Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare!

Transkript

1 HÄSTFÖRETAGARPRAKTIKAN Råd och tps för dg som vll bl framgångsrk hästföretagare!

2 Inlednng Har du en hästverksamhet tankarna? Fundera på varför! Trolgen delar du med de flesta andra hästföretagare en passon tll själva hästen. Passonen är en enorm drvkraft och grunden för att tycka om och brnna för det man sysselsätter sg med. Den ger energ tll hårt arbete och en vlja att utvecklas, passonen är en nyckel tll framgång! Dna tankar på en hästverksamhet kan basera sg på alltfrån avlägsna mål tll konkreta resurser som du har tllgänglga här och nu, varje avsprångspunkt är unk men kan vara mnst lka god grund för att bedrva en verksamhet. Här följer några exempel: En ambton att utvecklas och bl bäst nom dn dscpln En vlja att ge andra möjlghet att upptäcka den fantastska samvaron med hästen Ett brnnande ntresse för avel eller tllgång tll ett högkvaltatvt hästmateral med god stam En passon för eller kunskap ett hästrelaterat hantverk som hovslager eller sadelmaker Ett upptäckt behov av varor eller tjänster kopplade tll hästen Kunskap och utbldnng att utblda och träna hästar för något ändamål En gård lämpad att utveckla med någon form av hästhållnng Närngskrterer: Vnstsyfte Varaktghet Självständghet! Få har dock förmånen att kunna överleva på en otyglad passon, men med lte lyhördhet och eftertanke kan passonen få utlopp en verksamhet och ett lönsamt företagande. Det gäller att använda dn passon tll hästen för att tllfredsställa andras passon tll hästen eller hästrelaterade behov. Fundera på hur du kan tllfredsställa någons behov och önskemål genom att göra det du gör bäst. För att starta ett företag krävs ett tydlgt vnstsyfte! Du måste ha som mål att företaget skall lämna ett överskott som ska betala för den td du lägger ned företaget, de resurser du använder företaget och ge dg en lten belönng för den rsk du utsätter dg för som företagare. Det krävs också att verksamheten bedrvs varaktgt, alltså måste målet vara att verksamheten skall fnnas kvar över td. Närngsverksamheten måste bedrvas självständgt, den får nte ha karaktären av en anställnng. Kanske är det så att dn huvudsaklga nkomst kommer från en anställnng eller en annan verksamhet, och du nte har något vnstsyfte med dn befntlga eller tänkta hästverksamhet. Då är verksamheten att betrakta som hobby, och en hobby behandlas annorlunda än företagande skattesystemet. Hobby är en prvat verksamhet och har nget med närngsverksamhet att göra. I denna skrft gudar v dg genom mycket som kan vara bra att tänka genom nnan du startar eller utvecklar dtt hästföretag. Målet är att du med hjälp av en mall skall kunna skapa en affärsplan för dtt eget hästföretag. Det är många fall värdefullt att få tankarna på pränt och affärsplanen är de flesta företag det vktgaste strategska styrdokumentet. V ger dg också tps på var du kan htta hjälp med de delar hästföretagandet du nte själv vll fokusera på. Lycka tll! 2 3

3 Innehåll Dn vson och affärsdé... 7 Dn marknad... 9 Dn utgångspunkt Dn organsaton Dna mål och handlngsplaner Dn ekonom Dna rsker HÄSTFÖRETAGARPRAKTIKAN Har tllkommt som en del av LRF:s utökade satsnng på hästföretagande. Författare är Carl Dyrendahl, LRF Konsult Falkenberg. Flera rådgvare LRF Konsults expertnätverk för hästföretagande har vart delaktga utvecklngen av materalet. 4 5

4 MIN VISION MITT FÖRETAG ÄR: Dn vson och affärsdé Vad är syftet med verksamheten? Fundera på vad vll du uppnå med dtt företagande och varför. Är det för att förverklga en dröm? Vll du kunna leva av dn verksamhet, skall den stå för hela dn försörjnng? Eller är dtt företag ett komplement och ett sätt att använda resurser som annars skulle gått tll spllo? Utfrån dna tankar kan du börja utforma dtt företags vson. MIN AFFÄRSIDÉ: Jag säljer: Mna kunder är: Mna kunder handlar av mg för att: Mtt företag är unkt för att: Vsonen är ett önskvärt framtda tllstånd, alltså en drömbld av dn verksamhet som du skulle vlja uppnå framtden. Vsonen behöver nte vara realstsk, tdsbunden eller mätbar. Syftet med att ha en vson är att ta ut en rktnng man vll att företaget skall utvecklas långsktgt. Det kan vara bra att försöka formulera vsonen ord, helst nte längre än en menng, och sedan testa den genom att låta någon läsa och tolka det som skrvts. Målar de upp samma bld som du själv har? Den nedtecknade vsonen blr sedan dtt stöd när vktga strategska beslut ska fattas företaget. Om du har vsonen åtanke mnskar rsken för att du fattar beslut som känns logska för ögonblcket men kanske leder företaget en helt annan utvecklngsrktnng än du egentlgen vll. Hur ser dn affärsdé ut? Vsonen svarar på vad du vll uppnå dtt företag på lång skt. Affärsdén svarar på hur företaget skall agera på sn marknad för att närma sg den uppsatta vsonen. De flesta som startar hästföretag bygger det på stt hästntresse. Detta är en bra grund, men det är klokt att lägga lte tankekraft på just affärsdén. Det vktgaste ett företag är affärsdén! En affärsdé skall formuleras kort, tydlgt och konkret. Den skall beskrva vad dtt företag tllför och för vlka kunder, och varför kunderna skall välja att anlta just dtt företag. Nedan lstas ett antal frågeställnngar att besvara som kan vara tll hjälp för att plocka fram ngredenserna tll affärsdén, v återkommer tll dem även efterföljande avsntt. När du har besvarat dem gäller det att kombnera de svaren tll en eller ett par slagkraftga menngar dn egen affärsdé! Vad ska du sälja? Här får du råd och tps: Grunden all företagsamhet är omsättnng, att man tllhandahåller en produkt, alltså LRFs Företagarcoacher varor eller tjänster, mot betalnng. Produkten kan vara en vss sammansättnng av varor LRF Konsults Affärsrådgvare som exempelvs ett hästapotek bestående av olka förbandsmateral, eller tjänster som ett Nyföretagarcentrum tränngsupplägg för hästar med uppstallnng, tränng med mera. Det kan också vara en Mentorer dtt nätverk kombnaton av varor och tjänster. Vlka produkter ska du tllhandahålla åt dna kunder? Är det bra att ha många produkter eller är det bättre att ha lte färre produkter som du säljer mycket av? 6 7

5 Vlka är dna kunder? Fundera krng dna tänkta kunder, vad är specellt för dem? Hur skall du göra för att väcka deras ntresse och vnna deras förtroende? Kanske måste du dela n dna kunder olka kategorer eller undergrupper för att kunna bemöta dem på rätt sätt. Dn marknad Vlka fördelar ger du dna kunder? Vad är det för problem du löser eller underlättar åt dn kund genom att kunden köper dna produkter? Vlka behov är det du tllfredsställer? Vad gör dg eller dn produkt unk? Varför skall kunden handla av just dg och nte en av dna konkurrenter? Vad är specellt just med dg, dna varor och dna tjänster? Kanske har du kunskaper som ngen annan har, kanske verkar du en mljö som ngen kan mäta sg med, kanske har dna varor egenskaper som nte går att fnna någon annanstans. Försök lyfta fram det som är unkt! ALL RÅDGIVNING PÅ ETT STÄLLE MARKNADSPOSITION ALLMÄN MARKNAD Standardserng Effektvtet LITEN SKALA Flera ben Ta anställnng? Hög kostnad/enhet STORSKALIGHET Specalserng Anställda? Låg kostnad/enhet UPPLEVELSE Dfferenterng Unk marknad NU ALT 1 ALT 2 ALT 3 Här får du råd och tps: LRFs Företagarcoacher LRF Konsults Affärsrådgvare Nyföretagarcentrum Mentorer dtt nätverk 8 9

