Grön Flagg-rapport Fröslundavägens förskola 23 mar 2014

Transkript

1 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Fröslundavägens förskola 23 mar 2014

2 Kommentar från Håll Sverge Rent :02: Klappa er på axeln och säg åt er själva att n vart mljöhjältar allhop! Det verkar som om n har sktet nställt på en hållbar utvecklng. Vår värld behöver mljöhjältar som n! Det är bra att n jobbar så aktvt med barnens delaktghet nom Grön Flagg och att n försöker hålla en så stor flexbltet arbetet som möjlgt för att följa barnens ntressen och déer. N har all anlednng att vara nöjda med ert Grön Flagg- arbete. Det är v, fortsätt samma anda! Vänlgen/ Grön Flagg Oj, vad bra att n har 42% ekologska varor! I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1-2 gånger/termn Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Ja Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? I olka utsträcknngar och utfrån barnens ålder och nvå har v haft Grön-flagg samlng utfrån temat v arbetat med. V har haft både planerade och spontana möten mellan barn-barn, barn-personal och personal-personal. Postvt och spännande att utforska, undersöka, upptäcka och uppleva tllsammans. Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Energ & klmat Att synlggöra luften för barnen. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? I gruppen med de yngsta barnen på förskolan så startade vårt Luft-tema, ute en blåsg dag. Under en promenad så uppmärksammade v vnden kan v känna luften? Ett barn sa: jag hoppar över luften. V stannade tll på en öppen plats där barnen sprang omkrng och vnden fladdrade hår och kläder. V uppmärksammade också att träd och buskar vajade vnden. Personalen funderade på hur v kunde arbeta med vnd/luft nne och v bestämde oss för att prova med en bordsfläkt. Hur kan v synlggöra luften för barnen? Barnen har fått utforska fläkten tllsammans med materal som fjädrar, plastband, ballonger och slkespapper. En del materal var fastknutet så

3 v såg detta fladdra när fläkten var gång. Barnen vlle fästa fjädrarna fläkten. De försökte plla n dem hålen och på baksdan av fläkten så sögs fjädrarna fast. En spännande upptäckt v har gjort tllsammans är att på baksdan så sögs fjädrarna fast. Barnen upptäckte också att deras röst förändrades när de gjorde ljud framför fläkten. V vlle också ta reda på om v kan göra rörelser/vågor vattenbaljan med hjälp av fläkten. Barkbåtar och frgolt fck provas baljan, det som hände var att materalet drogs mot fläkten och nte från som v först trodde. Kan det bero på baljans form som var oval med små fckor runt? Provar gen med en rektangulär balja och resultatet blr att materalet åker från fläkten. Ballonger tycker barnen om att undersöka. Att pumpa upp ballongen med hjälp av en ballongpump. Hur hårt kan man klämma på ballongen nnan den går sönder? Den säger pang. Hängande och lösa ballonger kan barnen få att flyga luften med hjälp av sn egen hand eller att blåsa på den. Experment med flrtkulor, pompombollar och sugrör. Luften ute: kastat löv, vndspel, plastband, cd-skvor, sttundelag som flög vnden. Fångat luft plastpåsar. V har haft en "luftpromenad" ute på gården med barn, vårdnadshavare och pedagoger. V hade olka upplevelsestatoner som t.ex. plastband, prsmor och cd-skvor träden, ballonger. En staton bestod av färg, vatten, ppetter och sprutor som de sög upp färgen med och sedan sprutade med. Första gången hela drakgruppen på åtta barn samlas. I gruppen bldas fyra par som tllsammans ska göra drakar. De kommer överens om vlket materal, färg samt vad mer som behöva för att bygga en drake, v samlar de olka sakerna en låda tll nästa gång. Drakgruppen: T och A kommer överens om att göra en röd pappersdrake. T och Am bestämmer sg för en grön pappersdrake. D och Ab vll göra en tyg drake och den ska vara gul. Dl och N har svårt att komma överens om färgen så jag frågar om jag ska dola och så blr det. Resultat en rosa pappersdrake. Bernadet hämtar en blå plastlåda och v frågar barnen vad de tror behövs för att bygga en drake. Ab Lm D Tejp, rta T- makas = sax på arabska, tråd och band. N papper och pnnar V lägger ner sakerna lådan men upptäcker att v nog måste köpa lte gult tyg. När drakarna var klara bestämde v en dag för provflygnng. Tyvärr blåste det nte tllräcklgt för att få drakarna att lyfta, barnen sprang nedförsbacke för att se om drakarna kunde lyfta. V provade en vecka senare och då snöade det och ngen vnd så drakarna fck ngen flygtur. Nu hänger drakarna taket nomhus och väntar på en blåsg dag. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? V har arbetat mndre grupper på hela förskolan. Personalen har tagt fram materal som barnen har utforskat och undersökt temaområdet luft. Drakgruppen: Boken som v får nspraton från har några barn och en personal lånat på bbloteket. De kommer överens om vlket materal, färg samt vad mer som behöva för att bygga en drake, v samlar de olka sakerna en låda tll nästa gång. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

