(MP) Bilaga KS 2018/ 60/2, yttrande från kommunstyrelsens förvaltning Bilaga KS 2018/60/4, yttrande kommunstyrelsens ordförande

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 30 (48) _ SA LA LEDNINGSUTSKOTTET KQMM UN Sammanträdesdatum Dnr 2017/ (a Moton demokrat på klarspråk INLEDNING Erk Åberg (MP) och Ingela Klholm Lndström [MP] nkom den 28 august 2017 med rubrcerad moton. Motonären yrkar att Sala kommun utreder möjlgheterna att börja arbeta med klarspråk. Berednng _ Blaga KS 2018/ 60/1, moton från Erk Åberg [MP] och Ingela Klholm Lndström (MP) Blaga KS 2018/ 60/2, yttrande från kommunstyrelsens förvaltnng Blaga KS 2018/60/4, yttrande kommunstyrelsens ordförande Yrkanden Carola Gunnarsson [C) yrkar att lednngsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktge beslutar att anse motonen BESLUT besvarad. Lednngsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktge beslutar a; anse motonen besvarad, Utdrag kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande

2 & Blaga as anta/eo/l 'N mljöpartetde gröna. SALA DI gm KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltnng Ink. Fll? =å 29 sar Om 0 E1 Aktblla & Moton om demokrat på klarspråk ( Klarspråk är att skrva med ett vårdat, enkelt och begrplgt språk. Så här beskrver Språkrådet klarspråk: Klorspråk står för myndghetstexter skrvna på ett vårdat, enkelt och begrplgt språk. Klarspråk handlar ytterst om demokrat: att alla ska ha tllgång tll och rätt att förstå vad som står texter som skrvs av myndgheterna." Språkrådet arbetar med att främja klarspråk på myndgheter, landstng, unverstet, organsatoner och företag. En av grundbultarna demokratn är att handlngar och beslut är tydlga och begrplga.. X Flera myndgheter och kommuner arbetar dag med klarspråk. För att Sala kommun skulle kunna övergå tll att använda klarspråk behöver bland annat en långsktg plan göras, och personalen behöver utbldas. För att man säkert ska veta att språket uppfattas tydlgt och enkelt är det vktgt att ha en löpande kontakt med medborgare om hur språket uppfattas handlngar och beslut. Mljöpartet de Gröna Sala yrkar Att Sala kommun utreder möjlgheterna att börja arbeta med klarspråk. år?) ff fl... rm tk tk/ok ' ldt/5 [EAL H4 Erk Åberg tj Ingela Lndström Beatrce Woldert Peter Kraft

3 '.'. 0 SALA4OOU. v 2.0, 2012w08-27 C:\Users\samas\AppData\Loca\\Mcmsoft\W \ndnws\inetcache\cnntent.0utlnnk\dfeuqvap\ blaga ao ZDISIGOfZ Demokrat på klarspråkdocx Ksoåbå ALA töntar fö'algllng $33,233: ' Kommunstyrelsens KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING t""ä'n ' 81 W9,,,. JANE ALLANSSON nk' Zäll? "Elg U U DIREKT: YTTRANDE Moton om demokrat på klarspråk dnr 2017 / 1081 ÄRENDEBESKRIVNING Rubrceracl moton har nkommt från Erk Åberg och Ingela Lndström [MP]. Motonärerna yrkar att Sala kommun utreder möjlgheterna att börja arbeta med klarspråk. I sn skrvelse cterar motonärerna Språkrådet: Klarspräk står för myndghetstexter Skrvna på ett vårdat, enkelt och begrplgt språk. darspräk handlar ytterst om demokrat: att alla ska ha tllgång tll och rätt att förstå vad som Står texter som skrvs av myndgheterna. För att Sala kommun ska kunna övergå tll att använda klarspråk anser motonärerna att det behövs en långsktg plan samt att personal behöver utbldas. Vdare föreslås en löpande kontakt med medborgare om hur Språket uppfattas handlngar och beslut. YTTRANDE PoLätt Kommunfullmäktge Sala har tdgare (år 2010) beslutat att kommunfullmäktges beslut ska skldras på lätt svenska. Namnet för detta skulle vara PoLätt poltk på lätt svenska. Admnstratva enheten vd Medborgarkontoret ansvarade för att verkställa beslutet. Tre medarbetare enhetens sekreterargrupp utbldades under januar 2014för uppgften. Begränsnngar kopplade tll kommunens hemsda gjorde att protokollen på lätt svenska nte blvt tllgänglga där. Lagar och språkvårdsorgan Språklagen började gälla 2009 och har en paragraf som säger att språket offentlg verksamhet ska vara enkelt och begrplgt. Klarspräk är det ord som används för detta sätt att skrva. Det är nte något specalspråk utan handlar om att skrva klart, rakt och okomplcerat. Den som skrver ska tänka på hur texten upplevs ur mottagarens perspektv. Det rör sg om allt från att undvka långa och krånglga menngar tll att välja en genomtänkt grafsk form. Lagstftarens menng är att språket ska vara begrplgt för alla. Språklagens tllämpnng följs upp av Språkrådet, som är Sverges offcella Språkvårdsorgan. Det är också Språkrådet som har ansvar för att stötta och nsprera svenska myndgheter, kommuner och landstng arbetet med att skrva klara och tydlga myndghetstexter. På statlgt uppdrag arbetar Centrum för lättläst med att ge ut ltteratur, nyheter och nformaton på klarspråk. Centrum för lättläst är en stftelse som lyder under Kulturdepartementet. Verksamheten fnanseras delvs med statlga medel men den del av stftelsen som arbetar med att skrva om myndghetstexter tll klarspråk (Lättlästtjänsten) är en renodlad affärsdrvande verksamhet.

