rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Familjedaghem i Kasamark- Yttersjö 5 maj 2014

Transkript

1 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Famljedaghem Kasamark- Yttersjö 5 maj 2014

2 Kommentar från Håll Sverge Rent :15: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era utvecklngsområden och det har vart rolgt att läsa er rapport. Det verkar som att n genom ert arbetssätt har lyckats fånga barnens ntresse och nyfkenhet och vlja att delta och utforska. Era experment verkar vara jätterolga och v förstår att barnen vart ntresserade! Kul att n vuxna tänker tll om vatten ert daglga lv! I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1 gång/år Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: V jobbar med Grönflagg mndre grupper varje famljedaghem och bland på våra gruppträffar (V är 2 dagbarnvårdargrupper med 4-5 dagbarnvårdare varje grupp). Därför har vårt gemensamma grönflagg råd träffats endast en gång detta år. Istället bestämde v att v skulle avsätta mer td för Grönflagg varje famljedaghem. Genom att fördela arbetet så har det blvt mer td för flera mndre "grönflaggråd" famljedaghemmen och lte större grupp på gruppträffarna. b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Ja Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? V har berättat om temat vattenresurser, läst böcker, sjungt sånger och barnen har fått komma med sna synpunkter som v antecknat och dokumenterat med text och bld. Barnen har vart delaktga aktvteter som experment och sparande. V har anpassat aktvteterna efter barnens ålder så att de har kunnat prova och utforska. V har pratat och reflekterat tllsammans med barnen om det v gjort. Reflektonerna har många gånger lett tll en utvecklng av vattenexperment och sparande.genom temat har v sett att barnen vsar större ntresse och förstålse för vad vatten är och dess olka former. Sparande av vatten var något nytt för en del barn och det krävdes en hel del förklarngar och övnngar för att öka förstålsen och att det är bättre att spara än att slösa. Även v pedagoger har lärt oss nya sätt att spara vatten genom Grönflagg temat. Utvecklngsområde 1 med tema Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Vattenresurser Experment med Vatten a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V har jobbat med tema vatten under våra gruppträffar under två termner. En del detta arbete har vart att göra olka experment. Detta var så rolgt att barnen vlle göra vattenexperment famljedaghemmen också.

