Sammanfattning av kvalitetsrapporter - kommunala skolorna

Transkript

1 1 (5) Barn- och utbldnngskontoret BARN- OCH UTBILDNINGSSEKTORN Sammanfattnng av kvaltetsrapporter - kommunala skolorna Bakgrund Huvudmannen har stt Kvaltet- och utvecklngsprogram prorterat tre målområden för skolan. 1. Kunskaper och färdgheter 2. Trygghet 3. Arbets- och studero I en kommungemensam årsklocka för skolenheterna ska redovsas tre gånger per läsår form av kvaltetsrapporter 31/8, 4/11 samt 10/4. Kvaltetsrapporterna nnehåller resultat från de natonella ämnesproven, betyg, IUP-sammanställnngar, screenngtester och översyn av åtgärdsprogram. Kvaltetsrapporterna kompletteras årlgen 30/11 med att varje skolenhet redovsar sn trygghetsplan för huvudmannen. Trygghetsplanen ska utgå från Skolverkets allmänna råd arbetet mot dskrmnerng och kränkande behandlng. Syftet är att undersöka hur rapporterna kan fungera som ett verktyg och dokument skolornas systematska kvaltet- och utvecklngsarbete. Rapporten är processnrktad och nnehåller rubrkerna: mål, resultat, analys och förbättrngsnsatser. Varje enhet ska redovsa stt resultat/ och analysera faktorerna tll detta. Därefter gemensamt fatta beslut om skolans fortsatta nrktnng arbetet mot det utvalda målområdet. Under våren 2012 beslöt barn- och utbldnngschefen att varje rektor skulle skrva en kvaltetsrapport specfkt för ämnet svenska. Här följer en övergrpande analys av hur kvaltetsrapporter som verktyg och det utvalda målområdet svenska, har fallt ut. Kvaltetsrapport som verktyg Varje rektor har gjort en sammanställnng över sn enhets svenska för respektve årskurs. Av rapporterna framgår att det skapats underlag för dskusson arbetslagen och att man enats om att satsa på några förbättrngsnsatser. Rektorerna har efterhand uttalat sg postva tll årsklockan med kvaltetsrapporter som verktyg. Det har även påpekats vkten av att nte ha för många förslag tll förbättrngsnsatser. Hellre få som genomförs och som anses ha störst effekt på undervsnngen. I denna första Postgro Bankgro

2 2 (5) Barn- och utbldnngskontoret sammanställnng kan ännu nte ges några belägg för hur funktonellt och kvaltatvt rapporten fungerat. Kvalteten dokumentet som verktyg kommer att vsa sg över td och då kan v få svar på frågeställnngar såsom: Fungerar rapporterna som process- och analysverktyg? Utmanas den beprövade erfarenheten, varpå det leder tll prövandet av nya? Leder det tll pedagogsk samsyn om hur de fortsatta nsatserna ska genomföras? Hur följs förbättrngsnsatser som överenskommts upp och mplementeras? Skapas erfarenhetsutbyte mellan skolorna? Inte mnst, leder det tll högre? Införa rubrken styrkor Vd återkopplng chefsgruppen 1 på kvaltetsrapporterna framhölls vkten av att lägga tll rubrken styrkor. Det är lka vktgt att bygga vdare på och stärka det som fungerar bra, som att förändra det som nte är bra. Rubrken kommer därför att läggas tll mallen för kvaltetsrapporterna. Förbättrngsnsatser tydlgöras Forsknng och ltteratur 2 systematskt kvaltetsarbete framhäver vkten av en överenskommen handlngplan/strateg för hur besluten om förändrng ska realseras. I denna plan tydlggörs de prorterade förbättrngsnsatserna för målområdet, vem som ansvarar för vad, hur det ska göras och när td det ska vara genomfört och kunna mätas. Inom chefsgruppen ansåg man att för mycket dokument snarare hndrar än leder tll utvecklng. Istället kom förslag på att under rubrken förbättrngsnsatser tydlggöra ansvarsfördelnngen av förbättrngarna såsom det beskrvs ovan. Nästa kvaltetsrapport blr därmed också tllfälle för uppföljnng och utvärderng av föregående förbättrngsnsatser. Elever, vårdnadshavare och övrg personal Hur får v med och deras vårdnadshavares samt övrg personal utvärderngen? Det ska enlgt skollagen 3 ges möjlghet att delta det systematska kvaltetsarbetet. Dokumentaton och synpunkter kan hämtas från klassråd, elevråd, skolråd, utvecklngssamtal, föräldramöten och avdentferade elevvårds-protokoll. En metod som lyftes chefsgruppen var att välja ut en grupp och ntervjua dem. Enkäter kan förvsso nte fånga upp subtla sgnaler som synlggörs personlga möten. Å andra sdan försvnner anonymtetsmöjlgheten vd ntervjuer. 1 Chefsgruppen består av förskolechefer och rektorer 2 Exempelvs Danelsson och Söderlund tllsammans med Skoldalogen, 2012 Från skollag tll vardagsarbete 3 Skollagen 4 kap. Kvaltet och nflytande Postgro Bankgro

