FÖRDJUPNINGS-PM. Nr Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

Transkript

1 FÖRDJUPNINGS-PM Nr Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff

2 Dnr Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng av verksamhet och upphandlng av tjänster från prvata aktörer har ökat kraftgt de senaste åren nom kommuner och landstng. Skolor har prvatserats, vård har lagts ut på prvata vårdgvare och omsorgsföretag har tagt över vård av äldre. Detta har lett tll en mnsknng av sysselsättnngen nom kommuner och landstng, men samtdgt har sysselsättnngen ökat nom den prvata sektorn. Många av de prvata företagen som tllhandahåller kommunala tjänster 1 är fnanserade av kommuner och landstng, helt eller delvs. Det fnns med andra ord ett antal personer som är sysselsatta prvat sektor och ndrekt fnanserade av kommunsektorn. Denna PM syftar tll att beräkna antalet sysselsatta och antalet arbetade tmmar prvat sektor som är ndrekt kommunalt fnanserade. Härgenom kan man få en uppfattnng om den egentlga utvecklngen av kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar. Arbetet görs på uppdrag av regerngen. Tdgare har SCB fått uppdrag att studera denna fråga varpå de tagt fram statstken Fnansärer och utövare. Denna statstk beskrver hur nettoomsättnngen de prvata vård- och utbldnngsföretagen fördelas mellan olka fnansärer, bland annat de kommunala. Den beskrver även sysselsättnng nom vård, skola och omsorg för olka sektorer. I Konjunkturnsttutets nterna pm Kommunfnanserad sysselsättnng 2 beskrvs en möjlg metod för att skatta antalet sysselsatta nom prvat sektor som är kommunalt fnanserade. Detta görs genom att utnyttja detaljerad branschndelnng den kortperodska sysselsättnngsstatstken och RAMS 3. I denna PM kommer en alternatv metod att användas som utgår från de socala naturaförmånerna och, tll vss del, förbruknng kommuner och landstng. Först beskrvs metoden för beräknng av de olka delkomponenterna och sedan presenteras och analyseras resultatet. Sst sammanfattas resultaten. Metod och data Metoden som används för att skatta kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor går ut på att använda den nformaton som fnns Natonalräkenskaperna om kommuner och landstngs kostnader för tjänster producerade prvat sektor. Storleken på kostnaderna för kommuner och landstng för vår målvarabel är alltså känd. Problemet är att veta vad företagen gör med de pengar de får. Specfkt är v ntresserade av att veta hur stor andel som används tll lönekostnader och hur mycket företagen betalar lön per tmme och sysselsatt. 1 Med kommunala tjänster menas genomgående denna PM tjänster som tllhandahålls av kommuner och landstng. 2 Raoufna, K., Kommunfnanserad sysselsättnng, Interna PM 2010:16, Konjunkturnsttutet, RAMS står för regsterbaserad arbetsmarknadsstatstk. 1

