Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning."

Transkript

1 Uppsala Unverstet Företagsekonomska nsttutonen Magsteruppsats HT 2009 Fond--fonder med global placerngsnrktnng Ett konkurrenskraftgt alternatv tll globalfonder? En jämförelse med fokus på rsk och avkastnng. Författare Johan Nordberg Martna Zadg Handledare Robert Joachmsson

2 Sammanfattnng Bakgrund och problemformulerng: Fondbolagen erbjuder spararna flertalet olka fondkategorer, därbland fonder med en global placerngsnrktnng. Två av dessa produkter är globalfonder och globala fond--fonder. Globala fond--fonder placerar andra fonder, såväl hos externa förvaltare som det egna fondbolagets övrga fonder. I mederna har de globala fond--fonderna krtserats för att ha höga avgfter och enbart syfta tll att slussa n kaptal fondbolagets underlggande fonder. För att utreda om globala fond--fonder verklgen lyckats skapa något mervärde för fondspararna, vore det av vkt att undersöka dessa och ttta på vlken rsk, avkastnng och rskjusterad avkastnng de haft, jämförelse med globalfonder. Syfte: Syftet med undersöknngen är att utreda om globala fond--fonder, vd en jämförelse med globalfonder, tllfört något mervärde för den ensklde fondspararen utfrån parametrarna rsk, avkastnng och rskjusterad avkastnng. Metod: Studen bygger på avkastnngsdata från åtta fonder, fyra globalfonder och fyra globala fond--fonder, under femårsperoden 1 oktober oktober I syfte att utvärdera fonderna har åtta jämförelsemått använts. Eventuell skllnad avkastnng mellan globalfonder och globala fond--fonder har försökt säkerställas med hjälp av ett hypotestest. För att ytterlgare utvärdera fondernas prestaton har v även jämfört fondernas avkastnng med avkastnngen en global ndexfond. Undersöknngens resultat och slutsatser: Resultatet ndkerar att de globala fond--fonderna generellt haft en bättre avkastnngsutvecklng än globalfonderna. Därutöver har tre av de fyra globala fond--fonderna haft högre avkastnng än den globala ndexfonden, medan endast en av globalfonderna lyckats med motsvarande bedrft. Detta har dock nte kunnat säkerställas statstskt varpå det nte kan uteslutas att skllnaden är en tllfällghet. Vdare antyder resultaten att de globala fond--fonderna har en högre rskjusterad avkastnng men en lkartad rsknvå relatvt globalfonderna. Sammantaget tyder undersöknngen på att globala fond-fonder har skapat mervärde för fondspararen vd en jämförelse med globalfonder och framstår som ett fullgott alternatv vd nvesterng en fond med global placerngsnrktnng.

3 Innehållsförtecknng 1. Inlednng Bakgrund Problemformulerng Syfte Teoretsk referensram Tdgare forsknng Hur fungerar en fond? Fondkategorer med global placerngsnrktnng Lagar och tllsyn Fondndex Rsk Dversferng Övrga rsker Portfölj- och kaptalmarknadsteor Effektva marknadshypotesen Captal Asset Prcng Model Totalkostnadsandel Rskmått Volatltet Marknadsrsk Aktv rsk Rskjusterade avkastnngsmått Jensens alfa Informatonskvot Förklarngsvärde (R 2 ) Sharpekvot Treynorkvot T-test Metod Metodval Datansamlng Val av tdsperod Urval... 14

4 3.3.1 Urval av globala fond--fonder Urval och matchnng av globalfonder Urval av global ndexfond Urval av rskfr ränta Val av nyckeltal Bearbetnng av data Statstsk säkerställnng av resultat Krtsk gransknng Ltteratur och data Survvorshp bas Valdtet Relabltet Metodkrtk Resultat och Analys Avkastnng Rsk Marknadsrsk och volatltet Aktv Rsk Rskjusterad avkastnng Jensens Alfa Informatonskvot Förklarngsvärde Sharpekvot och Treynorkvot Analytsk dskusson Internt nom fondbolagen Mellan fondtyperna Slutsats Förslag tll framtda forsknng Källförtecknng Tryckta källor Elektronska källor Blagor Fondöverskt Dagram Avkastnng... 41

5 1. Inlednng I detta avsntt ntroduceras globalfonder och globala fond--fonder, ämnets problemdskusson samt uppsatsens syfte Bakgrund Exklusve PPM 1 fondsparar dag 74 % av alla svenskar åldern år (Hur svenskarna ser på fondsparandet, 2008) och på den svenska fondmarknaden fnns dag flertalet fondtyper med olka placerngsnrktnng och rskprofl. Fondbolagen 2 erbjuder exempelvs spararna fonder med en global placerngsnrktnng. Två av dessa produkter är globala aktefonder, vlka här efter benämns globalfonder, respektve globala fond--fonder, vlka v ämnar fokusera på denna uppsats. Globalfonder nvesterar akter på olka marknader världen över och utgör dag 19 % av det totala sparandet på den svenska fondmarknaden (Hur svenskarna ser på fondsparandet, 2008). Globalfonder är nte rskexponerade mot en begränsad geografsk marknad och ger således fondspararna en god rsksprdnng (Så bygger du en bra bas portföljen, 2006). Globala fond--fonder är en undergrupp tll fond--fonder, en fondtyp som växte fram Sverge under början av 2000-talet. En global fond--fond skljer sg gentemot en vanlg globalfond den bemärkelsen att fonden fungerar som en förvaltnngstjänst, där fondförvaltaren aktvt väljer att nvestera andra fonder världen över. Vssa globala fond-fonder nvesterar främst nternt fondbolagets övrga fonder medan andra tll största del nvesterar externt andra fondbolags fonder. (Storbanker domnerar fond--fondmarknaden, 2009). Globala fond--fonder medför vss förbättrad rsksprdnng sparandet, jämfört med en vanlg globalfond (Portfolo selecton, dversfcaton and fund-of-funds: a not, 2005). För att exemplfera detta kan nämnas att om en global fond--fond teoretskt sett, nvesterar to olka fonder världen över som sn tur har ett nnehav på 100 olka akter, har rsken sprdts på över 1000 företag stället för 100. Detta medför en lägre företagsspecfk rsk för den ensklde fondspararen. Vd en närmare stude av nnehaven de globala fond--fonderna kan dock utläsas att en hög andel av placerngarna realteten består av samma underlggande akter som de globalfonderna placerar. 1 PPM står för Premepensonsmyndgheten, som admnstrerar det svenska premepensonssystemet. 2 Ett fondbolag är en jurdsk person som vanlgen ägs av en bank, ett försäkrngsbolag eller ett värdepappersbolag. 1

6 Även om sparande en global fond--fond enlgt fnansell teor nnebär en ökad rsksprdnng fnns även nvändnngar mot denna typ av sparande, främst avseende avgfter och produktens utformnng (Bankernas nya kassako, 2009), (Motlut för fond--fond, 2009), (Fond--fond bekvämt men kan bl dyrt, 2009). Om den globala fond--fonden väljer att nvestera externa fonder får fondspararen betala dubbla förvaltnngsavgfter, dels tll fond--fonden och dels tll de externa fonder som fond--fonden nvesterar. Dock får fondbolagen rabatt på avgften tll externa förvaltare och vd en närmare granskanng av avgfterna som är förknppade med respektve fondtyp är nte alltd fond--fonden det dyraste alternatvet. Väljer fonden å andra sdan att nvestera nternt det egna fondbolagets övrga fonder får ngen dubbel avgft tas ut, utan fondspararen betalar endast tll fond--fonden. Samtdgt begränsas då valmöjlgheterna enbart tll fondbolagets egna fonder. (Börjesson 2009) 1.2. Problemformulerng På den svenska fondmarknaden fnns dag ett antal fondbolag som erbjuder såväl globalfonder som globala fond--fonder. Det går dock att frågasätta huruvda den dversferng som fond-fonderna utlovar faktskt leder tll en avsevärt lägre rsk. Det går nte att dversfera bort all rsk och trots att fond--fonderna ndrekt nvesterar fler tllgångar än en fond, avtar rsken mndre utsträcknng takt med ökat antal tllgångar (Shapro, 1996: 19). Dessutom har fond--fondkonceptet vart omdskuterat då det skulle vara ett sätt för fondbolagen att paketera och marknadsföra en produkt med höga avgfter som enbart slussar n ytterlgare kaptal fondbolagets underlggande fonder. Såväl höga margnaler som större volymer att förvalta gör detta tll en lukratv affär för fondbolagen. (Bankernas nya kassako, 2009), (Motlut för fond--fond, 2009), (Fond--fond bekvämt men kan bl dyrt, 2009) I en undersöknng från 2008 genomförd av Fondbolagens förenng, uppgav 59 % av de svenska fondspararna att de anltar en personlg rådgvare/bankman och hälften av dessa har fått rådgvnng de senaste två åren (Hur svenskarna ser på fondsparandet, 2008). Det skulle således gagna fondspararna att få vetskap om en rekommendaton att placera bankens globala fond--fond grundar sg att det är en mer lukratv affär för banken eller ett bra placerngsalternatv för spararen. 2

7 Med detta som bakgrund vore det ntressant att undersöka globala fond--fonder och försöka dentfera om de verklgen lyckats skapa något mervärde för den tjänst de erbjuder fondspararna. Detta har v för avskt att undersöka genom att jämföra fondbolagens globala fond--fonder med sna respektve globalfonder. Avskten är att överskådlgt presentera de kostnader som är förknppade med de olka fonderna, men att huvudsak fokusera på parametrarna avkastnng, rsk och rskjusterad avkastnng för att utreda om mervärde skapats. För att få en överskådlg bld över hur de jämförda fonderna presterat ämnar v även jämföra avkastnngen med en global ndexfond, som följer fondernas jämförelsendex. Därmed avses även att försöka ursklja vlken fondtyp som är det lämplgaste alternatvet fondspararens val av fond med global placerngsnrktnng. Således lyder vår frågeställnng: Är globala fond--fonder ett konkurrenskraftgt alternatv jämförelse med globalfonder, med avseende på rsk, avkastnng och rskjusterad avkastnng? 1.3. Syfte Syftet med undersöknngen är att utreda om globala fond--fonder, vd en jämförelse med globalfonder, tllfört något mervärde för den ensklde fondspararen utfrån parametrarna rsk, avkastnng och rskjusterad avkastnng. 3

