Grön Flagg-rapport Förskolan Trollsländan 11 aug 2014

Transkript

1 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Trollsländan 11 aug 2014

2 Kommentar från Håll Sverge Rent :05: Det är så bra att välja utvecklngsområden som n själva brnner för, då blr arbetat mer stmulerande. Barnens ntresse väcks av ntresserade pedagoger som med sn egen nyfkenhet och engagemang sprder en förväntansfull atmosfär krng temat. Er rapport är så bra och det märks att områdena är ntressanta för er. N har jättefna konkreta utvecklngsområden och bra aktvteter tll dessa. Blderna belyser aktvteten på ett föredömlgt sätt. V ser fram mot er kommande handlngsplan. I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1-2 gånger/månad Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: V har träffats ca en gång månaden för att delge varandra vad v gjort på våra avdelnngar och vad som är pågång. b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Ja Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? På samlngarna har v tagt upp ett utvecklngsområde taget. V har pratat om nedskräpnng, vad som är skräp och vad som är farlgt skräp som barn nte ska plocka upp. V har tllsammans reflekterat över våra naturupplevelser och barnen har fått berätta för varandra. V upplever att barnen har vart otrolgt engagerade allt som har med naturen att göra. Flera av barnen vsar spontant ntresse för natur, nerskräpnng och sorterng mm. Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Lvsstl & hälsa Jämställdhet a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V har förändrat vår lekmljö för att nsprera barnen tll mer fantasfulla lekar. Det är nte mljön som styr leken utan barnen tar materal och väljer själva vlken mljö de vll vara, en sps kan tex användas som snckarbänk. En tllåtande mljö och materal skapar oförutsägbara och mer jämställda lekar. Genom att v pedagoger är närvarande leken kan v utmana barnens tankesätt tll att bl mer jämställt och nsprera så att leken utvecklas. V har gjort ett materal med blder som nte följer normen och som utmanar barnens tankesätt. V har använt dem på samlngen och tagt en bld taget och barnen har fått berättat om vad de har sett. Många barn har fått AHA-upplevelser och de har sett att exempelvs kvnnor kan vara brandmän och att män kan dansa balett. V har observerat att många sånger handlar om pojkar och nte om flckor. V har gjort ett häfte med sånger som är könsneutrala. V har även lånat böcker tllsammans med barnen där huvudkaraktärerna är normbrytande. VI har dskuterat med barnen om vad som skljer pojkar och flckor

