FÖRDJUPNINGS-PM. Nr Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff"

Transkript

1 FÖRDJUPNINGS-PM Nr Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff

2 Dnr Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng av verksamhet och upphandlng av tjänster från prvata aktörer har ökat kraftgt de senaste åren nom kommuner och landstng. Skolor har prvatserats, vård har lagts ut på prvata vårdgvare och omsorgsföretag har tagt över vård av äldre. Detta har lett tll en mnsknng av sysselsättnngen nom kommuner och landstng, men samtdgt har sysselsättnngen ökat nom den prvata sektorn. Många av de prvata företagen som tllhandahåller kommunala tjänster 1 är fnanserade av kommuner och landstng, helt eller delvs. Det fnns med andra ord ett antal personer som är sysselsatta prvat sektor och ndrekt fnanserade av kommunsektorn. Denna PM syftar tll att beräkna antalet sysselsatta och antalet arbetade tmmar prvat sektor som är ndrekt kommunalt fnanserade. Härgenom kan man få en uppfattnng om den egentlga utvecklngen av kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar. Arbetet görs på uppdrag av regerngen. Tdgare har SCB fått uppdrag att studera denna fråga varpå de tagt fram statstken Fnansärer och utövare. Denna statstk beskrver hur nettoomsättnngen de prvata vård- och utbldnngsföretagen fördelas mellan olka fnansärer, bland annat de kommunala. Den beskrver även sysselsättnng nom vård, skola och omsorg för olka sektorer. I Konjunkturnsttutets nterna pm Kommunfnanserad sysselsättnng 2 beskrvs en möjlg metod för att skatta antalet sysselsatta nom prvat sektor som är kommunalt fnanserade. Detta görs genom att utnyttja detaljerad branschndelnng den kortperodska sysselsättnngsstatstken och RAMS 3. I denna PM kommer en alternatv metod att användas som utgår från de socala naturaförmånerna och, tll vss del, förbruknng kommuner och landstng. Först beskrvs metoden för beräknng av de olka delkomponenterna och sedan presenteras och analyseras resultatet. Sst sammanfattas resultaten. Metod och data Metoden som används för att skatta kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor går ut på att använda den nformaton som fnns Natonalräkenskaperna om kommuner och landstngs kostnader för tjänster producerade prvat sektor. Storleken på kostnaderna för kommuner och landstng för vår målvarabel är alltså känd. Problemet är att veta vad företagen gör med de pengar de får. Specfkt är v ntresserade av att veta hur stor andel som används tll lönekostnader och hur mycket företagen betalar lön per tmme och sysselsatt. 1 Med kommunala tjänster menas genomgående denna PM tjänster som tllhandahålls av kommuner och landstng. 2 Raoufna, K., Kommunfnanserad sysselsättnng, Interna PM 2010:16, Konjunkturnsttutet, RAMS står för regsterbaserad arbetsmarknadsstatstk. 1

3 I natonalräkenskaperna fnns det två varabler som nnehåller kommunalt fnanserade tjänster: socala naturaförmåner och förbruknng. Båda är en del av den kommunala konsumtonen. Socala naturaförmåner defneras som varor och tjänster som kommer hushållen tllgodo och som produceras av prvata aktörer, tll exempel prvata dags, skolor och vård. Om man rensar de socala naturaförmånerna för läkemedelsförmånen och andra varor så fångas kostnader för kommunal verksamhet producerad prvat sektor. Förbruknng är nsatsvara produktonen av de offentlga tjänsterna. Den del av förbruknngen som utgör tjänster är tll exempel städnng, konsulttjänster och nhyrda läkare. Andelen tjänster förbruknngen är mycket lten. År 2008 var andelen tjänster omkrng 3 procent landstngen och 0,5 procent prmärkommunerna. Det rör sg alltså om relatvt små belopp förhållande tll de socala naturaförmånerna. Eftersom v vll fånga alla tmmar och sysselsatta som är kommunalt fnanserade måste dock även den del av förbruknngen som utgör tjänster nkluderas. I nästa steg vll v ta reda på vad företagen gör av de pengar som de får från kommuner och landstng för att producera kommunala tjänster. Det v specfkt är ntresserad av är lönekostnadsandel samt kostnad per arbetad tmme och sysselsatt. Lönekostnadsandelen kommer att studeras för verksamhetsområdena utbldnng, sjukvård och socal omsorg. 4 Beräknngar av antalet sysselsatta och arbetade tmmar kommer dock endast att göras på aggregerad nvå, det vll säga för prmärkommuner respektve landstngen. Anlednngen tll detta är att v vll kunna göra framskrvnngar av de aktuella varablerna och att v endast gör prognoser på den aggregerngsnvån. Lönekostnadsandel Lönekostnadsandelen går att beräkna både som andel av totala kostnader och ntäkter. Syftet med beräknngen är att få en uppfattnng om hur stor andel av de socala naturaförmånerna och förbruknngen som företagen använder tll lönerelaterade kostnader. Eftersom kommunernas kostnader för socala naturaförmåner och förbruknng blr ntäkter för företagen är v prmärt ntresserade av lönekostnadernas andel av ntäkterna. Som v kommer att se följande avsntt fnns dock vssa brster ntäktsdata. På grund av dessa brster beräknas även lönekostnadernas andel av de totala kostnaderna för att på ett bättre sätt kunna utvärdera de olka datakällorna mot varandra och avgöra trovärdgheten de beräknade kvoterna mellan lönekostnaderna och ntäkterna. Tre olka datakällor används för att beräkna lönekostnadsandelen; Skolverket, Företagens ekonom (FEK) och offentlga fnanser enlgt Natonalräkenskaperna (NR). Nedan redogörs för de olka databaserna och beräknngarna av lönekostnadsandelarna. SKOLVERKET För utbldnngsområdet fnns kostnadsstatstk från Skolverket som beskrver kostnaderna för skolan för olka huvudmän. För grundskolan och gymnaset fnns det uppgfter om olka kostnadsslag, tll exempel personalkostnad, för de kommunalt fnanserade frstående skolorna, se tabell 1. För den ensklda (prvata) förskolan fnns endast den totala kostnaden för dessa företag. I tabell 1 redogörs för vlken nformaton som fnns tllgänglg för de kommunalt fnanserade skolorna Skolverkets databas. 4 De socala naturaförmånerna och förbruknngen nnehåller utöver tjänster nom skola, vård och omsorg tll exempel också städnng och färdtjänst. Skola, vård och omsorg utgör dock den stora majorteten av tjänsterna varför v fokuserar på dessa. 2

4 Tabell 1 Data från skolverket Underrubrk Kostnadskategor Antagen lönekostnadsandel Tllgänglg för förskolan Tllgänglg för grundskolan Tllgänglg för gymnaseskolan Totalkostnad Ja Ja Ja Undervsnng 0,95 Nej Ja Ja Lokaler och nventarer 0,0 Nej Ja Ja Skolmåltder 0,5 Nej Ja Ja Läromedel/ utrustnng/ skolbblotek 0,0 Nej Ja Ja Elevvård 0,95 Nej Ja Ja Övrgt 0,5 Nej Ja Ja Anm. Senast tllgänglg data är från Källa: Skolverket och egna antaganden I tabell 1 redogörs även för den antagna andelen lönekostnader (nklusve skatter och avgfter) olka kostnadskategorer. Undervsnng består huvudsak av lönekostnader men även kostnader för tll exempel fortbldnng ngår. Lönekostnadsandelen antas vara 0,95 för denna kategor. Skolmåltder är samtlga kostnader för maten som serveras skolan, vlket nnefattar råvaror, transport och personalkostnader. Råvarukostnaden förväntas utgöra ungefär procent. 5 Utfrån detta antas att lönekostnaden utgör 50 procent av de totala kostnaderna för skolmåltder. Elevvård nnefattar skolläkare, skolkurator etc, vlket nnebär att hela kostnaden är personalkostnad. I lkhet med personalkostnadskategorn antas därför att 95 procent är lönekostnader. Övrga kostnader nnefattar kostnader för admnstraton, rektor etc. Av dessa kostnader antas hälften vara lönerelaterade kostnader. Eftersom det nte fnns detaljerad nformaton för de ensklda förskolorna använder v nformatonen för de kommunala förskolorna. För de kommunala förskolorna är kostnaderna uppdelade på personalkostnad och kostnad för lokaler, vlket gör beräknngen rättfram. Även här antas att lönerelaterade kostnader utgör 95 procent av personalkostnaden. Andelen lönekostnad av de totala kostnaderna beräknas enlgt: L / TK Skolverket = jk ( β jk K jk ) + ( β TK Kommunal TK Fsk ) = L TK Där j är grundskola respektve gymnasum, är förskola, grundskola respektve gymnasum, k är kostnadskategor, β är lönekostnadsandel, K är kostnad, L är lönekostnaden och TK är totalkostnaden. För att få en uppfattnng om hur stor andel av pengarna från kommunerna som går tll löner behövs en uppfattnng om ntäkterna. Idealt skulle man vlja ha ett mått på ersättnng från kommunerna tll företagen och en redogörelse för vad dessa pengar används tll. För grundskolan fnns det uppgfter om ersättnng från kommunerna men det går nte att härleda hur stor andel av dessa pengar som går tll lönekostnader. Istället görs en uppskattnng av lönekostnadens andel av de totala ntäkterna där det antas att alla ntäkter behandlas lka, det vll säga att en lka stor andel används tll lönekostnader, oavsett om pengarna kommer från prvata eller kommunala fnansärer. Eftersom det nte fnns några uppgfter om totala ntäkter Skolverkets data används vnstandelen (andel av totala kostnader) enlgt Före- 5 Detta baseras på en undersöknng publcerad GT/Expressen 3

