Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola

Transkript

1 Handlngsplan Grön Flagg Äsperedskolan förskola - skola

2 Kommentar från Håll Sverge Rent :22: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter elevernas förmågor - Bra jobbat. Det är bra att n utgår från samtal med eleverna när n tar fram och arbetar med era utvecklngsområden. Bra att n formulerat er så att det framgår vlken förändrng n strävar efter Låt arbetet vara en process som utvecklas med elevernas ntressen, tankar och déer och berätta om denna process rapporten, det vsar på delaktghet och nflytande. Skrv också lte om hur er verksamhet förändras med ert Grön Flagg-arbete. V ser fram mot att läsa er rapport. Lycka tll! Var med vår tävlng: Bl en Returreporter och vnn :- tll klassen eller skolan Endast för Grön Flagg-skolor åk 4-9. Eleverna får skrva eller flma ett reportage, där de på ett nsprerande och nytänkande sätt vsar varför man ska återvnna. Se länk, kopera och klstra n: Passa på, endast ett fåtal anmälnngar... Handlngsplanen är er utgångspunkt där n dentferar och formulerar utvecklngsområden samt planerar för hur n ska organsera och synlggöra ert arbete för en hållbar utvecklng. Tänk på att dokumentera ert Grön Flagg-arbete under processens gång och ta blder som n senare nfogar rapporten. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som handlngsplanen skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd eller elevråd Grön Flagg-rådet ska väljas demokratskt. Det är önskvärt att elever från alla årskurser samt representanter från skollednng, pedagogsk personal samt övrg personal deltar, men eleverna ska vara majortet rådet. Grön Flagg-råd och elevråd kan vara detsamma, men det måste fnnas td avsatt för arbetet med Grön Flagg. a. Vlka elever är med Grön Flagg-rådet/elevrådet? Ange namn och årskurs. Grön flagg rådet på vår skola är det samma som elevrådet. Ordf. Ellen Henrksson Hendar Eln Frankert Maja Danlesson Rasmus Lahderanta-Ottoson Jm Wallström Ncolas Bunnfors b. Vlka personalen och eventuella föräldrar är med Grön Flagg-rådet/elevrådet? Ange namn och yrkesroll. Ulf Sjöberg Rektor Chatrne Wnberg Förskollärare förskoleklass/ frtds (mljöombud) V har träffar med föräldrarådet på skolan 2 ggr per termn. Där tar v deras synpunkter krng vårt arbete beaktande. Föräldrarådet består av klassföräldrar från varje avdelnng samt varje klass. Men även av en styrelse. Klassföräldrar skftar varje nytt läsår och styrelsen väljs ny en gång om året. c. Hur ofta planerar Grön Flagg-rådet/elevrådet att träffas? Ta det alternatv som passar er bäst genom att klcka och välja lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1-2 gånger/termn Eventuella kommentarer: Kan bl oftare om v behöver planera och ta upp eventuella frågor som kommer fram under arbetets gång.