3 Russnhssen/Jonas Näslund V tog fram en sodastreamflaska och fyllde den med vatten, sedan kolsyrade v vattnet. Därefter hällde v upp vattnet ett stort glass och tog fram russn. Jag frågade barnen vad som skulle hända när v la ner russnen det bubblande vattnet. Vssa barn trodde att det skulle sjunka andra att det skulle flyta. Det vsade sg att russnen åkte upp och ner som en hss. V såg att kolsyrabubblorna la sg runt russnen tlls de blev tllräcklgt många då tog de med russnet upp tll ytan. Där sprack bubblorna och russnet åkte ner gen. Bubblorna blev som flytvästar för russnet konstaterade v. Av detta lärde v oss att kolsyran hade bärkraft. Jonas Materal som flyter eller sjunker/therese Holmgren V tog fram en stor genomsknlg hnk och fyllde den med vatten. Sedan hade jag en låda med olka saker: Täbt, träkula, tändstcka, tandpetare, nyckel, sten, mynt, snäcka, plastleksak, stearnljus och en sbt. Först pratade v om vad v trodde skulle hända med de olka sakerna när de kom ner vattnet. Barnen fck sedan turas om att lägga en sak taget. Barnens kommentarer: stenen kommer nog stanna där uppe oj stenen la sg på botten, då gör nog träkulan också det! nähä, oj, den flyter ju! om man trycker på sakerna så åker dom ner lte, sen kommer dom upp gen. V pratade om tyngd, olka materal osv. /Therese H Vätskor som flyter eller sjunker/therese Holmgren V fyllde ett glas med vatten, sedan fck de turas om att hälla olka saker som: Strösocker Dskmedel Olvolja Karamellfärg Innan v började expermentet pratade v om vad barnen trodde skulle hända. De gssade lte olka och hade teorer som att "sockret är nog jätte tungt". Sedan fck de se hur strösockret dansade som snöflngor nnan det tll slut la sg på botten, hur dskmedlet la sg som ett lager ovanpå. Hur olvoljan flöt på ytan som guldbubblor och hur den röda karamell färgen gjorde vackra mönster mtten av glaset. De tyckte alla att det var mycket vackert och spännande, de vlle aldrg att v skulle hälla bort det. /Therese Holmgren Ballongen som blåser upp sg själv/mara Norum V trädde en ballong över mynnngen tll en tom läskflaska. sedan satte v flaskan varmt vatten ca 60C. Fråga: Vad händer? Ballongen stger uppåt! Vad hände? Luften som är flaskan värms upp av det varma vattnet och stger uppåt. Sugröret som fyller sg själv. /Mara Norum Barnen fyllde en läskflaska ända upp tll korken med kallt vatten.sedan tog barnen modellera och satte fast ett sugrör flaskans mynnng. De fck se tll så att det var helt tätt runt sugröret.efter det satte v flaskan varmt vatten. Barnen fck säga vad dem trodde skulle hända: Vattnet sprutar uppåt! Vad hände?... Det kalla vattnet blr varmt och stger upp sugröret! Vlket är lättast,varmt eller kallt vatten? /Mara Norum Barnen fck två ballonger och fyllde en med varmt vatten och en med kallt vatten. Sedan lade v ballongerna en hnk med ljummet vatten. Barnen fck säga vad de trodde skulle hända: En flyter och en sjunker! Vad hände? Barnen hade rätt! En sjönk och en flöt. Ballongen som sjönk hade kallt vatten sg och ballongen som flöt hade varmt vatten sg! b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? I Jonas famljedaghem där barngruppen består av barn åldrarna 3-6 år gjorde v så här: Barnen och dagbarnvårdaren har tllsammans pratat om vatten och dess olka former. V har både expermenterat och upplevt s, vatten, snö och vattenånga. V har funderat på hur och varför vattnet övergår det olka formerna och lekt och uppskattat dessa olka möjlgheter. I Thereses famljedaghem, där barngruppen består av barn åldrarna 1-6år gjorde v så här: Jag förberedde olka experment och lekar som har med ämnet att göra. Varje vecka utförde v 1-2 av dessa. Jag anpassade allt efter ålder så att varje barn skulle få känna sg delaktg på sn nvå. Mna dagbarn var mycket kunskapstörstga och fck hela tden möjlghet att komma med egna förslag. Alla fck en chans att lugn och ro säga sn menng om vad dom trodde skulle hända. Alla fck en uppgft och möjlghet att prova allt de vlle prova. I Maras famljedaghem, där barngruppen består av barn 2-8 år gjorde v så här: Barnen fck vara med att förbereda vlka experment v skulle göra.de var mycket ntresserade och förväntansfulla. Eftersom v haft vatten som tema och pratat mycket om vattens olka former och funktoner så var barnen extra nyfkna. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

4 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 med tema Tema Ttel Vattenresurser Vattnets olka former - Fast / Flytande / Gas a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? På en gruppträff expermenterade v med vatten fryst form. V frös n vatten glassburkar, ballonger, plastpåsar och s-tärnngsformar. Sedan var v ute och lade ut svarta plastsäckar för att de olka s-formerna skulle bl tydlgare. Barnen provade att bygga med de olka formerna av fryst vattnet. V provade också hur snabbt vatten blr tll s genom att hälla vatten på skrdskobanan. Sedan hade v extra tur för just den här dagen kom spolblen för att spola vatten på sen på skrdskobanan, då fck v verklgen se hur vattnet frös tll s./ Djäkneböle gruppen Vattnets Kretslopp V har skckat runt en "kretslopps låda" famljedaghemmen. Här har barnen på ett lekfullt sätt fått se hur detta går tll. De fck fylla på kranvatten, hälla salt och fylla molnet med sbtar. Sedan satte v dt en lampa som symbolserade solen. Under följande tmmar kunde barnen själv se hur vattnet "går runt". Det börjar regna och droppar ner sjön och rnner små bäckar ner tll det salta havet. Tll sst kan barnen smaka på det tdgare salta vattnet som nte längre smakar salt. V berättar för barnen vad som händer med enklare ord anpassat efter ålder. Hur solen drver vattnets kretslopp genom att värma upp vattnet haven. Vatten avdunstar och bldar vattenånga (vatten gasform), osv. Hur man kan rena vattnet m,m. /Therese Holmgren Is lyktor V fyllde ballonger med olka karamellfärger, sedan fyllde v dem med vatten. De fck stå ute två kalla dygn. När v sedan klppte bort ballong plasten kom otrolgt vackra "s bollar" fram. Upptll fanns en lten platt yta som skapats av en luftbubbla som blev automatskt. Där satte v värme ljus. Barnen vlle ta n en och de fck de även göra, perfekt för då fck dom se att sen smälter fort rumstemperatur. På dessa lyktor kunde barnen ttta länge och välja sna favorter. Alla barn fck göra varsn ballong med valfr färg. /Therese Holmgren Vattnets olka form-från snö tll vattenånga/regnmoln.