6 Ju mer kunskap du har om den marknad du verkar på desto bättre rustad är du att anpassa dna produkter och argumentera för dna varor eller tjänster. Att följa marknadens trender och utvecklng är av största vkt för att nå framgång! Det spelar ngen roll hur bra dn produkt är, om du nte möter dna kunders behov kommer du nte kunna sälja framgångsrkt. Ibland vet nte kunderna att de har behov av dn produkt, de kanske nte ens vet att du och dtt företag fnns, då gäller det att skapa ett kundbehov med smart marknadsförng. I detta avsntt ges några tps på hur du kan samla nformaton om marknaden, göra en marknadsanalys. V går också genom hur du skall marknadsföra dg, alltså utforma dna produkter, prssätta dem och få dem kända för att göra dem attraktva för dna kunder. Vlka är dna kunder? Utgå från dna tänkta kunder och försök samla så mycket nformaton du kan om dem. Var fnns dna kunder? I närområdet, landet eller kanske hela världen? Vlken produkt du säljer är naturlgtvs avgörande för hur långt dna kunder rör sg för att komma åt den. Utöver geograf kan ålder, nkomst, lvsstl, atttyder eller beteenden kan vara sådant som dna kunder har gemensamt. Kanske kan du dentfera flera olka kundgrupper, då kan det vara bra att dela upp dem, ndelnng av kunder grupper kallas segmenterng. Exempelvs fnns rdskolan kanske vuxengrupper, barngrupper och en grupp handkappade. Alla är olka kundgrupper som behöver bemötas på olka sätt för att de skall känna sg tllfredsställda när de besökt rdskolan. HUR GÖR KUNDEN ETT KÖP? Det går att sklja ut några faser förloppet när en kund gör ett köp. Gränserna är nte alltd helt tydlga och hur fort kunden går genom faserna varerar också väldgt mycket. Vd småaffärer kan det gå på ett ögonblck, man kanske ser något ltet rdsportbutken, men att bestämma sg för en hästlastbl eller en hästgård tar betydlgt längre td. Olka typer av kunder fäster också olka mycket vkt vd de olka faserna. 1. Lägga märke tll att varan/tjänsten fnns. På olka sätt blr v medvetna om att produkten exsterar och kan köpas. 2. Intresserad. Det är denna fas som v börjar tänka att det här är kanske något för mg, något som jag nog behöver. Man börjar göra analyser av alternatv, jämföra mm. 3. Vlja ha. Denna fas är en punkt då man kommt fram tll en tydlg stånd punkt. Den har varan/tjänsten vll jag köpa. 4. Agera. Som köpare gör jag en aktv handlng. I butken nnebär det att man lägger varan korgen och går tll kassan och betalar. I ett annat fall gör man en beställnng per telefon, mejl, orderblankett eller annat. 5. Tycka om. I den här fasen gör man en bearbetnng där man på olka sätt bekräftar för sg själv att man har gjort ett bra köp. Man fortsätter att argumentera för fördelarna med köpet. Ingen vll ju känna att man gjorde en dålg affär. Alla vll v känna oss nöjda. Ofta gör man detta också genom att berätta för någon annan. När du har dentferat dna kunder gäller det att gå genom och blda sg en uppfattnng om varje segment, försök svara på följande frågor: Var hämtar de sn nformaton? Vad nsprerar dem? Vad påverkar dem? Vad vll de ha ut av en leverantörsrelaton? Vad får de att ta steget tll affär? Hur tänker de sedan? Börja med de kunder du tror kommer bl allra vktgast för dn verksamhet dna nyckelkunder. Allra enklast är att drekt fråga dna tänkta kunder hur en vara eller tjänst skall utformas för att vara attraktv just för dem. Är det en avancerad produkt du säljer tll några få frågar du kvaltatvt, genom att träffa dem och samtala. Är det en enklare produkt som är tänkt att sälja tll många kan enkäter eller lätta telefonntervjuer vara ett bättre alternatv. Hur ser dn marknad ut? Utan spanng ngen anng är ett vanlgt använt ctat när det kommer tll att samla nformaton om marknaden, att göra en marknadsanalys. Utfrån den nformaton du fått genom att studera dna kunder har du också börja blda dg en uppfattnng om marknaden. Marknaden är den plats där säljare och köpare samlas, där utbud och efterfrågan möts. När du analyserar marknaden så försök dra lärdomar som du sedan kan använda dn egen marknadsförng. Utgå från faserna kunderna går genom vd ett köp, var är det vanlgast att kunder blr varse om nya produkter och tjänster? Fundera på hur andra företag försöker fånga kundernas uppmärksamhet. Studera annonser hästtdnngar, nternetforum, socala meder, skyltnng på egna och allmänna anläggnngar med mera. Vad kan du dra för lärdom? När kundernas ntresse väckts, var söker de mer nformaton? Studera hemsdor och forum på nternet, lyssna av hur snacket går och vlka frågor som ställs när kunder är ntresserade av en vss produkt. Vad kan du dra för lärdom? Vad får kunderna att hellre vlja ha vssa produkter än andra trots att de tllsynes är väldgt lka? Ofta lgger svaret kundernas värderngar och hur de som kunderna vll dentfera och assocera sg med agerar. Vad får kunderna att tro att deras stuaton är bättre efter än nnan ett köp? Vad kan du dra för lärdom? Hur tar kunderna steget tll köp? Hur underlättar säljarna för kunderna att komma tll avslut? Måste kunderna vara väldgt aktva, undersöka produkten noga och sedan söka upp rätt säljare att förhandla med nnan ett avslut kan nås? Eller gör säljarna det mesta arbetet så att kunderna bekvämt kan stta hemma och med ett enkelt telefonsamtal eller ett knapptryck på datorn göra ett avslut? Det skljer sg naturlgtvs åtskllgt åt beroende på produkten, utgå från dn produkt och se tll det som är jämförbart även andra lknande branscher. Vad kan du dra för lärdom? Hur agerar kunden efter ett avslut? Hur mycket servce och uppföljnng vll kunden ha, är kunden ntresserad av mer nformaton, vdare kontakter och ytterlgare erbjudande från företaget? Bättre en kund handen än to skogen! Hur mycket td och energ lägger säljarna efter affären för att kunder ska bl lojala, känna sg glada, stolta, nöjda och tala väl om den produkt de nköpt och vlja köpa mer? Nöjda kunder är den bästa marknadsförngen. Vad kan du dra för lärdom? Marknaden påverkas främst av just säljarnas och köparnas agerande, men också av saker de nte kan påverka. Vktgt är därför också att fundera över är också hur händelser dn marknads omvärld påverkar dtt företag och dna kunder. Då blr du förutseende och kan skaffa beredskap att möta hot och ta tllvara möjlgheter som dyker upp. Exempelvs kan en lågkonjunktur påverka efterfrågan på lyxprodukter mycket negatvt samtdgt 10 11

