Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning.

Transkript

1 Uppsala Unverstet Företagsekonomska nsttutonen Magsteruppsats HT 2009 Fond--fonder med global placerngsnrktnng Ett konkurrenskraftgt alternatv tll globalfonder? En jämförelse med fokus på rsk och avkastnng. Författare Johan Nordberg Martna Zadg Handledare Robert Joachmsson

2 Sammanfattnng Bakgrund och problemformulerng: Fondbolagen erbjuder spararna flertalet olka fondkategorer, därbland fonder med en global placerngsnrktnng. Två av dessa produkter är globalfonder och globala fond--fonder. Globala fond--fonder placerar andra fonder, såväl hos externa förvaltare som det egna fondbolagets övrga fonder. I mederna har de globala fond--fonderna krtserats för att ha höga avgfter och enbart syfta tll att slussa n kaptal fondbolagets underlggande fonder. För att utreda om globala fond--fonder verklgen lyckats skapa något mervärde för fondspararna, vore det av vkt att undersöka dessa och ttta på vlken rsk, avkastnng och rskjusterad avkastnng de haft, jämförelse med globalfonder. Syfte: Syftet med undersöknngen är att utreda om globala fond--fonder, vd en jämförelse med globalfonder, tllfört något mervärde för den ensklde fondspararen utfrån parametrarna rsk, avkastnng och rskjusterad avkastnng. Metod: Studen bygger på avkastnngsdata från åtta fonder, fyra globalfonder och fyra globala fond--fonder, under femårsperoden 1 oktober oktober I syfte att utvärdera fonderna har åtta jämförelsemått använts. Eventuell skllnad avkastnng mellan globalfonder och globala fond--fonder har försökt säkerställas med hjälp av ett hypotestest. För att ytterlgare utvärdera fondernas prestaton har v även jämfört fondernas avkastnng med avkastnngen en global ndexfond. Undersöknngens resultat och slutsatser: Resultatet ndkerar att de globala fond--fonderna generellt haft en bättre avkastnngsutvecklng än globalfonderna. Därutöver har tre av de fyra globala fond--fonderna haft högre avkastnng än den globala ndexfonden, medan endast en av globalfonderna lyckats med motsvarande bedrft. Detta har dock nte kunnat säkerställas statstskt varpå det nte kan uteslutas att skllnaden är en tllfällghet. Vdare antyder resultaten att de globala fond--fonderna har en högre rskjusterad avkastnng men en lkartad rsknvå relatvt globalfonderna. Sammantaget tyder undersöknngen på att globala fond-fonder har skapat mervärde för fondspararen vd en jämförelse med globalfonder och framstår som ett fullgott alternatv vd nvesterng en fond med global placerngsnrktnng.

3 Innehållsförtecknng 1. Inlednng Bakgrund Problemformulerng Syfte Teoretsk referensram Tdgare forsknng Hur fungerar en fond? Fondkategorer med global placerngsnrktnng Lagar och tllsyn Fondndex Rsk Dversferng Övrga rsker Portfölj- och kaptalmarknadsteor Effektva marknadshypotesen Captal Asset Prcng Model Totalkostnadsandel Rskmått Volatltet Marknadsrsk Aktv rsk Rskjusterade avkastnngsmått Jensens alfa Informatonskvot Förklarngsvärde (R 2 ) Sharpekvot Treynorkvot T-test Metod Metodval Datansamlng Val av tdsperod Urval... 14

4 3.3.1 Urval av globala fond--fonder Urval och matchnng av globalfonder Urval av global ndexfond Urval av rskfr ränta Val av nyckeltal Bearbetnng av data Statstsk säkerställnng av resultat Krtsk gransknng Ltteratur och data Survvorshp bas Valdtet Relabltet Metodkrtk Resultat och Analys Avkastnng Rsk Marknadsrsk och volatltet Aktv Rsk Rskjusterad avkastnng Jensens Alfa Informatonskvot Förklarngsvärde Sharpekvot och Treynorkvot Analytsk dskusson Internt nom fondbolagen Mellan fondtyperna Slutsats Förslag tll framtda forsknng Källförtecknng Tryckta källor Elektronska källor Blagor Fondöverskt Dagram Avkastnng... 41