3 I natonalräkenskaperna fnns det två varabler som nnehåller kommunalt fnanserade tjänster: socala naturaförmåner och förbruknng. Båda är en del av den kommunala konsumtonen. Socala naturaförmåner defneras som varor och tjänster som kommer hushållen tllgodo och som produceras av prvata aktörer, tll exempel prvata dags, skolor och vård. Om man rensar de socala naturaförmånerna för läkemedelsförmånen och andra varor så fångas kostnader för kommunal verksamhet producerad prvat sektor. Förbruknng är nsatsvara produktonen av de offentlga tjänsterna. Den del av förbruknngen som utgör tjänster är tll exempel städnng, konsulttjänster och nhyrda läkare. Andelen tjänster förbruknngen är mycket lten. År 2008 var andelen tjänster omkrng 3 procent landstngen och 0,5 procent prmärkommunerna. Det rör sg alltså om relatvt små belopp förhållande tll de socala naturaförmånerna. Eftersom v vll fånga alla tmmar och sysselsatta som är kommunalt fnanserade måste dock även den del av förbruknngen som utgör tjänster nkluderas. I nästa steg vll v ta reda på vad företagen gör av de pengar som de får från kommuner och landstng för att producera kommunala tjänster. Det v specfkt är ntresserad av är lönekostnadsandel samt kostnad per arbetad tmme och sysselsatt. Lönekostnadsandelen kommer att studeras för verksamhetsområdena utbldnng, sjukvård och socal omsorg. 4 Beräknngar av antalet sysselsatta och arbetade tmmar kommer dock endast att göras på aggregerad nvå, det vll säga för prmärkommuner respektve landstngen. Anlednngen tll detta är att v vll kunna göra framskrvnngar av de aktuella varablerna och att v endast gör prognoser på den aggregerngsnvån. Lönekostnadsandel Lönekostnadsandelen går att beräkna både som andel av totala kostnader och ntäkter. Syftet med beräknngen är att få en uppfattnng om hur stor andel av de socala naturaförmånerna och förbruknngen som företagen använder tll lönerelaterade kostnader. Eftersom kommunernas kostnader för socala naturaförmåner och förbruknng blr ntäkter för företagen är v prmärt ntresserade av lönekostnadernas andel av ntäkterna. Som v kommer att se följande avsntt fnns dock vssa brster ntäktsdata. På grund av dessa brster beräknas även lönekostnadernas andel av de totala kostnaderna för att på ett bättre sätt kunna utvärdera de olka datakällorna mot varandra och avgöra trovärdgheten de beräknade kvoterna mellan lönekostnaderna och ntäkterna. Tre olka datakällor används för att beräkna lönekostnadsandelen; Skolverket, Företagens ekonom (FEK) och offentlga fnanser enlgt Natonalräkenskaperna (NR). Nedan redogörs för de olka databaserna och beräknngarna av lönekostnadsandelarna. SKOLVERKET För utbldnngsområdet fnns kostnadsstatstk från Skolverket som beskrver kostnaderna för skolan för olka huvudmän. För grundskolan och gymnaset fnns det uppgfter om olka kostnadsslag, tll exempel personalkostnad, för de kommunalt fnanserade frstående skolorna, se tabell 1. För den ensklda (prvata) förskolan fnns endast den totala kostnaden för dessa företag. I tabell 1 redogörs för vlken nformaton som fnns tllgänglg för de kommunalt fnanserade skolorna Skolverkets databas. 4 De socala naturaförmånerna och förbruknngen nnehåller utöver tjänster nom skola, vård och omsorg tll exempel också städnng och färdtjänst. Skola, vård och omsorg utgör dock den stora majorteten av tjänsterna varför v fokuserar på dessa. 2

4 Tabell 1 Data från skolverket Underrubrk Kostnadskategor Antagen lönekostnadsandel Tllgänglg för förskolan Tllgänglg för grundskolan Tllgänglg för gymnaseskolan Totalkostnad Ja Ja Ja Undervsnng 0,95 Nej Ja Ja Lokaler och nventarer 0,0 Nej Ja Ja Skolmåltder 0,5 Nej Ja Ja Läromedel/ utrustnng/ skolbblotek 0,0 Nej Ja Ja Elevvård 0,95 Nej Ja Ja Övrgt 0,5 Nej Ja Ja Anm. Senast tllgänglg data är från Källa: Skolverket och egna antaganden I tabell 1 redogörs även för den antagna andelen lönekostnader (nklusve skatter och avgfter) olka kostnadskategorer. Undervsnng består huvudsak av lönekostnader men även kostnader för tll exempel fortbldnng ngår. Lönekostnadsandelen antas vara 0,95 för denna kategor. Skolmåltder är samtlga kostnader för maten som serveras skolan, vlket nnefattar råvaror, transport och personalkostnader. Råvarukostnaden förväntas utgöra ungefär procent. 5 Utfrån detta antas att lönekostnaden utgör 50 procent av de totala kostnaderna för skolmåltder. Elevvård nnefattar skolläkare, skolkurator etc, vlket nnebär att hela kostnaden är personalkostnad. I lkhet med personalkostnadskategorn antas därför att 95 procent är lönekostnader. Övrga kostnader nnefattar kostnader för admnstraton, rektor etc. Av dessa kostnader antas hälften vara lönerelaterade kostnader. Eftersom det nte fnns detaljerad nformaton för de ensklda förskolorna använder v nformatonen för de kommunala förskolorna. För de kommunala förskolorna är kostnaderna uppdelade på personalkostnad och kostnad för lokaler, vlket gör beräknngen rättfram. Även här antas att lönerelaterade kostnader utgör 95 procent av personalkostnaden. Andelen lönekostnad av de totala kostnaderna beräknas enlgt: L / TK Skolverket = jk ( β jk K jk ) + ( β TK Kommunal TK Fsk ) = L TK Där j är grundskola respektve gymnasum, är förskola, grundskola respektve gymnasum, k är kostnadskategor, β är lönekostnadsandel, K är kostnad, L är lönekostnaden och TK är totalkostnaden. För att få en uppfattnng om hur stor andel av pengarna från kommunerna som går tll löner behövs en uppfattnng om ntäkterna. Idealt skulle man vlja ha ett mått på ersättnng från kommunerna tll företagen och en redogörelse för vad dessa pengar används tll. För grundskolan fnns det uppgfter om ersättnng från kommunerna men det går nte att härleda hur stor andel av dessa pengar som går tll lönekostnader. Istället görs en uppskattnng av lönekostnadens andel av de totala ntäkterna där det antas att alla ntäkter behandlas lka, det vll säga att en lka stor andel används tll lönekostnader, oavsett om pengarna kommer från prvata eller kommunala fnansärer. Eftersom det nte fnns några uppgfter om totala ntäkter Skolverkets data används vnstandelen (andel av totala kostnader) enlgt Före- 5 Detta baseras på en undersöknng publcerad GT/Expressen 3