5 Det här expermentet gjordes hemma hos dagbarnvårdaren Gerd. När v var ute och lekte snön, kom v på att v vlle veta vad som skulle hända med snön om v tog n den och satte den en kastrull på spsen. V tog n en hnk med snö, tömde den en kastrull. Alla fck känna på snön, hur kall den var. Sen satte v den på spsen, satte en termometer. Snön var -1 grad. Sen fck v vänta.snön smälte och graderna steg. Tllslut var det bara vatten kastrullen som så smånngom kokade.då var det 100 grader. Sen satte v ett glas ovanför vattenångan som blev tll regndroppar nne glaset. V hade gjort ett regnmoln! b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? På en gruppträff expermenterade v med vatten fryst form: Alla barn var med vd byggtllfället och nsprerades av varandras byggen. Alla tyckte det var kul att bygga med vatten andra former./ Djäkneböle gruppen Vattnets Kretslopp: Barn alla åldrar kan tycka att denna kretslopp låda är spännande. För en del är det spännande att de hur sen bara smälter, andra kan man utmana på mycket högre nvåer. Även v dagbarnvårdare tyckte det var ntressant att se vad som skulle ske. V dskuterade med barnen nnan vad de trodde skulle hända och sedan pratade v om vad som verklgen hände. Barnen fck med hjälp av vuxen förbereda lådan med s, salt, vatten, lampa och bara det var ju rolgt. Alla fck sn röst hörd. /Therese Holmgren Vattnets olka form-från snö tll vattenånga/regnmoln: Barnen fck känna på snön. V stod vd spsen och tttade och väntade medans snön smälte och tll slut kokade. För säkerhets skull var det Dagbarnvårdaren som fck sköta mätnngen med termometern och hålla glaset ovanför vattenångan när det kokade. Barnen fck gssa vad som skulle hända med snön. Några trodde att det skulle bl vatten, någon gssade på s och några trodde att det skulle bl smutsgt vatten. Smutsgt vatten blev det också! V var alla överens om att snön är nte så ren som den ser ut att vara./gerd Sandberg c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

6 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 med tema Tema Ttel Vattenresurser Spara vatten a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Eftersom v är många dagbarnvårdare bestämde v att jobba med detta område varje famljedaghem lten grupp. I Ulrkas famljedaghemsom där barngruppen består av barn åldrarna 1-5 år gjorde v så här: V hade börjat spara vatten när v tvättar händerna vd måltder och toalettbesök redan nnan v började med det här Grön Flagg temat. Istället för att låta vattnet rnna när man tvättar sg sätter v proppen och tar bara så mycket vatten som behövs. Nu blev det aktuellt att ta reda på hur mycket v faktskt sparar. För att barnen skulle förstå skllnaden gjorde v en jämförelse. Test av slösa metoden:ett barn stängde proppen, öppnade kranen och tvättade händerna. Under tden samlades vattnet som tdgare rann ut, handfatet. När tvätten var klar stängde barnet av vattnet. Barnen fck hjälpas åt att mäta med dl-mått och l-mått. Det blev 3,5 l. Sedan mätte v mängden som ett barn använde när v använde sparmetoden. Det blev 5 dl. Nu blev det lättare för barnen att förstå och de såg och reagerade på hur väldgt mycket vatten det blev handfatet när v provade slösametoden. V räknade ut att om v är sex personer som ska tvätta oss före maten används 5 dl x 6 personer =30dl eller 3 lter vlket är mndre än vad ett barn använde nnan v började spara! Även om man nte är så bra på att räkna kunde man tydlgt se skllnaden. /Ulrka Johansson Spara vatten Så här gjorde v för att spara vatten vd varje toalettbesök. Det började egentlgen med att v undersökte husets vattenmätare och upptäckte hur mycket den snurrade när man spolade toaletten. Undrar hur mycket som rnner ut onödan om man har en 25 år gammal toalett? Barnen fck fundera en stund på frågan hur man kan få toaletten mer sparsam, men de hade nga lösnngar. Ulrka berättade om ett tps hon sett en gång. Man öppnar vattenbehållaren på toaletten, fyller en pet-flaska med vatten och ställer ner behållaren. Samtdgt som v gjorde det undersökte v hur det såg ut där nne och Ulrka förklarade hur spolnngsmekanken fungerar. När flaskan var placerat och vattenbehållaren hopmonterad var det dags att prova om toaletten fortfarande fungerade. Det gjorde det, och gör så fortfarande. Nu sparar v vatten varje gång v spolar! Väldgt enkelt.