4 & SA LA ä-(028) KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltnng Vad menas med lätt svenska? I mtten av 1990-talet gjordes en undersöknng söm vsade att 25 % av svenskarna har läs kunskaper som nte når upp tll godkänd nvå för den som slutar grundskolan. Även om denna sffra ändrats fnns det skäl att anta att den nte mnskat väsentlgt. Denna andel är en brokg skara. Den utgörs av bland andra personer med dyslex eller neuropsykatrska dagnoser [som ADHD), männskor med störnngar nom autsmspektrumet [som Aspergers syndrom) och nvandrare. En del utgörs också av generellt ovana och otränade läsare. Förutom skllnader behov mellan grupper är skllnaden mellan ndvder nom grupper också stor. Ett problem är att en och samma text ska passa för alla olka ässvårgheter. Personer med lndrg utvecklngsstörnng kan behöva många förklarngar även om det nte fnns några svåra ord texten. Personer med dyslex har däremot allmänhet nga problem med svåra ord eller ta tll sg ett komplcerat nnehåll. Deras problem lgger avkodnngen av texten, nte förståelsen. De kan tvärtom ha svårare att läsa en lättlästext, nte mnst eftersom motvaton är en vktg faktor för den som tycker att det är tungt att läsa. En Iättlästext kan helt enkelt upplevas som mndre ntressant. Språkvårdare har olka uppfattnngar detta ämne men alla är överens om att det saknas forsknng. När centrum för lättläst började certfera vssa kommuners webbplatser har protesterna nte lått vänta på sg. En återkommande krtk mot lättlästtexterna är att de själva verket är svårlästa för stora delar av målgruppen kanske rentav för alla. Detta sägs bero på att texterna bara är "tvättade på ytan, samtdgt-som mycket nformaton har tagts bort jämfört med ursprungsversonerna. Det blr svårt för läsaren att själv fylla alla luckor och den text som skulle vara enklare blr stället svårare att förstå, anser krtkerna. Flera språkkonsulter fruktar att kommunerna kommer att nöja sg med att låta skrva några webbsdor på förment lättläst svenska och sedan tuta vdare med kanslsvenska på de andra sdorna stället för att bemöda sg om att alla texter ska vara vårdade, enkla och begrplga. I värsta fall blr lättlästtexterna bara ett alb för kommuner som nte vll satsa på ett genomgrpande arbete med att skrva begrplgt. ' Slutsats '. Kommunfullmäktges beslut kommer nom kort att sammanfattas på lätt svenska och göras tllgänglga va kommunens hemsda enlghet med det tdgare beslutet om PoLätt. Ambtonen är att det enkla och lättllgänglga språket ska genomsyra all kommunkaton (se även Salakommuns kommunkatonspolcy). Utbldnng att använda ett enkelt och begrplgt språk kan komma fråga för medarbetare som har särsklt behov av det för stt yrke. Frågan om hur språket uppfattas kan lämplgen uppmärksammas t ex befntlga och kommande medbo rgardaloger. I övrgt är lagar, rktlnjer, medborgardaloger samt fortsatt forsknng vktga styrande och vägledande faktorer arbetet med ständg utvecklng av demokrat och-delaktghet. Detta torde vara en tllräcklg ansats den rådande utvecklngsfasen. Särsklt med tanke på att Språkexperter är oense om vad som är lätt svenska för alla - som har olka behov. l!