5 tagens ekonom (FEK )för att uppskatta ntäkterna utfrån kostnaderna. 6 Lönekostnaden som andel av ntäkterna beräknas enlgt: L / TI Skolverket = TK (1 + ( v L 07 / TK 07 )) FÖRETAGENS EKONOMI Utöver statstken från skolverket fnns användbar statstk Företagens ekonom (FEK), SCB. I företagens ekonom fnns uppgfter om totala rörelsentäkter, totala rörelsekostnader och personalkostnader uppdelat efter SNIkod. Detta nnebär att personalkostnadens andel av totala kostnader och ntäkter kan beräknas för de aktuella branscherna. I lkhet med skolverksdata består dock personalkostnaden nte endast av lönerelaterade utgfter utan även av andra personalkostnader, så som fortbldnng. Lönekostnaderna antas därför även här utgöra 95 procent av de totala personalkostnaderna. Tll skllnad från skolverksdata går det nte att sklja ut de företag som fnanseras av kommuner och landstng. För nettoomsättnng fnns det uppgfter om kund (fnansär) men motsvarande statstk fnns tyvärr nte för personalkostnaderna eller andra kostnader/ntäkter. 7 8 För många företag sker fnanserngen både av kommuner eller landstng och prvata fnansärer. I lkhet med metoden för skolverkets data, antas därför att en lka stor andel av nkomster från prvata fnansärer som från kommuner eller landstng används tll personalkostnader. Lönekostnaderna som andel av totala kostnader respektve ntäkter defneras enlgt följande: L / TK FEK _ j = 0,95 Personalkostnader TK j j Där L är lönekostnaden, TK är totala rörelsekostnader och är undergrupp de fall det exsterar (utbldnng) och j är utbldnng, hälso- och sjukvård samt socal omsorg. L / TI FEK _ j = 0,95 Personalkostnader TI j j Där TI är totala rörelsentäkter. NATIONALRÄKENSKAPERNA Den tredje och ssta statstkkällan som används för att beräkna lönekostnadsandelen är Natonalräkenskaperna (NR). Genom att studera delarna den offentlga konsumtonen kan v få en uppfattnng om lönekostnadsandelen kommuner och landstng. För att beräkna så bra lönekostnadskvoter som möjlgt beräknas först kvoten på 6 Senaste tllgänglga uppgfter om vnst (rörelseresultat) är från Det är denna statstk som fnansärer och utförare baseras på. 8 I ett senare skede går det eventuellt att göra ett specaluttag av de företag som har majorteten av fnanserngen från kommuner och landstng, detta har det dock nte funnts utrymme för att göra nu. 4