3 d. Hur valdes Grön Flagg-rådet/elevrådet? I varje klass under demokratsk röstnng. e. Hur har n gått tllväga för att ta fram er handlngsplan? Jag som mljöombud har tttat på vad v behöver förbättra oss på, på förskolan/ skolan. Därefter dskuterat dessa mål med övrga kollegor. Sedan ntroducerat dem för Grön flagg rådet. Som sn tur tagt upp dessa respektve klass. Sedan gör v förändrngar under arbetets gång. Utvecklngsområde 1 med tema Börja med att fundera på vad n vll utveckla på er skola. Utgå från elevernas och personalens ntressen, déer och kunskaper. N ska dentfera och formulera tre områden för hållbar utvecklng på er skola. Beskrv den utvecklng n vll att arbetet ska generera och hur n planerar att arbeta. Alla på skolan ska ges möjlghet tll delaktghet och nflytande. Inspreras gärna av Grön Flaggs sex teman, genom att klcka på de små frågetecknen tll höger om varje temanamn nedan. Varje utvecklngsområde ska kopplas tll ett tema. Se utvecklngsområdena som en start och en rktlnje och att det är fullt möjlgt att ert arbete kommer att växa och ta nya vägar beroende på elevernas och personalens engagemang och uppfnnngsrkedom längre fram. a. Utvecklngsområde 1 Vad vll n utveckla och varför? Beskrv också den process eller arbetsgång n planerar att arbetet ska följa. * Barnens empatska förmåga att se allas olkheter. Just nu så handlar mycket om vem som har senaste moblen, nyaste och snyggaste kläderna, bästa leksakerna, flest teknkprylar mm. Måste man ha det senaste för att få en bra status? Blr man lycklgare för att man får allt? * Vem bestämmer vad som är modernt? Få barnen/ eleverna medvetna om att de är de som styr. * Även använda frågeställnngar som: Vad händer med det v slänger? Kan någon annan ha nytta av dtt skräp? Kan man återanvända och göra om skräp så som kläder, glasburkar, mm? * Allas engagemang genom att ha lopps drottshallen. Där de famljer som vll kan hyra ett bord. Man kan sälja eller byta saker med varandra. För hyrespengarna gör v någontng kul hela förskolan/ skolan. Någontng som sporrar barnen deras fortsatta mljö arbete. Något som gagnar alla. Eller så skänker v en summa. Detta får bestämmas tllsammans då loppsen är avklarad och barnen/ eleverna ser hur mycket pengar de fått n. *Arbeta med genustänket skljer det sg mellan kllar och tjejers konsumerande? Om n vll, kan n sätta en ttel på detta utvecklngsområde. Denna ttel kommer så fall att bl förtryckt er framtda rapport. Mode b. Tema Vlket av följande tema kommer detta utvecklngsområde att fokusera på? Konsumton c. Delaktghet och nflytande Beskrv hur n kommer att göra för att alla, elever och personal, ska bl delaktga och få nflytande processen. * Bld. Få en begagnad sak och göra bra reklam för denna. Både muntlgt och på ett papper. * Skapande. Göra ljuslyktor av gamla glasburkar. Hänga träden på förskolan /skolan. Som en gemensam manfestaton. * Drama. Dramaövnngar. Säga någontng postvt om alla gruppen. Beskrva varandras styrkor. * Slöjd. Sy någontng nytt av t.ex en gammal tröja. Kanske en kudde eller en nalle. * Lopps för alla famljer. * Leksaksbytardag för barn på förskoleavdelnngarna. * V kommer delta Borås stad satsnng "Matsmart". Där man uppmuntrar barnen/ eleverna tll att mnska förskolan/ skolans matsvnn. V kommer att ha en fadderdag på skolan för att starta upp våra nya mål. Då är eleverna uppdelade mndre grupper bestående av mnst en elev från varje årskurs från förskoleklass tll årskurs 6. Då man arbetar sna egna klasser eller på sna egna avdelnngar är det upp tll klassen och klassläraren/ pedagogerna och barngruppen att komma fram tll vad man vll fördjupa sg och på vlket sätt. Alla har v olka förutsättnngar och olka saker v vll fördjupa oss.

4 Ha gemensamma arbetskvällar för både skola och förskola. Sedan regelbundna avdelnngsmöten samt enhetsträffar. Utvecklngsområde 2 med tema a. Utvecklngsområde 2 Vad vll n utveckla och varför? Beskrv också den process eller arbetsgång n planerar att arbetet ska följa. * Stärka kamratandan på förskolan/ skolan. I grupperna/ klasserna men även över gränserna. Detta gör v genom att ha ett tätt samarbete mellan avdelnngarna och klasserna men även mellan förskolan och skolan. På skolan arrangerar v även fadderdagar. Då eleverna får arbeta mndre grupper bestående av mnst en elev från varje årskurs, från förskoleklass upp tll årskurs 6. På drotts/ gymnastklektonerna gör v samarbetsövnngar för att stärka såväl gruppsammanhållnngen som samarbetet mellan ensklda ndvder. * Barnen/ elevernas empatska förmåga. Genom enkäter och klassråd, elevråd, stormöten. Samt arbeta med etska samtal mndre grupper samt helklass/ hela barngruppen. Tex rollspel, dramaövnngar mm. Arbeta ntegrerat. * Arbeta krng och fördjupa oss förskolan/ skolans framarbetade lkabehandlngsplan. * Barnen/ elevernas vlja och lust tll fyssk aktvt och rörelse. * Kostvanorna hos eleverna/ barnen. Genom att delta Borås stads satsnng " Matsmart". Denna satsnng går ut på att mnska förskolorna samt skolornas matsvnn kommunen. * Uppmuntra barnen/ eleverna tll daglg utevstelse. Om n vll, kan n sätta en ttel på detta utvecklngsområde. Denna ttel kommer så fall att bl förtryckt er framtda rapport. Må bra b. Tema Vlket av följande tema kommer detta utvecklngsområde att fokusera på? Lvsstl & hälsa c. Delaktghet och nflytande Beskrv hur n kommer att göra för att alla, elever och personal, ska bl delaktga och få nflytande processen. * Ha arbetskvällar / avdelnngsmöten där all personal kan vara med och dskutera hur man skall göra så arbetet har en röd tråd från småbarnsavdelnngarna ända upp tll årskurs 6. * Regelbundna klassråd, elevråd, stormöten. Dessa skall ske 1 gång månaden. Rektorn håller dessa möten. * Arbeta tätt med skolans "bra komps" elever. * Ha kontnuerlga utvärderngar av arbetet både på avdelnngarna och klasserna. Samt på avdelnngsmöten och på enhetsträffarna. * V har en väldgt aktv föräldraförenng som gärna är nvolverade och delaktga förskolan och skolans arbete. De arrangerar en vårfest varje år där eleverna på skolan får vara delaktga och sköta café försäljnng, korvförsäljnng, lotterförsäljnng och andra aktvteter. Förskolans barn övar n ett sångprogram en dramatserng el dyl som det sedan uppträder med drottshallen för sna föräldrar. Vnsten går sedan tllbaka tll alla elever genom äsknngar tll materal, resor eller andra spännande aktvteter. * V lägger ut vår handlngsplan krng Grön Flagg på skolans hemsda så att alla som vll kan ta del av den. Där lägger v även ut skolans lkabehandlngsplan. Detta gör v för att dokumenten skall vara levande. Fnnas tllgänglga för alla. * Kök och städ för v daglga samtal med eftersom de också är en stor och vktg del våra barn och elevers vardag. Utvecklngsområde 3 med tema a. Utvecklngsområde 3 Vad vll n utveckla och varför? Beskrv också den process eller arbetsgång n planerar att arbetet ska följa. * Barnens förmåga att sopsortera rätt. * Få kunskap krng vad det blr av våra sopor och vårt skräp. * Få barnen/ eleverna medvetna om nyttan med sopsorterng och avfallsåtervnnng. Om n vll, kan n sätta en ttel på detta utvecklngsområde. Denna ttel kommer så fall att bl förtryckt er framtda rapport. Återvnnng