7 MARKNADSMIXEN 4P Produkt Prs Vlken är dn kärnprodukt? Kärnprodukten svarar mot det behov eller önskemål kunden har och försöker tllfredsställa genom ett köp. Produkten har ett gränssntt, det som kunden ser, känner, och kan utvärdera. Gränssnttet kan olka grad göras unkt genom exempelvs färg, desgn, funkton eller ett genomtänkt kundmöte vd tjänsteleverans. Kunden utvärderar ofta helheten, så en fenomenal produkt har störst chans att vnna framgång om det fnns en harmon med prs, plats och påverkan. Hur vll du sätta dtt prs? Ett kostnadsbaserat prs utgår från en kalkyl som ger kostnadstäcknng och ett vnstbdrag. Detta kan du läsa mer om ekonomkaptlet nedan. Ett konkurrensbaserat prs sätts av marknaden tll den nvå där utbud och efterfrågan är jämvkt. Värdebaserad prssättnng utgår stället från kundernas upplevda värde av produkten, och har en stark kopplng tll hur unk den är. som efterfrågan på basprodukter står sg relatvt väl om det är ont om pengar på kontot sparar man snarare n på fn utrustnng än på hö tll sn häst. Vlka är dna konkurrenter? Tllhandahåller du en standardprodukt alltså en produkt som är mycket lk en produkt som flera andra dtt område också erbjuder och där kunderna kan välja mellan många olka säljare? Då är det klokt att göra en konkurrentanalys. Många av dna potentella konkurrenter känner du säkert tll från marknadsanalysen. Det kan vara klokt att teckna ned dem, och följa lte extra noga hur just de agerar på marknaden. Det som teorn kallas en fungerande marknad nnebär att utbudet och efterfrågan är så stor att varje enskld säljare och köpare nte har förmåga att påverka prset. Verkar du på en sådan marknad beror dn konkurrenskraft främst på hur effektv du är när du framställer varorna eller utför tjänsterna. Tllhandahåller du däremot en unk produkt är du nte lka utsatt för konkurrens. En produkt kan som tdgare nämnts vara unk på många sätt, kanske är du ensam om att erbjuda varan eller tjänsten dtt område? Eller erbjuder du varor, tjänster eller smarta kombnatoner som ngen annan gör? Det är nte säkert att de med ett erbjudande som mest lknar det du tänkt erbjuda som är dna värsta konkurrenter! Du får stället tänka lte vdare perspektv om dna konkurrenter. Vad skulle dna kunder använda sna pengar tll om de nte handlar av dg? Plats Är du ensam om att erbjuda varan eller produkten nom dtt geografska område? Har du en unk möjlghet att föra ut dn vara tll en vss butkskedja eller har du ett eget sätt att nå dna kunder med dna tjänster? Plats anger var du möter kunden både med ntresseväckande marknadsförng, fördjupad nformaton, köpögonblcket, när produkten levereras och var du tllhandahåller uppföljnng. Påverkan Hur ska du kommuncera med och tll dna kunder? Beroende av vem som är dn kund kan bästa sättet att htta dem och vnna deras förtroende varera. Känner du någon med gott rykte branschen som kan tala väl om dg eller dna produkter? För att få så bra genomslag som möjlgt är det klokt att fundera vlket budskap du vll skcka och vem du vll se som mottagare nnan du lägger för mycket energ och resurser på dn marknadsförng. Den allra största tllgången vd marknadsförng är nöjda kunder! Fler P:n Det fnns fler P:n än de ovan beskrvna. Ibland använder man sg av Personal, Process med flera. Det är alltd klokt att utgå från dna kunders perspektv när du utvärderar dna konkurrenter. Försök sätta dg dna kunders stuaton, studera de alternatv tll lösnngar på behoven kunderna har för ögonen och fundera på hur de resonerar. I nästa avsntt presenteras något som kallas marknadsmxen. När du beslutat dg för dn egen marknadsmx kan du kartlägga dna konkurrenters och jämföra med dn egen. Var har du dna största styrkor? Var har konkurrenterna sna styrkor? Ta fasta på det du är bäst på och lägg mest energ på att göra det ännu bättre! Samtdgt bör du försöka stärka upp dna svagaste sdor. Ingen kedja är starkare än sn svagaste länk

8 Hur ska du marknadsföra dg? I affärsdén har du stora ordalag förklarat vad du säljer, vlka dna kunder är och vad du tllfredsställer hos dem och vlken grad det du gör är unkt. Nu gäller det att välja en lämplg marknadsposton för dtt erbjudande och att ytterlgare vässa det med en genomtänkt marknadsmx. En väl avvägd marknadsmx möter kundernas behov samtdgt som den utnyttjar företagets resurser optmalt. Marknadsmxen ger svar på hur dtt företag skall möta kunderna alla faser från att de blr varse om dtt erbjudande tlls de är nöjda kunder som kan rekommendera erbjudandet tll andra. Marknadsförngsåtgärder Det fnns många olka sätt för ett hästföretag att nå ut och synas, för det llla företaget gäller det att väga kostnaden mot nyttan. Att delta på mässor kan vara bra, men är ofta ganska kostsamt och tdskrävande. Attraktv annonserng tryckt meda och på nternet kan ha god effekt för att göra dtt företag känt. Kanske kan du få en tdnng att skrva en artkel? När kunden söker mer nformaton är hemsda nästan ett måste, att ha en öppen anläggnng som potentella kunder kan besöka är också förtroendebyggande. Nedanstående ekvaton beskrver hur olka påverkansnsatser kan få olka effekt beroende av hur väl man avvägt de olka delarna: Dn utgångspunkt SWOT-ANALYS STYRKOR SVAGHETER ALL RÅDGIVNING PÅ ETT STÄLLE BUDSKAP 100% x UTFORMNING x MEDIEVAL = x 100% x 100% = KOMMUNIKATIONS- RESULTAT 100% MÖJLIGHETER HOT 100% x 50% x 50% = 25% Innan du sätter gång med dna marknadsförngsåtgärder är det vktgt att du funderar genom vlket resultat du vll ha av åtgärden. Vlket kundsegment rktar du dg tll och vad vll du lyfta fram? Oftast är det mest fördelaktgt att lägga tonvkten vd det som är unkt för dtt företag och dna produkter dna så kallade USPar, USP är en engelsk förkortnng av Unque Sellng Pont. Ibland vll man nte bara pålysa en fyssk skllnad utan också de känslor en produkt eller tjänst förmedlar. Man talar då om ESP, Emotonal Sellng Pont. Uppföljnng Det gäller att kontnuerlgt utveckla sg själv och stt företag, särsklt vktgt är det när det kommer tll marknadsförng. Är du nte på bettet blr dtt företag snart omkört av konkurrenterna. En mycket värdefull nformatonskälla är de befntlga kunderna. Man kan också se om de befntlga kunderna är de samma som man dentferat som sna nyckelkunder, skulle det nte vara så bör man undersöka varför man nte når den tänkta målgruppen. Exempel på frågor tll befntlga kunder: Var fck n nformaton om företaget? Varför valde n företaget? Hur lyckades företaget uppfylla dna krav? Kommer n att anlta/köpa tjänster av företaget gen? När du har skaffat dg en kundkrets är det vktgt att vårda dna kunder väl så att de förstår att de är värdefulla, talar och tänker väl om företaget och vll fortsätta köpa dna produkter. Planera uppföljnngsarbetet redan från början och låt det ta td! Här får du råd och tps: LRF Konsults Affärsrådgvare LRFs Företagarcoacher Mentorer dtt nätverk 14 15

