En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning

Transkript

1 En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS

2 En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng Studeplan Församlngsordnngen och studecrkeln Församlngsordnngen består av två delar: den första delen, församlngsordnngen, behandlar verksamheten stftets församlngar. Dess dubbla syfte är att formellt reglera och ge en praktskt väglednng för arbetet församlngarna nom Stockholms katolska stft (jmfr Bskop Anders nlednng tll texten). Den andra delen utgör stftets valordnng. Dess syfte är att reglera valen tll pastoral och ekonområd stftets församlngar. Denna text är stftets offcella text. Den gäller församlngarna och Bskopen fastställer nnehållet. Det är Bskopen som har godkänt och stadfäst församlngsordnngen. Det är också bskopen som beslutar om ändrngar texten. Han kan meddela undantag från dessa bestämmelser. Studecrkelns pedagogk handlar om att man tllsammans med andra en mndre men fast grupp studerar ett ämne, utbyter tankar och reflexoner och därmed söker kunskap dalog med andra. Studecrkelns metodk torde därför lämpa sg väl för studet av församlngsordnngen. Det fnns flera skäl tll detta. Det kan nnebära en vnst för församlngens verksamhet om t ex en församlngs pastoral- och ekonområd tllsammans studerar detta dokument och samtalar om relatonen mellan dess paragrafer och det konkreta arbetet den egna församlngen. När man studerar en text som församlngsordnngen grupp upptäcker man också tllsammans vad som står texten. Detta öppnar för att kunskapen om texternas nnehåll och dess tllämpnng blr rkare, enlgt prncpen flera par ögon ser mer än ett par. Bortsett från detta skall man nte heller underskatta det faktum att nlärnng grupp kan vara rolgare än att själv stta på sn kammare och läsa. Studecrkeln kan vara en väg att komma tll skott och läsa detta dokument. Ett ekonom- eller pastoralråd som tllsammans studecrkelns form studerar texterna kommer säkert att lära känna varandra på ett nytt sätt. Studecrkeln kan nnebära teambuldng och ett sätt för nya råd att växa samman. Det kan vara ett sätt att tllsammans htta former för samarbetet och vsoner för församlngsarbetet. Tll studecrkelledaren Studecrkeln sker samverkan med Studeförbundet Blda, På hemsdan httar du blanketter för anmälan av studecrkel. Hos Blda kan du även få tps och stöd dn roll som ledare. Som samtalsledare (detta behöver nte vara kyrkoherden) är du också en deltagare gruppen vlket nnebär att du även delar med dg av dg själv och dna tankar. Dn uppgft är att hålla strukturen och tden så att alla får utrymme och att allas kunskap, erfarenheter och tankar tas tllvara. Studeguden nnehåller ett förslag på 6 7 träffar. Detta är endast ett förslag. Tder antal träffar och annat dsponeras naturlgtvs på det sätt som passar gruppen bäst. På första träffen är det bra att komma överrens om vlka regler som gäller för samtalet, tll exempel: en studecrkel om stockholm katolska stfts församlngsordnng sd 2

3 Det personlga v delar stannar gruppen Det är ok att uttrycka tankar som nte är färdgtänkta Det är ok att ändra åskt Alla talar jagform Alla hjälps åt att ge varandra talutrymme Alla hjälps åt att hålla tdsramarna. Alla bdrar med stt perspektv och värdesätter att få ta del av andras. Förslag på det praktska arrangemanget runt crkeln En lämplg gruppstorlek är 3 12 personer, om råden är större kan man med fördel ha två grupper. Td, totalt: 14 x 45 mnuter Sju träffar om 90 mn, men man kan även dela upp det annorlunda så att man träffas 3 x 2 ¼ tmme eller lknande. Vktgt är att man träffas mnst tre gånger och 9x45 mn. Annars kan man nte räkna detta som en studecrkel. Den sjunde träffen är en utvärderng och samlande av konkreta resultat och steg man vll ta församlngen. Varje deltagare bör ha Församlngsordnngen för Stockholms katolska stft tllgänglg vd träffarna. Det är en fördel om även följande texter fnns tllgänglga vd träffarna: Stftets gamla församlngsordnng tllsammans med dokumentet Kommentarer tll församlngsordnngen och valordnngen av den 31 maj 2009 samt CIC, Codex urs canonc, (kyrkorätten) tllgänglg. Dessa texter kan vara bra för referenser och jämförelser. Man kan med fördel nleda samtalet med fka. Man väljer om man vll träffas hemma hos någon eller församlngens lokaler. Nedan följer ett förslag på frågor som kan behandlas studecrkeln samt ett förslag på hur texten kan delas upp för sju träffar. Tll varje kaptel fnns förmodlgen fler frågor än man kan behandla på en träff. Frågorna studehanlednngen är endast tänkta som förslag på frågor att ta upp samtalet och att vd behov hjälpa samtalet och gruppen vdare arbetet med församlngsordnngen. Gruppen är självfallet helt fr att samtala om de frågor som den vll samtala om. Följande två grundfrågor kan följa som en röd tråd för studet: Vad betyder denna text vår konkreta församlngs verklghet? Med andra ord, är det något v måste ändra på för att följa församlngsordnngen? På vlket sätt kan denna text vägleda oss vår församlngsutvecklng? Med andra ord, fnns det praktsk nspraton texten som ger oss nya uppslag för vad v kan göra på det admnstratva och pastorala planet vår församlng? Observera att detta är ett exempel. Det vktga är att välja ett upplägg som passar gruppen. Första träffen Man läser följande avsntt församlngsordnngen tllsammans: Bskopens nlednng Avsntt 1, Församlngar Avsntt 2, Kapellförsamlngar Texten från Lumen Gentum (VC II:s konsttuton om Kyrkan) talar om Kyrkans väsen. Kyrkan är grundad av Krstus, är en gemenskap, utformad med en synlg struktur, buren av Herren och redskapet genom vlken nåd och Sannng strömmar över världen. Hur relaterar församlngsordnngen och andra normerande dokument tll denna text ur Lumen Gentum? en studecrkel om stockholm katolska stfts församlngsordnng sd 3