5 b. Tema Vlket av följande tema kommer detta utvecklngsområde att fokusera på? Kretslopp c. Delaktghet och nflytande Beskrv hur n kommer att göra för att alla, elever och personal, ska bl delaktga och få nflytande processen. * Arbeta med dessa punkter den daglga verksamheten genom att ställa flera olka kärl klassrummet för olka sorterng av sopor. * Vara med kommunens satsnng " Matsmart". Där flera skolor arbetar med att mnska stt matsvnn. Skolan med bäst resultat vnner ett prs. * På förskolan och skolan skapar v med "skräp". V arrangerar en lopps där famljer får hyra varstt bord. * V har arbetat med detta tema tdgare men kända att v fortfarande behöver uppdatera oss hela tden och hålla ntresset vd lv. Läroplanen () Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll elevernas utvecklande av värden och kunskaper. Det synlggör också elevernas möjlghet tll ansvar och nflytande över utbldnngen. Utdragen är ctat från skolans uppdrag samt mål som anger nrktnngen på skolans arbete. a. Ämnesövergrpande arbete Enlgt läroplanen ska läraren organsera och genomföra arbetet så att eleven får möjlgheter tll ämnesfördjupnng, överblck och sammanhang, samt får möjlghet att arbeta ämnesövergrpande. Vlket/vlka skolämnen kommer ert Grön Flagg-arbete att nkludera? Bld Bolog Geograf Hem- och konsumentkunskap Hstora Idrott och hälsa Matematk Musk Relgonskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Teckenspråk för hörande Teknk Övrga/andra ämnen: På förskolan arbetar man med tecken. De ntroducerar ett nytt ord varje vecka. b. Kap 1. Skolans värdegrund och uppdrag Läroplanen understryker vkten av att all undervsnng ska anlägga fyra övergrpande perspektv samt bdra tll att eleverna utvecklar ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap. Vlket/vlka övergrpande perspektv och/eller förhållnngssätt kommer ert Grön Flagg-arbete att nkludera? Ett mljöperspektv Ett etskt perspektv Ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap c. Kap 2. Övergrpande mål och rktlnjer