8 2. Teoretsk referensram I detta avsntt redovsas nlednngsvs tdgare forsknng krng det aktuella ämnet. Vdare presenteras de undersökta fonderna samt teorer krng rsk och rsksprdnng. Avslutnngsvs redogörs för och dskuteras de utvärderngsmått som använts undersöknngen Tdgare forsknng De flesta tdgare studerna är genomförda de anglosaxska länderna, där fond-fondkonceptet funnts under en längre tdsperod än Sverge. I Sverge har det gjorts enstaka studer krng fond--fonder, men v har nte httat någon forsknng som specfkt berört globala fond--fonder. Några av de studer som berör samma övergrpande ämne som vår undersöknng är: En australenssk stude från 2009, där författarna jämförde 2369 aktefonder med 172 fond-fonder med lknande placerngsnrktnng för att utröna vlken fondtyp som gett bäst rskjusterad avkastnng. Författarna kom fram tll att fond--fonderna, trots högre avgfter, presterat bättre och att fond--fond är ett kostnadseffektvt sätt att skapa en dversferad portfölj. (Management structure and the performance of funds of mutual funds). I en magsteruppsats från Lnköpngs Unverstet undersökte författarna om fond--fonder är ett bra sparalternatv. Resultatet av studen vsade att denna fondkategor vsserlgen tar ut dubbla avgfter men att det fnns andra faktorer som kompenserar för detta. Bland annat pekar de på att nvesteraren får tllgång tll annars svåråtkomlga fonder samt att det är ett bra alternatv för spar och göra aktva va are som nte har td, kunskap eller vlja att ntressera sg. (Fond--fonder: En bra sparandeform eller bara avgfter på avgfter?) Forskarna Brown, Goetzmann, och Lang gjorde 2004 en jämförande stude mellan vanlga hedgefonder och fond--hedgefonder avseende avkastnng. Resultatet av studen vsade att fond--hedgefonders ytterlgare avgfter utöver en hög grundavgft medförde att dessa presterade sämre än vanlga hedgefonder. (Fees on Fees n Funds of Funds) Hur fungerar en fond? En fond ägs av sna fondandelsägare, det vll säga de som nvesterar fonden. En av fördelarna med fonder jämfört med andra tllgångar, är att fondspararen slpper sköta admnstraton samt ta beslut om nvesterngar, då det görs av fondbolaget och fondförvaltaren. Därutöver omfattar en fond många olka tllgångar, vlket nnebär en god rsksprdnng. Fondspararens förräntnng på nsatt kaptal består av utdelnng och eventuell 4

9 kursvnst, med avdrag för fondens kostnader. Utdelnng sker vanlgtvs en gång per år, medan kursvnsten eller kursförlusten realseras först vd försäljnng av fondandelen. (Wlke, 2007:99) Skllnad görs på två olka typer av förvaltnng, aktv och passvt. Passvt förvaltade fonder syftar tll att följa ndex, och omfördelnng av nnehavet sker automatskt med hjälp av en dator. En aktvt förvaltad fond ses över av en fondförvaltare som aktvt ska anpassa nnehavet för att fonden ska generera så hög avkastnng som möjlgt, nom ramen för fondens placerngsnrktnng och de regler och bestämmelser som fnns. (Börjesson, 2009: ) Fondkategorer med global placerngsnrktnng En globalfond är en typ av aktefond som nvesterar akter över hela världen. En global fond--fond är således en fond som nvesterar andra fonder världen över (Fondskolan - allt om fonder och fondsparande). Den svenska fondmarknaden består dag av crka ett 60-tal fond--fonder, varav dryga totalet kan räknas tll segmentet globala fond--fonder. En ndexfond är en passvt förvaltad fond som har som syfte att följa ndex. En global ndexfond är således en fond med global placerngsnrktnng som följer ett globalt ndex (Storbanker domnerar fond--fondmarknaden, 2009) Lagar och tllsyn Den svenska lagstftnngen som omfattar fondbolag och fonder, bygger på Europeska Unonens UCITS-drektv (Undertakngs for Collectve Investment n Transferable Securtes). Som ett komplement tll drektvet har Fnansnspektonen (FI) utfärdat föreskrfter som precserar restrktonerna för den svenska marknaden. Den svenska lagen, Lagen om nvesterngsfonder (LIF), syftar tll att ge fondspararna ett fullgott konsumentskydd. (UCITS IV - fondsamarbete Europa, 2009) Fondbolagets lednng måste också godkännas av FI. Därutöver måste fondbolaget för varje enskld fond kunna presentera ett faktablad gällande nrktnng och rskprofl samt nformaton om rskhanterng, förvaltnngsmetoder och utvecklngen av fondens vktgaste tllgångar. Vdare måste fondbolaget årsvs lämna uppgfter rörande fondens totala kostnader. (Wlke, 2007:99) 5

10 Fondndex Ett fondndex vsar den genomsnttlga avkastnngen för fonder med lknande placerngsnrktnng. Genom att använda ett rättvsande jämförelsendex kan fondspararen se hur en specfk fond har presterat under en vss tdsperod, jämförelse med andra fonder. (Fondndex, 2009) 2.3. Rsk Dversferng Begreppet rsk brukar delas n marknadsrsk och företagsspecfk rsk. Marknadsrsken förknppas med marknaden och är beroende av externa varabler såsom räntor, konjunkturer och naturkatastrofer. Den företagsspecfka rsken är den rsk som är förknppad med en specfk tllgång och påverkas av nterna varabler, vlka speglas av förändrngar företagets verksamhet. (Malkowtz, 1959:5) Rsknvån ser nte lkadan ut för alla tllgångar, men det fnns ett antagande om att vssa tllgångar har en högre korrelaton, exempelvs de nom samma bransch. För att mnska rsken är det därmed vktgt att undvka portföljer som nnehåller tllgångar som är starkt korrelerade, då det sällan går att förutspå vlka faktorer som kan påverka avkastnngen. Marknadsrsken går nte att mnska medan den företagsspecfka rsken går att reducera tll vss del genom dversferng. (Malkowtz, 1959:5) Övrga rsker Det fnns flera olka rsker förknppade med att nvestera tllgångar utomlands. Dels omfattas tllgångar och skulder utländsk valuta av en valutarsk eftersom värdet, omräknat tll svenska kronor, förändras takt med fluktuatoner växelkursen. Då globalfonder och globala fond-fonder placerar på utländska marknader medför detta vss valutarskexponerng (Ross et al. 2008:884). Därutöver omfattas utländska tllgångar av poltsk rsk, vlken sn tur kan påverka tllgångarnas utvecklng (Fondskolan allt om fonder och fondsparande, 2009) Portfölj- och kaptalmarknadsteor Effektva marknadshypotesen Den effektva marknadshypotesen (EMH) utgår från att all nformaton fnns tllgänglg för samtlga aktörer på marknaden och att marknadsprserna speglas av att aktörerna agerar ratonellt utfrån denna nformaton. Marknaden defneras som effektv om ny nformaton omedelbart avspeglar sg marknadsprset. På en effektv marknad lämnas nte utrymme för att förutspå framtda prsrörelser med hjälp av hstorska data. Då alla aktörer enlgt EMH, 6

11 bestter all tllgänglg nformaton lämnas heller nget utrymme för arbtrage. Detta nnebär att det är omöjlgt för nvesterare att köpa undervärderade akter alternatvt sälja akter tll överprser. Möjlgheten att erhålla högre avkastnng än ndex lgger därför att nvestera mer rskfyllda tllgångar. (Fama, 1970) Captal Asset Prcng Model Captal Asset Prcng Model (CAPM) är en modell som värderar den avkastnng som ägaren tll en specfk tllgång kan förvänta sg och som varerar proporton tll den rsk som förknppas med tllgången. Formeln tar hänsyn tll tllgångens känslghet för marknadsrsken (även kallad cke-dversferbar rsk, eller betavärde; β). Modellen tar även hänsyn tll den förväntade avkastnngen på marknaden samt den förväntade avkastnngen för en rskfr tllgång, det vll säga den rskfra räntan. (Sharpe, 1964 & Lntner, 1965) R S = R F + β(r M - R F ) R S = Förväntad avkastnng R F = Rskfra räntan β = Beta R M = Marknadens avkastnng Modellen bygger på ett antal antaganden om marknaden och tllgången, och krtk har rktats emot CAPM då dessa antaganden sällan uppfylls tll fullo. På senare td har det även presenterats forsknng som tyder på att korrelatonen mellan markandsrsk och avkastnng är svag och att resultatet av CAPM nte skulle vara tllförltlgt (Vnell, Fsherström & Nlsson, 2007: ). Modellens begränsnngar har även dskuterats då CAPM endast tar upp marknadsrsken som den enda rsk vlken nvesteraren erhåller en rskpreme 3 för, vlket nte överensstämmer med verklgheten (De Rdder, 2002). Trots krtken som rktats mot CAPM anses den vara en vedertagen modell som används av såväl akademker som av fnansella aktörer Totalkostnadsandel Totalkostnadsandelen (TKA) är ett mått på de totala kostnaderna som är förknppade med en specfk tllgång. I måttet ngår förvaltnngsavgfter, skatter, transaktonskostnader och courtage. Kostnaderna dvderas med det genomsnttlga nettotllgångsvärdet och redovsas procent. TKA nystartade fonder är ofta högre än äldre fonder på grund av att de nystartade 3 Rskpreme defneras som den extra avkastnng som tllgången genererar, jämfört med den rskfra räntan. 7