3 åt, och tll exempel hur man kan se på ett djur om det är en pojke eller flcka en sagobok. Barnen har reflekterat över att både flckor och pojkar kan ha långa ögonfransar men att många barnböcker har oftast de kvnnlga karaktärerna långa ögonfransar. V hade många konflkter barngruppen och började därför att observera leken för att se vad flckor och pojkar leker med och vlka de leker med. V kom fram tll att vssa av konflkterna uppstod på grund av barns olkheter, v vuxna gck n leken och deltog för att kunna styra och hjälpa barnen leken. Sakta kunde v vuxna dra oss tllabaka och barnen klarar leken mer och mer på egenhand.leken hade då förändrats på så sätt att fler kunde delta samma lek och att alla får vara det de vll vara leken det fnns nga färdga roller som flckor eller pojkar ska ha. V har jobbat mycket med känslor, v har dskuterat olka känslor, hur det känns kroppen, när känslan kommer, vad gör man när man känner den känslan. Vad kan man göra när en komps är ledsen, arg osv. V har även dramatserat olka känslor och detta har v även sett barnens lek. De lever ut flera känslor leken och prövar olka känslor när de leker. V har även gjort collage på barnen där de vsar olka känslor, många av barnen är rktga teaterapor och tycker att det är rolgt att vsa upp sg framför kameran. V har startat ett tema runt kamratskap och känslor under hösten. Det förkommer bland dskussoner som att jag leker bara med dom som är 5 år eller bara med flckor, bara med pojkar osv. För att ta tag detta startade v detta tema. V har med barnen dskuterat runt tre frågeställnngar, vad är en komps, vad gör kompsar tllsammans och hur känns det att vara ensam. Barnen har många bra funderngar runt detta och tankar som kom upp. Vad är en komps?- en som man leker med, -när man är bästa vänner,- att man brukar leka med varann. Vad gör kompsar tllsammans?- Man kan göra vad man vll, -man kan leka med leksaker och cykla, -man kan klättra träd. Hur känns det att vara ensam? ledsen och rädd, - man gråter, -om man är osams kanske man vll leka med någon,-man får nte vara med. V har även spelat upp små teatrar på samma tema samlngen. V vsar på att alla kan leka tllsammans och att alla känslor är tllåtna för alla barn. Som avslutnng på vår temavecka hade v en gemensam fest med tema yrken. Barnen klädde ut sg tll många olka yrken, som tandläkare, racerförare, brandman, doktor, veternär, fotograf, frsör, plot, detektv, målare, konstnär, kock, prnsessa, pols m.m. V sjöng sånger om olka yrken och avslutade med att tllsammans gå ut och grlla korv tll lunch. Alla syskonavdelnngar har under våren 2014 arbetat vdare med kamratskap och känslor. V har arbetat med ett materal utfrån serefguren bamse, alla har haft samma materal men arbetat på det sätt som passat respekve avdelnng bäst. Materalet har vart uppbyggt utfrån olka teman som barnen kan känna gen sg vardagen. Det har vart tydlga blder med både problem och lösnngar v har samtalat utfrån dessa och dragt paraleller med vår vardag. Barnen har haft svårt att sätta ord på sna käslor och hur man gör när man tex trösar en komps som är ledsen, trots att v vet att dom vet hur man gör. V tror att materalet är bra och att v jobbar med ett víktgt tema för att barnens självkännedom blr bättre, deras empatska förmåga utvecklas och de får större förståelse för andra männsskor och deras känslor. V har även httat på sagor krng detta tema tllsammans med barnen. Vårens aktvtetsvecka handlade om kompsar och kamratskap v gjorde en danslek där alla barn fck stå centrum och alla fck uppmärksamma sna kompsar. V gck en komps tpspromenadmed frågor om kamratskap och hur man ska agera olka stuatoner, blderna från den kände barnen gen från bamsetemat. V lekte med en jättestor fallskärm som alla barn på förskolan kunde stå runt samtdgt, alla barn fck sedan samsas under fallskärmen vlket bdrog tll att skapa gemenskap. V sprang även trollsloppet, nnan hade v gemensam uppvärmnng och alla vann och fck dplom. På famljekvällen någon vecka senare fck barnen tllsammans med sna föräldrar gå kompstpspromenaden, för att få föräldtrarna delaktga vårt tema och för att barnen skulle få berätta de rätta svaren för sna föräldrar. Kommunens mångfaldspedagog har plockat hop en låda med böcker som handlar om olkheter och att bryta normer. Lådan med böcker vandrar runt på alla avdelnngar så att alla kan ta del av dem. Tll böckerna fnns färdga frågor som man kan samtala med barnen krng. Frågorna utgår mycket från barnen själva, vad dom tycker och hur dom gör olka saker. När v frågade barnen om dom har blvt ledsna någon gång svarade alla ja. Dom kom med olka händelser när dom hade blvt btna, slagna och ramlat. V frågade hur det kändes, dom berättade att dom var ledsna och att det gjorde ont. Hur blev du glad, jag fck stta hos en fröken och vla mg. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? I grönflaggrådet ngår en personal från varje arbetslag v har delgett varandra och delgett övrg personal på gemensamma personalmöten. Varje avdelnng jobbar med området på det sätt som passar deras barngrupp bäst. Barnen har gjorts delaktga genom observatoner och ntervjuer. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

4 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 Tema Ttel Lvsstl & hälsa Nedskräpnng a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V deltog skräpplockarveckan och gjorde en temavecka runt nedskräpnng. Varje avdelnng planerade aktvteter som hela huset deltog. Måndagen började med en dockteater som handlade om nedskräpnng en lekpark, hur skräpet ska sorteras och vad som är farlgt skräp. Barnen var delaktga teatern genom att hjälpa tll att sortera skräpet. På tsdagen hade v 4 olka statoner som alla handlade om nedskräpnng, barnen fck sortera skräp. Många av barnen hade väldgt svårt att se skllnad på olka materal, specellt plast och metall. Bygga torn av återanvända mjölkkartonger som de sedan fck mäta med olka långa stavar, barnen prövade olka strateger när de byggde de flesta var ndvdualster och byggde för sg själva men några samarbetade med kompsar. Barnen fck ett skräp och skulle htta ett lkadant skogen så att skräpet bldade par. I en petflaska fylld med rs låg olka föremål gömda ex en krta och en legobt. Barnen fck vrda på flaskan och undersöka vad som låg och v pratade om att det som göms snö kommer fram tö. Barnen hade egna erfarenheter krng borttappade saker snön. På onsdagen fck barnen se en teater med ett troll som skräpade ner och en pols som vsade trollet tll rätta. Barnen vsade många upprörda känslor när trollet skräpade ner. Trollet hade svårt att se skllnad på olka materal och barnen fck hjälpa tll att sortera. På fredagen gjorde v en storsatsnng med att städa vår närmljö runt förskolan alla var delaktga och fck varsn påse att lägga skräp. Barnen var mycket engagerade och tävlade om vem som httade mest och störst skräp. V avslutade med att lägga alla påsar en stor hög och det blev en rejäl hög. V vsade bld på skräphögen för några föräldrar och de var mycket förvånade att barnen httat så mycket skräp. Efter detta har v fortsatt att ta med skräppåse på promenader och utflykter v fortätter att träna på materalet för att kunna sotera. Barnen har blvt uppmärksamma på när skräp lgger naturen och plockar upp det. Dom har även blvt duktga på att ropa på en vuxen när dom httar farlgt skräp.oftast vet de även vlket materal skräpet är av. Barnen tyckte att det var äcklgt med allt skräp som låg på marken v dskuterade med dem vad det berodde på och vad man kunde göra åt det. Barnen kom fram tll att det behövdes fler soptunnor, de fck dktera ett brev som v skckade tll vår kontaktpoltker.