5 tagens ekonom (FEK )för att uppskatta ntäkterna utfrån kostnaderna. 6 Lönekostnaden som andel av ntäkterna beräknas enlgt: L / TI Skolverket = TK (1 + ( v L 07 / TK 07 )) FÖRETAGENS EKONOMI Utöver statstken från skolverket fnns användbar statstk Företagens ekonom (FEK), SCB. I företagens ekonom fnns uppgfter om totala rörelsentäkter, totala rörelsekostnader och personalkostnader uppdelat efter SNIkod. Detta nnebär att personalkostnadens andel av totala kostnader och ntäkter kan beräknas för de aktuella branscherna. I lkhet med skolverksdata består dock personalkostnaden nte endast av lönerelaterade utgfter utan även av andra personalkostnader, så som fortbldnng. Lönekostnaderna antas därför även här utgöra 95 procent av de totala personalkostnaderna. Tll skllnad från skolverksdata går det nte att sklja ut de företag som fnanseras av kommuner och landstng. För nettoomsättnng fnns det uppgfter om kund (fnansär) men motsvarande statstk fnns tyvärr nte för personalkostnaderna eller andra kostnader/ntäkter. 7 8 För många företag sker fnanserngen både av kommuner eller landstng och prvata fnansärer. I lkhet med metoden för skolverkets data, antas därför att en lka stor andel av nkomster från prvata fnansärer som från kommuner eller landstng används tll personalkostnader. Lönekostnaderna som andel av totala kostnader respektve ntäkter defneras enlgt följande: L / TK FEK _ j = 0,95 Personalkostnader TK j j Där L är lönekostnaden, TK är totala rörelsekostnader och är undergrupp de fall det exsterar (utbldnng) och j är utbldnng, hälso- och sjukvård samt socal omsorg. L / TI FEK _ j = 0,95 Personalkostnader TI j j Där TI är totala rörelsentäkter. NATIONALRÄKENSKAPERNA Den tredje och ssta statstkkällan som används för att beräkna lönekostnadsandelen är Natonalräkenskaperna (NR). Genom att studera delarna den offentlga konsumtonen kan v få en uppfattnng om lönekostnadsandelen kommuner och landstng. För att beräkna så bra lönekostnadskvoter som möjlgt beräknas först kvoten på 6 Senaste tllgänglga uppgfter om vnst (rörelseresultat) är från Det är denna statstk som fnansärer och utförare baseras på. 8 I ett senare skede går det eventuellt att göra ett specaluttag av de företag som har majorteten av fnanserngen från kommuner och landstng, detta har det dock nte funnts utrymme för att göra nu. 4

6 så fnfördelad nvå över verksamhetsområden (COFOG) som data tllåter (tll exempel öppen sjukvård, sluten sjukvård, folkhälsovård etc). Därefter vktas kvoterna samma med avseende på storleken på de socala naturaförmåner det verksamhetsområdet. 9 På detta sätt kommer v så nära som möjlgt lönekostnadskvoten de kommunalt fnanserade företagen. I offentlg sektor kan ntäkter lkställas med kostnader, eftersom verksamheten nte är vnstdrvande. För att beräkna kommuner och landstngs bruttokostnader/ntäkter för den egna konsumtonen adderas försäljnngsntäkterna tll den egna konsumtonen. Lönekostnadsandelarna beräknas enlgt: L / TI = L NR _ j / TK NR _ j = DK DK j j LK KO j j + PS j DK SU j j + FS j = DK DK j j LK j+ PS j SU BP ET j j j Där är verksamhetsområde enlgt COFOG på 3-sffrg nvå och j är utbldnng, socal omsorg respektve sjukoch hälsovård. DK är socala naturaförmåner, LK är lönekostnader nklusve kollektva avgfter, PS är produktonsskatter, SU är produktonssubventoner, KO är konsumton, FS är försäljnng, BP är bruttoprodukton, ET är egenproducerade tllgångar. BERÄKNADE LÖNEKOSTNADSANDELAR I tabell 2 presenteras de beräknade lönekostnadsandelarna för de datakällor som beskrevs ovan. Tabell 2 Lönekostnadsandelar Andel av totala kostnader respektve ntäkter Andel av totala kostnader Andel av totala ntäkter Skolverket FEK NR Skolverket FEK NR Utbldnng 0,63 0,59 0,67 0,61 0,56 0,67 Hälso- och sjukvård. 0,53 0,51. 0,45 0,51 Socal omsorg. 0,75 0,80. 0,68 0,80 Anm. Med total kostnader avses ör FEK totala rörelsekostnader och för NR bruttokostnad för egen konsumton (offentlg konsumton exkl. socala naturaförmåner och försäljnng). För skolverket är det skolornas uppgfter om de totala kostnaderna för skolverksamheten. För skolverket är ntäkterna för skolorna uppskattade baserat på vnstandel enlgt FEK För FEK är ntäkterna totala rörelsentäkter. För NR är ntäkterna lka med kostnaderna eftersom det nte fnns någon vnst offentlg sektor. Källor: Skolverket 2008, Företagens ekonom 2007, Natonalräkenskaperna 2007 och egna beräknngar. Skllnaderna resultaten mellan de olka datakällorna är små för alla tre verksamhetsområden. Som andel av ntäkterna är lönekostnaderna högst offentlg sektor och lägst företagen. Lönekostnadernas andel av ntäkterna följer väl dess andel av kostnaderna. V har ngen anlednng att, baserat på detta resultat, frågasätta tllförltlgheten för lönekostnadernas andel av ntäkterna. Lönekostnadsandelen är högst för socal omsorg. Att lönekostnadsandelen nom utbldnngsområdet är lägre den prvata än den kommunala sektorn är lnje med uppgfter från Skolverket om lägre lärartäthet de prvata skolorna. 10 Lönekostnadsandelarna baserade på data från skolverket lgger mellan de från kommunal och prvat sektor. Eftersom data från skolverket fångar vår målgrupp, det vll säga de kommunalt fnanserade företagen, ndkerar detta att dessa företag beter sg som en blandnng mellan kommunerna och genomsnttet för alla prvata företag. Eftersom v har flera olka datakällor så måste v ta beslut om vlken eller vlka v ska använda och om eventuell sammanvktnng av dem. För utbldnngsområdet har v tre källor. Data från skolverket är den mest detaljerade data. V vet att det är de kommunalt fnanserade företagen som v fångar. Det råder dock en osäkerhet för denna data krng andelen lönekostnad för de olka kostnadsslagen och krng de skattade ntäkterna. Data från skolverket 9 Även förbruknngen nnehåller, som beskrevs tdgare, tjänster. Omfattnngen av dessa tjänster är dock försumbar sammanhanget varför v bortser från förbruknng vd sammanvktnngen. V har nte heller någon nformaton om andelen tjänster av förbruknngen på så fnfördelad nvå. 10 Se Skolverket, 2005, Rapport 271, Skolor som alla andra?. 5

