Hållbar skolutveckling Skolplan för Eskilstuna kommun Förslag till barn- och utbildningsnämnden/torshälla stads nämnd

Transkript

1 Hållbar skolutvecklng Skolplan Esklstuna kommun Förslag tll utbldnngsnämnd/torshälla stads nämnd 1

2 2

3 INLEDNING Skolplan av kommuns styrdokumt. Att kommunerna ha skolplan fastställs skollag. Skolplan redovsa hur kommuns skolor skolor gestaltas utvecklas. Skolplan Esklstuna kommun nnehåller kommunfullmäktges uppdrag tll kommuns skolor skolor. Med skola avses skoleverksamhet 1 5 år. Med skola avses skoleklass, skolsorg, grundskola, sskola gymnaseskola. Förs s vktgaste styrdokumt de natonella loplanerna skola skola. Skolplan grundas dem anger de mål, kommuns polt lednng ssklt vll prortera under planperod. Skolplan ngår äv del d övrga kommunala styrnng. Mål har kopplats tll några av Kommunfullmäktges 27 strateg mål gäller all kommunal verksamhet

4 SKOLAN OCH OMVÄRLDEN Barn unga Esklstuna lever mångkulturellt samhälle under ändrng. Strävan d mångkulturella har öppna dörrar mot hela vår omvld. Förs s kvaltet av avgörande betydelse arbetet möta ändrngar pa utvecklng framtdstro kommun. All personal måste ständgt uppmksamma följder av omvlds verkan ha postvt hållnngssätt tll utvecklng ändrngsarbete. Arbetet präglas av öpphet, dalog långsktgt tänkande. De nternatonella kontakterna utvecklas. Samverkan ske nom kommun samhället övrgt. Kompets kunnande verksamheter utan d egna tas tllvara. 4

5 MÅL FÖR PLANPERIODEN De sex mål skolplan uttrycker det önde tllståndet nom s s verksamhet år 201 De sex mål precseras nämndernas årlga verksamhetsplaner. Mål äv ge underlag tll skolornas skolornas lokala verksamhetsplaner. Gom mål allmänt hållna ger de utrymme anpassnng tll varje hets ssklda utsättnngar. 5

6 Kommunfullmäktges Kommunfullmäktges strateg strateg mål: mål: Ett Ett tryggt tryggt säkert säkert Esklstuna Esklstuna Polt utgångspunkter: Polt utgångspunkter: Barn Esklstuna erbjudas trygg, stmulerande lande uppväxt skola skola. Tolerans Barn Esklstuna erbjudas trygg, stmulerande lande uppväxt skola skola. Tolerans känsla, känsla, eget eget nflytande nflytande ansvar ansvar löpa löpa röd röd tråd tråd utvecklng. utvecklng. Lande hälsa verkas av samma faktorer: trygghet, trvsel, upplevelse av sammanhang helhet, Lande hälsa verkas av samma faktorer: trygghet, trvsel, upplevelse av sammanhang helhet, samhörghet, samhörghet, delaktghet, delaktghet, nflytande nflytande självkänsla. självkänsla. Hälsa Hälsa välbefnnande välbefnnande par par utsättnngar utsättnngar lande. lande. En En god god landemljö landemljö bdrar bdrar tll tll hälsa. hälsa. Goda Goda levnadsvanor levnadsvanor fyssk fyssk aktvtet aktvtet främjas. främjas. Mobbnng, Mobbnng, kränkande kränkande behandlng främlngsftlghet får aldrg accepteras aktvt ebyggas motverkas. Et frågor behandlng främlngsftlghet får aldrg accepteras aktvt ebyggas motverkas. Et frågor återkommande återkommande tas tas upp. upp. Otllåt Otllåt frånvaro frånvaro aktvt aktvt åtgdas. åtgdas. 1: 1: Alla Alla vstas vstas trygg trygg säker säker mljö, mljö, främjar främjar hälsa hälsa lande lande uppfyllt uppfyllt n: n: Alla Alla känner känner sg sg trygga trygga / / Antalet Antalet s s grupper har mnt tll gomsntt 17,5 grupper har mnt tll gomsntt 17,5 Uppföljnng: Uppföljnng: Årlg, Årlg, brukarkäter brukarkäter varje varje skolas/skolas skolas/skolas kvaltetsredovsnng. kvaltetsredovsnng. Måluppfyllels Måluppfyllels äv kommuns kvaltetsredovsnng äv kommuns kvaltetsredovsnng 6