5 Tyvärr har v nte fått något svar på detta. Alltd när v går ut på promenad har v skräppåse med oss. Barnen kommer även håg från gång tll gång att de httat skräp och de förstår varför skräpet nte får lgga naturen. En pojke kommenterade att där låg det glas en gång, nu har v plockat upp det. Pedagog- varför ska det nte lgga glas där på marken? Pojke- hundar och ekorrar kan göra sg lla. Alla avdelnngar på förskolan sorterar stt skräp, mjölkkartonger, plast, tdnngar, metall, glas mm. Matavfall bruna påsar. V går tllsammans med barnen tll återvnnngsstatonen där paratar v om materalet och soterar rätt kärl. Våra 5 årngar har fått gå tll skogen och gräva ner en förmultnngsbräda. På väg tll skogen plockade barnen skräp, på en vald plats fck barnen välja vlket skräp som skulle stta på förmultnngsbrädan. Det blev många olka materal både sådant som förmultnar och sånt som nte gör det. I vår ska v gräva upp vår planka och se vad som har hänt. I maj grävde dom upp brädan då hade bananen, smörgåsen, äppelskruttet, toarullen försvunnt. Övrga saker såg nästan oförändrade ut. Barnen komhåg vad dom hade grävt ner. När dom grävt upp brädan trodde dom att djuren hade ätt upp det som var borta, det kröp mycket myror och maskar vd brädan. V frågade vad v skulle gör med brädan efter att v grävt upp den alla barn tyckte självklart att v skulle ta med den tllbaka tll förskolan. 5 årngarna har även plockat skräp och av det gjort ett sopberg för att föreställa sg vad som skulle hända om ngen brydde sg om att slänga soptunnor och att sortera. V har även gjort eget papper av tdnngspapper. V har även gjort skrotrobotar av metall och magneter. V tllverkade våra robotar enbart metall för att den såsmånngom ska kunna sorteras på rätt ställe. Under hösten ordnade v ännu en skräpplockardag, för att städa vårt närområde nför vntern. Denna gång la v alla skräppåsar en lång rad som v mätte med tumstock, det blev 10 meter! Under våren har v fortsatt att plocka skräp när gått på promenad eller gått tll skogen. V märker att barnen påverkar sna föräldar att man nte får kasta skräp naturen. Barnen plockar upp skräp lekparker mm även när dom är med sna föräldrar. Barnen tllrättavsar föräldrarna om dom slänger något skräp naturen. V kommer naturlgtvs att delta skräpplockardagarna våren Denna gång ska våra femårngar få ta extra ansvar och dela ut påsar tll övrga barn. V deltog skräpplockarveckan våren 2014, även denna gång httade v mycket skräp men nte lka mycket som sst vlket var postvt. Denna gång vägde v skräpet, det vägde 13 kg nklusve två brandsläckare som några barn httade buskarna. Även denna gång var alla barn engagerade och efteråt mycket stolta att de städat vårt närområde så fnt. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? I grönflaggrådet ngår en personal från varje arbetslag. V har grovplanerat aktvtetsveckan och varje avdelnng fck ansvara för en dag var och fnplanera den. Barnen har vart delaktga alla aktvteter och kommt med egna deer och tankar om hur man kan lösa saker och tng. På våra grönflaggråd delger v varandra våra deer och berättar om det arbete som pågår på avdelnngarna. Gemensamma aktvteter som skräpplockardagarna planeras gemensamt på personalmöten. På skräpplockarveckan deltar alla barn på förskolan.barnen har gjorts delaktga genom observatoner och ntervjuer. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