6 så fnfördelad nvå över verksamhetsområden (COFOG) som data tllåter (tll exempel öppen sjukvård, sluten sjukvård, folkhälsovård etc). Därefter vktas kvoterna samma med avseende på storleken på de socala naturaförmåner det verksamhetsområdet. 9 På detta sätt kommer v så nära som möjlgt lönekostnadskvoten de kommunalt fnanserade företagen. I offentlg sektor kan ntäkter lkställas med kostnader, eftersom verksamheten nte är vnstdrvande. För att beräkna kommuner och landstngs bruttokostnader/ntäkter för den egna konsumtonen adderas försäljnngsntäkterna tll den egna konsumtonen. Lönekostnadsandelarna beräknas enlgt: L / TI = L NR _ j / TK NR _ j = DK DK j j LK KO j j + PS j DK SU j j + FS j = DK DK j j LK j+ PS j SU BP ET j j j Där är verksamhetsområde enlgt COFOG på 3-sffrg nvå och j är utbldnng, socal omsorg respektve sjukoch hälsovård. DK är socala naturaförmåner, LK är lönekostnader nklusve kollektva avgfter, PS är produktonsskatter, SU är produktonssubventoner, KO är konsumton, FS är försäljnng, BP är bruttoprodukton, ET är egenproducerade tllgångar. BERÄKNADE LÖNEKOSTNADSANDELAR I tabell 2 presenteras de beräknade lönekostnadsandelarna för de datakällor som beskrevs ovan. Tabell 2 Lönekostnadsandelar Andel av totala kostnader respektve ntäkter Andel av totala kostnader Andel av totala ntäkter Skolverket FEK NR Skolverket FEK NR Utbldnng 0,63 0,59 0,67 0,61 0,56 0,67 Hälso- och sjukvård. 0,53 0,51. 0,45 0,51 Socal omsorg. 0,75 0,80. 0,68 0,80 Anm. Med total kostnader avses ör FEK totala rörelsekostnader och för NR bruttokostnad för egen konsumton (offentlg konsumton exkl. socala naturaförmåner och försäljnng). För skolverket är det skolornas uppgfter om de totala kostnaderna för skolverksamheten. För skolverket är ntäkterna för skolorna uppskattade baserat på vnstandel enlgt FEK För FEK är ntäkterna totala rörelsentäkter. För NR är ntäkterna lka med kostnaderna eftersom det nte fnns någon vnst offentlg sektor. Källor: Skolverket 2008, Företagens ekonom 2007, Natonalräkenskaperna 2007 och egna beräknngar. Skllnaderna resultaten mellan de olka datakällorna är små för alla tre verksamhetsområden. Som andel av ntäkterna är lönekostnaderna högst offentlg sektor och lägst företagen. Lönekostnadernas andel av ntäkterna följer väl dess andel av kostnaderna. V har ngen anlednng att, baserat på detta resultat, frågasätta tllförltlgheten för lönekostnadernas andel av ntäkterna. Lönekostnadsandelen är högst för socal omsorg. Att lönekostnadsandelen nom utbldnngsområdet är lägre den prvata än den kommunala sektorn är lnje med uppgfter från Skolverket om lägre lärartäthet de prvata skolorna. 10 Lönekostnadsandelarna baserade på data från skolverket lgger mellan de från kommunal och prvat sektor. Eftersom data från skolverket fångar vår målgrupp, det vll säga de kommunalt fnanserade företagen, ndkerar detta att dessa företag beter sg som en blandnng mellan kommunerna och genomsnttet för alla prvata företag. Eftersom v har flera olka datakällor så måste v ta beslut om vlken eller vlka v ska använda och om eventuell sammanvktnng av dem. För utbldnngsområdet har v tre källor. Data från skolverket är den mest detaljerade data. V vet att det är de kommunalt fnanserade företagen som v fångar. Det råder dock en osäkerhet för denna data krng andelen lönekostnad för de olka kostnadsslagen och krng de skattade ntäkterna. Data från skolverket 9 Även förbruknngen nnehåller, som beskrevs tdgare, tjänster. Omfattnngen av dessa tjänster är dock försumbar sammanhanget varför v bortser från förbruknng vd sammanvktnngen. V har nte heller någon nformaton om andelen tjänster av förbruknngen på så fnfördelad nvå. 10 Se Skolverket, 2005, Rapport 271, Skolor som alla andra?. 5