7 bedöms dock vara de som fångar vår målvarabel bäst och lönekostnadsandelen för utbldnng antas därför vara den med hjälp av skolverksdata beräknade andelen. Andelarna lgger dessutom mellan de som baseras på FEK och NR, vlket känns betryggande. För socal omsorg och sjukvård fnns det nte lka detaljerad data. Här har v två datakällor som v har svårt att utvärdera, då det nte fnns något utfall. De olka datakällorna har ett gemensamt problem; de fångar nte de företag som är kommunalt fnanserade. Det är rmlgt att tro att stuatonen ser ungefär lkadan ut som för utbldnngsföretagen, alltså att de kommunalt fnanserade företagen agerar som en blandnng av kommunsektorn och de prvata företagen. Lönekostnadsandelarna (som andel av ntäkterna) från de olka källorna vägs därför samman baserat på avvkelserna nom utbldnngsområdet från skolverksdata. Vktnngskoeffcenten (α ) beräknas utfrån följande samband: ( L / TI ) = α ( L / TI ) α Skolverket NR _ utbldnng + (1 ) ( L / TI ) FEK _ utbldnng α = ( L / TI ) ( L / TI ) Skolverket NR _ utbldnng ( L / TI ) ( L / TI ) FEK _ utbldnng FEK _ utbldnng Baserad på denna ekvaton beräknasα = 0, 37, vlket nnebär att lönekostnadsandelen för offentlg sektor får en något mndre vkt än den för prvat sektor. Metoden för att bestämma vkten utgår från att förhållandet mellan lönekostnadsandelen enlgt NR respektve FEK är den samma för hälso- och sjukvård och socal omsorg som för utbldnng samt att lönekostnadsandelen från skolverket är den sanna lönekostnadsandelen. Detta är naturlgtvs ett antagande som kan vara felaktgt men brst på bättre är det denna metod som används. Känslgheten för sammanvktnngskoeffcentens storlek undersöks vdare ett senare avsntt. Resultatet redovsas tabell 3: Tabell 3 Lönekostnadsandel, sammanvägd Andel av ntäkter Lönekostnad som andel av ntäkterna Prmärkommunerna 0,68 Utbldnng 0,61 Socal omsorg 0,73 Landstngen 0,48 Hälso- och sjukvård 0,48 Anm. Lönekostnadsandelen för utbldnng är en bearbetnng på skolverkets data. Andelen för socal omsorg och hälso- och sjukvård är en sammanvägnng av Natonalräkenskparena och Företagens ekonom. Lönekostnadsandelen för prmärkommunerna är en sammanvägnng av utbldnng och socal omsorg, med de socala naturaförmånerna 2007 respektve område som vkt. För lanstngen är lönekostnadsandelen den samma som nom hälso- och sjukvård. Källor: Skolverket, Företagens Ekonom, Natonalräkenskaperna och egna beräknngar. Kostnad per tmme och per sysselsatt För att få en uppfattnng om arbetskostnad per antalet arbetade tmmar och sysselsatta används natonalräkenskaperna. I natonalräkenskaperna kan tmkostnad och kostnad per sysselsatt beräknas på två sätt, antngen för sysselsatta kommuner respektve landstng eller de aktuella branscherna prvat sektor. Som tdgare så har dessa två källor det gemensamma problemet att de nte fångar de som är sysselsatta av kommunalt fnanserade företag. Inom offentlg sektor beräknas kostnaden per tmme och sysselsatt helt enkelt som den totala lönekostnaden (löner nkl kollektva avgfter, produktonsskatter och produktonssubventoner) dvderat med antalet arbetade tmmar och antalet sysselsatta prmärkommunerna respektve landstngen. Inom prvat sektor beräknas arbetskostnaden (nklusve skatter och avgfter) per tmme och sysselsatt för branschen utbldnng, hälso- och sjukvård, socala tjänster och veternärverksamhet. 11 Ingen fnare fördelnng går att göra prvat sektor, vlket 11 Dessa branscher benämns M och N lönebanken och NR-koden är

8 nnebär att det nte går att beräkna kostnaderna för landstngens och prmärkommuners verksamhetsområden separat. Resultatet för senaste utfallsåret, det vll säga 2009, presenteras tabell 4. Tabell 4 Arbetskostnad Tusen kronor, löpande prs, år 2009 Offentlg sektor Prvat sektor Per arbetad tmme Per sysselsatt Per arbetad tmme Per sysselsatt Kommunsektorn 2,4 359,5 2,5 377,8 Prmärkommuner 2,3 335,3 Landstng 2,8 434,6 Anm Källa: Natonalräkenskaperna Som v kan se är överensstämmelsen stor mellan offentlg och prvat sektor. Tmlönen och kostnad per sysselsatt är något högre prvat sektor, men skllnaden är lten. Återgen måste v ta ställnng tll vlken källa som bäst speglar vllkoren för de kommunalt fnanserade sysselsatta eller hur en eventuell sammanvktnng av de två källorna ska se ut. Något som talar för att använda sffrorna från prvat sektor är att de företag v är ntresserad av är en delmängd av denna grupp vnstdrvande företag. De flesta av företagen har både kommunal och prvat fnanserngen och rmlgtvs skljer de nte på de olka nkomstkällorna utan betalar lka höga löner oavsett om pengarna kommer från kommunal sektor eller prvata fnansärer. Även för medelarbetstden, som gvet tmlönen bestämmer kostnad per sysselsatt, kan man resonera som så att vnstdrvande företag agerar på samma sätt oavsett var deras pengar kommer från. De företag som är helt prvat fnanserade kan dock sklja sg åt angående verksamhetsområde jämfört med de kommunalt fnanserade företagen, tll exempel fnns det många prvata plastkkrurgklnker. Potentellt har därför de prvata företagen en annan lönenvå, vlket gör att genomsnttet nte är representatvt för vårt delurval. En annan nackdel med sffrorna för de prvata företagen är att v ej kan gör beräknngar för kommuner och landstng separat. I offentlg sektor fångar v relatv väl verksamhetsnrktnngen de kommunalt fnanserade företagen. 12 Däremot kan v räkna med att verksamhetsstrategn skljer sg mellan offentlg sektor och vnstdrvande företag. I enlghet med resonemanget tdgare om att de kommunalt fnanserade företagen är en blandnng av kommunal sektor och det genomsnttlga prvata företaget så vktas de olka datakällorna samman. Både för kostnad per arbetad tmme och per sysselsatt ges offentlg och prvat sektor samma vkt. Fördelnngen på prmärkommuner och landstng görs sedan med avseende på förhållandet dem emellan offentlg sektor. Resultatet för 2009 presenteras tabell 5. Tabell 5 Arbetskostnad, sammanvägd Tusen kronor, löpande prs, år 2009 Per arbetad tmme Per sysselsatt Kommunsektorn 2,5 379,8 Prmärkommuner 2,3 354,3 Landstng 2,9 459,1 Anm. Källor: Natonalräkenskaperna och egna beräknngar 12 Det fnns en relatvt stark postvt korrelatonen mellan kostnader för de socala naturaförmånerna (rensade för läkemedelsförmånen och andra varor) och den egna konsumtonen de olka verksamhetsområdena. 7