4

5 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 Tema Ttel Energ & klmat Luften/ljusets påverkan på en planta. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? En modul började med att plantera solrosfrön och tomatfrön nne. Flckorna och pojkarna fck lägga jord och frön avklppta mjölkförpacknngar och sedan vattna. V ställde planterngarna ljuset på fönsterbrädan och en planterng mörkret. V tttade tll våra frön med nget hände med solrosfröna. Tomatfröna möglade så v fck nget resultat nne. Ute på gården gjorde v en odlngslåda där barnen var delaktga med att plantera frön tll rngblommor och färdga tomatplantor och tagetesblommor. Det var fnt att få se lte växtlghet. Rngblommorna bldade knoppar och v såg endast en blomma slå ut. Tagetesblommorna blommade och tomatplantorna tog sg nte rktgt. En annan modul planterade färdga tomatplantor och sådde frön tll rngblommor, sallad, solros och morötter. Odlngslådorna är placerade en del av dagen solläge. En annan avdelnng sådde frön tll morötter och ärtor. Barnen har skött och vattnat landet under tden. Efter sommarlovet kunde flckorna och pojkarna äntlgen skörda morötterna. Ärtplantorna fck gröna blad men nga ärtskdor att smaka av. Odlngslådorna är placerade solgt läge. Analys: När v valde plats tll odlngslådan tänkte v nte på att det nte var så mycket solljus där och det var nog nte så mycket närng jorden. Den var hård och lerg med mycket sten. De odlngslådor som var placerade solgt läge gav bättre resultat med mer skörd. V funderar på om det var olka kvaltet på jorden som har gjort slutresultatet olka. V ser ett ökat ntresse och nyfkenhet från barnen krng planterngar. De undersöker odlngslådorna under hela året för att se om det har hänt något där. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Flckor, pojkar och personal har tllsammans förberett odlngslådorna och planterat, odlat, rensat och vattnat landet. Alla har deltagt efter sn bästa förmåga och utfrån ntresse. Att smaka av skörden var ett stort ntresse hos barnen. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

6

7 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 Tema Ttel Energ & klmat a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Personalen väntade på maskrosens sprande som dröjde den här våren. Under en helg kom så dom fram. Barnen upptäckte maskrosblad som växte mot förskolans husvägg. Med hjälp av kamera dokumenterade barnen de första bladen. Barn och personal gck kontnuerlgt tllbaka för att se maskrosens utvecklng. När de gula blommorna slagt ut tog några av barnen blommorna och målade sg ansktet. Ett barn berättade för en personal att de plockade maskrosblad tll sn kann. Hans mamma hade berättat för honom att v också kunde äta maskrosblad t. ex. en sallad. När maskrosen utvecklats tll "fröboll" så blåste barnen luft på blomman och fröna flög väg. De äldre barnen har samtalat krng vad som sker med fröna när de landar på marken. Detta för att synlggöra hur luften påverkar maskrosens lvscykel. En flcka sa: "Ttta, där flyger Tngelng väg" när hon blåste på fröbollen. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Alla har deltagt efter sn bästa förmåga och utfrån ntresse. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

8

9 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn nyfkenhet och sn lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar sn förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattnngar och försöker förstå andras perspektv, c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och åskter och därmed få möjlghet att påverka sn stuaton, utvecklar sn förmåga att förstå och att handla efter demokratska prncper genom att få delta olka former av samarbete och beslutsfattande. d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? Språk, matematk, teknk, naturvetenskap, LVP - lokala verksamhetsplanen Esklstuna kommun. Vll höja antalet förskolor som är Grön flagg certferade. Kommunens mål att öka från 50% tll 90%. 42% av nköpen tll köket är ekologska produkter.

10 Synlggörande och omvärlden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Anslagstavla eller motsvarande på förskolan Dgtal fotoram Informaton på förskolans webbplats Informaton på föräldramöten Utställnng Samarbete med kommunen (t.ex. bblotek) Andra aktvteter/övrgt att tllägga: Samarbete med Komtek som har haft workshops på förskolan med flckor, pojkar och pedagoger. Utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Era reflektoner kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Utvärderng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? När barnen en dag fångade luft plastpåsar ute så var det ett barn som sprang med påsen som då fylldes med luft och när han skulle knyta hop påsen så tappade han den på marken. Hans kommentar - "och där försvann den luften". Februar: En flcka undersöker en odlngslåda och pedagogen frågar flckan vad hon gör? Hon svarar: "jag vll ha en morot". Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? V har sett att flckor och pojkar har fått en ökad medvetenhet om luftens påverkan på/med olka materal. Barnen vsar på att de ser rörelser ute bland plastband, flaggan, molnen och träden som rör sg. Genom barnens utforskande upptäcker pedagogerna nya sätt att utforska hur en fläkt fungerar tllsammans med olka materal. Att materalet v använde sögs fast på fläktens baksda var en ny erfarenhet även för oss pedagoger. b. Utvärderng Hur tolkar eller analyserar n era reflektoner? Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? Att v pedagoger tllsammans med flckor och pojkar får nya erfarenheter och upptäckter. c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån utvärderngen? V tar tllvara våra nya upptäckter/erfarenheter för att nsprera vdare arbetet.