6 Vlket/vlka mål kommer ert planerade Grön Flagg-arbete att nkludera? Normer och värden, kap 2.1: Skolans mål är att varje elev; kan göra och uttrycka medvetna etska ställnngstaganden grundade på kunskaper om mänsklga rättgheter och grundläggande demokratska värderngar samt personlga erfarenheter, respekterar andra männskors egenvärde, kan leva sg n och förstå andra männskors stuaton och utvecklar en vlja att handla också med deras bästa för ögonen, och vsar respekt för och omsorg om såväl närmljön som mljön ett vdare perspektv. Kunskaper, kap 2.2: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola; kan använda sg av matematskt tänkande för vdare studer och vardagslvet, kan använda kunskaper från de naturvetenskaplga, teknska, samhällsvetenskaplga, humanstska och estetska kunskapsområdena för vdare studer, samhällslv och vardagslv, kan lösa problem och omsätta déer handlng på ett kreatvt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständgt och tllsammans med andra och känna tllt tll sn egen förmåga, kan använda sg av ett krtskt tänkande och självständgt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etska överväganden, kan samspela möten med andra männskor utfrån kunskap om lkheter och olkheter lvsvllkor, kultur, språk, relgon och hstora, har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänsklga rättgheter och demokratska värderngar skolan och samhället, har fått kunskaper om förutsättnngarna för en god mljö och en hållbar utvecklng, har fått kunskaper om och förståelse för den egna lvsstlens betydelse för hälsan, mljön och samhället, Elevernas ansvar och nflytande, kap 2.3: Skolans mål är att varje elev; tar ett personlgt ansvar för sna studer och sn arbetsmljö, successvt utövar ett allt större nflytande över sn utbldnng och det nre arbetet skolan, och har kunskap om demokratns prncper och utvecklar sn förmåga att arbeta demokratska former. d. Övrgt Övrga mål, rktlnjer, förmågor och/eller centralt nnehåll som v redan nu anser att Grön Flagg-arbetet kommer att nkludera: Utfrån våra olka läroplaner vll v utveckla och arbeta tydlgare krng dessa strävans mål och mål: LPFÖ -10 Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och åskter och därmed få möjlghet att påverka sn stuaton, utveckla sn förmåga att förstå och handla efter demokratska prncper genom att få delta olka former av samarbete och beslutsfattande, utveckla sn motork, koordnatonsförmåga och kroppsuppfattnng, utveckla sn förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olka teknker, materal och redskap, utveckla sn nyfkenhet och sn lust samt förmåga att leka och lära, utveckla ntresse och förståelse för naturens olka kretslopp och för hur männskor, natur och samhälle påverkar varandra, utveckla sn förmåga att ta ansvar för sna egna handlngar och för förskolans mljö, utveckla nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sn förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommuncera med andra, utveckla sn förståelse för rum, form, läge och rktnng och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordnng och talbegrepp samt för mätnng, td och förändrng, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och frtdshemmet 2011 Genom undervsnngen ämnet... ska eleverna ges förutsättnngar att utveckla sn förmåga att: Hem- och konsumentkunskap: värdera val och handlngar hemmet och som konsument samt utfrån perspektvet hållbar framtd. Se skllnad mellan reklam och konsumentnformaton. Matematk: använda matematkens uttrycksformer för att att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställnngar, beräknngar och slutsatser. Naturorenterande ämnen: använda kunskaper bolog för att granska nformaton, kommuncera och ta ställnng frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologsk hållbarhet. Männskors användnng och utvecklng av olka materal genom hstoren. Vlka materal olka vardaglga föremål är tllverkade av och hur de kan källsorteras. Geograf: värdera lösnngar på olka mljö- och utvecklngsfrågor utfrån överväganden krng etk och hållbar utvecklng. hur val och prorterngar vardagen kan påverka mljön och bdra tll en hållbar utvecklng. Hstora: lvsfrågor med betydelse för eleven, tll exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relatoner. Aktuella samhällsfrågor olka meder Relgon: reflektera över lvsfrågor och sn egen och andras denttet resonera och argumentera krng moralska frågeställnngar och värderngar utfrån etska begrepp och modeller

7 Skolan och omvärlden Att arbeta med Grön Flagg nnebär att samverka med omvärlden. Arbetet med hållbar utvecklng kan bdra tll att skolor utbyter erfarenheter med andra aktörer nom närngslv, organsatoner och kommunen. Enlgt läroplanen ska verksamheten samverka med arbetslvet och närsamhället och eleverna ska utveckla ett förhållnngssätt som främjar entreprenörskap. Vlken/vlka av följande aktörer planerar n att samverka med under arbetets gång med Grön Flagg? Välj ett eller flera alternatv lstan nedan. Kommunen Annan/andra aktör(er) Andra aktörer och/eller övrgt att tllägga: V deltar kommunens satsnngar vad det gäller mljön så som " Matsmart". Er och kommunens satsnng på skräpplockardagarna. V hoppas att v även kan samarbeta med Navet Borås. Just nu håller de på att flytta så v har nte kunnat komma gång. Men hoppas de kan starta sn verksamhet gen nom kort. Då brukar v åka dt klassvs för utbldnng och upplevelser. Men v blr även erbjudna utbldnng för personal bland. Synlggörande En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet. Detta kan göras genom en anslagstavla på skolan, nformaton ett nyhetsbrev eller genom att nformera allmänheten. Vlken/vlka av följande aktvteter planerar n att göra för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? Välj ett eller flera alternatv lstan nedan. Informaton på skolans webbplats Informaton på föräldramöten Meda (tdnngar, rado, tv etc.) Annan/andra aktvtet(er) Andra aktvteter och/eller övrgt att tllägga: V kommer skrva ner nformaton löpande på våra veckomeddelanden/ veckoplanerngar samt månadsbrev. Informera fortlöpande under föräldraförenngsmötena som äger rum 2 ggr per termn.