4 Vlket är förhållandet mellan kyrklg och cvl rätt? Församlngsordnngen har två syften, att vara en praktskt väglednng och formell reglerng. Hur relaterar dessa tll varandra? Känner v tll vår församlngs geografska gränser, när den grundades och vlken vår församlngs moderförsamlng är? Paragraf 1.4, uppfyller v denna uppgft vår församlng? Fnns det skäl för oss utfrån vår församlngs särsklda karaktär, t ex dess hstora, omgvnng och sammansättnng att defnera ytterlgare uppgfter för vår församlng? Vad kan nyttan och syftet med en kapellförsamlng vara? Fnns det, behövs det en kapellförsamlng nom vår församlngs område? Andra träffen Man läser följande avsntt församlngsordnngen tllsammans: Avsntt 3, Medlemskap församlng Avsntt 4, Själavård andra rter än den latnska och natonell själavård Är man som katolk alltd medlem en församlng? Om nte, var lgger skllnaden och vlka mplkatoner har det för hur v bedrver vår verksamhet? Fnns det några särsklda satsnngar som behöver göras när det gäller regstrerng av katolker nom vår församlngs område? Fnns det några särsklda grupper som v behöver satsa på? Är det många som är aktva hos oss men formellt är medlemmar andra församlngar och tvärtom? Ställer det tll problem? Har v eller behöver v särsklda rutner för detta? Vlka andra rter och natonella mssoner är aktva församlngen? Hur stora grupper och vlken verksamhet handlar det om? Hur uppfattar v ansvarsfördelnngen mellan vår kyrkoherde och de natonella själasörjarna och prästerna tllhörga annan rt vår församlng? Vlka möjlgheter ser v med deras verksamhet församlngen? Fnns det rsker? Vad kan v göra/gör v redan för att ntegrera de olka grupperna församlngen? Vad kan v göra/gör v redan för att stärka dem som tllhör en annan rt deras tllhörghet tll denna rt? Tredje träffen Man läser följande avsntt ur församlngsordnngen tllsammans: Avsntt 5, Kyrkoherde Avsntt 6, Församlngsmöte Avsntt 7, Kallelse tll församlngsmöte Avsntt 8, Församlngsmötets genomförande Vlken roll församlngens lednng har kyrkoherden enlgt avsntt 5 om kyrkoherden? Hur kommer det tll uttryck att katolska kyrkan är en herarksk organsaton som har sn yttersta auktortet Krstus och ngen demokratsk nsttuton? Kyrkoherden är själasörjare, herde, lärare, bskopens tllsatte förvaltare av församlngen, ledare, förekommande fall arbetsgvare och chef, fastghets- och ekonomansvarg. Behövs en fördelnng av dessa arbetsuppgfter vår församlng för att avlasta kyrkoherden en delegaton tll andra att utföra vssa uppgfter? Fnns en sådan delegatonsordnng skrftlgt? Vlken roll har församlngsmötet och den ansvarsfrhet som ges vd församlngsmötet om kyrkan ytterst nte är en demokratsk nsttuton och t ex församlngens ekonom godkänns av Bskopen (jfr paragraferna 8.2 med , 11.5)? en studecrkel om stockholm katolska stfts församlngsordnng sd 4