9 Hur ser bakgrunden ut? Vlken utgångspunkt har du för dtt hästföretagande? Vktga ngredenser dtt företagande kan vara det geografska läget och de tllgångar du har redan nnan starten. Kanske är du redan gång med dtt hästföretag och har en utvecklngsbar verksamhet? SWOT Att göra en SWOT-analys (Strengths, Weaknesses, Opportuntes, Threats) för den egna verksamheten kan ge en god överblck över dess styrkor, svagheter, möjlgheter och hot. Börja med att fokusera på dna starka sdor och hur de kan utnyttjas på bästa sätt. Ttta därefter på svagheterna, kan någon av dem enkelt undanröjas? Styrkor och svagheter är sådant företaget eller du som företagare kan påverka. När man går vdare och analyserar möjlgheter och hot gäller det att ta fasta på sådant som påverkar eller kan komma att påverka företaget postv eller negatv rktnng. Man kan nte undanröja hoten, men man kan rusta företaget med styrkor för att bemöta dem eller krnggå dem. Lkaså kan man rusta företaget för att kunna ta tllvara möjlgheterna om de skulle slå n. Resurser För de flesta typer av företagande fnns något behov av resurser. En tränare som tränar ryttare eller kuskar har sn främsta resurs sn kunskap och behöver väldgt begränsade materella resurser, kanske en bl, telefon och varma kläder. En som däremot bedrver uthyrnng av boxplatser eller sommarbete behöver ett stall eller betesmark att tllgå. Kaptaltunga resurser som kan hyras eller kanske behöver köpas och fnanseras. n, men en grundläggande förståelse för dtt företags ekonom, kundvård och marknadsförng behöver du som företagare själv ha. En kurs grundläggande företagande är ofta väl nvesterade tmmar och pengar. Vlka fysska resurser fnns och vlka behövs? Har du redan en gård med fantastska uterttmöjlgheter, travtränngsanläggnng eller rdhus? Om du har en lantbruksfastghet är du per automatk företagare skattehänseende, det betyder dock nte att dn hästverksamhet blr närngsverksamhet, då måste närngskrtererna som nämndes nlednngen vara uppfyllda. Kanske börjar du med två tomma händer, då gäller det att ta det försktgt så du nte hamnar en skuldfälla. Vssa grundläggande saker som exempelvs lcenser och basutrustnng kanske du måste köpa men det är ofta klokt att nte nvestera dyra fasta tllgångar nnan du provat dn affärsdé. Försök sätta gång verksamheten hyrda lokaler och bnd nte upp dg långa kontrakt nnan du fått gång ett kassaflöde och vet att det fnns en bärghet dtt företag. V återkommer tll resurser och nvesterngar ekonomkaptlet längre fram. Vem stärker och stöttar, vlka är dna strategska samarbetspartners? Har du ett bra nätverk och samarbetspartners som hjälper företaget eller dg som företagare att koncentrera dg på kärnverksamheten och det du är bra på? Kanske är det en god dé att samla kompetenser ett företagsråd eller en styrelse? Att omge dg med männskor som lyssnar, förstår, stöttar och hjälper tll kan vara avgörande för att du skall orka ro dna företagsdéer hamn. Vlken kompetens har du? Vlka är dna egna personlga styrkor? Att ha en gedgen utbldnng och kunskap eller beprövad erfarenhet att falla tllbaka på är ofta en trygghet företagande. Om dn vara eller tjänst är nyskapande och unk måste kanske kunskapen och erfarenheten skapas under resans gång. Det räcker dock nte med goda branschkunskaper och genuna specfka kunskaper kopplade tll just dtt erbjudande eller dn affärsdé. För att bygga ett framgångsrkt hästföretag är det nödvändgt att också skaffa sg lte kunskaper företagande. Mycket av det admnstratva arbetet och avancerade ekonomska tjänster kan du köpa 16 17

10 Dn organsaton Ansökan om tllstånd Vlket djur avser ansökan? Katt Hund Häst Övrga sällskapsdjur Pälsdjur Länsstyrelsen Stockholms län Ny verksamhet Pågående verksamhet Ändrng eller utöknng av verksamhet med tllstånd Övertagande av verksamhet med tllstånd Pågående verksamhet som kommer att utökas tll tllståndsplktg Ange Länsstyrelse Ange Länsstyrelse Ansökan om tllstånd Ansökan om tllstånd avser Ansökan om tllstånd enlgt 16 djurskyddslagen Tllstånd söks från (datum, ååååmmdd) Sökande Sökandens namn Organsatonsnummer (10/12 sffror) / Personnummer (ååååmmddnnnn) Postadress Postnummer Postort Telefon, dagtd Kommun där verksamheten är belägen Bedrver du verksamheten yrkesmässgt? Ja Nej Ansvarg och kontaktperson Förnamn Efternamn Telefonnummer Förnamn Kontaktperson om annan än sökande eller fyssk person som är ansvarg för djurhållnngen Blankett-ID: Sda 1 av 6 Här får du råd och tps: LRF Konsults Affärsrådgvare LRFs Företagsutvecklare Mentorer dtt nätverk 18 19

11 All företagsamhet handlar om att organsera resurser så att sammansättnngen värderas högre av kunden än resurserna var för sg, att skapa mervärden. Det gäller att göra denna organsaton så effektv som möjlgt. Dessvärre räcker det nte med att bara organsera den värdeskapande processen, är du företagare ställer också omgvnngen krav på nsyn och struktur. Det ställs lte krav på admnstratonen när man är företagare, men det är absolut nte oöverstglgt! Detta avsntt fokuserar främst på hur du kan förhålla dg tll dessa krav, vad du bör tänka på och hur du gör enkla rutner som uppfyller dem utan att ta för mycket td och energ från det du egentlgen vll koncentrera dg på! Hur ska du organsera dg? I det första skedet kanske det bara är du själv företaget som uppbär alla nödvändga ttlar, då kan frågan tyckas löjlg. Men kanske tar du hjälp av samarbetspartners eller köper n vssa tjänster? Kanske har du planer på att växa, skaffa någon anställd och delegera vssa arbetsuppgfter? Att du själv har företagets organsaton klart för dg är en förutsättnng för att du skall kunna förklara den för andra. Det underlättar att ha svart på vtt vem som fattar vlka beslut, och vlka befogenheter olka postoner företaget nnebär. Fundera också på hur organsatonen bäst skall vara utformad för att underlätta för företaget att växa. Bokförng Bokförngslagen ställer krav på att alla företagets affärshändelser en bokförng, för att kunna ge en bld av företagets resultat och ställnng hur företaget går och mår. Affärshändelserna skall bokföras dels kronologsk och dels systematsk ordnng. Den kronologska ordnngen får man genom att ordna underlagen, verfkatonerna, datumordnng en så kallad verfkatonslsta. Den systematska ordnngen nnebär att man samlar affärshändelser av samma sort olka konton en huvudbok. De presenteras sedan en vss ordnng en resultaträknng och en balansräknng. Bokförngen avser alltd en avgränsad perod, vanlgast är ett år. Har du enskld frma är det kalenderår som gäller, men om du har ett aktebolag kan du välja att ha ett brutet räkenskapsår, alltså fra nyårsafton närsomhelst på året. Alla aktvteter som förändrar värdet eller sammansättnngen av företagets tllgångar är affärshändelser. Vktgt att tänka på är att även bytesaffärer, med varor eller tjänster, är ekonomska händelser. I längden lönar det sg alltd att ha en rättvsande bokförng och vara ärlg med den ekonomska nformatonen både mot sg själv och sn omgvnng. Det är också delvs genom dn bokförng du kan vsa att du har ett vnstsyfte, som ju är kravet för att du skall få vara närngsdkare. Se bokförngen nte bara som något nödvändgt ont, det är också en mycket bra källa tll nformaton och ett beslutsunderlag för dg som företagare! Start! För att komma gång med verksamheten måste några admnstratva hnder övervnnas. Du måste välja en företagsform och ansöka om F-skatt. Alla som bedrver närngsverksamhet Sverge skall ha en F-skattsedel. Kanske behöver du också regstrera dg för moms. Att regstrera ett företag är mycket lätt, på mndre än en tmme kan du gå från att vara vem som helst tll att ha alla ttlar du kan önska dg dn egen frma! På hemsdan Verksamt gudas du genom de nödvändga stegen och får många råd krng admnstratonen och dtt företagande. Mer nformaton httar du också genom Skatteverket. Det är dock nte alldeles självklart att Skatteverket håller med om att du ska vara närngsdkare och få regstrera dg för F-skatt. Många tycker det är lockande att få dra av moms på nköp och att de första åren kunna kvtta förluster närngsverksamheten mot nkomster från en anställnng för att få lägre skatt. Men för att få lov att göra detta måste det vara mycket tydlgt att närngskrtererna som omnämndes nlednngen uppfylls och kan motveras! Har du ett tydlgt vnstsyfte och kommer verksamheten på skt gå med vnst? Rådgör med dn redovsnngskonsult! Företagsformer De vanlgaste företagsformerna är enskld frma och aktebolag. Är man flera kan handelsbolag och ekonomsk förenng vara alternatv. Den ensklda frman är lättast att admnstrera, och du behöver nget startkaptal för att komma gång. I den ensklda frman delar du och företaget ekonom och jurdskt ansvar, det betyder att du som företagare har ett soldarskt betalnngsansvar för företagets tllgångar och skulder och måste svara för företagets åtaganden. Aktebolaget kräver ett eget kaptal, aktekaptal, på mnst kronor vd start. Aktebolaget blr sedan en egen jurdsk person, och du som företagare rskerar nte att förlora mer pengar än du satsat bolaget om något skulle gå snett. Det är på så sätt lättare att sklja på dn egen och aktebolagets ekonom. Ensklda frmor och aktebolag beskattas olka, och vlket som är bäst just för dg beror på dna förutsättnngar. Rådgör med dn ekonområdgvare vlket upplägg som är gynnsammast dtt unka fall! Verfkaton För varje ekonomsk händelse, affärshändelse, skall det fnnas en verfkaton. En verfkaton är ett dokument som vsar vad som skett, vanlgast är fakturor eller kvtton. Exempelvs skall varje verfkaton ge nformaton om: Datum för när verfkatonen sammanställdes Datum för när affärshändelsen nträffade Vad som avses; antal och prs eller en hänvsnng tll bfogad specfkaton Hela beloppet med en specfcerng av momsbeloppet Motpart, köpare, leverantör eller lknande Eventuell hänvsnng tll andra underlag Om det är en faktura skall dessutom företagets organsatonsnummer anges, lksom att det är regstrerat för F-skatt. Alla fakturor skall ordnas en sere och därmed få ett fakturanummer. Kontantmetoden Vanlgast när man är nystartad är att man bokför affärshändelser efter kontantprncpen, alltså när pengarna byter ägare. Om en vara eller tjänst levereras och fakturan skckas vecka ett och betalnngen erhålls vecka fyra bokförs affärshändelsen, försäljnng mot betalnng, vecka fyra. Alltså bara en gång, när pengarna byter ägare. Fakturerngsmetoden Fakturerngsmetoden är vanlgare bland lte större företag. Då bokförs affärshändelser dels när större delen av värdet eller ansvaret byter ägare och dels när pengarna byter ägare. Om en vara eller tjänst levereras mot faktura vecka ett bokförs en försäljnng och en kundfordran, alltså ett ekonomskt krav på kunden vecka ett. När sedan betalnngen erhålls vecka fyra motbokas kundfordran så att kravet på kunden nte längre fnns, samtdgt som betalnngen bokförs. Varje affärshändelse, bokförs på så sätt två gånger