7 bedöms dock vara de som fångar vår målvarabel bäst och lönekostnadsandelen för utbldnng antas därför vara den med hjälp av skolverksdata beräknade andelen. Andelarna lgger dessutom mellan de som baseras på FEK och NR, vlket känns betryggande. För socal omsorg och sjukvård fnns det nte lka detaljerad data. Här har v två datakällor som v har svårt att utvärdera, då det nte fnns något utfall. De olka datakällorna har ett gemensamt problem; de fångar nte de företag som är kommunalt fnanserade. Det är rmlgt att tro att stuatonen ser ungefär lkadan ut som för utbldnngsföretagen, alltså att de kommunalt fnanserade företagen agerar som en blandnng av kommunsektorn och de prvata företagen. Lönekostnadsandelarna (som andel av ntäkterna) från de olka källorna vägs därför samman baserat på avvkelserna nom utbldnngsområdet från skolverksdata. Vktnngskoeffcenten (α ) beräknas utfrån följande samband: ( L / TI ) = α ( L / TI ) α Skolverket NR _ utbldnng + (1 ) ( L / TI ) FEK _ utbldnng α = ( L / TI ) ( L / TI ) Skolverket NR _ utbldnng ( L / TI ) ( L / TI ) FEK _ utbldnng FEK _ utbldnng Baserad på denna ekvaton beräknasα = 0, 37, vlket nnebär att lönekostnadsandelen för offentlg sektor får en något mndre vkt än den för prvat sektor. Metoden för att bestämma vkten utgår från att förhållandet mellan lönekostnadsandelen enlgt NR respektve FEK är den samma för hälso- och sjukvård och socal omsorg som för utbldnng samt att lönekostnadsandelen från skolverket är den sanna lönekostnadsandelen. Detta är naturlgtvs ett antagande som kan vara felaktgt men brst på bättre är det denna metod som används. Känslgheten för sammanvktnngskoeffcentens storlek undersöks vdare ett senare avsntt. Resultatet redovsas tabell 3: Tabell 3 Lönekostnadsandel, sammanvägd Andel av ntäkter Lönekostnad som andel av ntäkterna Prmärkommunerna 0,68 Utbldnng 0,61 Socal omsorg 0,73 Landstngen 0,48 Hälso- och sjukvård 0,48 Anm. Lönekostnadsandelen för utbldnng är en bearbetnng på skolverkets data. Andelen för socal omsorg och hälso- och sjukvård är en sammanvägnng av Natonalräkenskparena och Företagens ekonom. Lönekostnadsandelen för prmärkommunerna är en sammanvägnng av utbldnng och socal omsorg, med de socala naturaförmånerna 2007 respektve område som vkt. För lanstngen är lönekostnadsandelen den samma som nom hälso- och sjukvård. Källor: Skolverket, Företagens Ekonom, Natonalräkenskaperna och egna beräknngar. Kostnad per tmme och per sysselsatt För att få en uppfattnng om arbetskostnad per antalet arbetade tmmar och sysselsatta används natonalräkenskaperna. I natonalräkenskaperna kan tmkostnad och kostnad per sysselsatt beräknas på två sätt, antngen för sysselsatta kommuner respektve landstng eller de aktuella branscherna prvat sektor. Som tdgare så har dessa två källor det gemensamma problemet att de nte fångar de som är sysselsatta av kommunalt fnanserade företag. Inom offentlg sektor beräknas kostnaden per tmme och sysselsatt helt enkelt som den totala lönekostnaden (löner nkl kollektva avgfter, produktonsskatter och produktonssubventoner) dvderat med antalet arbetade tmmar och antalet sysselsatta prmärkommunerna respektve landstngen. Inom prvat sektor beräknas arbetskostnaden (nklusve skatter och avgfter) per tmme och sysselsatt för branschen utbldnng, hälso- och sjukvård, socala tjänster och veternärverksamhet. 11 Ingen fnare fördelnng går att göra prvat sektor, vlket 11 Dessa branscher benämns M och N lönebanken och NR-koden är

8 nnebär att det nte går att beräkna kostnaderna för landstngens och prmärkommuners verksamhetsområden separat. Resultatet för senaste utfallsåret, det vll säga 2009, presenteras tabell 4. Tabell 4 Arbetskostnad Tusen kronor, löpande prs, år 2009 Offentlg sektor Prvat sektor Per arbetad tmme Per sysselsatt Per arbetad tmme Per sysselsatt Kommunsektorn 2,4 359,5 2,5 377,8 Prmärkommuner 2,3 335,3 Landstng 2,8 434,6 Anm Källa: Natonalräkenskaperna Som v kan se är överensstämmelsen stor mellan offentlg och prvat sektor. Tmlönen och kostnad per sysselsatt är något högre prvat sektor, men skllnaden är lten. Återgen måste v ta ställnng tll vlken källa som bäst speglar vllkoren för de kommunalt fnanserade sysselsatta eller hur en eventuell sammanvktnng av de två källorna ska se ut. Något som talar för att använda sffrorna från prvat sektor är att de företag v är ntresserad av är en delmängd av denna grupp vnstdrvande företag. De flesta av företagen har både kommunal och prvat fnanserngen och rmlgtvs skljer de nte på de olka nkomstkällorna utan betalar lka höga löner oavsett om pengarna kommer från kommunal sektor eller prvata fnansärer. Även för medelarbetstden, som gvet tmlönen bestämmer kostnad per sysselsatt, kan man resonera som så att vnstdrvande företag agerar på samma sätt oavsett var deras pengar kommer från. De företag som är helt prvat fnanserade kan dock sklja sg åt angående verksamhetsområde jämfört med de kommunalt fnanserade företagen, tll exempel fnns det många prvata plastkkrurgklnker. Potentellt har därför de prvata företagen en annan lönenvå, vlket gör att genomsnttet nte är representatvt för vårt delurval. En annan nackdel med sffrorna för de prvata företagen är att v ej kan gör beräknngar för kommuner och landstng separat. I offentlg sektor fångar v relatv väl verksamhetsnrktnngen de kommunalt fnanserade företagen. 12 Däremot kan v räkna med att verksamhetsstrategn skljer sg mellan offentlg sektor och vnstdrvande företag. I enlghet med resonemanget tdgare om att de kommunalt fnanserade företagen är en blandnng av kommunal sektor och det genomsnttlga prvata företaget så vktas de olka datakällorna samman. Både för kostnad per arbetad tmme och per sysselsatt ges offentlg och prvat sektor samma vkt. Fördelnngen på prmärkommuner och landstng görs sedan med avseende på förhållandet dem emellan offentlg sektor. Resultatet för 2009 presenteras tabell 5. Tabell 5 Arbetskostnad, sammanvägd Tusen kronor, löpande prs, år 2009 Per arbetad tmme Per sysselsatt Kommunsektorn 2,5 379,8 Prmärkommuner 2,3 354,3 Landstng 2,9 459,1 Anm. Källor: Natonalräkenskaperna och egna beräknngar 12 Det fnns en relatvt stark postvt korrelatonen mellan kostnader för de socala naturaförmånerna (rensade för läkemedelsförmånen och andra varor) och den egna konsumtonen de olka verksamhetsområdena. 7

