräldrarna kommer för att hjälpa tll. Tll nästa gång krävs det ett större engagemang nför projektet hos alla pedagoger. Barnen är oerhört engagerade arbetet med årstder på olka sätt utfrån ålder. Dskussoner om väder och dag uppstår daglgen på olka sätt. Tll vårt fortsatta arbete kan v lyssna n barnen och på så sätt ta tllvara på deras tankar och deèr och genom dessa utveckla arbetet. Som v tdgare nämnt är v en förskola uppstarten, fortfarande gäller det att prova på och sedan utvärdera. Det v ser att barnen uppskattar och önskar mer av får v ta med oss och ta tllvara på. V vll att barnen ska vara delaktga aktvteterna som händer, men samtdgt måste v ge dem upplevelser som v sedan utvärderar tllsammans för att de ska kunna påverka sn vardag på förskolan. Barns kommentarer? c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

7

8 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? förmåga att ta hänsyn tll och leva sg n andra männskors stuaton samt vlja att hjälpa andra, respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att fungera ensklt och grupp, att hantera konflkter och förstå rättgheter och skyldgheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sn förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommuncera med andra, utvecklar ntresse och förståelse för naturens olka kretslopp och för hur männskor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sn förmåga att ursklja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och åskter och därmed få möjlghet att påverka sn stuaton, utvecklar sn förmåga att ta ansvar för sna egna handlngar och för förskolans mljö, och

9 d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? Lkabehandlngsplanen. Synlggörande och omvärlden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Dgtal fotoram Informaton på förskolans webbplats Nyhetsbrev tll föräldrar Informaton på föräldramöten Samarbete med andra för-, grund- och/eller gymnaseskolor som också har Grön Flagg Annan/andra aktvtet(er) Andra aktvteter/övrgt att tllägga: I vårt rektorsområde har v haft en Grön Flagg-mässa maj månad där varje förskola och skola vsade upp projekt som de har arbetat med Grön Flagg. V hade mässan och runt en drottshall där v satte upp montrar och hade aktvteter av olka slag för att vsa upp våra arbeten. Barnen och eleverna från förskolorna och skolorna kom och tttade runt och fck uppleva en lten del av allt arbete. På detta vset synlggjorde v Grön Flagg och de olka teman som har vart fokus. Utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Era reflektoner kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Utvärderng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? Barnen har vsat stort ntresse och delaktghet krng de delar av vårt arbete som nnefattar Grön Flagg. V har fått postv respons av barnen och framförallt de äldre barnen har uttryckt önskemål om att exempelvs må-bra veckan, skräpplockardagarna och Stångbyloppet gärna får återkomma. Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? Så här vd uppstarten av Grön Flagg på vår förskola har det vart lte dffust och oklart om hur arbetet ska läggas upp och hur det på ett naturlgt sätt ska förankras förskolans verksamhet. Det har vart lte oklart vad området ska nnefatta förhållande tll den ordnare pedagogska verksamheten. Vad eller vlken del och hur stor omfattnng ska Grön Flaggrådet planera för olka projekt och aktvteter samt hur stor del är tänkt att delegeras ut tll de olka arbetslagen. Alltså vem ansvarar för vad och vlken utsträcknng? Inför kommande perod har tankar krng hur Grön Flaggrådet eventuellt skulle kunna förändras för att arbetet ska kunna växa och utvecklas genom varje avdelnngs delaktghet och nflytande. Förslagsvs kan det ngå en representant från varje avdelnng Grön Flaggrådet för att sprda tankar, deér och nspraton mellan arbetslagen samt för att kunna synlggöra förskolans röda tråd genom de olka delarna av verksamheten. Tätare träffar hade också vart att föredra exempelvs en träff /månad nom förskolan och en träff per termn gemensamt med samtlga Stångby förskolorna. Under denna perod har arbetet med Grön Flagg nnefattat tre stora temaområden: lvsstl och hälsa, vattenresurser och närmljö. Att arbeta med tre så stora och övergrpande temaområden samtdgt har känts överväldgande och lte för stort att hnna med då dessa delvs gått utanför den övrga pedagogska planerngen. Att stället kunna fokusera och endast arbeta mot ett temaområde hade förenklat arbetet avsevärt och stället ökat möjlgheten att utveckla temat på djupet genom att följa och ta tllvara barnens ntresse. Detta skulle kunna ge bättre nskt, djupare förståelse och fler möjlgheter att utveckla temat stället för att endast snudda vd ytan på flera olka teman. En tanke är att väva hop de tre grön flaggområdena tll våra fokusområden: normer och värden, barns nflytande och utvecklng och lärande. Så att man nte delar upp delarna var för sg för då kan det kännas överväldgande och svårt att hnna med. b. Utvärderng Hur tolkar eller analyserar n era reflektoner? Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur?

10 Dokumentatonen har legat mest på att synlggöra det har v har gjort och arbetat med på avdelnngarna och bloggar som föräldrarna tar del av. V kan bl betydlgt bättre på att dokumentera med fotografer och nedskrvna observatoner (barns tankar och frågor etc) som v kan reflektera över efteråt. Pedagoger och barn har lärt sg tllsammans, djupa kunskaper har v tagt n tllsammans. Vår roll är vktga, känner v oss trygga blr barnen trygga.. V har dessvärre nte drekt tagt del av någon forsknng eller ltteratur just tll Grön Flaggarbetet förutom den vanlga pedagogska planerngen där vss ltteratur med tps etc har ngått. Då majorteten av pedagogerna var nya med Grön Flagg så fanns det nte några drekta erfarenheter v kunde ta del av utan v har fått utforma själva och prova oss fram under året som har gått. c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån utvärderngen? V kommer ta med oss våra reflektoner tll nästa gång när v skapar en ny handlngsplan. Engagera hela förskolan arbetet så alla blr delaktga och får nflytande. Grön Flagg-rådet ska göra en bättre uppstart så man vet åt vlket håll man vll gå för att hela året ska bl en helhet. V vll bl ännu bättre på att synlggöra dokumentatonen på avdelnngarna med de tre teman. Ha fortlöpande dskussoner och reflektoner både arbetslag och på hela förskolan om vad som har skett och vad som ska hända framöver så att det blr en röd tråd. Med dessa nya erfarenheter så har v en bättre utgångspunkt nästa gång v arbetar med Grön Flagg.