9 Analys och resultat För att beräkna antalet sysselsatta och antalet arbetade tmmar prvat sektor som är kommunalt fnanserade används de beräknade lönekostnadsandelarna och kostnaderna per tmme och sysselsatt. Dessa beräknade andelar och mått applceras sedan på de socala naturaförmånerna och förbruknng. För åren fnns de socala naturaförmånerna på så fnfördelad nvå att det går att rensa bort läkemedel och andra varor. För 2000 antas andelen tjänster de socala naturaförmånerna vara lka stor som 2001 och för 2008 och framåt antas andelen vara lka stor som För förbruknngen fnns data på nhyrda tjänster för landstngen för peroden och för prmärkommunerna för Före dessa peroder antas andelen vara den samma som det första kända året (2006 respektve 2002) och för senare år antas andelen vara den samma som det ssta kända året. För är det prognoserna Konjunkturläget mars 2010 som används. Lönekostnadsandelarna hålls konstanta över tden medan kostnaden per tmme och sysselsatt tllåts varera. 13. Eftersom v nte gör prognoser för tmmar och sysselsatta separat för utbldnng, vård och omsorg skrvs kostnaderna per tmme och sysselsatt fram med arbetskostnadsutvecklngen hela ekonomn. Resultatet presenteras Dagram 1 och 2. Da6 Dagram 1 Kommunalt fnanserad sysselsättnng prvat sektor Tusental personer Da7 Dagram 2 Kommunalt fnanserade arbetade tmmar prvat sektor Tusental tmmar Kommunsektorn Prmärkommuner Landstng Kommunsektorn Prmärkommuner Landstng Källa: Egna beräknngar Källa: Egna beräknngar Som v kan se har den kommunalt fnanserade sysselsättnngen och arbetade tmmar prvat sektor ökat kraftgt mellan år 2000 och Prmärkommunerna fnanserar flest sysselsatta och arbetade tmmar prvat sektor. Det är också här den största öknngen har skett. År 2009 beräknas antalet kommunalt fnanserade sysselsatta prvat sektor uppgå tll ungefär personer. Ungefär av dessa är fnanserade av prmärkommunerna och är fnanserade av landstngen. Sysselsatta kommunal sektor har mnskat de senaste åren. Om v adderar sysselsatta de kommunalt fnanserade företagen tll sysselsatta kommunal sektor, fnner v att mnsknngen av antalet kommunalt fnanserade sysselsatta blr mndre, se Dagram 3. Även om man nkluderar denna grupp så har det dock skett en tydlg mnsknng av antalet kommunalt fnanserade sysselsatta de senaste åren. Mellan 2007 och 2009 mnskade de med omkrng personer, det vll säga ca 3 procent. Åren dessförnnan skedde det en successv öknng av de kommunalt fnanserade sysselsatta. 13 Ett alternatv tll att hålla lönekostnadsandelarna konstanta är att skatta en tdstrend för peroden och sedan applcera denna trend på övrga år. För detta krävs nsamlande av data bakåt tden, vlket det nte funnts utrymme för att gör denna stude. 8

10 Da1 Dagram 3 Kommunalt fnanserad sysselsättnng Tusental personer Kommunal sektor Totalt Källa: Egna beräknngar Det är ntressant att relatera resultatet tll tdgare skattnngar av den kommunalt fnanserade sysselsättnngen. SCB har gjort beräknngar på denna sysselsättnng fram tll och med Enlgt deras prelmnära skattnng uppgck denna sysselsättnng tll personer Enlgt Fnansdepartementets beräknngar, där en lknande metod som denna PM används, uppgck den tll personer Enlgt de skattnngar som görs Raoufna, K. (2010) 14 är den kommunfnanserade sysselsättnngen alternatvt personer beroende på om RAMS eller Kortperodsk sysselsättnngsstatstk används. Vår metod ger personer KI:s beräknngar lgger alltså helt lnje med Fnansdepartementets beräknngar. Att beräknngarna lgger något högre än SCB:s skattnng och skattnngen som utgår från kortperodska sysselsättnngsstatstken kan förklaras av att de senare endast nkluderar sysselsättnng nom vård, skola och omsorg. Exempel på tjänster utöver vård, skola och omsorg som nkluderas våra beräknngar är nköpt städnng av skolor och färdtjänst. Om förbruknngen exkluderas kommer v närmre de beräknngar som görs utfrån sysselsättnngsstatstken. Utan förbruknngen blr den skattade sysselsättnngen personer KÄNSLIGHETSANALYS Den största osäkerheten för de gjorda beräknngarna råder krng hur de olka datakällorna ska vägas samman och användas. I detta avsntt studeras hur känslgt resultatet är för val av sammanvktnngskoeffcent. V kommer att studera de två extremfallen att sammanvktnngskoeffcenten är 0 eller 1 för både kostnad per tmme och sysselsatt och lönekostnadsandelarna. V börjar med att studera hur resultatet förändras om v stället för att väga samman de olka lönekostnadsandelarna använder lönekostnadsandelarna för prvat (FEK) respektve offentlg sektor (NR). Resultatet kan ses Dagram Kommunfnanserad sysselsättnng, Interna PM 2010:16, Konjunkturnsttutet,

11 Da3 Dagram 4 Kommunalt fnanserad sysselsättnng prvat sektor, varerande lönekostnadsandelar Tusental personer Lönekostnadsandel enlgt NR Lönekostnadsandel enlgt FEK Lönekostnadsandel, sammanvägd Källa: Egna beräknngar Som v kan se Dgram 4 blr antalet kommunalt fnanserade sysselsatta lägre om v använder lönekostnadsandelarna prvat sektor (som är baserade på FEK). För 2009 blr antalet kommunalt fnanserade sysselsatta ungefär personer lägre om man använder lönekostnadsandelarna för prvat stället för offentlg sektor. Även för kostnad per tmme och sysselsatta antog v en sammanvktnngskoeffcent. I Dagram 5 och 6 vsas serer över kommunalt fnanserad sysselsättnng och tmmar med prvata respektve offentlga arbetskostnader. Da4 Dagram 5 Kommunalt fnanserad sysselsättnng prvat sektor, varerande arbetskostnad Tusental personer Da5 Dagram 6 Kommunalt fnanserade arbetade tmmar prvat sektor, varerande arbetskostnad Tusental personer Arbetskostnad offentlg sektor Arbetskostnad prvat sektor Arbetskostnad, sammanvägd Arbetskostnad offentlg sektor Arbetskostnad prvat sektor Arbetskostnad, sammanvägd Källa: Egna beräknngar Källa: Egna beräknngar Skllnaden det uppskattade antalet sysselsatta är något mndre än då v lät lönekostnadsandelen varera. Används lönekostnaderna prvat sektor blr antalet sysselsatta ungefär personer lägre än om lönekostnaderna offentlg sektor används. För antalet arbetade tmmar är det endast början av peroden som det uppstår några egentlga skllnader. Skllnaden mellan resultatet för sysselsättnng och arbetade tmmar, sett över tden, mplcerar att det har vart olka utvecklng av medelarbetstden offentlg och prvat sektor. Slutsatsen baserad på denna känslghetsanalys av sammanvktnngskoeffcenten är att huvudresultatet nte är beroende av vktnngskoeffcent. Blden av de senaste årens utvecklng står sg och förhållande tll det totala antalet kommunalt fnanserade sysselsatta och antalet arbetade tmmar prvat sektor så är skllnaderna beroende på datakälla för lönekostnadsandelen och arbetskostnaden relatvt lten. I antalet personer så är dock skllnaderna 10

12 av betydelse. Dessutom fnns det mer extrema fall än de som redovsas ovan. Om v antar att lönekostnadsandelen och lönekostnaderna är de offentlg sektor så blr antalet sysselsatta kommunalt fnanserade företag ännu högre. Det är även vktgt att komma håg att det fnns andra osäkerheter bakom de beräknade sererna. Den största osäkerheten är krng hur stor andel av personalkostnaderna som utgörs av lönerelaterade kostnader. Att ntäkter för skolverksdata är skattade är en ytterlgare osäkerhetsfaktor. Sammanfattnng I denna PM har v utgått från kommuner och landstngs kostnader för nköpta tjänster för att skatta den kommunalt fnanserade sysselsättnngen och arbetade tmmar prvat sektor. För att kunna göra denna beräknng har lönekostnadsandelar och kostnad per tmme och sysselsatt skattats. Ett antal olka datakällor har använts och vägts samman. Resultatet vsar att antalet kommunalt fnanserade sysselsatta prvat sektor har ökat successvt sedan Om de kommunalt fnanserade sysselsatta prvat sektor adderas tll sysselsatta nom kommunal sektor fnner v att det totala antalet kommunalt fnanserade sysselsatta ökade mellan 2000 och 2007 men att det sedan dess skett en mnsknng. Känslghetsanalys vsar att blden av utvecklngen av de kommunalt fnanserade tmmarna och sysselsatta nte påverkas av val av sammanvktnngskoeffcenten men att de gjorda antagande påverkar antalet sysselsatta och antalet arbetade tmmar betydande grad. Detta tllsammans med andra osäkerhetsmoment beräknngarna nnebär att de exakta sffrorna bör tolkas med vss försktghet. 11