5 Hur kan v förstå och bäst nyttja församlngsmötet så att det blr ett konstruktvt och nsprerande möte som leder församlngens verksamhet framåt? Fnns det skrftlga rutner för hur församlngsmötet förbereds vår församlng? Vlken roll har råden förberedelsen av mötet? Fjärde träffen Man läser följande avsntt ur församlngsordnngen tllsammans: Avsntt 9, Gemensamma bestämmelser för församlngens pastoral- och ekonområd Avsntt 10, Församlngens pastoralråd Avsntt 11, Församlngens ekonområd Om v har två råd: Fnns det skäl för oss att fundera runt ett samarbete mellan råden, t ex att bland gestalta gemensamma möten mellan råden? Om v har ett gemensamt råd: Fnns det skäl att dela upp rådet arbetsutskott som ansvarar för olka arbetsområden? Vlka kompetenser vll v ha våra råd, behöver v adjungera personer tll råden för att skaffa den kompetens som v saknar. Har v behov av en tydlg arbetsordnng för råden ett slags arbetsbeskrvnng som klart defnerar hur vår församlng vll ta stöd av råden och förväntar sg att de skall arbeta? Vlka är för- och nackdelarna med en sådan arbetsordnng? Kan ett råd rösta ned kyrkoherden och bskopen, regleras den frågan? Hur skall v förstå paragraf 9.8 att råden är kollegala, vad betyder det för grupperngar och särntressen? Vad betyder paragraf 9.15 församlngens vardag? Pastoralrådets uppgft är att främja och utveckla församlngslvet samt att stödja kyrkoherden och dem som av bskopen har fått själavårdande uppdrag församlngen (paragraf 10.1). Vad mer än att vara en extra arbetskraft åt kyrkoherden kan detta betyda? Vlka åsyftas den ssta satsen? I paragraf 10.3 lstas exempel på verksamhet som pastoralrådet skall främja och 10.4 skrvs det om fastställande av mål och uppgfter. Hur ser denna lsta ut vår församlng? Hur har den kommt tll stånd, lgger det t ex någon form av omvärldsanalys tll grund för de mål och prorterngar v gör? I paragraf 11.1 skrvs det att ekonområdet ansvarar för förvaltnngen av församlngens egendom och ekonom. Begreppet ansvar mplcerar beslutsrätt och utförandeplkt. Hur ser v på detta vårt råd? Har v t ex (skrftlgt) delegerat uppgften att utföra vssa uppgfter nom såväl fastghetsförvaltnng som ekonomhanterng? Hur löser v vårt råd de uppgfter som åläggs oss paragrafen 11.3? Hur tolkar v väsentlga förändrngar av kyrkorummet paragraf 11.4: att sätta n en ny tavla, staty, dopfunt, orgel, altare? Femte träffen Man läser följande avsntt ur församlngsordnngen tllsammans: Avsntt 12, Regstrerng, kyrkoböcker och arkv Avsntt 13, Ordnare revson Avsntt 14, Förtroenderevsor Avsntt 15, Jäv Avsntt 16, Överklagande Avsntt 17, Undantag från församlngsordnngen Avsntt 18, Ändrng av församlngsordnngen Avsntt 19, Upplösnng eller delnng av församlng en studecrkel om stockholm katolska stfts församlngsordnng sd 5

6 Om v har förtroenderevsorer hur nyttjar v dem på bästa sätt? Om v nte har det, behövs det? Vlka konkreta stuatoner kan Jäv-paragraferna handla om. Har v polcys för upphandlngar nför exempelvs renoverngar eller rekryterng av personal? Har v behov av undantag från bestämmelserna? Vet v om och så fall vlka församlngar som avdelats från vår församlng? Fnns det behov av att tänka termer av församlngsdelnng hos oss? Sjätte träffen Man läser stftets valordnng tllsammans Vad bör v tänka på vd nomnerngen av personer tll valnämnden? Vad kan bdra, respektve utgöra hnder för att de skall göra ett bra jobb. Vad bör v tänka på, utöver det som står avsntt tre, vd nomnerngen av personer tll råden? Vad kan bdra, respektve utgöra hnder för att de skall göra ett bra jobb? Vad kan v göra om t ex den enda person v fnner som kan ekonom nte uppfyller de andra krtererna som avsntt tre lyfter fram? Vad kan det bakomlggande syftet vara med paragraferna ? Hur handhar v paragraf 5.3 vår församlng? Vem vår församlng gör jobbet samband med val (t ex upprättande av röstlängd, presentatonen av kanddater och offentlggörande av resultat)? Fnns det nedskrvna rutner för detta hos oss? Vad är syftet med alla dessa valsedlar, räcker det nte med en enkel handuppräcknng eller att man skrver på egna lappar? Har v någon/några församlngen som hjälper dem med röstnngen som nte kan ta sg tll kyrkan eller av andra skäl behöver hjälp? Varför är paragraferna vktga? Sjunde träffen Denna träff används för att utvärdera studecrkeln och se framåt. Vad har vart postvt med studecrkeln som arbetsform? Har studehandlednngen vart tll hjälp och stöd? Vlka har vart de största och vktgaste postva upplevelserna och nskterna som kommt ur studecrkeln? Vlka har vart de mest negatva upplevelserna med studecrkeln. Kan v åtgärda dem nför kommande arbete råden? Behöver v sätta samman en handlngsplan, en lsta med saker v nu vll ta tag, skrva ned vsoner för vår församlng osv? Hur går v vdare med det konkreta arbetet församlngen utfrån de nskter studecrkeln har gett oss? en studecrkel om stockholm katolska stfts församlngsordnng sd 6