12 fonderna har en högre omsättnngshastghet och således även högre transaktonskostnader. (TKA, 2008) 2.5. Rskmått Volatltet Volatltet, vlken mäts som standardavvkelsen, är ett sprdnngsmått på hur mycket ett värde avvker från medelvärdet och beräknas utfrån varansen. Volatlteten kan beräknas för en populaton eller för ett urval. Beräknngen av urvalet är dock bara en skattnng av volatlteten, medan volatlteten av en populaton vsar det verklga värdet. (Berk & DeMarzo 2007:287) σ = (R - R ) 2 n -1 σ = Standardavvkelse av ett urval R = Tllgångens avkastnng R = Tllgångens medelavkastnng n = Antal observatoner Marknadsrsk Marknadsrsken benämns Beta (ß), och omfattas av den rsk som är förknppad med händelser på marknaden avseende exempelvs räntor, konjunkturer och tllgång på kaptal. Marknadsportföljen har ett betavärde på +1. Tllgångar med ett betavärde som lgger mellan +1 och -1 är förknppad med lägre rsk än marknadsportföljen. Om tllgångens betavärde är högre än +1 eller mndre än -1 är den förknppad med en högre rsk än marknadsportföljen. En tllgång som har ett betavärde på +1 ndkerar att dess prs helt och hållet korrelerar med marknadsportföljen. Ett negatvt betavärde antyder att tllgången har ett negatvt samband med marknaden och ett postvt betavärde ndkerar ett postvt samband med marknaden. (Berk & DeMarzo, 2007: ) β = Cov(R σ 2 M,R M ) β = Tllgångens betavärde R = Tllgångens avkastnng R M = Marknadens avkastnng 8

13 Aktv rsk Aktv rsk (trackng error) mäter den rsk som uppkommer på grund av aktv förvaltnng och vsar på hur mycket fördelnngen fondens nnehav har avvkt från fördelnngen fondens jämförelsendex. En passvt förvaltad fond förväntas ha en låg aktv rsk, medan en aktvt förvaltad fond förväntas ha en högre aktv rsk, och därmed även en högre avkastnng. Om en aktvt förvaltad fonds aktva rsk är låg ndkerar det att fonden stor utsträcknng följer ndex. En avsevärt hög aktv rsk antyder att fonden borde ha ett annat jämförelsendex. (Bode et al, 2007:868) Aktv rsk = N = 1 (R ) 2 - R M n -1 * 12 R = Fondens avkastnng R M = Index avkastnng n = Antal observatoner 2.6. Rskjusterade avkastnngsmått Jensens alfa Jensens alfa är ett rskjusterat mått som är drekt härlett från CAPM. Måttet används för att estmera över- eller undervnsten av en nvesterng förhållande tll ett jämförbart ndex. Måttet tar hänsyn tll marknadsrsken. Är alfavärdet postvt ndkerar detta att fonden överträffat marknaden förhållande tll rsken, och är därmed undervärderad. Är alfavärdet negatvt ndkerar detta att fonden underpresterat förhållande tll marknaden och därmed är övervärderad. (Bode et al. 2008:868) [ R + B (R R )] α = R - F M - R = Tllgångens avkastnng R F = Rskfra räntan B = Tllgångens betavärde R M = Marknadens avkastnng F Då Jensens alfa har sn ansats CAPM, som krtserats för sna begränsnngar, har samma krtk rktats även mot detta mått. Dock anses måttet vara trovärdgt och ses som ett lämplgt utvärderngsmått för att beräkna den rskjusterade nettoavkastnngen (Zamanan, 1997) 9

14 Informatonskvot Fondens och dess jämförelsendex dfferens avkastnng förhållande tll aktv rsk (trackng error), benämns nformatonskvot. Måttet beskrver därav den extra avkastnng som genererats relaton tll den aktva rsk som fonden ådragt sg. (Bode et al., 2008:868) R - R INFOS = M TE R = Fondens avkastnng R M = Index avkastnng TE = Trackng Error Förklarngsvärde (R 2 ) R 2 används för att beskrva sambandet mellan en specfk fonds och ett ndex utvecklng. Varabeln varerar mellan 0-1, där ett R 2 på 1 vsar på att samtlga svängnngar har följt ndex och ett R 2 på 0 ndkerar att det nte fnns något samband alls. Förklarngsvärdet kan även användas för att utvärdera tllförltlgheten av alfa- och betavärdet, då ett högt R 2 -värde regel nnebär ett mer exakt alfa- och betavärde. (Wlke, 2007) β 2 σ R 2 = M σ 2 där σ σ 2 = β 2 2 σ M + σ 2 (e ) 2 = Total varans β 2 σ 2 M 2 = Systematsk varans σ 2 (e ) = Osystematsk varans Sharpekvot Sharpekvoten är ett nyckeltal som vsar på rskpremen per enhet rsk och påvsar om avkastnngen på en portfölj är ett resultat av en smart nvesterng eller av ett högt rsktagande. Ju större en portföljs Sharpekvot är, desto bättre har dess rskjusterade avkastnng vart. Sharpekvoten hänvsar nte tll marknadsportföljen, utan använder den rskfra räntan som jämförelse. Måttet bygger på två antaganden, dels att den rskfyllda portföljen kombneras med en rskfr tllgång dels att nvesterare är rskaverta och avkastnngen är normalfördelad (Sharpe, 1994). 10

15 Sharpekvoten beräknas genom att dvdera rskpremen med den volatltet som nvesterngen omfattas av. Om två tllgångar nnehar samma Sharpekvot, rangordnas den med lägst volatltet högst. (Sharpe, 1966) R - R S = F σ R = Tllgångens avkastnng R F = Rskfra räntan σ = Tllgångens standardavvkelse En negatv Sharpekvot är svår att tolka. Det fnns flera olka sätt att förhålla sg tll en negatv Sharpekvot när en tllgång utvärderas: Att helt och hållet undvka att använda Sharpekvoten som ett utvärderngsmått. Detta förhållnngssätt har krtserats då det nte dskuterar och förklarar värdena. Att endast redovsa att måttet är negatvt, utan att närmare defnera sffrorna. Detta då ngen nvesterare ändå skulle acceptera en avkastnng som är lägre än den rskfra tllgångens. Att modfera defntonen av uträknngen, för att undvka den negatva täljaren. Att omtolka resultatet genom att rangordna fonder med negatv Sharpekvot med hjälp av volatlteten, där den tllgång med högst volatltet rankas högst då denna ger störst chans tll postv avkastnng. Ett resonemang som dock strder mot antagandet om att nvesterare är rskaverta. (Sharpe, 1994) Treynorkvot Treynorkvoten mäter också rskpremen per enhet rsk. Sharpes och Treynors mått lknar varandra, men skljer sg den bemärkelsen att Sharpekvoten bygger på standardavvkelsen, medan Treynors mått bygger på betavärdet. En hög Treynorkvot antyder en hög rskjusterad avkastnng. Det är svårt att tolka ett negatvt värde på Treynorkvoten. Antngen beror det negatva värdet på att portföljens avkastnng är lägre än den rskfra räntan och att beta är postv, eller att portföljens avkastnng överstger den rskfra räntan, men att beta är negatv. (Bode et al. 2008:868) 11

16 R - R T = F β R F = Rskfra räntan R = Tllgångens avkastnng β = Beta 2.7. T-test Ett hypotestest används för att statstskt säkerställa en skllnad mellan två normalfördelade populatoner. För att säkerställa skllnaden avkastnng mellan globalfonderna och de globala fond--fonderna genomförs ett t-test. Testen omfattar två oberoende stckprov och därmed bör ett dubbelsdgt test genomföras. Resultatet av testet vsar huruvda v kan förkasta vår nollhypotes: (Wackerly et al., 2008: ) H 0 :x1= x2 H 1 :x1 x2 H 0 = Nollhypote s H 1 = Mothypotes x1 = Globalfondernas avkastnng x2 = Globala fond - - fondernas avkastnng T-testen utförs enlgt nedan beräknng: X - x T = S - n X = Varabelns medelvärde x = Urvalets medelvärde S = Varabelns standardavvkelse n = Antal observatoner 12

17 3. Metod I detta avsntt motveras och redogörs för urvalet av globalfonder och globala fond--fonder. Vdare presenteras hur undersöknngen genomförts med hänsyn tll datansamlng, val av utvärderngsmått samt bearbetnng av data. Slutlgen dskuteras uppsatsens trovärdghet, gällande såväl källor som tllvägagångssätt. 3.1 Metodval I valet av metod är det vktgt att reflektera över huruvda en kvaltatv metod eller kvanttatv metod bäst lämpar sg för att besvara undersöknngens frågeställnng. Inte mnst har metodvalet en stor nverkan på nsamlng och analys av data. En kvaltatv metod undersöker ett mndre antal enheter grundlgt, syfte att få en ökad förståelse, medan en kvanttatv metod ytlgare undersöker fler antal enheter. (Nyberg, 2000: ) Att tllämpa en kvaltatv metod för att genomföra samma undersöknng, hade nog kunnat genomföras. Genom att exempelvs ntervjua olka förvaltare av globalfonder och globala fond--fonder skulle därmed kunna ges utrymme för deras åskter och syn på saken. Emellertd ser v vssa potentella problem med att använda en kvaltatv metod med hänsyn tll uppsatsens problemställnng. Dels skulle det vara mycket tdskrävande att komma kontakt med och få tll stånd ntervjuer med förvaltare som kan tänka sg att ställa upp. Dels är det nte självklart att förvaltarna skulle vara vllga att ställa upp och dela med sg av sn kunskap. Globalfonders och globala fond--fonders rsk, avkastnng och rskjusterade avkastnng är högsta grad mätbara och således lämplga för statstsk bearbetnng. Genom att bearbeta för undersöknngen aktuell data på ett strukturerat sätt, bör en kvanttatv metod det här fallet ha goda förutsättnngar att kunna generera en bättre jämförelse mellan globalfonder och globala fond--fonder Datansamlng Val av tdsperod Peroden för undersöknngen sträcker sg över fem år, 1 oktober september Det fnns flera anlednngar tll att undersöknngen bygger på data från en femårsperod. Dels är fem år den mnsta tdsperod som Fondbolagens Förenng och Konsumentverket kommt överens om vad gäller marknadsförng och nformaton om aktefonders avkastnng. Dels lämpar sg de aktuella fonderna bäst, enlgt fondbolagen själva, för sparare som har en placerngshorsont på fem år eller längre. Därutöver är möjlgheterna att dra slutsatser av en 13