13 7 mars 2011 APPENDIX A Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor I detta appendx gör v en tllbakaskrvnng av den kommunalt fnanserade sysselsättnngen och antalet arbetade tmmar tll För att kunna göra detta måste ett antal antaganden göras. Antagandena rör tre andelar, nämlgen lönekostnadsandelen, andelen tjänster förbruknngen och andelen tjänster de socala naturaförmånerna. För lönekostnadsandelarna har v endast samlat n data för ett år (2007 alternatvt 2008). I huvudresultaten antas lönekostnadsandelen vara konstant mellan 2000 och För att kunna skrva tllbaka sererna tll 1993 måste v anta att denna andel är konstant även tllbaka tll Ju längre bakåt tden v antar att denna andel är konstant, desto större blr det potentella problemet. Om v studerar hur lönekostnadsandelarna har förändrats mellan 1993 och 2010 offentlg sektor så fnner v dock att förändrngen under den peroden är lten, framför allt prmärkommunerna. Gvet att lönekostnadsandelarna har förändrats med samma storleksordnng de kommunalt fnanserade företagen så leder antagandet att lönekostnadsandelen är konstant nte tll specellt mssvsande resultat. Självklart kan det dock se annorlunda ut de kommunalt fnanserade företagen, varför sererna ska tolkas med försktghet bakåt tden. Det andra antagandet som v måste göra för att kunna skrva tllbaka sererna är att andelen tjänster förbruknngen är konstant bakåt tden. För landstngen är den äldsta kända andelen tjänster förbruknngen från 2006 och för prmärkommunerna från Andelen tjänster förbruknngen är så lten att denna post prncp nte påverkar resultaten, varför antagandet att denna andel är konstant nte bör vara något problem. Det tredje och ssta antagandet som lgger tll grund för tllbakaskrvnngen tll 1993 är att andelen tjänster de socala naturaförmånerna är konstant bakåt tden. För prmärkommunerna utgörs hela de socala naturaförmånerna av tjänster. Det potentella problemet fnns med andra ord endast för landstngen där tjänsterna utgör ungefär hälften (den andra halvan utgörs stor utsträcknng av läkemedel). För de år som v har nformaton om ( ) varerar andelen mellan 0,50 och 0,55. År 1993 blr antalet kommunalt fnanserade sysselsatta 500 personer fler om v använder 0,55 stället för 0,50. Detta säger något om storleksordnngen av det potentella problemet. Skllnaden mellan den antagna och den sanna andelen kan dock gvetvs vara ännu större. Sammanfattnngsvs ska sererna tllbaka tden tolkas med försktghet på grund av framför allt antagandena om konstant lönekostnadsandel och konstant andel tjänster de socala naturaförmånerna landstngen. I tllbakaskrvnngen tll 1993 antas samtlga ovan dskuterade andelar vara lka stora som den äldsta kända observatonen, då observatoner saknas. Lönekostnaderna per sysselsatt och tmme tllåts varera över hela tdsperoden. För åren är det prognoserna Konjunkturläget mars 2010 som lgger tll grund för den beräknade seren. De beräknade sererna presenteras fgur A1 och A2. 1

14 Dagram A1 Kommunalt fnanserade arbetade tmmar från 1993 Mljoner arbetade tmmar Kommunal sektor Kommunal och prvat sektor Källa: Konjunkturnsttutet Dagram A2 Kommunalt fnanserad sysselsättnng från 1993 Tusental personer Kommunal sektor Kommunal och prvat sektor Källa: Konjunkturnsttutet 2

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

Utbildningsavkastning i Sverige

Utbildningsavkastning i Sverige NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Markus Barth Handledare: Bertl Holmlund Vårtermnen 2006 Utbldnngsavkastnng Sverge Sammandrag I denna uppsats kommer två olka

Läs mer

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation Almedalsveckan 11 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 11 Stark som Ppp? 2-3 Ungas ngångslöner Välfärdsföretagen 8-9 Löner och nflaton Närmare skattegenomsnttet 1 5 Studemotverade eller

Läs mer

Gymnasial yrkesutbildning 2015

Gymnasial yrkesutbildning 2015 Statstska centralbyrån STATISTIKENS FRAMTAGNING UF0548 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 1(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete 2016-03-11 Mattas Frtz Gymnasal yrkesutbldnng 2015 UF0548

Läs mer

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg A2009:004 Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO och raps Chrster Anderstg och Marcus Sundberg Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO

Läs mer

Lektion 8 Specialfall, del I (SFI) Rev 20151006 HL

Lektion 8 Specialfall, del I (SFI) Rev 20151006 HL Lekton 8 Specalfall, del I (SFI) Rev 0151006 HL Produktvalsproblem och cyklsk planerng Innehåll Nvå 1: Produktval (LP-problem) (SFI1.1) Cyklsk planerng, produkter (SFI1.) Nvå : Maxmera täcknngsbdrag (produktval)

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det?

Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Uppsats fortsättnngskurs C Författare: Johan Bjerkesjö och Martn Nlsson Handledare: Patrk Hesselus Termn och år: HT 2005 Arbetslvsnrktad rehablterng för

Läs mer

Primär- och sekundärdata. Undersökningsmetodik. Olika slag av undersökningar. Beskrivande forts. Beskrivande forts. 2012-11-08

Primär- och sekundärdata. Undersökningsmetodik. Olika slag av undersökningar. Beskrivande forts. Beskrivande forts. 2012-11-08 Prmär- och sekundärdata Undersöknngsmetodk Prmärdataundersöknng: användnng av data som samlas n för första gången Sekundärdata: användnng av redan nsamlad data Termeh Shafe ht01 F1-F KD kap 1-3 Olka slag

Läs mer

Vinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( )

Vinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( ) Tentamen Matematsk statstk Ämneskod-lnje S1M Poäng totalt för del 1 5 (8 uppgfter) Poäng totalt för del 3 (3 uppgfter) Tentamensdatum 9-3-5 Kerstn Vännman Lärare: Robert Lundqvst Mkael Stenlund Skrvtd

Läs mer

Introduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1

Introduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1 UPPSALA UNIVERSITET Natonalekonomska Insttutonen Examensarbete D-uppsats, Ht-2005 Introduktonsersättnng eller socalbdraghar ersättnngsregm betydelse för ntegratonen av flyktngar? 1 Författare: Henrk Nlsson

Läs mer

Sammanfattning. Härledning av LM - kurvan. Efterfrågan, Z. Produktion, Y. M s. M d inkomst = Y >Y. M d inkomst = Y

Sammanfattning. Härledning av LM - kurvan. Efterfrågan, Z. Produktion, Y. M s. M d inkomst = Y >Y. M d inkomst = Y F12: sd. 1 Föreläsnng 12 Sammanfattnng V har studerat ekonomn påp olka skt, eller mer exakt, under olka antaganden om vad som kan ändra sg. 1. IS-LM, Mundell Flemmng. Prser är r konstanta, växelkurs v

Läs mer

Lönebildningen i Sverige 1966-2009

Lönebildningen i Sverige 1966-2009 Rapport tll Fnanspoltska rådet 2008/6 Lönebldnngen Sverge 1966-2009 Andreas Westermark Uppsala unverstet De åskter som uttrycks denna rapport är författarens egna och speglar nte nödvändgtvs Fnanspoltska

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015

Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-05-11 09:08: skckar tllbaka enl tel samtal 2015-05-18 15:32: Det har vart rolgt att läsa er

Läs mer

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm Workng paper/pm 2012:02 Företagsrådgvnng form av Konsultcheckar En effektutvärderng av konsultcheckar nom ramen för regonalt bdrag för företgsutvecklng Tllväxtanalys har uppdrag att utvärdera effekterna

Läs mer

Jag vill tacka alla på företaget som har delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter vilket har hjälpt mig enormt mycket.

Jag vill tacka alla på företaget som har delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter vilket har hjälpt mig enormt mycket. Förord Detta examensarbete har utförts på uppdrag av nsttutonen för Industrell produkton på Lunds Teknska Högskola, och genomförts på företaget. Jag vll tacka alla på företaget som har delat med sg av

Läs mer

Bankernas kapitalkrav med Basel 2

Bankernas kapitalkrav med Basel 2 RAPPORT DEN 16 jun 2006 DNR 05-5630-010 2006 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R A P P o r t 2 0 0 6 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R a p p o r t 2 0 0 6 : 6 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 31 RESULTAT

Läs mer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.