6 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 Tema Ttel Lvsstl & hälsa Naturupplevelser a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V har gjort kontnuerlga skogsutflykter och följt årstdssväxlngarna. På vntern har v tttat på spår efter djur snön. V har även tttat på vlka fåglar som fnns på vntern häromkrng och vad de äter och så vdare. V vll väcka barnens nyfkenhet och tankar krng vad som händer naturen och varför. V har undersökt knoppar på träden och och barnen har fått fundera och gssa på hur de kommer se ut när de slår ut. V har även kollat på myrorna när de

7 vaknar myrstackarna och barnen har haft frågor och funderngar krng det. En avdelnng har gjort ett experment med ett myrhus som man har nomhus för att se hur myrorna bygger gångar. När expermentet var över släppte v tllbaka myrorna samma stack som de kom från. Nästa vår planerar fler avdelnngar att göra detta experment. V har planterat tomat, paprkafrön och potats tllsammans med barnen. Barnen har vart med och planterat och vattnat och sett hur fröna växt och blvt längre och blvt tll små plantor. V talade om vad frön behövde för att växa, vatten och ljus och varför några nte hade börjat växa och varför vssa var längre än andra. Barnen fck lyssna tll varandras déer och tankar och ta del av olka tankesätt. V lyssnade och ställde frågor. Några barn sa "De behöver sol och vatten" "Varför måste de ha vatten?" "De kanske börjar växa på lördag!" Under försommaren fortsatte ví att ttta på myrorna och nu var det mer aktvtet stacken. V blev tvungna att ta ner ett getngbo som satt barnens cykelförråd, v tog tllfället akt och undersökte detta och tttade hur getngarna bor. Skogen ger utmanngar både för kroppen och fantasn, barnen rör sg mellan stenar och stockar och tränar sn grovmotork. De fantserar, en sten blr en buss och en stock ett rymdskepp. Under hösten har v fortsatt att ttta på myrorna ända fram tll det nästan nte är någon aktvtet alls stacken. V har plockat hem materal från skogen som v har samtalat om på samlngen, räknat antal kottar, pnnar mm, jämnfört längd på pnnar, lång kort, längre längst. V har en egen hylla tll det nsamlade materalet på avdelnngen. V har flmat barnen skogen, de har sedan fått ttta på flmen och dskuterat runt detta. V har lärt oss namnen på flera nsekter och gått ut skogen och letat nsekter. V har undersökt nsekter förstorngsburk. V har flmat myror som höll på att äta upp en larv. I skogen har v byggt kojor. En avdelnng har dramatserat sagor om troll och använt skogen som rekvesta. V har satt upp ett fågelbord på gården, en avdelnng ser fågelbordet från ett fönster på avdelnngen och barnen tttar och är nteresserade. Några av de äldsta kommer håg fågeltemat från förra året och kommer håg vad de heter. V har valt en lönn som årstdsträd som v började fotografera under hösten och sedan ska följa under ett år. Blderna stter rad på väggen på en avdelnng. Under den korta td v hade snö denna vnter passade v på att åka madrass backen. V hann även med att bygga några snögubbar samband med det kom dskussonen om hur snön ska vara för att det ska gå att bygga snögubbar. När det var jättekallt vlle barnen bygga snögubbar, de försökte att forma snön men lyckades nte de vlle då ta hjälp av en fröken men v kunde nte heller. Barnen kom fram tll att snön var för mjuk. V har använt oss av bldkort med olka saker från skogen tex. ormbunke, tall och kotte, lav, mossa mm. Barnen har fått varstt kort och fått uppdrag att htta det som dom har på stt kort. Alla letade aktvt och var ntresserade av vad dom httat och vad kompsarna httat. Dom har även fått prova att äta harsyra, vlket alla tyckte var spännande. V har även uppmärksammat att det blvt vår och pratat om och tttat på vad som händer naturen på våren. V har bland annat tttat på vdeung, tusslago, snödroppar mm. Något som återgen fångat våra barn är alla nsekter som vaknar tll lv på våren. I en backe på gården fnns det rktgt mycket nyckelpgor när solen lgger på. Barnen letar nyckelpgor och funderar på varför dom är lätta att htta vssa dagar och nte så lätta att htta andra dagar. V har även uppmärksammat att myrorna har vaknat. Vår 5 års grupp har tema grönflagg på sna träffar 1,5 tmme per vecka. Det v gör femårsgruppen dokumenterar v och vsar upp dokumentatonen korrdoren så att föräldrar och övrga besökare på förskolan kan ttta. Under våren födde v upp fjärlar v köpte fjärlslarver som kom på posten, efter ca 10 dagar blev larverna puppor och fck flytta tll en större bur efter ytterlgare några dagar blev de fjärlar som matade och tog hand om, Sedan släppte ut naturen. Kommentarer från barnen samma dag som v fck burken med fjärlslarver: - Undrar vad dom ska göra burken - Dom måste äta mycket mat - Ttta dom kryper försktgt - Dom ska bl fjärlar - Det är en bebslarv - Dom ser ut som en tusenfotng - Dom har nga ögon, om dom växer får dom ögon, det vet jag - Dom har tusen fötter b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? I grön flaggrådet ngår en personal från varje avdelnng, v träffas kontenuerlgt och ger varandra tps och deer. Barnen har vart delaktga alla aktvteter och kommt med egna deer och tankar och deras deer och tankar har fått föra arbetet framåt. Barnen har gjorts delaktga genom observatoner och ntervjuer. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