18 fondjämförelse under en tdsperod kortare än fem år förhållandevs begränsade. (Fondspecal Fondndex, 2007) Dock är globala fond--fonder en ny fondtyp som ntroducerades under 2000-talet (Fond-fond, bekvämt men kan bl dyrt, 2009) vlket gör att exempelvs en jämförelse över to år nte är genomförbar då det saknas hstorsk data. Den aktuella undersöknngsperoden nnehåller dessutom såväl år av högkonjunktur som den nu rådande lågkonjunkturen, vlket medför att peroden speglar fondernas rsk avkastnng, och rskjusterade avkastnng såväl börsuppgång som börsnedgång Urval Ett grundläggande krterum för att kunna genomföra en jämförelse enlghet med vår undersöknng har vart att fondbolaget tllhandahåller en globalfond respektve en global fond--fond. Detta är krtskt då det gett oss möjlghet dentfera skllnader och lkheter förvaltnngen, nom ramen för samma fondbolag. Vdare har v enbart valt ut globalfonder och globala fond--fonder som är aktvt förvaltade, det vll säga fonder som uttrycklgen har som mål att slå ndex. Dock har v även med en global ndexfond som jämförelse avseende avkastnng. Gemensamt för alla utvalda fonder är att de tllhör samma fondgrupp och har samma så kallade Stylebox hos analysföretaget Mornngstar. Detta nnebär att fonderna har en lknande nvesterngsflosof vad gäller bolagsstorlek och aktevärderng, då de nvesterar stora bolag samt en mx av bolag med god tllväxtpotental och vad förvaltaren anser vara undervärderade bolag. De berörda fonderna måste gvetvs även ha vart verksamma under mnst den femårsperod som v undersökt Urval av globala fond--fonder Inlednngsvs dentferades samtlga globala fond--fonder på den svenska marknaden, vlka var crka to stycken. Detta skedde dels genom Mornngstar, dels va nätmäklaren Avanza samt genom ntresseorgansatonen Aktespararna. Efter detta sammanställdes nformaton om fondbolagen som förvaltade respektve fond, fondens startdatum samt fondens aktuella jämförelsendex. Mot bakgrund av denna nformaton noterades vlka fonder som nnehade hstork på mnst fem år och som därmed skulle kunna vara aktuella att använda studen. Därutöver försökte v att välja globala fond--fonder som största möjlga mån hade det för 14

19 globalfonder frekvent förekommande jämförelsendexet MSCI World 4. Detta ledde oss fram tll ett urval om fyra globala fond--fonder, vlka motsvarade ovanstående krterer: Handelsbanken Offensv 100, Länsförsäkrngar Fond--Fond Offensv, SEB Strateg Global samt Swedbank Robur 5 Access Offensv Urval och matchnng av globalfonder Efter att ovanstående fyra globala fond--fonder valts ut, tttade v på utbudet av globalfonder hos respektve fondbolag. Även här eftersträvades att globalfonderna, lkt de globala fond-fonderna, största möjlga utsträcknng skulle ha jämförelsendexet MSCI World för att säkerställa en rättvsande jämförelse. Sex av de åtta undersökta fonderna har tll 100 % MSCI World som jämförelsendex, medan de två resterande tll 90 % respektve 50 % har MSCI World som jämförelsendex. Detta är även vktgt att ha åtanke jämförelsen och analysen av globalfondernas och globala fond--fondernas resultat. Vd de tllfällen där fondbolaget har fler än en globalfond att erbjuda och dessa fonder har MSCI World som jämförelsendex, har v tttat på fondernas nvesterngsflosofer. Vssa globalfonder avser att skapa avkastnng genom att allokera kaptalet mellan olka marknader medan andra avser att generera avkastnng genom att välja akter de ser ett värde och en potental. I dessa fall har v valt den förstnämnda typen av globalfond, eftersom den typen av nvesterngsflosof har större lkheter med globala fond--fonder, vars strateg också tll stor del bygger på att allokera kaptalet mellan olka marknader världen över. Detta har utmynnat följande globalfonder som uppfyllt krtererna: Handelsbanken Globalfond, Länsförsäkrngar Globalfond, SEB Globalfond, Swedbank Robur Globalfond Urval av global ndexfond Vd utvärderngen av globalfondernas och de globala fond--fondernas avkastnng är det vktgt att nte bara jämföra med jämförelsendex. Det beror på att det praktken nte är möjlgt att nvestera ndex utan kostnader. För att göra en rättvs bedömnng av de undersökta tllgångarnas avkastnngsutvecklng har v därför även studerat avkastnngen för en global ndexfond. Då det fnns ett begränsat utbud av ndexfonder på den svenska marknaden, har v försökt välja ut den som bäst lämpar sg för en jämförelse med övrga fonder. Ingen av de globala ndexfonderna har exakt samma jämförelsendex, MSCI World, som de fonder och fond--fonder som vår undersöknng omfattar. Flertalet hade stället MSCI 4 Morgan Stanley Captal Internatonal World Index är ett aktendex som omfattas av 1500 akter och används ofta som ett gemensamt jämförelsendex för globalfonder. 5 Swedbank Robur är Swedbanks fondbolag som är helägt av banken och startades

20 World Free som jämförelsendex, där Free nnebär att ndexet tagt hänsyn tll vssa nvesterngsreglerngar som tdgare funnts ett antal länder. Då vår jämförelseperod avser de senaste fem åren bör detta dock nte ha haft allt för stor nverkan på jämförelsen. Samtlga dentferade globala ndexfonder utom en, hade en etsk eller hållbar proflerng, vlket nnebär att dessa fonder har en lte annorlunda nvesterngsflosof. Därav återstod endast en global ndexfond, Danske Invest Global Index, vlken v använt jämförelsen. Denna ndexfond nnehar dessutom samma Stylebox hos Mornngstar samt handlar samma valuta (SEK), som övrga fonder och fond--fonder som ngår undersöknngen Urval av rskfr ränta Den rskfra räntan som använts vd beräknngarna är hämtad från Rksbankens 90 dagars statsskuldväxel (SSVX). Instrumentet är det domnerande på pennngmarknaden och används vanlgen som rktmärke för den rskfra räntan (Fastgheter som placerngsalternatv: Drektnvesterng ger nya möjlgheter, 2007). Detta nstrument används då de undersökta tllgångarna är tllgänglga på den svenska marknaden, där de ovan nämnda statsskuldväxlarna är den nvesterng som lgger närmast den rskfra räntan (Räntor och akteavkastnngar , 2008). Räntan som använts är genomsnttsräntan beräknad på månadsbass. Vd användnngen av värderngsmått som CAPM och WACC (Weghted cost of Captal) används däremot vanlgen den långfrstga räntan, dock ej samband med beräknngarna denna undersöknng. (Real Interest Rate and The Cost of Captal, 1999). 3.4 Val av nyckeltal Följande tre mått anser v vara av störst vkt att studera: rskmåttet aktv rsk samt de rskjusterade avkastnngsmåtten nformatonskvot och Sharpekvot. Anlednngen tll detta är att v djupare vll undersöka hur fondbolagen utnyttjat sna förvaltnngs- och rskmandat sn globala fond--fond respektve globalfond. Detta syfte att dentfera skllnader och lkheter fondbolagen snsemellan men även mellan de olka fondtyperna. Mot bakgrund av detta fnner v dessa tre mått mest lämplga för att vdare kunna genomföra en rättvs utvärderng: Sharpekvoten ger en god fngervsnng om fondens avkastnng är ett resultat av skcklg förvaltnng eller ett högt rsktagande. En hög Sharpekvot ger därmed större möjlgheter tll hög avkastnng relaton tll den tagna rsken. Aktv rsk ger en bra ndkaton på hur mycket förvaltnngen vågat avvka från ndex och hur pass aktvt förvaltad fonden själva verket är. Detta är högst relevant då en förutsättnng för 16

21 att kunna överträffa ndexets utvecklng är att våga frångå ndexets vktnng. Är den aktva rsken för låg går det heller nte att skapa överavkastnng. Informatonskvoten ger svaret på hur hög avkastnngen är relaton tll den aktva rsk fonden tagt, det vll säga hur mycket fonden har frångått ndex. Således betyder en hög kvot en skcklg förvaltnng relatvt rsken. V har ändå valt att ttta på resterande fem mått, då dessa bdrar tll att undersöknngens på så sätt att de ger en mer samlad bld av de undersökta fonderna och därmed ger ett större underlag att kunna basera analysen av resultaten på. 3.5 Bearbetnng av data V har använt oss av Mcrosoft Excel samt SPSS 6 för att bearbeta den data v samlat n. Programmen är enkla att använda för beräknngar och grafer och fungerar väl nom ramen för vår undersöknng. Vd beräknng av fondernas avkastnng används den utdelnngsjusterade Net Asset Valuekursen (NAV-kursen). Det vll säga fondens totala tllgångar mnus dess totala utgfter, justerat för utdelnng och dvderat antalet fondandelar (Äga Fonder). Vd beräknngarna används det geometrska medelvärdet, vlken vsar den realserade värdeförändrngen över en perod. Det geometrska medelvärdet ger en rättvs bld av avkastnng över td, då det tll skllnad från det artmetska medelvärdet tar hänsyn tll räntapå-ränta-effekten (Vnell et al, 2005) Statstsk säkerställnng av resultat Det är önskvärt att göra ett hypotestest på det resultat som framkommt av de data som bearbetats. Dock har det nte vart möjlgt att göra ett test på de rskmått samt de rskjusterade avkastnngsmått som v använt oss av, vlket beror på att dessa utvärderngsmått mäts på årsbass. Då studen omfattar en femårsperod nnebär det att v endast har möjlghet att göra ett hypotestest på fem observatoner per fond, vlket är för lte för att kunna genomföra ett sådant test. Gällande avkastnngen har v dock 61 observatoner, vlket gett oss möjlgheten att undersöka fall våra resultat kan statstskt säkerställas. I detta fall har v använt oss av ett t-test, vlket beskrvts närmare teoravsnttet. 6 Statstcal Package for the Socal Scences (SPSS), datorprogram för statstsk analys. 17