Läs mer

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning.

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning. Uppsala Unverstet Företagsekonomska nsttutonen Magsteruppsats HT 2009 Fond--fonder med global placerngsnrktnng Ett konkurrenskraftgt alternatv tll globalfonder? En jämförelse med fokus på rsk och avkastnng.

Läs mer

Fördelning av kvarlåtenskap vid arvsskifte

Fördelning av kvarlåtenskap vid arvsskifte NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala unverstet Magsteruppsats Författare: Lars Björn Handledare: Henry Ohlsson HT 2008 Fördelnng av kvarlåtenskap vd arvsskfte En analys av ntergeneratonella fnansella

Läs mer

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss?

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss? Att dentfera systemvktga banker Sverge vad kan kvanttatva ndkatorer vsa oss? Elas Bengtsson, Ulf Holmberg och Krstan Jönsson* Författarna är verksamma vd Rksbankens avdelnng för fnansell stabltet. Elas

Läs mer

Optimering av underhållsplaner leder till strategier för utvecklingsprojekt

Optimering av underhållsplaner leder till strategier för utvecklingsprojekt Opterng av underhållsplaner leder tll strateger för utvecklngsprojekt Ann-Brh Ströberg 1 och Torgny Algren 1. Mateatska vetenskaper Chalers teknska högskola och Göteborgs unverset 41 96 Göteborg 31-77

Läs mer

Prissättningen av bostadsrätter: Vilka faktorer påverkar priserna, vad är riktpriset för en lägenhet?

Prissättningen av bostadsrätter: Vilka faktorer påverkar priserna, vad är riktpriset för en lägenhet? Handelshögskolan Stockholm Insttutonen för Redovsnng och Rättsvetenskap Examensuppsats nom Redovsnng och fnansell styrnng Hösten 2006 Prssättnngen av bostadsrätter: Vlka faktorer påverkar prserna, vad

Läs mer

Mätfelsbehandling. Lars Engström

Mätfelsbehandling. Lars Engström Mätfelsbehandlng Lars Engström I alla fyskalska försök har de värden man erhåller mer eller mndre hög noggrannhet. Ibland är osäkerheten en mätnng fullständgt försumbar förhållande tll den precson man

Läs mer

Strukturomvandling bakom nedgång i vinstandelen

Strukturomvandling bakom nedgång i vinstandelen Lönebldnngsrapporten 2016 43 FÖRDJUPNING Strukturomvandlng bakom nedgång vnstandelen Vnstandelen är det överskott som återstår efter att arbetskostnaderna subtraherats från förädlngsvärdet, uttryckt som

Läs mer

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng

Läs mer

209 Kommunstyrelsens ärendelista. 210 Informationsärenden. 211 Kvartalsrapport 1 2012. 212 Verkställighet av beslut

209 Kommunstyrelsens ärendelista. 210 Informationsärenden. 211 Kvartalsrapport 1 2012. 212 Verkställighet av beslut 2012-05-14 Paragrafer 209 Kommunstyrelsens ärendelsta 210 Informatonsärenden 211 Kvartalsrapport 1 2012 212 Verkställghet av beslut 213 Medborgarförslag en fasadtext för Kulturhuset med texten Muskskolan

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-25 11:44: Inskckad av msstag. 2014-04-17 09:52: Bra jobbat, Förskolan Fjäderkobben!

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Talavdskolan 15 aug 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-02-21 13:32: V kunde nte läsa om era mål 4 och 5 någonstans. 2013-08-15 11:21: Tack för era kompletterngar.

Läs mer

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon k r b u R pers s e J n o g ö s gla ss man m o l b j a M 4 l 201 a r e t a m tude teg tre s g n n v En ö Steg 1 Arbeta med frågor tll flmen Jespers glasögon Börja med att se flmen Jespers glasögon på majblomman.se.

Läs mer

Industrins förbrukning av inköpta varor (INFI) 2008

Industrins förbrukning av inköpta varor (INFI) 2008 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(97) Industrns förbruknng av nköpta varor (INFI) 2008 NV0106 Innehåll SCBDOK 3.1 0 Admnstratva uppgfter 0.1 Ämnesområde 0.2 Statstkområde 0.3 SOS-klassfcerng 0.4 Statstkansvarg

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-11-14 09:03: Ännu en gång har n skckat n en mponerande rapport. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Klarar hedgefonder att skapa positiv avkastning oavsett börsutveckling? En empirisk studie av ett urval svenska hedgefonder

Klarar hedgefonder att skapa positiv avkastning oavsett börsutveckling? En empirisk studie av ett urval svenska hedgefonder NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala unverstet Examensarbete C Författare: Sara Engvall och Matylda Hussn Handledare: Martn Holmén Hösttermnen 2006 Klarar hedgefonder att skapa postv avkastnng oavsett

Läs mer

Generellt ägardirektiv

Generellt ägardirektiv Generellt ägardrektv Kommunala bolag Fastställt av kommunfullmäktge 2014-11-06, 223 Dnr 2014.0450.107 2 Generellt ägardrektv för Fnspångs kommuns drekt eller ndrekt helägda bolag Detta ägardrektv ska antas

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 09:54: N verkar ha ett mycket engagerat mljöråd som är påputtare (fnt ord). N har bra och spännande

Läs mer

Kallelse / Underrättelse

Kallelse / Underrättelse Kallelse / Underrättelse Utskrftsdatum 2015-12-08 1 Organ Socalnämnden Ledamöter Per-Arne Frsk (S) Prjo Jonsson (S) Alf Söderlund (S) Elsabeth Svahn (S) (S) Eduardo Vllanueva Pnto (V) Al El-Najjar (M)

Läs mer

Är du lönsam lilla småhus?

Är du lönsam lilla småhus? Är du lönsam llla? Användarflexbltet och lönsamhet för fjärrvärme och, en tvärsnttsanalys Stefan Hellmer är docent ndustrell ekonom vd Högskolan Krstanstad. Hans forsknngsntresse omfattar främst studer

Läs mer

Attitudes Toward Caring for Patients Feeling Meaninglessness Scale

Attitudes Toward Caring for Patients Feeling Meaninglessness Scale Atttudes Toward Carng for Patents Feelng Meannglessness Scale Detta frågeformulär handlar om olka exstentella känslor, tankar, förståelse samt stress som kan uppstå vården av patenter lvets slutskede.

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. I Ur och Skur Pinneman

Handlingsplan. Grön Flagg. I Ur och Skur Pinneman Handlngsplan Grön Flagg I Ur och Skur Pnneman Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-09-23 12:55: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor. Se er själva

Läs mer

Dödlighetsundersökningar på KPA:s

Dödlighetsundersökningar på KPA:s Matematsk statstk Stockholms unverstet Dödlghetsundersöknngar på KPA:s bestånd av förmånsbestämda pensoner Sven-Erk Larsson Eamensarbete 6: Postal address: Matematsk statstk Dept. of Mathematcs Stockholms

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016

Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016 Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-01-20 09:07: Förskolan Kalven, n har lämnat n en toppenrapport även denna gång! Bra områden

Läs mer

Industrins förbrukning av inköpta varor INFI

Industrins förbrukning av inköpta varor INFI Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 (37) Industrns förbruknng av nköpta varor INFI 2003 NV006 Innehåll 0 Allmänna uppgfter... 2 0. Ämnesområde... 2 0.2 Statstkområde... 2 0.3 SOS-klassfcerng... 2 0.4 Statstkansvarg...