5 1. Inlednng I detta avsntt ntroduceras globalfonder och globala fond--fonder, ämnets problemdskusson samt uppsatsens syfte Bakgrund Exklusve PPM 1 fondsparar dag 74 % av alla svenskar åldern år (Hur svenskarna ser på fondsparandet, 2008) och på den svenska fondmarknaden fnns dag flertalet fondtyper med olka placerngsnrktnng och rskprofl. Fondbolagen 2 erbjuder exempelvs spararna fonder med en global placerngsnrktnng. Två av dessa produkter är globala aktefonder, vlka här efter benämns globalfonder, respektve globala fond--fonder, vlka v ämnar fokusera på denna uppsats. Globalfonder nvesterar akter på olka marknader världen över och utgör dag 19 % av det totala sparandet på den svenska fondmarknaden (Hur svenskarna ser på fondsparandet, 2008). Globalfonder är nte rskexponerade mot en begränsad geografsk marknad och ger således fondspararna en god rsksprdnng (Så bygger du en bra bas portföljen, 2006). Globala fond--fonder är en undergrupp tll fond--fonder, en fondtyp som växte fram Sverge under början av 2000-talet. En global fond--fond skljer sg gentemot en vanlg globalfond den bemärkelsen att fonden fungerar som en förvaltnngstjänst, där fondförvaltaren aktvt väljer att nvestera andra fonder världen över. Vssa globala fond-fonder nvesterar främst nternt fondbolagets övrga fonder medan andra tll största del nvesterar externt andra fondbolags fonder. (Storbanker domnerar fond--fondmarknaden, 2009). Globala fond--fonder medför vss förbättrad rsksprdnng sparandet, jämfört med en vanlg globalfond (Portfolo selecton, dversfcaton and fund-of-funds: a not, 2005). För att exemplfera detta kan nämnas att om en global fond--fond teoretskt sett, nvesterar to olka fonder världen över som sn tur har ett nnehav på 100 olka akter, har rsken sprdts på över 1000 företag stället för 100. Detta medför en lägre företagsspecfk rsk för den ensklde fondspararen. Vd en närmare stude av nnehaven de globala fond--fonderna kan dock utläsas att en hög andel av placerngarna realteten består av samma underlggande akter som de globalfonderna placerar. 1 PPM står för Premepensonsmyndgheten, som admnstrerar det svenska premepensonssystemet. 2 Ett fondbolag är en jurdsk person som vanlgen ägs av en bank, ett försäkrngsbolag eller ett värdepappersbolag. 1

6 Även om sparande en global fond--fond enlgt fnansell teor nnebär en ökad rsksprdnng fnns även nvändnngar mot denna typ av sparande, främst avseende avgfter och produktens utformnng (Bankernas nya kassako, 2009), (Motlut för fond--fond, 2009), (Fond--fond bekvämt men kan bl dyrt, 2009). Om den globala fond--fonden väljer att nvestera externa fonder får fondspararen betala dubbla förvaltnngsavgfter, dels tll fond--fonden och dels tll de externa fonder som fond--fonden nvesterar. Dock får fondbolagen rabatt på avgften tll externa förvaltare och vd en närmare granskanng av avgfterna som är förknppade med respektve fondtyp är nte alltd fond--fonden det dyraste alternatvet. Väljer fonden å andra sdan att nvestera nternt det egna fondbolagets övrga fonder får ngen dubbel avgft tas ut, utan fondspararen betalar endast tll fond--fonden. Samtdgt begränsas då valmöjlgheterna enbart tll fondbolagets egna fonder. (Börjesson 2009) 1.2. Problemformulerng På den svenska fondmarknaden fnns dag ett antal fondbolag som erbjuder såväl globalfonder som globala fond--fonder. Det går dock att frågasätta huruvda den dversferng som fond-fonderna utlovar faktskt leder tll en avsevärt lägre rsk. Det går nte att dversfera bort all rsk och trots att fond--fonderna ndrekt nvesterar fler tllgångar än en fond, avtar rsken mndre utsträcknng takt med ökat antal tllgångar (Shapro, 1996: 19). Dessutom har fond--fondkonceptet vart omdskuterat då det skulle vara ett sätt för fondbolagen att paketera och marknadsföra en produkt med höga avgfter som enbart slussar n ytterlgare kaptal fondbolagets underlggande fonder. Såväl höga margnaler som större volymer att förvalta gör detta tll en lukratv affär för fondbolagen. (Bankernas nya kassako, 2009), (Motlut för fond--fond, 2009), (Fond--fond bekvämt men kan bl dyrt, 2009) I en undersöknng från 2008 genomförd av Fondbolagens förenng, uppgav 59 % av de svenska fondspararna att de anltar en personlg rådgvare/bankman och hälften av dessa har fått rådgvnng de senaste två åren (Hur svenskarna ser på fondsparandet, 2008). Det skulle således gagna fondspararna att få vetskap om en rekommendaton att placera bankens globala fond--fond grundar sg att det är en mer lukratv affär för banken eller ett bra placerngsalternatv för spararen. 2