22 3.7 Krtsk gransknng Ltteratur och data De modeller som använts undersöknngen, form av CAPM och Effektva Marknadshypotesen, får anses ha en hög tllförltlghet då de är vedertagna nom akademsk forsknng. Även de nyckeltal som används får anses tllförltlga då de brukas fltgt av såväl akademker som olka aktörer på fondmarknaden, samband med utvärderng av fonder. Vdare har vss nformaton avseende de två fondtyperna samt svenskarnas syn på fondsparande hämtats från Aktespararna och Fondbolagens Förenng. Båda dessa är ntresseorgansatoner, varför tllförltlgheten tll nhämtad nformaton nte kan bedömas som lka hög som om de vore oberoende aktörer. Detta beroende på att dessa organsatoner kan ha ett bakomlggande syfte med att framställa nformaton på ett vsst sätt eller en vss rktnng. Den övergrpande gallrngen av fonder som lämpar sg för en jämförelse har huvudsaklgen hämtats från analysföretaget Mornngstars hemsda. Som en oberoende global dstrbutör av fondnformaton bör Mornngstar tllhandahålla tllförltlg nformaton, även om rsken alltd fnns att nformaton saknas eller är felaktg på företagets hemsda. Vktgt att ha åtanke är även att de data som denna undersöknng bygger på ursprunglgen kommer från fondbolagen, vlka rapporterar n NAV 7 -kurserna tll Fondbolagens Förenng 8. Informatonen om respektve fond har hämtats från respektve fondbolags hemsda. Detta borgar för en förhållandevs god tllförltlghet då fondbolagen arbetar under nsyn av Fnansnspektonen som kontnuerlgt granskar att fondbolagen avger korrekt nformaton angående placerngsnrktnng, mål, avgfter och rsk Survvorshp bas Med survvorshp bas menas att resultatet snedvrds som en konsekvens av att fonder som skulle ha kunnat omfattas av undersöknngen har lagts ner och således exkluderats. Begreppet antyder därmed att såväl globalfonders som globala fond--fonders avkastnng överskattas, eftersom endast de fonder som överlevt nkluderas (Elton et al, 1996). 7 Net Asset Value (NAV) är värdet på en fondandel justerat för avgfter och courtage. 8 Fondbolagens Förenng är en branschorgansaton som verkar fondspararnas och fondbolagens ntressen. 18

23 Följaktlgen har v uteslutt fondbolag som nte längre har såväl en globalfond som en global fond--fond stt utbud. Enlgt vår vetskap kan survvorshp bas vara aktuellt åtmnstone ett fall kopplat tll vår undersöknng, Carnege som avvecklade sn globala fond--fond Carnege Fund of Funds under Därmed omöjlggjordes en jämförelse med fondbolagets globalfond, Carnege WorldWde Valdtet Valdtet åsyftar att undersöknngen mäter det den är avsedd att mäta, det vll säga om nformatonen är gltg och besvarar den problemställnng som undersöknngen grundar sg på (Erksson & Wedershem-Paul s. 60). Rörande vår undersöknng lgger de största svårgheterna att välja adekvata mått på rsk, avkastnng och rskjusterad avkastnng, samt att relevanta fonder och en lämplg tdsperod väljs ut. Gällande utvärderngsmåtten har v granskat tdgare forsknngsrapporter samt analysföretagens och fondbolagens val av mått för att skapa oss en uppfattnng krng vlka mått som är väsentlga för vår undersöknng. Ett annat problem är att tdsperoden med fördel hade kunnat vara längre för att kunna göra undersöknngen mer statstskt säkerställd. Emellertd hade nte detta kunnat genomföras på grund av att de globala fond--fonderna på den svenska fondmarknaden nte har tllräcklg hstork för en undersöknng över en längre tdsperod. Vdare fnns svårgheter med att jämföra fonderna snsemellan då alla berörda fonder nte har exakt samma jämförelsendex, vlket medför att försktghet bör råda vad gäller generalserbarheten av de uppkomna resultaten. V är även medvetna om att det undersöknngen är färre antal fonder som jämförs än lknande studer som tdgare gjorts på området, vlket gör att resultaten nte kan generalseras samma utsträcknng. Orsaken tll detta är emellertd det begränsade antalet globala fond--fonder med tllräcklg hstork och lknande jämförelsendex Relabltet Relabltet avser att mäta hur pass tllförltlg en kvanttatv undersöknngs mätnngar realteten är. Om andra undersökare kommt fram tll samma resultat vd en annan tdpunkt och med ett annat urval torde således undersöknngen ha en hög relabltet. (Erksson & Wedershem-Paul, 2006:61) 19

24 De data som v fått tllgång tll va Mornngstar har nte kunnat kontrolleras. Dock har Mornngstar omfattande processer för att säkerställa att de data de tllhandahåller är kvaltetssäkrad. Tdgare har krtk även rktats mot fondbolagen för att de använt prsndex stället för avkastnngsndex som jämförelsendex. Något som har lett tll mssvsande resultat, då avkastnngsndex nnehåller marknadens utvecklng nklusve utdelnngar vlket prsndex nte gör. Vdare kan relablteten för den här undersöknngen mnska då det ur statstsk synvnkel hade vart önskvärt att den nnehöll fler antal observatoner. Antal observatoner begränsas återgen av de fåtal fondbolag som kan erbjuda en globalfond och global fond--fond med tllräcklg hstork och med lknande jämförelsendex. Icke desto mndre omfattar undersöknngen alla de fonder på den svenska marknaden som matchar de tdgare nämnda uppsatta krtererna Metodkrtk De data som lgger tll grund för denna undersöknng är justerad för avgfter. För att göra en rättvs utvärderng av hur skcklg förvaltnngen av fonderna har vart är det önskvärt att jämförelsen görs på data som nte har justerats för avgfter. V har dock nte haft möjlghet att få tllgång tll denna typ av data, eller haft tllgång tll nformaton för att själv kunna genomföra en sådan korrgerng. 20

25 4. Resultat och Analys I detta avsntt presenteras resultaten av de beräknngar som gjorts för samtlga fonder. Vdare dskuteras och jämförs resultaten med varandra, med avseende på fondtyp och fondbolag. Slutlgen analyseras resultaten och vad dessa ndkerar. 4.1 Avkastnng Tabell 4.1. Avkastnng Handelsbanken Globalfond Länsförsäkrngar Globalfond Globalfonder Globala fond--fonder Totalavkastnng Snttavkastnng Totalavkastnng Snttavkastnng 1,64% -0,02% 5,11% 0,08% SEB Globalfond -2,90% -0,06% Swedbank Robur Globalfond -5,48% -0,11% Handelsbanken Offensv 100 Länsförsäkrngar f--f Offensv SEB Strateg Global Swedbank Robur Access Offensv 21,07% 0,33% 9,51% 0,13% -0,62% -0,02% 9,56% 0,29% Medel -0,41% -0,023% Medel 9,88%% 0,18% Danske Invest 4,77% -0,05% Danske Invest Global Index Global Index 4,77% -0,05% MSCI World Net MSCI World Net 11,69% 2,24% Return Return 11,69% 2,24% Totalavkastnngen avser den totala avkastnngen som fonden haft under den mätta 5-års peroden. Snttavkastnngen är den geometrska genomsnttlga avkastnngen beräknad på månadsbass. De tre fonder med högst avkastnng under peroden är alla globala fond--fonder. Jämförs fonderna nom respektve fondbolag har de globala fond--fonderna samtlga fall presterat bättre än respektve globalfond. Därmed går att urskönja en trend där de globala fond-fonderna generellt har haft en bättre avkastnng än globalfonderna. Det går dock nte att bortse från att en del av förklarngen tll att synnerhet Handelsbanken Offensv 100 har en högre avkastnng än de andra fonderna, grundar sg att fonden delvs har annat jämförelsendex än globalfonderna. Danske Invests globala ndexfond vsar en avkastnng på ungefär 5 % -enheter lägre än de globala fond--fondernas genomsnttlga avkastnng men crka 5 % -enheter högre än globalfondernas genomsnttlga avkastnng. I jämförelse med MSCI World lgger ndexfonden knappt 7 % -enheter lägre, vlket är noterbart lågt då fonden ämnar följa ndex. Det hypotestest som genomförts på avkastnngen vsar att v nte kan förkasta nollhypotesen, vlket gör att v nte kan utesluta att globalfonder och globala fond--fonder har samma avkastnng. Då testet vsade en sgnfkansnvå på 58,9 % lgger det varken nom det 90 % 21

26 eller 95 % -ntervall som skulle göra det möjlgt att statstskt säkerställa att globala fond-fonder genomgående har en bättre avkastnng. 4.2 Rsk Tabell 4.2. Rsk Handelsbanken Globalfond Länsförsäkrngar Globalfond Globalfonder Marknadsrsk Volatltet Aktv Rsk 0,73 14,32% 0,0929 0,62 13,33% 0,106 SEB Globalfond 0,64 14,14% 0,1124 Swedbank Robur Globalfond 0,73 14,43% 0,0933 Globala fond--fonder Marknadsrsk Volatltet Aktv Rsk Handelsbanken Offensv 100 0,91 16,95% 0,0869 Länsförsäkrngar f--f Offensv 0,79 15,42% 0,0942 SEB Strateg Global 0,69 14,00% 0,0978 Swedbank Robur Access Offensv 0,81 15,20% 0,0838 Medel 0,68 14,05% 0,1011 Medel 0,8 15,39% 0,0907 MSCI World Net Return 1 15,74% MSCI World Net Return 1 15,74% Marknadsrsk och volatltet Marknadsrsken, Beta, beskrver den rsk som förknppas med marknaden. Volatlteten, vlken mäts som standardavvkelsen, är ett sprdnngsmått på hur mycket ett värde avvker från medelvärdet. Samtlga fonders betavärden lgger mellan 0,6 och strax under 1,0. Samtlga understger därmed +1, vlket nnebär att de har en postv korrelaton med marknaden men omfattas av en lägre marknadsrsk än marknadsportföljen. De globala fond--fonderna har ett något lägre betavärde förhållande tll globalfonderna, både vad gäller det genomsnttlga värdet samt nternt nom respektve fondbolag. Globalfonderna har därför en något högre genomsnttlg marknadsrsk än de globala fond--fonderna. Volatlteten är för samtlga globalfonder och tre av fyra globala fond--fonder lägre än marknadsportföljen. Dock har de globala fond--fonderna en något högre genomsnttlg volatltet än globalfonderna. För Handelsbankens, Länsförsäkrngars och Swedbank Roburs del är volatlteten något högre den globala fond--fonden medan globalfonden har margnellt högre volatltet SEB:s fall. 22