9 Analys och resultat För att beräkna antalet sysselsatta och antalet arbetade tmmar prvat sektor som är kommunalt fnanserade används de beräknade lönekostnadsandelarna och kostnaderna per tmme och sysselsatt. Dessa beräknade andelar och mått applceras sedan på de socala naturaförmånerna och förbruknng. För åren fnns de socala naturaförmånerna på så fnfördelad nvå att det går att rensa bort läkemedel och andra varor. För 2000 antas andelen tjänster de socala naturaförmånerna vara lka stor som 2001 och för 2008 och framåt antas andelen vara lka stor som För förbruknngen fnns data på nhyrda tjänster för landstngen för peroden och för prmärkommunerna för Före dessa peroder antas andelen vara den samma som det första kända året (2006 respektve 2002) och för senare år antas andelen vara den samma som det ssta kända året. För är det prognoserna Konjunkturläget mars 2010 som används. Lönekostnadsandelarna hålls konstanta över tden medan kostnaden per tmme och sysselsatt tllåts varera. 13. Eftersom v nte gör prognoser för tmmar och sysselsatta separat för utbldnng, vård och omsorg skrvs kostnaderna per tmme och sysselsatt fram med arbetskostnadsutvecklngen hela ekonomn. Resultatet presenteras Dagram 1 och 2. Da6 Dagram 1 Kommunalt fnanserad sysselsättnng prvat sektor Tusental personer Da7 Dagram 2 Kommunalt fnanserade arbetade tmmar prvat sektor Tusental tmmar Kommunsektorn Prmärkommuner Landstng Kommunsektorn Prmärkommuner Landstng Källa: Egna beräknngar Källa: Egna beräknngar Som v kan se har den kommunalt fnanserade sysselsättnngen och arbetade tmmar prvat sektor ökat kraftgt mellan år 2000 och Prmärkommunerna fnanserar flest sysselsatta och arbetade tmmar prvat sektor. Det är också här den största öknngen har skett. År 2009 beräknas antalet kommunalt fnanserade sysselsatta prvat sektor uppgå tll ungefär personer. Ungefär av dessa är fnanserade av prmärkommunerna och är fnanserade av landstngen. Sysselsatta kommunal sektor har mnskat de senaste åren. Om v adderar sysselsatta de kommunalt fnanserade företagen tll sysselsatta kommunal sektor, fnner v att mnsknngen av antalet kommunalt fnanserade sysselsatta blr mndre, se Dagram 3. Även om man nkluderar denna grupp så har det dock skett en tydlg mnsknng av antalet kommunalt fnanserade sysselsatta de senaste åren. Mellan 2007 och 2009 mnskade de med omkrng personer, det vll säga ca 3 procent. Åren dessförnnan skedde det en successv öknng av de kommunalt fnanserade sysselsatta. 13 Ett alternatv tll att hålla lönekostnadsandelarna konstanta är att skatta en tdstrend för peroden och sedan applcera denna trend på övrga år. För detta krävs nsamlande av data bakåt tden, vlket det nte funnts utrymme för att gör denna stude. 8