8

9 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? öppenhet, respekt, soldartet och ansvar, sn förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställnng tll olka etska dlemman och lvsfrågor vardagen, förståelse för att alla männskor har lka värde oberoende av socal bakgrund och oavsett kön, etnsk tllhörghet, relgon eller annan trosuppfattnng, sexuell läggnng eller funktonsnedsättnng, respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn denttet och känner trygghet den, utvecklar sn nyfkenhet och sn lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständghet och tllt tll sn egen förmåga, utvecklar sn motork, koordnatonsförmåga och kroppsuppfattnng samt förståelse för vkten av att värna om sn hälsa och stt välbefnnande, tllägnar sg och nyanserar nnebörden begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sn omvärld, utvecklar ntresse för blder, texter och olka meder samt sn förmåga att använda sg av, tolka och samtala om dessa, utvecklar ntresse och förståelse för naturens olka kretslopp och för hur männskor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sn förståelse för naturvetenskap och samband naturen, lksom stt kunnande om växter, djur samt enkla kemska processer och fyskalska fenomen, utvecklar sn förmåga att ursklja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och åskter och därmed få möjlghet att påverka sn stuaton, utvecklar sn förmåga att ta ansvar för sna egna handlngar och för förskolans mljö, och d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser

10 Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? Synlggörande och omvärlden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Dgtal fotoram Informaton på föräldramöten Kommunkaton med kontaktpoltker Utställnng Samarbete med kommunen (t.ex. bblotek) Annan/andra aktvtet(er) Andra aktvteter/övrgt att tllägga: V kommer att delta skräpplockardagarna. Utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Era reflektoner kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Utvärderng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? Barnen är väldgt ntresserade av alla utvecklngsområden de har vsat stort ntresse och vll lära sg mer. V märker varje dag att barnen är ntresserade av naturen och sopsorterng och att deras förhållnngssätt mot varandra har förändrats på ett postvt sätt. Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? På föräldrarådsmöten har föräldrar dskuterat grön flagg och blvt delgvna. Föräldrar tycker att det är bra att v jobbar med detta och några har frågat efter ekologsk mat. Pedagogerna tycker att detta är vktgt och hela personalen är delaktga att komma på deer nom utvecklngsområderna. b. Utvärderng Hur tolkar eller analyserar n era reflektoner? Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? Alla våra utvecklngsoråden lgger oss nära och v är själva ntresserade. V har skogen nära npå förskolan och tllochmed en skogsdunge på gården. V har lärt oss mer om tex fjärlar, spndlar och myror. V har använt oss av nätet för att htta fakta och även faktaböcker. V har samlat materal från femårsgruppens grön flagg arbete och varje barn har fått en egen dokumentaton. Inom grönflaggområdet har v fått n många av målen frånlpfö 98 revderad språk, matte, normer och värden, samverkan med hemmet mm På förskolan har v många böcker som har nsprerat oss vårt grönflagg arbete bland annat: vägledande samspel praktken av Karsten Hundede, Leka och lära matematk ute,förskola från naturskoleförenngen. Mn första skogsbok av Anja Baklen. c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån utvärderngen? V kommer att fortsätta att jobba med grön flagg och att htta nya utvecklngsoråden. De områden v har gått genom nu kommer alltd att fnnas med oss och v kommer att jobba med dem även fast de nte är våra utvecklngsområden. V valde områden som v kände för och som v redan jobbade med men nte dokumenterade. V lyckades överföra vår entusasm tll barnen och känner oss nöjda med vårt grön flagg arbete. Även nästa gång kommer v att välja utvecklngsområdent som v själva brnner för.