27 Aktv rsk Aktv Rsk Aktv rsk mäter den rsk som uppkommer på grund av aktv förvaltnng och vsar på hur mycket fördelnngen fondens nnehav har avvkt från fördelnngen fondens jämförelsendex. De fonderna med högst aktv rsk är tre av globalfonderna. Det är enbart SEB Strateg Global som har en något högre aktv rsk än Handelsbankens Globalfond. De globala fond--fonderna uppvsar därmed även ett lägre genomsnttlgt värde avseende aktv rsk än globalfonderna. Samtlga fondbolags globala fond--fond har en lägre aktv rsk än respektve globalfond. Värt att notera är att alla fonder uppvsar en tämlgen låg aktv rsk, vlket försvårar möjlgheten tll att skapa överavkastnng och sannolkheten ökar för att fonderna kommer att följa ndex. Dagram 4.2. Aktv rsk 0,100,093,087,106,094,112,098,093,084 Handelsbanken Globalfond Handelsbanken Offensv 100 Länsförsäkrngar Globalfond Länsförsäkrngar f--f Offensv 0,050 SEB Globalfond SEB Strateg Global Swedbank Robur Globalfond 0,000 Swedbank Robur Access Offensv 23

28 4.3 Rskjusterad avkastnng Tabell 4.3. Jensens alfa, Informatonskvot och Förklarngsvärde Handelsbanken Globalfond Länsförsäkrngar Globalfond SEB Globalfond Swedbank Robur Globalfond Jensens Alfa Globalfonder Globala fond--fonder Informatonskvot Förklarngsvärde Jensens Alfa Informatonskvot Förklarngsvärde Handelsbanken -0,0007-0,0285 0,7178 Offensv 100 Länsförsäkrngar -0,0054-0,1992 0,6467 f--f Offensv SEB Strateg -0,0091-0,3235 0,6037 Global Swedbank Robur -0,0033-0,1376 0,7052 Access Offensv -0,0083-0,3090 0,6395-0,0096-0,3147 0,5389-0,0107-0,3305 0,5041-0,0091-0,3373 0,6380 Medel -0,0094-0,3229 0,5801 Medel -0,0046-0,1722 0, Jensens Alfa Jensens alfa är ett rskjusterat mått som används för att värdera över- eller undervnsten av en nvesterng förhållande tll ett jämförbart ndex. Negatva Jensens alfavärden ndkerar att alla undersökta fonder uppvsar underavkastnng relaton tll den marknadsrsk som tagts. De globala fond--fonderna kan uppvsa ett något bättre genomsnttlgt värde än globalfonderna, även om värdena är negatva. Samtlga fondbolags globalfond uppvsar större underavkastnng än globala fond--fonden Informatonskvot Fondens och dess jämförelsendex dfferens avkastnng, förhållande tll aktv rsk, benämns nformatonskvot. Samtlga åtta fonder uppvsar en negatv nformatonskvot, vlket ndkerar att avkastnngen är låg förhållande tll den aktva rsk som förvaltarna tagt. Dock har de globala fond-fonderna en lägre negatv genomsnttlg nformatonskvot än globalfonderna. För samtlga fondbolag gäller att globalfonden uppvsar en sämre nformatonskvot än den globala fond--fonden. Under undersöknngsperoden, som nnefattar såväl hög- som lågkonjunktur, antyder därmed nformatonskvoterna att de globala fond--fonderna har förvaltats något skcklgare än globalfonderna förhållande tll fondernas aktva rsk. Emellertd kvarstår det faktum att samtlga fonder har gett negatv avkastnng relatvt respektve fonds aktvtetsnvå. 24

29 Informatonskvot 1 Dagram 4.3. Informatonskvot 0,000 Handelsbanken Globalfond -0,050-0,100 -,028 Handelsbanken Offensv 100 Länsförsäkrngar Globalfond -0,150 -,138 Länsförsäkrngar f--f Offensv -0,200-0,250 -,199 SEB Globalfond SEB Strateg Global -0,300-0,350-0,400 -,309 -,315 -,330 -,323 -,337 Swedbank Robur Globalfond Swedbank Robur Access Offensv Förklarngsvärde Förklarngsvärdet används för att beskrva sambandet mellan en specfk fonds och ett ndex utvecklng. Fondernas förklarngsvärden befnner sg alla nom ett relatvt smalt ntervall, där de globala fond--fonderna har ett högre genomsnttlgt förklarngsvärde samt ett högre förklarngsvärde jämförelse med respektve globalfond. Därav kan svängnngarna de globala fond-fonderna något högre grad förklaras av ndexets svängnngar jämförelse med globalfonderna. För alla undersökta fonder gäller dock att förklarngsvärdet lgger närmare 1 än 0 vlket antyder att fondernas svängnngar tll förhållandevs stor del följer svängnngarna jämförelsendexet. 25

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 2010 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15-10 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

Klarar hedgefonder att skapa positiv avkastning oavsett börsutveckling? En empirisk studie av ett urval svenska hedgefonder

Klarar hedgefonder att skapa positiv avkastning oavsett börsutveckling? En empirisk studie av ett urval svenska hedgefonder NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala unverstet Examensarbete C Författare: Sara Engvall och Matylda Hussn Handledare: Martn Holmén Hösttermnen 2006 Klarar hedgefonder att skapa postv avkastnng oavsett

Läs mer

Bankernas kapitalkrav med Basel 2

Bankernas kapitalkrav med Basel 2 RAPPORT DEN 16 jun 2006 DNR 05-5630-010 2006 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R A P P o r t 2 0 0 6 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R a p p o r t 2 0 0 6 : 6 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 31 RESULTAT

Läs mer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.

Läs mer

Utbildningsavkastning i Sverige

Utbildningsavkastning i Sverige NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Markus Barth Handledare: Bertl Holmlund Vårtermnen 2006 Utbldnngsavkastnng Sverge Sammandrag I denna uppsats kommer två olka

Läs mer

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss?

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss? Att dentfera systemvktga banker Sverge vad kan kvanttatva ndkatorer vsa oss? Elas Bengtsson, Ulf Holmberg och Krstan Jönsson* Författarna är verksamma vd Rksbankens avdelnng för fnansell stabltet. Elas

Läs mer

Primär- och sekundärdata. Undersökningsmetodik. Olika slag av undersökningar. Beskrivande forts. Beskrivande forts. 2012-11-08

Primär- och sekundärdata. Undersökningsmetodik. Olika slag av undersökningar. Beskrivande forts. Beskrivande forts. 2012-11-08 Prmär- och sekundärdata Undersöknngsmetodk Prmärdataundersöknng: användnng av data som samlas n för första gången Sekundärdata: användnng av redan nsamlad data Termeh Shafe ht01 F1-F KD kap 1-3 Olka slag

Läs mer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring PROMEMORIA Datum 01-06-5 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspektonen@f.se www.f.se

Läs mer

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5 Expermentella metoder 04, Räkneövnng 5 Problem : Två stokastska varabler, x och y, är defnerade som x = u + z y = v + z, där u, v och z är tre oberoende stokastska varabler med varanserna σ u, σ v och

Läs mer

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm Workng paper/pm 2012:02 Företagsrådgvnng form av Konsultcheckar En effektutvärderng av konsultcheckar nom ramen för regonalt bdrag för företgsutvecklng Tllväxtanalys har uppdrag att utvärdera effekterna

Läs mer

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng

Läs mer

Introduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1

Introduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1 UPPSALA UNIVERSITET Natonalekonomska Insttutonen Examensarbete D-uppsats, Ht-2005 Introduktonsersättnng eller socalbdraghar ersättnngsregm betydelse för ntegratonen av flyktngar? 1 Författare: Henrk Nlsson

Läs mer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring PROMEMORIA Datum 007-1-18 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton

Läs mer

Generellt ägardirektiv

Generellt ägardirektiv Generellt ägardrektv Kommunala bolag Fastställt av kommunfullmäktge 2014-11-06, 223 Dnr 2014.0450.107 2 Generellt ägardrektv för Fnspångs kommuns drekt eller ndrekt helägda bolag Detta ägardrektv ska antas

Läs mer

Enkelt är effektivt!

Enkelt är effektivt! Halvårsrapport 2014 1 Enkelt är effektvt! V tror på enkelhet fondförvaltnng. Istället för att krångla tll saker onödan fokuserar v på att köpa bra bolag v gllar. Det behöver nte vara svårare än så. Spltan

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det?

Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Uppsats fortsättnngskurs C Författare: Johan Bjerkesjö och Martn Nlsson Handledare: Patrk Hesselus Termn och år: HT 2005 Arbetslvsnrktad rehablterng för

Läs mer

Fördelning av kvarlåtenskap vid arvsskifte

Fördelning av kvarlåtenskap vid arvsskifte NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala unverstet Magsteruppsats Författare: Lars Björn Handledare: Henry Ohlsson HT 2008 Fördelnng av kvarlåtenskap vd arvsskfte En analys av ntergeneratonella fnansella

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Talavdskolan 15 aug 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-02-21 13:32: V kunde nte läsa om era mål 4 och 5 någonstans. 2013-08-15 11:21: Tack för era kompletterngar.