10 Da1 Dagram 3 Kommunalt fnanserad sysselsättnng Tusental personer Kommunal sektor Totalt Källa: Egna beräknngar Det är ntressant att relatera resultatet tll tdgare skattnngar av den kommunalt fnanserade sysselsättnngen. SCB har gjort beräknngar på denna sysselsättnng fram tll och med Enlgt deras prelmnära skattnng uppgck denna sysselsättnng tll personer Enlgt Fnansdepartementets beräknngar, där en lknande metod som denna PM används, uppgck den tll personer Enlgt de skattnngar som görs Raoufna, K. (2010) 14 är den kommunfnanserade sysselsättnngen alternatvt personer beroende på om RAMS eller Kortperodsk sysselsättnngsstatstk används. Vår metod ger personer KI:s beräknngar lgger alltså helt lnje med Fnansdepartementets beräknngar. Att beräknngarna lgger något högre än SCB:s skattnng och skattnngen som utgår från kortperodska sysselsättnngsstatstken kan förklaras av att de senare endast nkluderar sysselsättnng nom vård, skola och omsorg. Exempel på tjänster utöver vård, skola och omsorg som nkluderas våra beräknngar är nköpt städnng av skolor och färdtjänst. Om förbruknngen exkluderas kommer v närmre de beräknngar som görs utfrån sysselsättnngsstatstken. Utan förbruknngen blr den skattade sysselsättnngen personer KÄNSLIGHETSANALYS Den största osäkerheten för de gjorda beräknngarna råder krng hur de olka datakällorna ska vägas samman och användas. I detta avsntt studeras hur känslgt resultatet är för val av sammanvktnngskoeffcent. V kommer att studera de två extremfallen att sammanvktnngskoeffcenten är 0 eller 1 för både kostnad per tmme och sysselsatt och lönekostnadsandelarna. V börjar med att studera hur resultatet förändras om v stället för att väga samman de olka lönekostnadsandelarna använder lönekostnadsandelarna för prvat (FEK) respektve offentlg sektor (NR). Resultatet kan ses Dagram Kommunfnanserad sysselsättnng, Interna PM 2010:16, Konjunkturnsttutet,

11 Da3 Dagram 4 Kommunalt fnanserad sysselsättnng prvat sektor, varerande lönekostnadsandelar Tusental personer Lönekostnadsandel enlgt NR Lönekostnadsandel enlgt FEK Lönekostnadsandel, sammanvägd Källa: Egna beräknngar Som v kan se Dgram 4 blr antalet kommunalt fnanserade sysselsatta lägre om v använder lönekostnadsandelarna prvat sektor (som är baserade på FEK). För 2009 blr antalet kommunalt fnanserade sysselsatta ungefär personer lägre om man använder lönekostnadsandelarna för prvat stället för offentlg sektor. Även för kostnad per tmme och sysselsatta antog v en sammanvktnngskoeffcent. I Dagram 5 och 6 vsas serer över kommunalt fnanserad sysselsättnng och tmmar med prvata respektve offentlga arbetskostnader. Da4 Dagram 5 Kommunalt fnanserad sysselsättnng prvat sektor, varerande arbetskostnad Tusental personer Da5 Dagram 6 Kommunalt fnanserade arbetade tmmar prvat sektor, varerande arbetskostnad Tusental personer Arbetskostnad offentlg sektor Arbetskostnad prvat sektor Arbetskostnad, sammanvägd Arbetskostnad offentlg sektor Arbetskostnad prvat sektor Arbetskostnad, sammanvägd Källa: Egna beräknngar Källa: Egna beräknngar Skllnaden det uppskattade antalet sysselsatta är något mndre än då v lät lönekostnadsandelen varera. Används lönekostnaderna prvat sektor blr antalet sysselsatta ungefär personer lägre än om lönekostnaderna offentlg sektor används. För antalet arbetade tmmar är det endast början av peroden som det uppstår några egentlga skllnader. Skllnaden mellan resultatet för sysselsättnng och arbetade tmmar, sett över tden, mplcerar att det har vart olka utvecklng av medelarbetstden offentlg och prvat sektor. Slutsatsen baserad på denna känslghetsanalys av sammanvktnngskoeffcenten är att huvudresultatet nte är beroende av vktnngskoeffcent. Blden av de senaste årens utvecklng står sg och förhållande tll det totala antalet kommunalt fnanserade sysselsatta och antalet arbetade tmmar prvat sektor så är skllnaderna beroende på datakälla för lönekostnadsandelen och arbetskostnaden relatvt lten. I antalet personer så är dock skllnaderna 10