7 /Ulrka Johansson Spara vatten Carnas barngrupp bestående av barn åldern 3-8 år. V kom på att v skulle undersöka hur mycket vatten det kunde bl av en hnk med snö. Sagt och gjort! De yngre barnen fyllde en 10 lters hnk med snö som de sedan vsade för de äldre barnen. Hnken placerades tll att börja med utomhus och sedan var det dags att vänta. Barnen tyckte att det dröjde väldgt länge för snön att smälta och tll slut bestämde barnen att v skulle ställa hnken nnomhus. V väntade och väntade. Det tog längre td än v trodde, men tllslut hade all snön smält. V upptäckte att det nte blev så mycket vatten av all snön och vattnet var ganska smutsgt. V mätte upp hur mycket det blev, ca 4 lter vatten blev det. Men vad skulle v använda vattnet tll? Räcker det tll en spolnng på toan? V låtsades att en av oss vart på toa och la ner lte papper toan. Sen prov spolade v med vårt vatten och det funkade! Barnen konstaterade att det var ett lätt sätt att spara vatten på vntern. /Carna Söder b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? I Ulrkas famljedaghem där barngruppen består av barn åldrarna 1-5 år gjorde v så här: Barnen och dagbarnvårdaren har tllsammans pratat om att spara vatten. V har funderat på hur och varför man ska spara på vatten. Det här var ett sparande som påbörjats tdgare och nu gck v gemensamt vdare med det. Största anlednngen tll jämförelsen var att göra det tydlgare för barnen. När v hade mätt och jämfört blev det även väldgt tydlgt för mg ur mycket v faktskt sparar! Barnen har fått sköta testet med lte hjälp från mg. Resultaten är svåra för de mnsta barnen att förstå men alla uppskattade att mäta och hälla. När v kollade vattenmätaren behövdes allas hjälp för att se och utföra. Några tttade på mätaren och några spolade vatten handfat och toalett. Att få fundera och "forska sg fram" har gjort oss alla ännu mer ntresserade. Ulrka Johansson Alla barnen har vart med och haft mycket prat och dskussoner hop, hur v skulle går vdare under tden v jobbat med projektet.det var ett spännande område tyckte både jag och barnen. Barnen och Carna. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

8 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn nyfkenhet och sn lust samt förmåga att leka och lära, c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att ta ansvar för sna egna handlngar och för förskolans mljö, och utvecklar sn förmåga att förstå och att handla efter demokratska prncper genom att få delta olka former av samarbete och beslutsfattande. d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? Inom vårt skolområde fnns en gemensam vson: Våra barn och elever ska vara med och skapa vär(l)den dag och morgon. Genom att våra gemensamma värdeord vsonen: trygghet, jämställdhet och kunskapstörst alltd ska genomsyra verksamheten famljedaghemmen och på gruppaktvteterna har vsonen även nkluderats Grönflaggarbetet. Synlggörande och omvälden Lpfö