5 S:a. 'AIGGD, "Ef _ Blaga lf-l 2018/60/ SALA DIARIENR: 2017/1081 KOMMUN Kammunstyrelsensårvallnlng KOMMUNSTYRELSEN lk,, Carola Gunnarsson n ' M33 '83-13 flal? mg/ rmmng? 1(2) Svar på moton om demokrat på klarspråk Erk Åberg [MP] och Ingela Klholm Lndström nkom den 28 august 2017 med rubrcerad moton. Motonärerna yrkar:. att Sala kommun utreder möjlgheterna att börja arbeta med klarspråk. Motonärerna hänvsar sn skrvelse tll Språkrådet: "Klarspråk stärför myndghetstexter skrvna på ett vårdat, enkelt och begrplgt språk. Klarspråk handlar ytterst om demokrat: att alla ska ha tllgång tll och rätt att förstå vad som står texter som skrvs av myndgheterna. För att Sala kommun ska kunna övergå tll att använda klarspråk anser motonärerna att det behövs en långsktg plan samt att personal behöver utbldas. Vdare föreslås en löpande kontakt med medborgare om hur språket uppfattas handlngar och beslut. Motonen har remtterats tll kommunstyrelsens förvaltnng för yttrande. Av yttrandet framgår att kommunfullmäktge Sala beslutade 2010 att kommunfullmäktges beslut ska skldras på lätt svenska. Namnet för detta ska vara - PoLätt poltk på lätt svenska. Admnstratva enheten vd Medborgarkontoret ansvarar för att verkställa besluten. Tre medarbetare enhetens sekreterargrupp har utbldats under januar 2014 för uppgften. På grund av begränsnngar kopplade tll kommunens hemsda har protokollen på lätt svenska nte blvt tllgänglga där. Språklagen började gälla 2009 och har en paragraf som säger att språket offentlg verksamhet ska vara enkelt och begrplgt. Klarspråk är det ord som används för detta sätt att skrva. Det är nget specalspråk utan handlar om att skrva klart, rakt och okomplcerat. Den som skrver ska tänka på hur texten upplevs ur mottagarens perspektv. Det rör sg om allt från att undvka långa och krånglga menngar tll att ' välja genomtänkt grafsk form. Lagstftarens menng är att språket ska vara begrplgt för alla. ' Spräklagens tllämpnng följs upp av Språkrådet som är Sverges offcella språkvårdsorgan. Det är också Språkrådet som ansvarar för att stötta och nsprera svenska myndgheter, kommuner och landstng arbetet med att skrva klara och tydlga myndghetstexter. I mtten av 1990-talet gjordes en undersöknng som vsade att 25% av svenskarna har läskunskaper som nte når upp tll godkänd nvå för den som slutar grundskolan. Även om denna sffra ändrats fnns det skäl att anta att den nte mnskat väsentlgt. Denna andel är nte en homogen grupp. Den utgörs av bland andra personer med dyslex ellerneuropsykatrska dagnoser (som ADHD], männskor med störnngar! SALA KOMMUN Besöksadress: Stora Torget 1 Carola Gunnarsson Kommunstyrelsen Växel: DO Kommunstyrelsens ordförande Box 304 Fax: carola.gunnarsson@sala.se Sala kommunjnfoélsalase Drekt: DO I

6 2 (2) Kommunstyrelsen nom autsmspektrumet [som Aspergers syndrom] och nvandrare. En del utgörs också av generellt ovana och otränade läsare. Förutom skllnader behov mellan grupper är skllnaden mellan ndvder nom gruppen också stor. Ett problem är att en och samma text ska passa för alla olka lässvårgheter. Personer med lndrg utvecklngsstörnng kan behöva många förklarngar även om det nte fnns några svära ord texten. Personer med dyslex har däremot allmänhet nga problem med svåra ord eller att ta tll sg ett komplcerat nnehåll. Deras problem lgger avkodnngen av texten, nte förståelsen. De kan tvärtom ha svårare att läsa en lättlästext, nte mnst eftersom motvaton är en vktg faktor för den som tycker att det är tungt att läsa. En lättlästext kan helt enkelt upplevas som mndre ntressant. Språkvårdare har olka uppfattnngar detta ämne men alla är överens om att det saknas forsknng. Flera språkkonsulter fruktar att kommunerna kommer att nöja sg med att låta skrva några webbsdor på förment lättläst svenska och sedan fortsätta att använda kanslsvenska på de andra sdorna, stället för att bemöda sg om att alla texter ska vara vårdade, enkla och begrplga. Kommunfullmäktges beslut Sala kommun kommer nom kort att sammanfattas på lätt svenska och göras tllgänglga va kommunen hemsda enlghet med det tdgare beslutet om Po Lätt. Ambtonen är att det enkla och lättllgänglga språket ska genomsyra all kommunkaton [se även Sala kommuns kommunkatonspolcy). Utbldnng att använda ett enkelt och begrplgt språk kan komma fråga för medarbetare som har. särsklt behov av det stt yrke. Frågan om hur språket uppfattas kan lämplgen uppmärksammas t ex befntlga och kommande medborgardaloger. I övrgt är lagar, rktlnjer, medborgardaloger samt fortsatt forsknng vktga styrande och vägledande faktorer arbetet med ständg utvecklng av demokrat och,delaktghet. Detta borde vara en tllräcklg ansats den rådande utvecklngsfasen. Särsklt med tanke på att spräkexperter är oense om vad som är lätt för alla som har olka behov. l ' Med hänvsnng tll ovanstående föreslår jag att lednngsutskottet föreslår att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktge beslutar att anse motonen besvarad. Carola Gunnarsson [ C] Kommunstyrelsens ord ' and