7 Kommunfullmäktges Kommunfullmäktges strateg strateg mål: mål: Bra Bra skola skola goda goda resultat resultat Polt utgångspunkter: Polt utgångspunkter: Lande skola skola präglas av helhetssyn et dess utvecklng. Förskola skola Lande skola skola präglas av helhetssyn et dess utvecklng. Förskola skola sträva sträva efter efter ge ge alla alla unga unga lkvdg lkvdg bas bas av av kunp kunp vd. vd. Skllnader Skllnader utsättnngar utsättnngar så så långt långt möjlgt kompseras. En dskusson om vad krävs varje s elevs utsättnngar arbeta möjlgt kompseras. En dskusson om vad krävs varje s elevs utsättnngar arbeta utvecklas eg takt efter eg måga hålls levande varje het. För ge utvecklas eg takt efter eg måga hålls levande varje het. För ge lust lust tll tll lvet, lvet, kunper kunper fdgheter fdgheter samt samt främja främja deras deras nyfkhet, nyfkhet, självkänsla självkänsla parkraft. parkraft. Elever gymnase ha ökad möjlghet prortera undervsnng yrkeskunnande, vd sdan av Elever gymnase ha ökad möjlghet prortera undervsnng yrkeskunnande, vd sdan av grundläggande grundläggande studer studer sv, sv, matematk matematk gel. gel. Det Det ge ge bra bra grund grund egsörjnng egsörjnng efter efter avslutade studer. avslutade studer. 2: 2: Barn Barn s s motvaton motvaton ntresse ntresse lande lande har har ökat, ökat, kunperna kunperna bättrats bättrats alla alla grunds grunds gymnasets gymnasets ämn ämn uppnått uppnått n: n: Alla Alla tycker tycker det det rolgt rolgt /na /na nöjda nöjda sna sna möjlgheter möjlgheter få få la olka sätt De gomsnttlgga betygsvda har bättrats alla ämn alla heter 3.Skolverkets la olka sätt De gomsnttlgga betygsvda har bättrats alla ämn alla heter 3.Skolverkets Salsandex Salsandex postvt postvt n n det det gäller gäller andel andel når når mål mål Andel Andel grundläggande grundläggande behörghet behörghet tll tll gymnaset/hög högre än rksgomsnttet gymnaset/hög högre än rksgomsnttet Uppföljnng: Årlg, betygstatstk, brukarkäter varje skolas/skolas kvaltetsredovsnng. Uppföljnng: Årlg, betygstatstk, brukarkäter varje skolas/skolas kvaltetsredovsnng. Måluppfyllels Måluppfyllels äv äv kommuns kommuns kvaltetsredovsnng kvaltetsredovsnng 7

8 Kommunfullmäktges strateg mål: Bra skola goda resultat Kommunfullmäktges strateg mål: Bra skola goda resultat Polt utgångspunkter: Polt utgångspunkter: För För verksamheter verksamheter ständg ständg utvecklng. utvecklng. För För få få lkvdg lkvdg skola skola utvecklngsarbetet utvecklngsarbetet arbetsprocesserna utgå från gemsamma lkartade vd. arbetsprocesserna utgå från gemsamma lkartade vd. 3: 3: Förskolor Förskolor skolor skolor har har gemsam gemsam syn syn hur hur loplan loplan tolkas tolkas praktseras praktseras uppnått n: För/ krtskt grant utfrån det pat dokumterat uttalat uppnått n: För/ krtskt grant utfrån det pat dokumterat uttalat hållnngssätt tll: hållnngssätt tll: Sna vderngar: Stt tänkande görande: 3. Sn pedagogk Sna vderngar: Stt tänkande görande: 3. Sn pedagogk Syn Syn kunp kunp Bedömnng Bedömnng Lande Lande samspel samspel Syn Utvecklngssamtalet Lhjälpl Syn Utvecklngssamtalet Lhjälpl Syn äldraroll Utvecklngsplanerna Lmljön Syn äldraroll Utvecklngsplanerna Lmljön Syn Syn larroll larroll Reflekton Reflekton Kreatvtet Kreatvtet Grupp/klassledarpet Grupp/klassledarpet Uppföljnng: Uppföljnng: Årlg, Årlg, brukarkäter/personalkät brukarkäter/personalkät varje varje skolas/skolas skolas/skolas kvaltetsredovsnng. kvaltetsredovsnng. Måluppfyllels kommuns kvaltetsredovsnng. Måluppfyllels kommuns kvaltetsredovsnng. 8