Läs mer

Hur bör en arbetsvärderingsmodell

Hur bör en arbetsvärderingsmodell Hur bör en arbetsvärderngsmodell specfceras? en analys baserad på mångdmensonell beslutsteor Stg Blomskog Johan Brng RAPPORT 2009:19 Insttutet för arbetsmarknadspoltsk utvärderng (IFAU) är ett forsknngsnsttut

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton

Läs mer

Grön Flagg-rapport Fridhems förskola 24 apr 2015

Grön Flagg-rapport Fridhems förskola 24 apr 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Frdhems förskola 24 apr 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-04-24 10:39: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

RP 174/2009 rd. utgående från kommunens kalkylerade kostnader

RP 174/2009 rd. utgående från kommunens kalkylerade kostnader Regerngens proposton tll Rksdagen med förslag tll lag om statsandel för kommunal basservce, lag om fnanserng av undervsnngs- och kulturverksamhet och lagar om ändrng av vssa lagar som har samband med dem

Läs mer

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-02 13:53: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande

Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande Skoldemokratplan Prncper och gude tll elevnflytande I Skoldemokratplan Antagen av kommunfullmäktge 2012-02-29, 49 Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@fnspang.se

Läs mer

Undersökning av vissa försäkringsantaganden i efterlevandepension för anställda i kommuner och landstinget och dess påverkan på prissättningen

Undersökning av vissa försäkringsantaganden i efterlevandepension för anställda i kommuner och landstinget och dess påverkan på prissättningen Matematsk statstk Stockholms unverstet Undersöknng av vssa försäkrngsantaganden efterlevandepenson för anställda kommuner och landstnget och dess påverkan på prssättnngen Ilkay Gölcük Eamensarbete 7:5

Läs mer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring PROMEMORIA Datum 01-06-5 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspektonen@f.se www.f.se

Läs mer

Arbetskraftskostnadsindex 2008=100

Arbetskraftskostnadsindex 2008=100 Handböcker 47b Arbetskraftskostnadsndex 2008=100 Användarens handbok Handböcker 47b Arbetskraftskostnadsndex 2008=100 Användarens handbok Helsngfors 2013 Förfrågnngar: Pekka Haapala Hanna Jokmäk +358 9

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-04-15 15:26: N har på ett engagerat och varerat sätt arbetat med ert Grön flagg-arbete.

Läs mer

Dokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI)

Dokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI) STATISTISKA CENTRALBYRÅN Dokumentaton (6) ES/PR-S 0-- artn Kullendorff arcus rdén Dokumentaton krng beräknngsmetoder använda för prsndex för elförsörjnng (SPIN 35.) nom hemmamarknadsprsndex (HPI) Indextalen

Läs mer

Viltskadestatistik 2014 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda

Viltskadestatistik 2014 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda Vltskadestatstk 214 Skador av fredat vlt på tamdjur, hundar och gröda RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU 215-1 Vltskadestatstk 214 Skador av fredat vlt på tamdjur, hundar och gröda Rapport från Vltskadecenter,

Läs mer

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-15 13:51: Det är fnt att få läsa om hur n har arbetat aktvt med nflytande och delaktghet

Läs mer

för alla i Landskrona

för alla i Landskrona , den 3 september LANDSKRDlHLA 2015 STAD K015/[\flUf STYRELSEN 201509 0 7 Ank. Darenr. ldossenr. Moton: Utrymme för alla Regerngen beslutade antalet maj 2008 nleda ett urbant bostadråden männskor de mest

Läs mer

Kvalitetsjustering av ICT-produkter

Kvalitetsjustering av ICT-produkter Kvaltetsjusterng av ICT-produkter - Metoder och tllämpnngar svenska Prsndex Producent- och Importled - Enheten för prsstatstk, Makroekonom och prser, SCB December 2006 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(55) Kontaktnformaton

Läs mer

socialen.info 1 of 14 Antal svar i procent Antal svar Mycket viktigt 81,6% 40 Ganska viktigt 18,4% 9 Mindre viktigt 0,0% 0 Oviktigt 0,0% 0

socialen.info 1 of 14 Antal svar i procent Antal svar Mycket viktigt 81,6% 40 Ganska viktigt 18,4% 9 Mindre viktigt 0,0% 0 Oviktigt 0,0% 0 socalen.nfo 1. Artklar om socalpoltk mm Socaltjänsten.nfo har en egen redakton som skrver och publcerar artklar om socalpoltk, socalförsäkrngar, arbetsmarknad, ntegraton mm. Artklarna publceras på nätet

Läs mer

En kort introduktion till principalkomponenttransformation och kanonisk diskriminantanalys av multispektrala data

En kort introduktion till principalkomponenttransformation och kanonisk diskriminantanalys av multispektrala data Januar 22 ISSN 65-942 Metodrapport Tomas Hallberg En kort ntrodukton tll prncpalkomponenttransformaton och kanonsk dskrmnantanalys av multspektrala data x 2 σ A σ W σ W2 x Sensorteknk Box 65 58 Lnköpng

Läs mer

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-03 09:47: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Beställningsintervall i periodbeställningssystem

Beställningsintervall i periodbeställningssystem Handbok materalstyrnng - Del D Bestämnng av orderkvantteter D 41 Beställnngsntervall perodbeställnngssystem Ett perodbeställnngssystem är ett med beställnngspunktssystem besläktat system för materalstyrnng.

Läs mer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring PROMEMORIA Datum 007-1-18 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35

Läs mer

Hållbar skolutveckling Skolplan för Eskilstuna kommun 2008-2011. Förslag till barn- och utbildningsnämnden/torshälla stads nämnd

Hållbar skolutveckling Skolplan för Eskilstuna kommun 2008-2011. Förslag till barn- och utbildningsnämnden/torshälla stads nämnd Hållbar skolutvecklng Skolplan Esklstuna kommun 2008 2011 Förslag tll utbldnngsnämnd/torshälla stads nämnd 1 2 INLEDNING Skolplan av kommuns styrdokumt. Att kommunerna ha skolplan fastställs skollag. Skolplan

Läs mer

Modellering av antal resor och destinationsval

Modellering av antal resor och destinationsval UMEÅ UNIVERSITET Statstska nsttutonen C-uppsats, vt- 2005 Handledare: Erlng Lundevaller Modellerng av antal resor och destnatonsval Aron Arvdsson Salh Vošanovć Sammanfattnng V har denna uppsats analyserat

Läs mer

Effekter av kön, ålder och region på sjukpenningen i Sverige

Effekter av kön, ålder och region på sjukpenningen i Sverige Lunds unverstet Statstska nsttutonen Effekter av kön, ålder och regon på sjukpennngen Sverge -en varansanalys Rkke Berner Uppsats statstk 0 poäng Nvå 6-80 poäng Oktober 006 Handledare: Mats Hagnell Abstract

Läs mer

DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND

DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND Rapport 2000:1 DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND - EN KOMPARATIV ANALYS I pdf-versonen av denna rapport saknas enkätblanketterna (blaga 2). En fullständg rapport pappersformat kan beställas från ÅSUB, tel. 018-25490,

Läs mer

Alkohol- och narkotikasituationen En kartläggning av läget i Umeå med jämförande data från Luleå, Lund och riket år 2005

Alkohol- och narkotikasituationen En kartläggning av läget i Umeå med jämförande data från Luleå, Lund och riket år 2005 Alkohol- och narkotkastuatonen En kartläggnng av läget Umeå med jämförande data från Luleå, Lund och rket år 2005 Camlla Nlsson 2007 Innehållsförtecknng 1. Inlednng 2 1.1 Bakgrund 2 1.2 Syfte 2 1.3 Befolknngsdata

Läs mer

Del A Begrepp och grundläggande förståelse.

Del A Begrepp och grundläggande förståelse. STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrvnng Expermentella metoder, 12 hp, för kanddatprogrammet, år 1 Onsdagen den 17 jun 2009 kl 9-1. S.H./K.H./K.J.-A./B.S. Införda betecknngar bör förklaras och uppställda

Läs mer

Partikeldynamik. Fjädervåg. Balansvåg. Dynamik är läran om rörelsers orsak.

Partikeldynamik. Fjädervåg. Balansvåg. Dynamik är läran om rörelsers orsak. Dynamk är läran om rörelsers orsak. Partkeldynamk En partkel är en kropp där utsträcknngen saknar betydelse för dess rörelse. Den kan betraktas som en punktmassa utan rotaton. Massa kan defneras på två

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums frskola 20 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:39: Bra jobbat, Tryserums frskola! Det är nsprerande att läsa er rapport och se

Läs mer

Kallelse / Underrättelse

Kallelse / Underrättelse Kallelse / Underrättelse Utskrftsdatum 2016-01-19 1 Organ Socalnämnden Ledamöter Per-Arne Frsk (S) Prjo Jonsson (S) Alf Söderlund (S) Elsabeth Svahn (S) (S) Eduardo Vllanueva Pnto (V) Al El-Najjar (M)

Läs mer

Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015

Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-09 16:38: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.det

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-09 16:00: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

IN1 Projector. Snabbstart och referenshandbok

IN1 Projector. Snabbstart och referenshandbok IN Projector Snabbstart och referenshandbok Läs häftet med säkerhetsanvsnngar nnan du nstallerar projektorn. Packa upp kartongen Detta fnns med: Ljud- och vdeokablar är nte nkluderade. Du kan köpa dem

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-06-04 12:54: Vad rolgt att ta del av era tankar och ert arbete med Grön Flagg! Det är härlgt

Läs mer

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 15:1: Vlken toppenrapport n har skckat n tll oss- trevlg läsnng. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Bosgårdens förskolor

Handlingsplan. Grön Flagg. Bosgårdens förskolor Handlngsplan Grön Flagg Bosgårdens förskolor Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-11 14:16: Det är nsprerande att läsa hur n genom röstnng tagt tllvara barnens ntressen när n tagt fram er handlngsplan.