9 En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Informaton på förskolans webbplats Nyhetsbrev tll föräldrar Informaton på föräldramöten Andra aktvteter/övrgt att tllägga: Uppföljnng, utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp, analyserar och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Dskutera personalgruppen hur n kan använda er av tdgare erfarenheter och gärna ltteratur och forsknng för att analysera det n upplevt. Era reflektoner och analyser kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Uppföljnng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? Utvärderngarna är gjorde fyra mndre grupper. Grupp 1/ Barnen alla åldrar upplevde att det var spännande och lärorkt att jobba med tema vatten. Det var ntressant att ta del och vara med och utföra olka experment. De lärde sg bl.a. att vatten har olka former vatten, s, snö och vattenånga. De fck uppleva hur dessa former förändras med temperatur. De fck leka och göra experment för att bekanta sg närmare med dessa former. De fck också lära sg att spara vatten och förstå att det är en vktg resurs att ta hand om. Vattnet är vktgt för oss männskor och v borde vara rädda om det. De fck även använda de olka snnena som smak, känsel, lukt och syn för att förstå detta. På det hela taget var det ett lyckat tema. Grupp 2/ V har pratat om att v norden har vatten så det räcker och av den kvaltet att v nte behöver köpa vatten på flaskor för att drcka. V har också "renat" smutsgt vatten genom flter. V har pratat om andra länder där det nte fnns vatten, rent vatten, där avlopp kan rnna rakt ut floder som man samtdgt tvättar sg och hämtar stt drcksvatten från. På andra ställen får man gå länge för att htta vatten. Grupp 3/ Vatten olka former var ett ntressant "tänk" tyckte barnen. Tdgare har barnen nte rktgt tänkt på vad vatten är för något. Vattnet olka former, som s, flytande, fast och gas var lärorkt och ntressant att få prova på. Att uppmärksamma att spara vatten var en aha-upplevelse för många. V upptäckte olka smarta sätt att spara på vd toalettbesök och när man tvättar sg. Grupp 4/ Ett bra tema som var rolgt att arbeta med. V har lärt oss att spara vatten när v tvättar händerna före mat, fka och vd toalettbesöken. V fck träna länge nnan v lärde oss att sätta proppen handfatet, stänga av vattnet när det räckte för tvätt och öppna proppen när man var färdg, men nu går det bättre. När v odlade och sådde frön fck v också fundera på hur v kunde spara vatten. Det var lte svårt tll en början men sedan kom v på att det fanns vattenpölar naturen och regnvatten som man kan samla hnkar under stuprännor. Det är jättebra vatten tll alla växter! Expermenten var rolga särsklt när v skulle htta på olka sätt att smälta snö och undersöka vlket sätt som var det snabbaste. Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? Grupp 1/ V personalen uppskattade att jobba med vatten för att det är ett så centralt och vktgt element för lärande. V tyckte att det var extra kul att göra experment för att det skapade en nyfkenhet hos barnen som gjorde dem engagerade och nyfkna att lära sg mer om detta ämne. Tema vatten är ett stort ämne som man kan jobba vdare med och htta fler vnklar på och nya perspektv. Grupp 2/ V har kommt fram tll att: Vatten är så mycket mer än det som kommer ur kranen. Att vatten kan ha så många olka former. Grupp 3/ Det har vart ett kanonkul ämne att jobba med. Som personal har man också lärt sg sådant som man nte vetat.så det har vart både kunskapstörstga vuxna och barn vattenämnet. Grupp 4/ Som personal har man fått lov att tänka tll för att göra arbetet ntressant och förenklat för att passa våra olka åldrar på barnen grupperna. Man ser tydlgt att experment där barnen kan prova och själva utföra blr de rolgaste lärtllfällena för både barnen och personalen. När v expermenterade med att smälta snö kunde barnen tydlgt se, mäta, känna och uppleva hela tden. Man ser tydlgt att barnens ntresse växer när de helt själva får gssa resultaten av expermenten nnan de utförs. Att nte styra för mycket, bara hjälpa tll och tlllåta barnen att tänka ut hur expermenten skulle utföras var väldgt lärorkt för dagbarnvårdaren som fck agera assstent tll de små forskarna. Att spara vatten är någott nytt för många, trolgen de flesta, både barn och vuxna. Även för mg som dagbarnvårdare, men jag har också blvt bättre på att sätta proppen när jag tvättar mg. Frågan hur gör jag själv egentlgen? återkommer ofta hos mg numera.

10 b. Utvärderng Hur tolkar eller analyserar n era reflektoner? Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? Grupp 1/ Att låta barnen vara med och uppleva vattnets olka former med alla snnen är fantastsk. Allt från att kolsyra vatten och drcka det, smaksätta med olka saftsorter alltså använda smaksnnet. Åka skrdskor på sen. Åka skrana snön, bygga med snö. Alltså använda känseln. Lyssna på vatten som porlar en bäck på våren. Se hur snö och s smälter tll vatten på våren och leda vatten från grusgången tll dket. Det är att använda alla sna snnen lärandet. När v expermenterat har v använt boken Russn hssen tll hjälp för att få en förståelse av vad v gör och hur man kan göra detta rent konkret. Grupp 4/ När v jobbat med vattentemat har v ofta vart utomhus. Inom utomhuspedagogken och forsknng hävdas att bra lärmljöer uppstår där personal och barn lär sg tllsammans. Dessutom mår v alla bra när v får vstas utomhus. Detta har vart väldgt tydlgt vårt arbete med Grönflagg/vatten då v ofta utfört aktvteterna just utomhus. Det är så vktgt för lärandet att få prova, känna och vara delaktga. Det gör barnen glada och ntresserade och underlättar för oss dagbarnvårdare genom att v smttas av barnens entusasm och kunskapstörst. V har haft stort stöd av boken Russnhssen av Hans Persson. Introduktonen boken har haft stort nflytande på hur v jobbat med vatten temat. c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån uppföljnngen och utvärderngen? Antngen går v vdare och httar nya vnklar och perspektv på vattentemat eller så kommer v välja ett nytt element tex. jorden och knyta den tll vad v kan om vatten. Det här forskande arbetssättet som beskrvs boken Russnhssen är så postvt, lätt att ta tll sg och kan säkert överföras på andra områden vår verksamhet.