12 Det fnns enkla datorprogram som underlättar företagets admnstraton. Du måste som företagare heller nte sköta dn bokförng själv, det är vanlgt att anlta en redovsnngskonsult för att säkerställa att den ekonomska admnstratonen håller måttet. Men att vara delaktg ger en bra nsyn företagets ekonom, och det är klokt att redan från början skaffa bra kontorsrutner för att sköta företagets ekonom. Anteckna ssta betalnngsdatum när du får fakturor och se tll att de blr betalda td för att behålla goda relatoner tll dna leverantörer. Fakturera ofta, åtmnstone en gång per månad så att nte fakturorna tll dna kunder blr för stora och för att säkerställa att pengar kommer n tll företaget så snart som möjlgt. Ordna dna fakturor och kvtton datumordnng en pärm så underlättar du bokförngen mycket. Skatter Som egenföretagare betalar du själv n skatter och egenavgfter tll Skatteverket och har företaget anställda betalar du även n skatt och arbetsgvaravgft för dna anställda. När du regstrerar dtt företag vd starten uppskattar du också hur mycket pengar du tror att du kommer att tjäna. Det lgger tll grund för dn prelmnärskatt, skatten betalas förväg med ett vsst belopp per månad. När räkenskapsåret sedan avslutas delger du va deklaratonen tll skatteverket hur det gått och den slutlga skatten fastställs. Har det gått sämre än förväntat kan du få skatt tllbaka och har det gått bättre än förväntat kan du bl tvungen att betala n mer skatt. MOMSSATSER FÖR HÄSTFÖRETAGARE Uthyrnng för djurhållnng, exempelvs stallplats % Arrende av betesmark, uthyrnng av hagar % Uthyrnng av verksamhetslokal (ej för djurhållnng)... Momsfrtt Uthyrnng av verksamhetslokal tll företagare vd frvllg skattskyldghet % Korttdsuthyrnng för drottsutövnng tävlngsbox el. manegekort... 6 % Långtdsuthyrnng av boende, stadgvarande bostad... Momsfrtt Korttdsuthyrnng av boende, motsvarande hotellverksamhet % Rent teoretsk utbldnng, tränarutbldnng % Utbldnng samband med drottsutövande, såsom rdlektoner... 6 % Tränng av sporthästar % Turrdnng (ses som nöje, ej drottsutövande) % Turer häst och vagn (ses som persontransporter)... 6 % Det är vktgt att du redan när du funderar på att starta dtt företag har skatten åtanke. När man tar ut lön från stt företag får man betala nästan lka mycket skatt som man lägger sn egen plånbok. Alltså måste du ha ett överskott dtt företag som är betydlgt större än den summan du tänkt ta ut åt dg själv. Men skatt är nte enbart av ondo! Alla skattebetalare kan få ekonomsk hjälp från Försäkrngskassan vd bland annat sjukdom, föräldraledghet och penson. Ersättnngarnas storlek är baserad på den deklarerade nkomsten. Moms Moms är också en form av skatt. V betalar alla moms på konsumton av varor och tjänster. Inbetalnngen tll staten gör du som är företagare. För dg som är företagare och skattskyldg för moms, är momsen nte någon kostnad. Du har rätt att göra avdrag för den moms som du betalar på nköpen tll dn verksamhet. Du betalar n skllnaden mellan den moms du tar ut på dn försäljnng (utgående moms) och den moms du betalar på dna nköp (ngående moms). Den utgående momsen varerar, normalsatsen är 25 % på varor och tjänster men exempelvs lvsmedel och kultur har lägre momssatser, 12 % respektve 6 %. Om du är tränare kan du vssa fall tllämpa den lägre momssatsen eftersom tränng av sportekpage anses vara en tjänst kopplad tll drottsutövande. Momsregelverket är väldgt komplext, skatteverket tllhandahåller mycket nformaton broschyrer och på sn hemsda men det kan också vara klokt att resonera med dn redovsnngskonsult eller dn hästföretagarrådgvare. Tllstånd Många verksamheter kräver särsklda tllstånd och att man fnns regstrerad vssa regster. Kontrollera vad som gäller just för den verksamhet du tänkt starta! De flesta av dessa krav ställs av Jordbruksverket, på deras hemsda kan du fnna mycket nformaton. Det mesta av Jordbruksverkets admnstraton gentemot lantbrukare och djurhållare sköts av länsstyrelserna. Det kan vara god dé att ta kontakt med länsstyrelsens landsbygdsenhet dtt län redan på ett tdgt stadum, ofta tar det lte td att få sna tllstånd prövade eller ärenden handlagda. Även kommunen ansvarar för vssa frågor, främst mljö- och hälsoskyddsrelaterade frågor samt detaljplanerng av tätorter. Exempelvs måste du anmäla om du tänker ha djurhållnng nom detaljplanelagt område. Det är lätt att bl rrterad på alla regler och all den byråkrat som fnns, men tänk på att det mest handlar om att säkerställa att våra hästar skall behandlas på ett bra sätt av männskor med tllräcklg kompetens och mljöer anpassade efter hästens natur. Du behöver ha ett tllstånd när du: Ansvarar för to hästar eller fler som är äldre än 24 månader, tll exempel om du äger dem eller har dem på foder Hyr ut fyra eller fler hästar per år, tll exempel turrdnngsverksamhet Föder upp fyra eller fler hästar per år Säljer fyra eller fler hästar per år från egen eller någon annans uppfödnng Samtdgt förvarar eller utfodrar fyra eller fler hästar, tll exempel hyr ut boxplatser ett stall varaktgt Har rdskoleverksamhet Har yrkesmässg hästverksamhet