Läs mer

2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00

2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00 (4) B Ingenjörsmetodk för IT och ME, HT 004 Omtentamen Måndagen den :e aug, 00, kl. 9:00-4:00 Namn: Personnummer: Skrv tydlgt! Skrv namn och personnummer på alla nlämnade papper! Ma ett tal per papper.

Läs mer

Ársredovisning. Brf Paviljongerna. för 716408-2419. Räkenskapsåret. - í. i i

Ársredovisning. Brf Paviljongerna. för 716408-2419. Räkenskapsåret. - í. i i Ársredovsnng för Brf Pavljongerna 716408-2419 Räkenskapsåret 2015 I - í Brf Pavljongerna 1 (12) Styrelsen fôr BrfPavljongerna får härmed avge årsredovsnng fôr räkenskapsåret 2015. Verksamheten Allmänt

Läs mer

Problem i sammanfattande mått i ASI

Problem i sammanfattande mått i ASI Allmän SS-rapport 2001:10 Problem sammanfattande mått ASI Av Ingegerd Jansson ISSN 10-258 Förord Statens nsttutonsstyrelse, SS, svarar för planerng, lednng och drft av nsttutoner för tvångsvård av mssbrukare

Läs mer

Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts?

Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn

Läs mer

PLUSVAL PRISLISTA 2016

PLUSVAL PRISLISTA 2016 PLUSVAL PRISLISTA 2016 PÅ 5 ÅR Det här är PLUSVAL Med KBAB:s plusval kan drömmen om ett personlgare boende bl verklghet. Modernt, klassskt, vågat eller stlrent; gör om dtt hem så att det passar just dg.

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Trollet Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-06-24 14:09: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor - Bra jobbat. Låt

Läs mer

Ensamma kan vi inte förändra

Ensamma kan vi inte förändra 2013, vnter/vår Behandlngsföreståndaren har ordet Drogtestnng Ultmatum på jobbet ledde tll nyktert lv Vårdutbldnngsprogram för företagshälsovården Ideella resurser vd mssbruk för företagshälsovården Arbetsplatsprogram

Läs mer

Ekonomihögskolan Lunds Universitet Vårterminen 2006. Priset på Poker. En studie av efterfrågeelasticiteten på Internetpoker.

Ekonomihögskolan Lunds Universitet Vårterminen 2006. Priset på Poker. En studie av efterfrågeelasticiteten på Internetpoker. Natonalekonomska Insttutonen Kanddatuppsats Ekonomhögskolan Lunds Unverstet Vårtermnen 006 Prset på Poker En stude av efterfrågeelastcteten på Internetpoker Författare Tony Krstensson Dag Larsson Handledare

Läs mer

Beräkning av Sannolikheter för Utfall i Fotbollsmatcher

Beräkning av Sannolikheter för Utfall i Fotbollsmatcher Natonalekonomska Insttutonen Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Phlp Jonsson Handledare: Johan Lyhagen VT 2006 Beräknng av Sannolkheter för Utfall Fotbollsmatcher Oddsen på dn sda Sammanfattnng

Läs mer

VALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn

VALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn ISRN-nr: VALUE AT RISK En komparatv stude av beräknngsmetoder VALUE AT RISK A comparatve study of calculaton methods Fredrk Andersson, Petter Fnn & Wlhelm Johansson Handledare: Göran Hägg Magsteruppsats

Läs mer

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5 Expermentella metoder 04, Räkneövnng 5 Problem : Två stokastska varabler, x och y, är defnerade som x = u + z y = v + z, där u, v och z är tre oberoende stokastska varabler med varanserna σ u, σ v och

Läs mer

Projekt i transformetoder. Rikke Apelfröjd Signaler och System rikke.apelfrojd@signal.uu.se Rum 72126

Projekt i transformetoder. Rikke Apelfröjd Signaler och System rikke.apelfrojd@signal.uu.se Rum 72126 Projekt transformetoder Rkke Apelfröjd Sgnaler och System rkke.apelfrojd@sgnal.uu.se Rum 72126 Målsättnng Ur kursplanen: För godkänt betyg på kursen skall studenten kunna använda transformmetoder nom något

Läs mer

~ ~ 'o II DJULÖ O /` ~ ~~ 1 ~ Rekreation. Fördjupning av översiktsplanen fiör. Stora Djulö säteri med omgivningar ~~ ~~~

~ ~ 'o II DJULÖ O /` ~ ~~ 1 ~ Rekreation. Fördjupning av översiktsplanen fiör. Stora Djulö säteri med omgivningar ~~ ~~~ Kommunstyrelsens handlng nr 1/2012 Fördjupnng av översktsplanen för FÖRÄNDRINGAR Stora Djulö säter med omgvnngar O Bostäder anpassade tll landskapet Katrneholms kommun ~~~~~~_:, O Utvdgnng av skogskyrkogården

Läs mer

Balansering av vindkraft och vattenkraft i norra Sverige. Elforsk rapport 09:88

Balansering av vindkraft och vattenkraft i norra Sverige. Elforsk rapport 09:88 Balanserng av vndkraft och vattenkraft norra Sverge Elforsk rapport 09:88 Mkael Ameln, Calle Englund, Andreas Fagerberg September 2009 Balanserng av vndkraft och vattenkraft norra Sverge Elforsk rapport

Läs mer

Nyföretagande inom den offentliga sektorn ett lönelyft för de anställda Johan Kreicbergs och Carl Oreland

Nyföretagande inom den offentliga sektorn ett lönelyft för de anställda Johan Kreicbergs och Carl Oreland www.svensktnarngslv.se storgatan 19, 114 82 stockholm, telefon 08-553 430 00 Nyföretagande nom den offentlga sektorn ett lönelyft för de anställda Johan Krecbergs och Carl Oreland Maj 2009 Innehåll 1 Innehåll

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 13 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 13 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 13 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-07 14:13: N har en bra rapport och det är nte långt från ett godkännande. V skulle vlja

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Saxnäs skola

Handlingsplan. Grön Flagg. Saxnäs skola Handlngsplan Grön Flagg Saxnäs skola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-05 09:27: Jättefnt att n jobbat utfrån elevernas önskemål när n satt hop er handlngsplan för att måna om deras nflytande. N

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Sammanträdesdatum 19.2.2013

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Sammanträdesdatum 19.2.2013 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nr 1/2013 1/1 Sammanträdestd Tsdagen den 19 februar 2013 kl. 13.00-14.40 Sammanträdesplats Kommungården Beslutande: Ersättare: Broända, Helena Wstbacka, Inger Enfors, Vdar Furu, Danel,

Läs mer

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy Blanchard kaptel 18-19 19 Växelkurser, räntor r och BNP Mycket kaptel 18 är r detsamma som kaptel 6. Mer analys av polcy F11: sd. 1 Uppdaterad 2009-05-04 IS-LM den öppna ekonomn IS-LM den öppna ekonomn

Läs mer

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag RAPPORT 9 2011 Hjortdjurens nverkan på tllväxt av produktonsträd och rekryterng av betesbegärlga trädslag - problembeskrvnng, orsaker och förslag tll åtgärder Jonas Bergqust, Chrster Kalén, Hasse Berglund

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Morkullan 4 mar 2015

Grön Flagg-rapport Förskolan Morkullan 4 mar 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Morkullan 4 mar 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-03-04 10:52: Gratts tll er första godkända rapport och en toppenbra sådan! N har bra och

Läs mer