12 av betydelse. Dessutom fnns det mer extrema fall än de som redovsas ovan. Om v antar att lönekostnadsandelen och lönekostnaderna är de offentlg sektor så blr antalet sysselsatta kommunalt fnanserade företag ännu högre. Det är även vktgt att komma håg att det fnns andra osäkerheter bakom de beräknade sererna. Den största osäkerheten är krng hur stor andel av personalkostnaderna som utgörs av lönerelaterade kostnader. Att ntäkter för skolverksdata är skattade är en ytterlgare osäkerhetsfaktor. Sammanfattnng I denna PM har v utgått från kommuner och landstngs kostnader för nköpta tjänster för att skatta den kommunalt fnanserade sysselsättnngen och arbetade tmmar prvat sektor. För att kunna göra denna beräknng har lönekostnadsandelar och kostnad per tmme och sysselsatt skattats. Ett antal olka datakällor har använts och vägts samman. Resultatet vsar att antalet kommunalt fnanserade sysselsatta prvat sektor har ökat successvt sedan Om de kommunalt fnanserade sysselsatta prvat sektor adderas tll sysselsatta nom kommunal sektor fnner v att det totala antalet kommunalt fnanserade sysselsatta ökade mellan 2000 och 2007 men att det sedan dess skett en mnsknng. Känslghetsanalys vsar att blden av utvecklngen av de kommunalt fnanserade tmmarna och sysselsatta nte påverkas av val av sammanvktnngskoeffcenten men att de gjorda antagande påverkar antalet sysselsatta och antalet arbetade tmmar betydande grad. Detta tllsammans med andra osäkerhetsmoment beräknngarna nnebär att de exakta sffrorna bör tolkas med vss försktghet. 11

13 7 mars 2011 APPENDIX A Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor I detta appendx gör v en tllbakaskrvnng av den kommunalt fnanserade sysselsättnngen och antalet arbetade tmmar tll För att kunna göra detta måste ett antal antaganden göras. Antagandena rör tre andelar, nämlgen lönekostnadsandelen, andelen tjänster förbruknngen och andelen tjänster de socala naturaförmånerna. För lönekostnadsandelarna har v endast samlat n data för ett år (2007 alternatvt 2008). I huvudresultaten antas lönekostnadsandelen vara konstant mellan 2000 och För att kunna skrva tllbaka sererna tll 1993 måste v anta att denna andel är konstant även tllbaka tll Ju längre bakåt tden v antar att denna andel är konstant, desto större blr det potentella problemet. Om v studerar hur lönekostnadsandelarna har förändrats mellan 1993 och 2010 offentlg sektor så fnner v dock att förändrngen under den peroden är lten, framför allt prmärkommunerna. Gvet att lönekostnadsandelarna har förändrats med samma storleksordnng de kommunalt fnanserade företagen så leder antagandet att lönekostnadsandelen är konstant nte tll specellt mssvsande resultat. Självklart kan det dock se annorlunda ut de kommunalt fnanserade företagen, varför sererna ska tolkas med försktghet bakåt tden. Det andra antagandet som v måste göra för att kunna skrva tllbaka sererna är att andelen tjänster förbruknngen är konstant bakåt tden. För landstngen är den äldsta kända andelen tjänster förbruknngen från 2006 och för prmärkommunerna från Andelen tjänster förbruknngen är så lten att denna post prncp nte påverkar resultaten, varför antagandet att denna andel är konstant nte bör vara något problem. Det tredje och ssta antagandet som lgger tll grund för tllbakaskrvnngen tll 1993 är att andelen tjänster de socala naturaförmånerna är konstant bakåt tden. För prmärkommunerna utgörs hela de socala naturaförmånerna av tjänster. Det potentella problemet fnns med andra ord endast för landstngen där tjänsterna utgör ungefär hälften (den andra halvan utgörs stor utsträcknng av läkemedel). För de år som v har nformaton om ( ) varerar andelen mellan 0,50 och 0,55. År 1993 blr antalet kommunalt fnanserade sysselsatta 500 personer fler om v använder 0,55 stället för 0,50. Detta säger något om storleksordnngen av det potentella problemet. Skllnaden mellan den antagna och den sanna andelen kan dock gvetvs vara ännu större. Sammanfattnngsvs ska sererna tllbaka tden tolkas med försktghet på grund av framför allt antagandena om konstant lönekostnadsandel och konstant andel tjänster de socala naturaförmånerna landstngen. I tllbakaskrvnngen tll 1993 antas samtlga ovan dskuterade andelar vara lka stora som den äldsta kända observatonen, då observatoner saknas. Lönekostnaderna per sysselsatt och tmme tllåts varera över hela tdsperoden. För åren är det prognoserna Konjunkturläget mars 2010 som lgger tll grund för den beräknade seren. De beräknade sererna presenteras fgur A1 och A2. 1

14 Dagram A1 Kommunalt fnanserade arbetade tmmar från 1993 Mljoner arbetade tmmar Kommunal sektor Kommunal och prvat sektor Källa: Konjunkturnsttutet Dagram A2 Kommunalt fnanserad sysselsättnng från 1993 Tusental personer Kommunal sektor Kommunal och prvat sektor Källa: Konjunkturnsttutet 2