13 Inackorderngsstall för fyra eller fler Äger du ett stall och hyr ut fyra eller fler stallplatser, behöver du oftast ha ett tllstånd. Du behöver tllstånd oberoende av om du hjälper tll med skötseln av hästarna eller nte. Även om du hyr ut hela stallet behöver du tllstånd. Det tllfälle då du som stallägare regel nte behöver tllstånd är om du överlått drft och underhåll av anläggnngen tll hyresgästerna eller arrendatorerna. Du som är hyresgäst behöver nget tllstånd för att du hyr n dna hästar hos någon annan. Beroende på hur många hästar du äger eller vlken verksamhet du bedrver kan du dock behöva tllstånd för annan verksamhet, tll exempel om att du har avelsverksamhet. Rdskola Drver du en rdskola måste du ha tllstånd. Som rdskola avses en verksamhet där du regelbundet erbjuder rdlektoner med skolans hästar. Undervsar du enbart ryttare som rder på sna egna hästar behöver du nget tllstånd för rdskoleverksamhet. Om du förutom rdskoleverksamheten även har nackorderng av prvathästar eller avelsverksamhet måste du också ha tllstånd för just dessa verksamheter. Hästar på sommarbete om de är fyra eller fler När du tar emot fyra hästar eller fler samtdgt på sommarbete måste du ha tllstånd. Dna mål och handlngsplaner Datum: Mål: Handlngsplan/åtgärder: Stuter beroende på antal hästar och antal födslar Om du har ett stuter kan det fnnas flera delar du behöver tllstånd för, tll exempel om du äger to eller fler hästar, om det föds fyra eller fler föl per år och du säljer de föl du föder upp. Om du tar emot ston för betäcknng behöver du tllstånd fall du tar emot fyra eller fler ston samtdgt på dn gård. Bedrver du stuteret yrkesmässgt behöver du alltd ha tllstånd för verksamheten Vad? Vem? När? Hästförmedlng om du tar emot hästarna Om du förmedlar hästar genom att fungera som mellanhand mellan hästägare och köpare behöver du nget tllstånd. Tar du däremot emot hästar syfte att htta nya ägare åt dem behöver du ha ett tllstånd. Körnng med häst och vagn om du hyr ut hästen Om du regelbundet hyr ut häst och vagn tll turster som själva kör ekpaget behöver du tllstånd eftersom du hyr ut hästar. Om du däremot alltd själv kör dn häst och skjutsar tll exempel turster eller brudpar behöver du nte tllstånd för verksamheten om nte verksamheten är yrkesmässg Nästa träff/uppföljnngstllfälle: Företagare: Affärsrådgvare: Tränng av hästar om du tar emot hästarna Du behöver nte ha tllstånd för själva tränngen av hästar eller ryttare. Däremot behöver du tllstånd om du tar emot fyra hästar eller fler på dn anläggnng för tll exempel tränng. Du behöver också tllstånd om du yrkesmässgt tar emot hästar, oberoende av hur många det är. Turrdnng för fyra eller fler När du har fyra hästar eller fler som du använder turrdnng behöver du tllstånd. Bedrver du turrdnngen yrkesmässgt behöver du alltd ha tllstånd oberoende av hur många hästar du har. Här får du råd och tps: LRFs Företagarcoacher LRF Konsults Affärsrådgvare Mentorer dtt nätverk 24 25

14 Vad vll du uppnå? Svaret har du egentlgen redan gett, dn vson. Men vsonen är ett väldgt avlägset mål och du gör klokt att bryta ner resan delmål. En resa mot ett mål bestående av etapper, alltså delmål ordnade en logsk följd utgör en handlngsplan som en resegude. Genom att sätta upp tydlga mål startar du en utvecklngsprocess, och undermedvetet börjar du söka efter vägar att nå målet. Lägger du därtll medvetet manken tll för att uppnå målet, och kanske dessutom delger det tll dna medarbetare eller ntressenter ökar chanserna att målet uppnås. Vktgt är att målet verklgen är dtt, att du vet vad du vll uppnå och varför! SÄTT SMARTA MÅL Specfka Mätbara Var extremt tydlg med dna mål så att de ej kan msstolkas. Det måste gå att avgöra när målet är uppnått! Accepterade Alla som berörs av målet måste känna tll det för att kunna bdra. Realsktska Bryt ner stora mål tll delmål som blr överskådlga och kan nås nom rmlg td. Tdssatt Sätt deadlnes för att lättare fokusera och prortera mellan dna mål. Att skapa bra handlngsplaner kräver eftertanke! Utgå från huvudmålet och fundera på varför det behöver brytas ner delmål, varför du nte kan uppnå det på en gång. Är det dn egen td som är den begränsande faktorn, eller andras td väntan på myndghetsbeslut eller att någon resurs skall bl tllgänglg? Eller är det brsten på kaptal som hämmar mest? Beroende på vlka hnder du möter ser handlngsplanen olka ut. Det gäller att använda de begränsade resurserna så effektvt som möjlgt och därför måste du prortera och få gjort det som är vktgast för att kunna komma vdare processen först. Den som nte sätter mål stannar utvecklngen! Genom att ha dn vson för ögonen när du sätter dna mål går utvecklngen fortare rätt rktnng. Sätt nte bara resultatmål utan även mål för processer, förbättrngar produktonen eller admnstratonen. Det är de förändrngarna som sedan leder tll resultatmålen. Var också flexbel om du skulle stöta på hnder eller msslyckas med att nå ett delmål, då gäller det att justera vägen mot slutmålet och snabbt sätta ett nytt. Dn ekonom Mtt Resultat = Mna Investerngar För mtt företagande har jag redan: Värde (kr): Td (år): Kostnad / år: / = / = Summa: Summa: Dessutom behöver jag: Värde (kr): Td (år): Kostnad / år: / = / = Summa: Summa: Summa avskrvnngar: Kaptalbehov: Värde (kr): Tll Mtt Resultat Summa tllgångar jag redan har + Mn försäljnng av: Antal (stk): Prs (kr): Intäkt / år: Summa nya nvesterngar + / = Behov av rörelsekaptal + / = Summa ntäkter: Startkostnader (marknadsförng mm) + Mna nköp av: Antal (stk): Prs (kr): Kostnad / år: Summa: Värdet av egna tllgångar - / = - = Egen kontantnsats - / = Summa rörlga kostnader: Mna rörelsekostnader: Kostnad / år: Hyra Telefon, nternet Utbldnng Övrga kostnader Upplånngsbehov: Ränta (%) Räntekostnad / år Tll Mtt Resultat Bruttoresultat: Summa rörelsekostnader: Mna personalkostnader: Personalkostnader Kostnad / år: Summa personalkostnader: Mna avskrvnngar: Kostnad / år: Avskrvnngar (Från Mna Investerngar) = x = Summa avskrvnngar: Mna räntekostnader (och ntäkter): Kostnad / år: Räntekostnader (Från Mna Investerngar) Summa räntekostnader: Mtt Resultat + = Och tll sst, skrv ner dna mål! Delge de som berörs, bestäm hur målet skall mätas och hur det nås, vem som är ansvarg och när det skall vara uppnått. Här får du råd och tps: LRF Konsults Affärsrådgvare LRFs Företagarcoacher Mentorer dtt nätverk 26 27