Läs mer

Hur bör en arbetsvärderingsmodell

Hur bör en arbetsvärderingsmodell Hur bör en arbetsvärderngsmodell specfceras? en analys baserad på mångdmensonell beslutsteor Stg Blomskog Johan Brng RAPPORT 2009:19 Insttutet för arbetsmarknadspoltsk utvärderng (IFAU) är ett forsknngsnsttut

Läs mer

för alla i Landskrona

för alla i Landskrona , den 3 september LANDSKRDlHLA 2015 STAD K015/[\flUf STYRELSEN 201509 0 7 Ank. Darenr. ldossenr. Moton: Utrymme för alla Regerngen beslutade antalet maj 2008 nleda ett urbant bostadråden männskor de mest

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-09 16:00: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-06-04 12:54: Vad rolgt att ta del av era tankar och ert arbete med Grön Flagg! Det är härlgt

Läs mer

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-07-04 13:38: Vlka jättebra flmer barnen har spelat n fantastskt bra och underhållande som samtdgt

Läs mer

Gymnasial yrkesutbildning 2015

Gymnasial yrkesutbildning 2015 Statstska centralbyrån STATISTIKENS FRAMTAGNING UF0548 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 1(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete 2016-03-11 Mattas Frtz Gymnasal yrkesutbldnng 2015 UF0548

Läs mer

VALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn

VALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn ISRN-nr: VALUE AT RISK En komparatv stude av beräknngsmetoder VALUE AT RISK A comparatve study of calculaton methods Fredrk Andersson, Petter Fnn & Wlhelm Johansson Handledare: Göran Hägg Magsteruppsats

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums frskola 20 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:39: Bra jobbat, Tryserums frskola! Det är nsprerande att läsa er rapport och se

Läs mer

Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande

Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande Skoldemokratplan Prncper och gude tll elevnflytande I Skoldemokratplan Antagen av kommunfullmäktge 2012-02-29, 49 Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@fnspang.se

Läs mer

Finansiell Riskhantering: Derivatinstrument och portföljvalsteori

Finansiell Riskhantering: Derivatinstrument och portföljvalsteori L I N K Ö P I N G S U N I V E R S I T ET H T 1 1 I N S T I T U T I O N E N F Ö R E K O N O M I S K O C H I N D U S T R I E L L U T V E C K L I N G G Ö R A N H Ä G G O C H I N G E R A S P Fnansell Rskhanterng:

Läs mer

Kvalitetsjustering av ICT-produkter

Kvalitetsjustering av ICT-produkter Kvaltetsjusterng av ICT-produkter - Metoder och tllämpnngar svenska Prsndex Producent- och Importled - Enheten för prsstatstk, Makroekonom och prser, SCB December 2006 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(55) Kontaktnformaton

Läs mer

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Beslutad av kommunfullmäktge 2013-03-27, 74 Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Fnspångs kommun

Läs mer

Dödlighetsundersökningar på KPA:s

Dödlighetsundersökningar på KPA:s Matematsk statstk Stockholms unverstet Dödlghetsundersöknngar på KPA:s bestånd av förmånsbestämda pensoner Sven-Erk Larsson Eamensarbete 6: Postal address: Matematsk statstk Dept. of Mathematcs Stockholms

Läs mer

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-15 13:51: Det är fnt att få läsa om hur n har arbetat aktvt med nflytande och delaktghet

Läs mer

Prissättningen av bostadsrätter: Vilka faktorer påverkar priserna, vad är riktpriset för en lägenhet?

Prissättningen av bostadsrätter: Vilka faktorer påverkar priserna, vad är riktpriset för en lägenhet? Handelshögskolan Stockholm Insttutonen för Redovsnng och Rättsvetenskap Examensuppsats nom Redovsnng och fnansell styrnng Hösten 2006 Prssättnngen av bostadsrätter: Vlka faktorer påverkar prserna, vad

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:01: N har vktga utvecklngsområden men v skckar tllbaka er rapport för att v önskar

Läs mer

Årsredovisning. Styrelsen för HSB Brf Smedby i Upplands Väsby. Org.nr: 714800-2475

Årsredovisning. Styrelsen för HSB Brf Smedby i Upplands Väsby. Org.nr: 714800-2475 Årsredovsnng Styrelsen för HSB Brf Smedby Upplands Väsby Org.nr: 714800-2475 får härmed avge årsredovsnng för förenngens verksamhet under räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 HSB:s Brf Smedby Upplands

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 09:54: N verkar ha ett mycket engagerat mljöråd som är påputtare (fnt ord). N har bra och spännande

Läs mer

N A T U R V Å R D S V E R K E T

N A T U R V Å R D S V E R K E T 5 Kselalger B e d ö m n n g s g r u vattendrag n d e r f ö r s j ö a r o c h v a t t e n d r a g Parameter Vsar sta hand effekter Hur ofta behöver man mäta? N på året ska man mäta? IPS organsk Nngspåver

Läs mer

Sammanfattning. Härledning av LM - kurvan. Efterfrågan, Z. Produktion, Y. M s. M d inkomst = Y >Y. M d inkomst = Y

Sammanfattning. Härledning av LM - kurvan. Efterfrågan, Z. Produktion, Y. M s. M d inkomst = Y >Y. M d inkomst = Y F12: sd. 1 Föreläsnng 12 Sammanfattnng V har studerat ekonomn påp olka skt, eller mer exakt, under olka antaganden om vad som kan ändra sg. 1. IS-LM, Mundell Flemmng. Prser är r konstanta, växelkurs v

Läs mer

Grön Flagg-rapport Fridhems förskola 24 apr 2015

Grön Flagg-rapport Fridhems förskola 24 apr 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Frdhems förskola 24 apr 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-04-24 10:39: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015

Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-05-11 09:08: skckar tllbaka enl tel samtal 2015-05-18 15:32: Det har vart rolgt att läsa er

Läs mer

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg A2009:004 Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO och raps Chrster Anderstg och Marcus Sundberg Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Stadionparkens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Stadionparkens förskola Handlngsplan Grön Flagg Stadonparkens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-03-10 13:06: Hej! N har många spännande och vktga utvecklngsområden. Er handlngsplan känns genomarbetad med aktvteter

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Vindelälvsskolan 27 maj 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Vindelälvsskolan 27 maj 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vndelälvsskolan 27 maj 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-05-27 15:19: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Beställningsintervall i periodbeställningssystem

Beställningsintervall i periodbeställningssystem Handbok materalstyrnng - Del D Bestämnng av orderkvantteter D 41 Beställnngsntervall perodbeställnngssystem Ett perodbeställnngssystem är ett med beställnngspunktssystem besläktat system för materalstyrnng.

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Saxnäs skola

Handlingsplan. Grön Flagg. Saxnäs skola Handlngsplan Grön Flagg Saxnäs skola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-05 09:27: Jättefnt att n jobbat utfrån elevernas önskemål när n satt hop er handlngsplan för att måna om deras nflytande. N

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-11-14 09:03: Ännu en gång har n skckat n en mponerande rapport. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Renhållningsordning för Finspångs kommun

Renhållningsordning för Finspångs kommun Renhållnngsordnng för Fnspångs kommun Avfallsplan 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktge 2014-03-26 ( 69) A V F A L L S P L A N 2 0 1 4-2 0 1 8 Renhållnngsordnng för Fnspångs kommun Fnspångs kommun 612

Läs mer

Scandinavian Organics AB (publ) 16 30 oktober 2014

Scandinavian Organics AB (publ) 16 30 oktober 2014 l l t n a Inbjud r e t k a v a g n n teck Scandnavan Organcs AB (publ) 16 30 oktober 2014 Informatonen denna folder ( Foldern ) är endast en förenklad beskrvnng av den rktade nyemssonen (såsom defnerat

Läs mer

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation Almedalsveckan 11 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 11 Stark som Ppp? 2-3 Ungas ngångslöner Välfärdsföretagen 8-9 Löner och nflaton Närmare skattegenomsnttet 1 5 Studemotverade eller

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-04-15 15:26: N har på ett engagerat och varerat sätt arbetat med ert Grön flagg-arbete.

Läs mer

DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND

DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND Rapport 2000:1 DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND - EN KOMPARATIV ANALYS I pdf-versonen av denna rapport saknas enkätblanketterna (blaga 2). En fullständg rapport pappersformat kan beställas från ÅSUB, tel. 018-25490,

Läs mer

Hållbar skolutveckling Skolplan för Eskilstuna kommun 2008-2011. Förslag till barn- och utbildningsnämnden/torshälla stads nämnd

Hållbar skolutveckling Skolplan för Eskilstuna kommun 2008-2011. Förslag till barn- och utbildningsnämnden/torshälla stads nämnd Hållbar skolutvecklng Skolplan Esklstuna kommun 2008 2011 Förslag tll utbldnngsnämnd/torshälla stads nämnd 1 2 INLEDNING Skolplan av kommuns styrdokumt. Att kommunerna ha skolplan fastställs skollag. Skolplan

Läs mer

Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 10:40: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör dem

Läs mer

Kompenserande löneskillnader för pendlingstid

Kompenserande löneskillnader för pendlingstid VTI särtryck 361 2004 Kompenserande löneskllnader för pendlngstd En emprsk undersöknng med Svenska data Konferensbdrag från Transportforum 8 9 januar 2003 Lnköpng Gunnar Isacsson VTI särtryck 361 2004

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Föräldrakooperativet Dalbystugan 22 sep 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Föräldrakooperativet Dalbystugan 22 sep 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Föräldrakooperatvet Dalbystugan 22 sep 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-09-22 17:47: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era utvecklngsområden.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-03 09:47: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Modellering av antal resor och destinationsval

Modellering av antal resor och destinationsval UMEÅ UNIVERSITET Statstska nsttutonen C-uppsats, vt- 2005 Handledare: Erlng Lundevaller Modellerng av antal resor och destnatonsval Aron Arvdsson Salh Vošanovć Sammanfattnng V har denna uppsats analyserat

Läs mer

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare!

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare! HÄSTFÖRETAGARPRAKTIKAN Råd och tps för dg som vll bl framgångsrk hästföretagare! Inlednng Har du en hästverksamhet tankarna? Fundera på varför! Trolgen delar du med de flesta andra hästföretagare en passon

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Morkullan 4 mar 2015

Grön Flagg-rapport Förskolan Morkullan 4 mar 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Morkullan 4 mar 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-03-04 10:52: Gratts tll er första godkända rapport och en toppenbra sådan! N har bra och

Läs mer

Citeringsstudie av natur och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet,

Citeringsstudie av natur och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet, Cterngsstude av natur och samhällsvetenskaplga nsttutoner vd Stockholms unverstet, 2008 2010 Per Ahlgren, Stockholms unverstetsbblotek 1 Inlednng I förelggande rapport redogörs för en bblometrsk stude,

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-01-24 16:36: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med ert tema. Vad kul att

Läs mer

Optimering av underhållsplaner leder till strategier för utvecklingsprojekt

Optimering av underhållsplaner leder till strategier för utvecklingsprojekt Opterng av underhållsplaner leder tll strateger för utvecklngsprojekt Ann-Brh Ströberg 1 och Torgny Algren 1. Mateatska vetenskaper Chalers teknska högskola och Göteborgs unverset 41 96 Göteborg 31-77

Läs mer

Lönebildningen i Sverige 1966-2009

Lönebildningen i Sverige 1966-2009 Rapport tll Fnanspoltska rådet 2008/6 Lönebldnngen Sverge 1966-2009 Andreas Westermark Uppsala unverstet De åskter som uttrycks denna rapport är författarens egna och speglar nte nödvändgtvs Fnanspoltska

Läs mer

Ekonomihögskolan Lunds Universitet Vårterminen 2006. Priset på Poker. En studie av efterfrågeelasticiteten på Internetpoker.