9 Kommunfullmäktges strateg mål: Ett jämställt Esklstuna, Berkande mångfald Kommunfullmäktges strateg mål: Ett jämställt Esklstuna, Berkande mångfald Polt utgångspunkter: Polt utgångspunkter: Mångfald nneb process stå, vdesätta tllvarata olkheter hos oss själva männskor vår omvld. Mångfald nneb process stå, vdesätta tllvarata olkheter hos oss själva männskor vår omvld. Inom skola skola omfas mångfald av kön, ålder, utsede, etnskt/kulturellt ursprung, trosbekännelse, sexuell Inom skola skola omfas mångfald av kön, ålder, utsede, etnskt/kulturellt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggnng läggnng fys/psyk fys/psyk funktonsnedsättnngar. funktonsnedsättnngar. Mångfald Mångfald handlar handlar äv äv om om bryta bryta utanp; utanp; se se naturlg del av nsamhället nte solerad del av s vardag. naturlg del av nsamhället nte solerad del av s vardag. Jämställdhet mellan kön del av mångfald handlar om lka rättgheter fråga om utvecklngsmöjlgheter. Jämställdhet mellan kön del av mångfald handlar om lka rättgheter fråga om utvecklngsmöjlgheter. Det Det gäller gäller såväl såväl brukare brukare personal. personal. Flckor Flckor pojkar pojkar ges ges samma samma utsättnngar utsättnngar utvecklas utvecklas tllgodogöra tllgodogöra sg sg de de kunper kunper par par lar. lar. 4: 4: Förskolor Förskolor skolor skolor bedrver bedrver aktvt aktvt jämställdhetsjämställdhets mångfaldsarbete mångfaldsarbete uppnått uppnått n: n: Flckor Flckor pojkars pojkars skolframgångar skolframgångar lkvdga lkvdga mätt mätt kunpsresultat kunpsresultat Personal Personal brukare anser verksamhet kännetecknas av aktvt jämställdhets mångfaldsarbete brukare anser verksamhet kännetecknas av aktvt jämställdhets mångfaldsarbete Uppföljnng: Uppföljnng: Årlg, Årlg, betygsstatk, betygsstatk, brukarbrukar personalkäter personalkäter varje varje skolas/skolas skolas/skolas kvaltetsredovsnng. kvaltetsredovsnng. Måluppfyllels äv kommuns kvaltetsredovsnng. Måluppfyllels äv kommuns kvaltetsredovsnng. 9

10 Kommunfullmäktges strateg mål: Invånarna tar aktvt ansvar, Bra servce gott bemötande, Bra skola Kommunfullmäktges strateg mål: Invånarna tar aktvt ansvar, Bra servce gott bemötande, Bra skola goda goda resultat resultat Polt Polt utgångspunkter: utgångspunkter: Alla kunna verka ta ansvar sn eg arbetsstuaton stt eget lande. Strävan Alla kunna verka ta ansvar sn eg arbetsstuaton stt eget lande. Strävan vara vara få få fler fler,, samt samt deras deras äldrar, äldrar, delta delta dskussoner dskussoner beslut. beslut. Elev Elev äldraråd äldraråd ssklt vktga da sammanhang. Dalog präglas av öpphet ömsesdg respekt. Med ökat nflytande ssklt vktga da sammanhang. Dalog präglas av öpphet ömsesdg respekt. Med ökat nflytande bland alla nnefas verksamhet ges utsättnngar utveckla verksamhet alla nvåer. bland alla nnefas verksamhet ges utsättnngar utveckla verksamhet alla nvåer. Kontakterna Kontakterna mellan mellan skola/skola skola/skola äldrar äldrar bl bl fler fler underlättas underlättas hjälp hjälp av av väl väl utvecklat utvecklat ITstöd. ITstöd. Varje lare använder webb IT stt pedagog arbete kommunkaton om s mål, Varje lare använder webb IT stt pedagog arbete kommunkaton om s mål, äldrar äldrar omvld. omvld. Förs Förs s s resultat resultat redovsas redovsas dalog dalog såväl såväl deras äldrar. Förs s lokaler kunna användas mötesplats de bode deras äldrar. Förs s lokaler kunna användas mötesplats de bode s/s nområde. s/s nområde. 5: 5: Varje Varje,, elev elev älder älder har har nflytande nflytande uppfyllt uppfyllt n: n: Barn, Barn, äldrar äldrar upplever upplever sg sg ha ha tllgång tllgång tll tll god god nformaton nformaton Barn Barn äldrar erbjuds möjlgheter utöva nflytande över s/s verksamhet 3. Barn, äldrar tar äldrar erbjuds möjlgheter utöva nflytande över s/s verksamhet 3. Barn, äldrar tar aktvt aktvt ansvar ansvar stt stt nflytande nflytande Barn Barn vara vara delaktga delaktga stt stt lande lande vd vd utvderng utvderng ge ge utryck utryck da da Uppföljnng: Årlg, brukarkäter varje skolas/skolas kvaltetsredovsnng. Måluppfyllels Uppföljnng: Årlg, brukarkäter varje skolas/skolas kvaltetsredovsnng. Måluppfyllels äv äv kommuns kommuns kvaltetsredovsnng. kvaltetsredovsnng. 10