15 Räkna! Innan du påbörjar dn verksamhet eller utvecklar den med någon ny verksamhetsgren måste du göra några enkla kalkyler för att konstatera att den går hop och lämnar ett vsst överskott. Sedan när verksamheten är gång är det klokt att räkna efter hur lönsamma olka projekt, kunder eller verksamhetsdelar är för att veta hur man bäst skall utveckla företaget vdare. Verksamheten skall ju nte bara bära sna kostnader utan även lämna ett överskott som dels skall ansamlas frman och förbättra de framtda möjlgheterna att nvestera och dels delas ut tll dg som ägare form av arbets- och kaptalnkomst. Arbetsnkomst är vad som motsvarar en normal lön, alltså en ersättnng för den td och det arbete du lägger ner verksamheten. Kaptalnkomsten är dn personlga räntenkomst eftersom du nvesterat det egna kaptalet verksamheten, se mer under fnanserng nedan. produkterna är nte prset för högt. När prsnvån precs täcker produktens kostnader eller rentav lgger under kostnadstäcknng måste åtgärder vdtas för att behålla lönsamheten. Vssa ntäkter och nkomster kan även komma form av räntor för att företaget lånat ut kaptal någon form eller bdrag som är oberoende av företagets försäljnng. För ett hästföretag kan ett exempel på sådana bdrag vara gårdsstöd eller mljöstöd för jordbruksmark på hästgården. För nyföretagare på landsbygden fnns bland även startstöd. För att komma fråga för startstödet måste dn verksamhet vara del av ett jordbruksföretag och du vara yngre än 40 år samt ha lämplg teoretsk och praktsk yrkesutbldnng. Lönsamhet Hur lönsam verksamheten är beror på hur stor skllnad det är mellan företagets ntäkter och kostnader. Den kalkyl man vanlgen använder kallas resultatbudget, och består av förväntade ntäkter och kostnader ordnade på samma sätt som en resultaträknng. En snabbkalkyl kan räcka för att snabbt blda sg en uppfattnng om lönsamheten för en ny verksamhet eller något nytt projekt. För att du bättre skall förstå resultatbudgetens delar går v genom lte ekonomsk termnolog och ekonomska tankesätt. VIKTIGA BEGREPP Intäkt Inkomst Inbetalnng Värdet av det som skapas Överenskommelse När kontanter kommer under en vss perod om försäljnng n tll företaget Kostnad Utgft Utbetalnng Värdet av det som förbrukas Överenskommelse Kontanta medel lämnar under en vss perod om nköp företaget Intäkter och nkomster Intäkter är det värde som skapas företaget under en vss perod, alltså exempelvs att det föds föl eller en häst tränas framgångsrkt så att den stger värde under ett år. Intäkterna bl sedan nkomster tll företaget när varorna eller tjänsterna säljs, värdestegrngen realseras, alltså när det fnns en överenskommelse med kund om att de skall levereras mot betalnng. Därför är nkomsterna och ndrekt även ntäkterna beroende av två parametrar, prset på produkten och volymen sålda produkter. Är företaget aktvt på en väl fungerande marknad där det nte kan påverka prset är volymen den enda parametern företaget kan justera för att påverka sna ntäkter och nkomster. Är volymen begränsad genom kvoterng eller av någon annan anlednng är justerngar av prset enda sättet att påverka ntäkterna och nkomsterna. Ofta har dock företaget möjlghet att justera både prs och volym, prssättnngen påverkar efterfrågan och därmed den volym som kan säljas och vce versa. Den långsktga prsnvån måste mnst täcka alla produktens kostnader, se nedan, men enda begränsnngen uppåt sätts av kunderna. Så länge det fnns en efterfrågan för Kostnader och utgfter Kostnader uppstår när resurser förbrukas företaget. Kostnadsbegreppet är bland lte oklart och det fnns många varanter av kostnader. Vktgt är att förstå skllnaden på fasta och rörlga kostnader. Det gäller att tänka efter så att man fördelar företagets kostnader på den produkton som bedrvs på ett rättvst sätt för att kunna bedöma lönsamheten. Utgfter uppstår när det fnns en överenskommelse med en leverantör om att någon resurs skall levereras mot betalnng. Innan du startar ett företag skall du noga gå genom vlka kostnader du måste ha för att kunna producera de varor eller tjänster du skall sälja. Lättast är att börja med de rörlga kostnaderna. En rörlg kostnad är beroende av den producerade volymen. Hyr du exempelvs ut boxplatser med full servce är strö och foder rörlga kostnader, lksom hämtnng av gödsel och anltandet av hovslagare. När du säljer uppstallnngstjänsten måste det du får betalt täcka alla de rörlga kostnaderna, annars är det lönsammare att ha stallet tomt än stallet fullt. Om bara halva stallet är uthyrt går det åt hälften så mycket foder och strö som om hela stallet är uthyrt. Säkert kan du lsta många rörlga kostnader den verksamhet du tänker dg. Utöver de rörlga kostnaderna skall varje boxplats ge ett överskott som skall hjälpa tll att täcka de fasta kostnaderna. Fasta kostnader ett uthyrnngsstall kan vara underhåll av stallbyggnad och hagar, och en heltdsanställd hästskötare. Fasta kostnader varerar nte med antalet uthyrda boxplatser utan är samma oavsett hur mycket stallet utnyttjas. Exempelvs behöver stallet målas utvändgt och snöröjnng måste ske på vntern oavsett om det bor en eller femton hästar stallet. Summan av alla fasta kostnader får slås ut på den beläggnng man tänker sg. Fnns exempelvs sexton boxplatser är det rmlgt att tänka sg en genomsnttlg beläggnng på femton per år. Det betyder att ntäkterna för dessa femton boxar måste täcka femton rörlga kostnader och tllsammans täcka de fasta kostnaderna. Eller om man så vll, varje box måste täcka sn rörlga kostnad och en femtondel av de fasta kostnaderna. Värdemnsknngar är en fast kostnad som uppstår när någon av de tllgångar företaget nvesterat slts eller mnskar värde. I bokförngen syns de form av avskrvnngar. Köper du exempelvs en ny sadel eller sele kanske du förväntar dg att du skall kunna använda den to år, och att den är helt slut och nte har något värde efter den peroden. Förutsatt att du använder sadeln eller selen lka mycket varje år av dessa to blr kostnaden för sadeln eller selen en tondel av nköpsprset per år. Detta kan jämföras med utgften som är hela sadeln eller selens prs och uppstår samtdgt som du gör en bndande beställnng eller tar hem den från butken. Utbetalnngen uppstår när du betalar hela eller delar av räknngen eller drar kortet butken, och är alltd lka stor som det belopp du betalar. Värdemnsknngen bör baseras på den ekonomska lvslängden och nte den teknska, 28 29