3 3 (5) Barn- och utbldnngskontoret Sammanfattnng kvaltetsrapport - svenska Läroplanen Lgr 11 för grundskolan och Lgrs 11 för grundsärskolan anger kursplanerna syftet med ämnet svenska och vlka kunskaper och färdgheter na ska utveckla ämnet. I kvaltetsrapporten redovsar skolorna sn och det fortsatta arbetet för att alla ska nå målen. Tll sn helhet gör skolorna mycket för att stärka nas språkutvecklng, projekt, stödnsatser från specalpedagog eller elevhälsa, kompensatorska hjälpmedel, förstärkt programvara för med läs- och skrvsvårgheter samt sätt att organsera resurser för att hjälpa na nå målen. Statstken för n svenska har främst hämtats från Skolverkets natonella prov och betygsstatstk, samt från IUP-systemet InfoMentor. De skolor som redovsar resultat från InfoMentor kan vsa exakt på skolan som rskerar att ej uppnå målen, vlka kunskapskrav det rör sg om och vlka na är. Ett par skolor redovsar även hur många av dessa som har åtgärdsprogram. Måluppfyllelsen på de natonella ämnesproven svenska för åk 3, 5 och 9 är god, oftast över 90 %. Det förekommer två avvkelser resultat från dessa prov. För två åk 3 klasser på två olka skolor (lå 2010/2011). Deras resultat på proven var 85,4 % respektve 77,4 %. De främsta orsakerna som nämns rapporterna tll att nte når målen är: Nytllkomna från utlandet Elever med språkstörnngar Elever med koncentratonssvårgheter eller socala svårgheter Elever med nlärnngssvårgheter Elever som är födda sent på året (vsar sg främst de första skolåren) Kombnatoner av ovanstående På ssta sdan redovsas sammanställnng av skrftlga omdömen svenska vt Statstken är hämtad från InfoMentor årskursvs för samtlga kommunala skolor åk 1-8. För åk 9 användes gamla läroplanens mål (Lpo 94) och kom att exkluderas statstken för vt Generellt ger sammanställnngen ett mycket postvt resultatntryck. I lärarnas skrftlga omdömen svenska är nas en bra bt över 90 %. Undantaget är kommunens åk 8 med en lägre (85 %). Anlednngarna är en kombnaton av förra styckets uppräknade orsaker. Sammanfattnng av fortsatta förbättrngsnsatser En rektor lyfter fram att de behöver hjälpas åt att hålla sg uppdaterade genom forsknngen. De senaste rapporterna från SKL, Skolverk, Skolnspekton och forsknng lyfter också behovet av kollegalt utbyte och tllförandet av forsknng undervsnngen. Generellt säger man sg ha svårt att kompensera för de som har någon form av dagnos, språkstörnng eller koncentratonssvårgheter. I en del rapporter framkommer behovet av ett utökat IT-stöd för generellt och synnerhet behov av stöd.kommunövergrpande lcenser för sådan kompensatorsk Postgro Bankgro

4 4 (5) Barn- och utbldnngskontoret programvara fnns, men kompetensen hos lärare att använda den behöver stärkas. Med ITstöd avses också behovet av att satsa på nfrastrukturen - trådlöst nätverk på skolorna. I flertalet av kommunens skolor fnns Smartboards klassrummen. Även här kan kompetensen stärkas.hur kan man pedagogskt arbeta med Smartboards för att hjälpa med behov av vsuellt och spatalt stöd samt repettonsbehov. Skrva sg tll läsnng är en pedagogsk modell utarbetad av Arne Trageton som framgångsrkt används flera länder. Barn lär sg läsa genom att först skrva sna texter på en dator eller Pad stället för fyllerövnngar böcker. Särsklt barn med motorska svårgheter vnner på detta då skrvandet för hand kan skjutas tll åk två. På en skola har man en åk ett provat på modellen med framgång. Sådana styrkor bör tas med skolans fortsatta språknlärnng och sprdas nom hela verksamheten. Det framgår av de natonella ämnesproven svenska för åk 3 och 5 på en skola (lå 2010/2011) att flckorna presterar över rkssnttet medan pojkarna presterar under. Skolan har nget gvet svar på varför det är så. Även natonellt är detta ett problem. Det fnns olka perspektv frågan. Ett av dem är hur skolan skapar motvaton för skolarbetet och bryter fördomar hos pojkar om att det är omanlgt att studera. För huvudman fnns även organsatonsfrågor på systemnvå att dskutera. Hur v utfrån lagstftnng och befntlg organsaton, resurser och fördelnngssystem bäst tllgodoser nas rätt tll stöd samt följa upp verksamheternas kvaltetsarbete. Huvudman behöver bestämma vlka mål som ska redovsas kvaltetsrapporterna under läsåret enlgt årsklockan. Postgro Bankgro

5 5 (5) Barn- och utbldnngskontoret Skrftlga omdömen svenska för åk 1-8 samtlga kommunala skolor åk 1 svenska svenska som andra språk åk 2 svenska svenska som andra språk åk 3 svenska svenska som andra språk åk 4 svenska svenska som andra språk åk 5 svenska svenska som andra språk åk 6 svenska svenska som andra språk åk 7 svenska svenska som andra språk åk 8 svenska svenska som andra språk Postgro Bankgro