11 Kommunfullmäktges Kommunfullmäktges strateg strateg mål: mål: Mnd Mnd klmatverkan, klmatverkan, Gftfr Gftfr mljö, mljö, Bologsk Bologsk mångfald mångfald Polt Polt utgångspunkter: utgångspunkter: Förskola skola arbeta aktvt folkhälso mljöfrågor. Da arbete berör flera aspekter; hälsa, moral, Förskola skola arbeta aktvt folkhälso mljöfrågor. Da arbete berör flera aspekter; hälsa, moral, mänsklga rättgheter, demokrat, delaktghet, jämställdhet, etnctet mljö. Det vktgt dessa frågor mänsklga rättgheter, demokrat, delaktghet, jämställdhet, etnctet mljö. Det vktgt dessa frågor samordnas samordnas d d pedagog pedagog verksamhet, verksamhet, så så de de blr blr ctrala ctrala punkter punkter lprocess. lprocess. Gom anlägga mljö folkhälsoperspektv undervsnng får möjlgheter ta ansvar Gom anlägga mljö folkhälsoperspektv undervsnng får möjlgheter ta ansvar stt stt agerande agerande ffa ffa sg sg personlg personlg nställnng nställnng tll tll övergrpande övergrpande globala globala frågor. frågor. Lare Lare skolpersonal skolpersonal vara vara eblder eblder da da arbete. arbete. Förskola Förskola skola skola belysa belysa hur hur männns männns sätt sätt leva leva kan kan anpassas anpassas pa hållbar utvecklng. pa hållbar utvecklng. 6: 6: Förskola Förskola skola skola bedrvs bedrvs ekologskt ekologskt socalt socalt hållbart hållbart sätt sätt uppnått n: Frågor om mljö/folkhälsa dess effekter hållbar utvecklng ngår det daglga uppnått n: Frågor om mljö/folkhälsa dess effekter hållbar utvecklng ngår det daglga arbetet, arbetet, såväl såväl skolmljö skolmljö undervsnng undervsnng Samtlga Samtlga heter heter arbetar arbetar systematskt systematskt mljölednngssystemet mljölednngssystemet EMAS EMAS Uppföljnng: Årlg,, brukarkäter varje skolas/skolas kvaltetsredovsnng. Måluppfyllels Uppföljnng: Årlg,, brukarkäter varje skolas/skolas kvaltetsredovsnng. Måluppfyllels äv kommuns kvaltetsredovsnng. äv kommuns kvaltetsredovsnng. 11

12 ÅTGÄRDER FÖR ATT NÅ MÅLEN Ansvar åtgder nå mål vlar ytterst valtnngscheferna utbldnngsvaltnng respektve Torshälla stads valtnng. Alla verksamhetschefer har ansvar konkretsera mål goma åtgder måluppfyllelse. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Skolplan behandlar nte de ekonom utsättnngarna gomande. De dskuteras årlg budgetarbetet fastställs av kommunfullmäktge. I budgetarbetet ökad personaltäthet prorteras e nvesterngar lokaler. Mål målkrtererna skolplan följs upp årlg gom analys bedömnng heternas kommuns kvaltetsredovsnngar. Under planperods ssta år skolplan utvderas sn helhet. 12