16 det vll säga att när tllgången nte längre har något värde bör den vara avskrven, även om den fortfarande är användbar. Den ekonomska lvslängden är ofta kortare än den teknska. Jämför med tll exempel mobltelefoner, oftast byts telefoner nte för att de slutat fungera utan för att de är omoderna. När du gör dna lönsamhetskalkyler använder du en så verklghetstrogen värdemnsknng som möjlgt. Värdemnsknngarna bokförngen, avskrvnngarna, är ofta styrda av särsklda regler och räknas utfrån schabloner. Dessa regler varerar med vlken form av redovsnngsregler du som företagare tllämpar och det kan vara bra att känna tll att de nte alltd de samma som du kanske använt dg av dna kalkyler. Om du har lånat kaptal tll en nvesterng är det bra att anpassa amorterngarna så att lånet är avbetalat när tllgången är avskrven, alltså ekonomsk menng är förbrukad. Fnanserng Ofta behövs någon form av tllgång för att komma gång med företaget, kanske lte verktyg, hästutrustnng, en bl eller rent av en hel gård. Kaptalbehov uppstår eftersom utbetalnngar för nköp normalt måste göras nnan det kommer några nbetalnngar från försäljnngen. Det fnns olka sätt att skaffa kaptal för att fnansera de nödvändga tllgångarna och tdga nköpen, vanlgast är banklån eller lån från närstående. Kanske har du själv ett sparat kaptal du kan använda? Dna rsker MINA RISKER Produktonsrsker Rskdentferng Rskuppfattnng Vlka rsker fnns? Sannolkhet att de nträffar? Konsekvenser om de nträffar? Rskbehandlng Kan rsken elmneras eller mnskas? Kan rsken överföras ex försäkrng? För att få hjälp med startkaptal fnns det dessutom många olka stöd och fördelaktga lån att söka. Exempelvs fnns va Jordbruksverket olka stöd ur Landsbygdsprogrammet som är rktade tll utvecklng av verksamheter på landsbygden. Investerngsstöd kan betala en del av nvesterngskostnaden fasta tllgångar såsom byggnader. Projektstöd kan tlldelas vssa utvecklngsprojekt som gagnar flera aktörer samtdgt och stöd för kompetensutvecklng kan sökas av de som vll bättra på sn kunskap något som rör landsbygdsföretagande. Vlka stöd som är aktuella och hur mycket medel som fnns tllgänglga varerar över td. Undersök vad som kan vara aktuellt just för dg på Jordbruksverkets eller länsstyrelsens hemsda. Ekonomska rsker Kaptalet som är engagerat företaget utgörs av summan av alla företagets tllgångar vd ett vsst ögonblck. Det kan vara maskner, byggnader, rena pengar, lager av varor och hästarna verksamheten. Detta kaptal kan vara fnanserat antngen av dg som företagets ägare eller av lånat kaptal. Oavsett vlket är det vktgt att beräkna en ränta på hela kaptalet. Den som har en förmögenhet har ju alltd möjlgheten att placera den tryggt på ett bankkonto eller lte mer rskfyllt exempelvs akter. Akter kan ge en bättre avkastnng, ränta på det nvesterade kaptalet, än ett sparande på bank men rsken fnns också att förmögenheten mnskar. På samma sätt kan man se på det egna kaptal som används företaget, desto högre rsk verksamheten är utsatt för desto högre ränta är skälgt. Därför har också banklån olka räntenvåer beroende av vad kaptalet skall användas tll. Personlga rsker Lkvdtet Lkvdteten är ett mått på företagets betalnngsförmåga på kort skt, hur mycket lätt omsättbara tllgångar företaget har såsom rena pengar eller kortfrstga kundfordrngar. Lkvdteten är naturlgtvs på lång skt beroende av företagets lönsamhet, att ntäkterna överstger kostnaderna, men det som drekt påverkar lkvdteten är företagets n- och utbetalnngar. Om företaget har haft mycket utbetalnngar under en perod och ntäkterna och de därpå följande nbetalnngarna lgger längre fram tden kan det hända att företagets konto snar att betalnngsförmågan sjunker och att företaget får en ansträngd eller svag lkvdtet. För att se hur företagets lkvdtet förändrar sg över året används en lkvdtetsbudget. Här får du råd och tps: LRF Konsults Affärsrådgvare LRFs Företagsutvecklare Mentorer dtt nätverk 30 31

17 Kan du msslyckas och vad händer om du msslyckas? Som företagare är man rsktagare. Att känna tll och kartlägga osäkerheter och utvärdera hur olka utfall påverkar företaget är grunden för att man skall kunna mnmera rsker och sannolkheten för oönskade händelser på längre skt. När rsker analyseras delas de vanlgen n produktonsrsker såsom potentella störnngar verksamhetsutövandet, ekonomska rsker som räntehöjnngar eller uteblvna betalnngar och personlga rsker som drekt berör företagaren. Säkra dtt företag För att möta produktonsrsker, alltså att det nträffar oönskade händelser verksamheten som gör det omöjlgt att leverera tll kunderna eller att få ut dtt erbjudande på marknaden kan det vara klokt att ha en företagsförsäkrng. Hur den skall utformas och vad den skall nnehålla beror naturlgtvs på vlken verksamhet du bedrver. Du skall också vara medveten om att just hästverksamhet ofta anses vara förenat med hög rsk och av den anlednngen ofta nte täcks av standardförsäkrngar, hör därför noga efter vad som gäller när du tecknar dn försäkrng. Några punkter som försäkrngen dtt företag bör täcka: Egendom: Brandförsäkrng, hästförsäkrng (t ex lv och veternärvård) och skada på egendom såsom byggnader och maskner. Avbrott: Ekonomsk kompensaton vd avbrott som ger nkomstbortfall, exempelvs vd brand, storm eller vssa smttsamma djursjukdomar när stallet måste sättas karantän. Ansvar: Ersätter skada som du eller dtt företag vållat. Försäkrngen skyddar företaget från skadeståndsskyldghet och tar hand om förhandlngen med motparten. Detta är en kostsam del försäkrngen vlket påverkar premen (försäkrngens prs). Person: Ersättarförsäkrng som gör att verksamheten kan fortgå med vkare en perod om du själv skulle vara med om en olycka eller något som hndrar dg från arbete. Arbeta också hela tden förebyggande med att sänka osäkerhetsfaktorerna dtt företag. Det fnns en mängd åtgärder som kan mnska olycksrsken och rsken att verksamheten nte går som tänkt. Varje gång du stöter på ett problem, det sker en olycka eller känner att det var nära ögat ta dg td och fundera varför! Ställ dg frågan Varför? så många gånger som krävs för att gå tll botten med problemet och försök sedan att skapa nya rutner eller göra de åtgärder som krävs för att mnska rsken för att det skall ske gen. än en anställd trots att många förbättrngar gjorts på senare år, exempelvs att sjuk- och föräldrapennng dna två första år baseras på en genomsnttsnkomst branschen, stället för på företagets vnst och vad du betalat skatt. Företagets personförsäkrng träder n om du skulle bl långvargt arbetsoförmögen från en skada eller sjukdom, och kan hjälpa tll med resterande fasta kostnader. Det kan vara god dé att utöka med ytterlgare sjukolycksfalls- eller lvförsäkrng. Är du beroende av få men stora kunder? Försök bnda upp dem med avtal och ta hjälp av jurst när de skall utformas för att mnska den ekonomska skadan du lder vd en tvst. Fakturera ofta och dela upp stora försäljnngar delfakturor så mnskar rsken för kundförluster. Verksamhetens karaktär styr hur påverkad du är av räntersken. Mycket lånat kaptal verksamheten ger mycket räntekostnader, fasta utgfter som skall betalas oavsett hur försäljnngen går. Ju mer osäkra, eller varerande nkomster ett företag har desto mndre bör andelen lånat kaptal vara. Säkra dg själv Inte bara dtt företag behöver försäkras mot rsker, även du själv! I småföretag är ägaren oftast också den som utför det mesta arbetet eller åtmnstone har en mycket central poston företagets daglga verksamhet. Som egenföretagare har du något sämre skydd 32 33

18 MINA ANTECKNINGAR: 34 35

19 Lantbrukarnas Rksförbund Stockholm. Telefon Producerad av LRF mars Text: Carl Dyrendahl, LRF Konsult. Formgvnng: Formfarmen AB. Fotografer: Ester Sorr. Tryck: Vtt grafska. LRF.