Ekonomihögskolan Lunds Universitet Vårterminen 2006. Priset på Poker. En studie av efterfrågeelasticiteten på Internetpoker. Natonalekonomska Insttutonen Kanddatuppsats Ekonomhögskolan Lunds Unverstet Vårtermnen 006 Prset på Poker En stude av efterfrågeelastcteten på Internetpoker Författare Tony Krstensson Dag Larsson Handledare

Läs mer

Mätfelsbehandling. Lars Engström

Mätfelsbehandling. Lars Engström Mätfelsbehandlng Lars Engström I alla fyskalska försök har de värden man erhåller mer eller mndre hög noggrannhet. Ibland är osäkerheten en mätnng fullständgt försumbar förhållande tll den precson man

Läs mer

Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015

Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-09 16:38: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.det

Läs mer

Industrins förbrukning av inköpta varor INFI

Industrins förbrukning av inköpta varor INFI Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 (37) Industrns förbruknng av nköpta varor INFI 2003 NV006 Innehåll 0 Allmänna uppgfter... 2 0. Ämnesområde... 2 0.2 Statstkområde... 2 0.3 SOS-klassfcerng... 2 0.4 Statstkansvarg...

Läs mer

Dokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI)

Dokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI) STATISTISKA CENTRALBYRÅN Dokumentaton (6) ES/PR-S 0-- artn Kullendorff arcus rdén Dokumentaton krng beräknngsmetoder använda för prsndex för elförsörjnng (SPIN 35.) nom hemmamarknadsprsndex (HPI) Indextalen

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola Handlngsplan Grön Flagg Äsperedskolan förskola - skola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-03-22 11:22: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter elevernas förmågor -

Läs mer

Sammanfattning av kvalitetsrapporter - kommunala skolorna

Sammanfattning av kvalitetsrapporter - kommunala skolorna 1 (5) Barn- och utbldnngskontoret BARN- OCH UTBILDNINGSSEKTORN Sammanfattnng av kvaltetsrapporter - kommunala skolorna Bakgrund Huvudmannen har stt Kvaltet- och utvecklngsprogram prorterat tre målområden

Läs mer

Beräkning av Sannolikheter för Utfall i Fotbollsmatcher

Beräkning av Sannolikheter för Utfall i Fotbollsmatcher Natonalekonomska Insttutonen Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Phlp Jonsson Handledare: Johan Lyhagen VT 2006 Beräknng av Sannolkheter för Utfall Fotbollsmatcher Oddsen på dn sda Sammanfattnng

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-25 11:44: Inskckad av msstag. 2014-04-17 09:52: Bra jobbat, Förskolan Fjäderkobben!

Läs mer

Problem i sammanfattande mått i ASI

Problem i sammanfattande mått i ASI Allmän SS-rapport 2001:10 Problem sammanfattande mått ASI Av Ingegerd Jansson ISSN 10-258 Förord Statens nsttutonsstyrelse, SS, svarar för planerng, lednng och drft av nsttutoner för tvångsvård av mssbrukare

Läs mer

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE SSI:1';74-O15 BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE John-Chrster Lndll Pack, 104 01 STOCKHOIJ! ;4 aprl 1974 BEREDSOP TJÖT ATOMOLYCKOR I SVERIGE Manuskrpt grundat på ett föredrag vd kärnkraftmötot Köpenhamn,

Läs mer

Grön Flagg-rapport Smedjans förskola 7 apr 2016

Grön Flagg-rapport Smedjans förskola 7 apr 2016 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Smedjans förskola 7 apr 2016 Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-04-07 09:58: Vlken härlg och kreatv rapport n har skckat n tll oss - trevlg läsnng! Vad kul

Läs mer

Vinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( )

Vinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( ) Tentamen Matematsk statstk Ämneskod-lnje S1M Poäng totalt för del 1 5 (8 uppgfter) Poäng totalt för del 3 (3 uppgfter) Tentamensdatum 9-3-5 Kerstn Vännman Lärare: Robert Lundqvst Mkael Stenlund Skrvtd

Läs mer

Industrins förbrukning av inköpta varor (INFI) 2008

Industrins förbrukning av inköpta varor (INFI) 2008 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(97) Industrns förbruknng av nköpta varor (INFI) 2008 NV0106 Innehåll SCBDOK 3.1 0 Admnstratva uppgfter 0.1 Ämnesområde 0.2 Statstkområde 0.3 SOS-klassfcerng 0.4 Statstkansvarg

Läs mer

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-02 13:53: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Näckrosen

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Näckrosen Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Näckrosen Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-07-28 12:15: N har vktga och spännande utvecklngsområden krng tema. Utmana gärna barnen med öppna frågor de olka utvecklngsområdena

Läs mer

Renhållningsordning för Finspångs kommun

Renhållningsordning för Finspångs kommun Renhållnngsordnng för Fnspångs kommun Föreskrfter Antagen av kommunfullmäktge 2014-03-26 ( 69) F Ö RE S K RI F T E R Renhållnngsordnng för Fnspångs kommun Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85

Läs mer

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 15:1: Vlken toppenrapport n har skckat n tll oss- trevlg läsnng. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan Handlngsplan Grön Flagg Västra Ekoskolan Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-03-17 14:07: Vad rolgt att n har jobbat aktvt med Grön Flagg snart 14 år! Handlngsplanen är tydlg och n tar upp flera exempel

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-01-23 11:26: Bra jobbat, förskolan Kalven! Det är nsprerande att läsa er rapport och se hur

Läs mer

Agenda F15. Osäkerhet och risk Osäkerhet = icke känt utfall Risk = osäkerhet som påverkar en

Agenda F15. Osäkerhet och risk Osäkerhet = icke känt utfall Risk = osäkerhet som påverkar en Agenda F15 Osäkerhet och rsk Osäkerhet = cke känt utfall Rsk = osäkerhet som påverkar en Uppåt-rsk (Eng: Upsde rsk) => bättre än väntat Neråt-rsk (Eng: Downsde rsk) => sämre än väntat Marknadsrsk (Eng:

Läs mer

Grön Flagg-rapport Fröslundavägens förskola 15 apr 2016

Grön Flagg-rapport Fröslundavägens förskola 15 apr 2016 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Fröslundavägens förskola 15 apr 2016 Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-04-15 10:59: Vad bra att n utgår från barnens ntressen för att få n deras nflytande

Läs mer

Ny renhållningsordning för Finspångs kommun, yttrande till Finspångs kommun

Ny renhållningsordning för Finspångs kommun, yttrande till Finspångs kommun 1 (1) Mljö och samhällsbyggnadsförvaltnngen ToS, Mare Hägglund 2013-05-16 Dnr KS 2013-318 Dnr Sbn 2013-185 Kommunstyrelsen Ny renhållnngsordnng för Fnspångs kommun, yttrande tll Fnspångs kommun Förslag

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL Arbetsgruppsrapport 16.12.2005 Duplkat 3/2006 Utbldnngsstyrelsen och författarna Tm Eja Högman ISBN 952-13-2767-7 (nb.) ISBN 952-13-2768-5 (pdf) ISSN 1237-6590

Läs mer

Oljeprisets inverkan på oljerelaterade aktier

Oljeprisets inverkan på oljerelaterade aktier EKONOMIHÖGSKOLAN Lunds unverstet Kanddatuppsats Januar 2009 Oljeprsets nverkan på oljerelaterade akter Handledare: Hossen Asgharan Författare: Sebastan Valentnsson Fredrk Ohlson SAMMANFATTNING I denna

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Trollet Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-06-24 14:09: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor - Bra jobbat. Låt

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-04-02 09:44: Inskckad av msstag... 2013-06-25 12:09: N har på ett mycket kreatvt och varerat

Läs mer

Kvalitetssäkring med individen i centrum

Kvalitetssäkring med individen i centrum Kvaltetssäkrng med ndvden centrum TENA har tllsammans med äldreboenden Sverge utvecklat en enkel process genom vlken varje enskld ndvd får en ndvduell kontnensplan baserad på hans eller hennes unka möjlgheter

Läs mer

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag RAPPORT 9 2011 Hjortdjurens nverkan på tllväxt av produktonsträd och rekryterng av betesbegärlga trädslag - problembeskrvnng, orsaker och förslag tll åtgärder Jonas Bergqust, Chrster Kalén, Hasse Berglund

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 13 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 13 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 13 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-07 14:13: N har en bra rapport och det är nte långt från ett godkännande. V skulle vlja

Läs mer

2014 års brukarundersökning inom socialtjänstens vuxenavdelning i Halmstads kommun

2014 års brukarundersökning inom socialtjänstens vuxenavdelning i Halmstads kommun Halmstads kommun Socalförvaltnngen Vuxenavdelnngen 2014 års brukarundersöknng nom socaltjänstens vuxenavdelnng Halmstads kommun Sammanställnng av enkätresultat För rapport svarar Danel Johansson, Utvärderngsrngen

Läs mer

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17 1 Inlednng Jag undervsar tyskar på folkhögskolan Nürnberg med omgvnngar. Inför uppgften att utföra en perforsanalys av en elevtext lät mna mest avancerade elever skrva en uppsats om vad de tyckte var svårt

Läs mer

Skolbelysning. Ecophon, fotograf: Hans Georg Esch

Skolbelysning. Ecophon, fotograf: Hans Georg Esch Skolbelysnng Ecophon, fotograf: Hans Georg Esch Skolan är Sverges vanlgaste arbetsplats. En arbetsplats för barn, ungdomar och vuxna. Skolmljön ska skapa förutsättnngar för kreatvtet och stmulera nlärnng.

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Ängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-10-02 09:58: Vlka rolga och spännande utvecklngsområden som n ska jobba med. Utmana gärna barnen med att ställa öppna frågor

Läs mer