7 Med detta som bakgrund vore det ntressant att undersöka globala fond--fonder och försöka dentfera om de verklgen lyckats skapa något mervärde för den tjänst de erbjuder fondspararna. Detta har v för avskt att undersöka genom att jämföra fondbolagens globala fond--fonder med sna respektve globalfonder. Avskten är att överskådlgt presentera de kostnader som är förknppade med de olka fonderna, men att huvudsak fokusera på parametrarna avkastnng, rsk och rskjusterad avkastnng för att utreda om mervärde skapats. För att få en överskådlg bld över hur de jämförda fonderna presterat ämnar v även jämföra avkastnngen med en global ndexfond, som följer fondernas jämförelsendex. Därmed avses även att försöka ursklja vlken fondtyp som är det lämplgaste alternatvet fondspararens val av fond med global placerngsnrktnng. Således lyder vår frågeställnng: Är globala fond--fonder ett konkurrenskraftgt alternatv jämförelse med globalfonder, med avseende på rsk, avkastnng och rskjusterad avkastnng? 1.3. Syfte Syftet med undersöknngen är att utreda om globala fond--fonder, vd en jämförelse med globalfonder, tllfört något mervärde för den ensklde fondspararen utfrån parametrarna rsk, avkastnng och rskjusterad avkastnng. 3

8 2. Teoretsk referensram I detta avsntt redovsas nlednngsvs tdgare forsknng krng det aktuella ämnet. Vdare presenteras de undersökta fonderna samt teorer krng rsk och rsksprdnng. Avslutnngsvs redogörs för och dskuteras de utvärderngsmått som använts undersöknngen Tdgare forsknng De flesta tdgare studerna är genomförda de anglosaxska länderna, där fond-fondkonceptet funnts under en längre tdsperod än Sverge. I Sverge har det gjorts enstaka studer krng fond--fonder, men v har nte httat någon forsknng som specfkt berört globala fond--fonder. Några av de studer som berör samma övergrpande ämne som vår undersöknng är: En australenssk stude från 2009, där författarna jämförde 2369 aktefonder med 172 fond-fonder med lknande placerngsnrktnng för att utröna vlken fondtyp som gett bäst rskjusterad avkastnng. Författarna kom fram tll att fond--fonderna, trots högre avgfter, presterat bättre och att fond--fond är ett kostnadseffektvt sätt att skapa en dversferad portfölj. (Management structure and the performance of funds of mutual funds). I en magsteruppsats från Lnköpngs Unverstet undersökte författarna om fond--fonder är ett bra sparalternatv. Resultatet av studen vsade att denna fondkategor vsserlgen tar ut dubbla avgfter men att det fnns andra faktorer som kompenserar för detta. Bland annat pekar de på att nvesteraren får tllgång tll annars svåråtkomlga fonder samt att det är ett bra alternatv för spar och göra aktva va are som nte har td, kunskap eller vlja att ntressera sg. (Fond--fonder: En bra sparandeform eller bara avgfter på avgfter?) Forskarna Brown, Goetzmann, och Lang gjorde 2004 en jämförande stude mellan vanlga hedgefonder och fond--hedgefonder avseende avkastnng. Resultatet av studen vsade att fond--hedgefonders ytterlgare avgfter utöver en hög grundavgft medförde att dessa presterade sämre än vanlga hedgefonder. (Fees on Fees n Funds of Funds) Hur fungerar en fond? En fond ägs av sna fondandelsägare, det vll säga de som nvesterar fonden. En av fördelarna med fonder jämfört med andra tllgångar, är att fondspararen slpper sköta admnstraton samt ta beslut om nvesterngar, då det görs av fondbolaget och fondförvaltaren. Därutöver omfattar en fond många olka tllgångar, vlket nnebär en god rsksprdnng. Fondspararens förräntnng på nsatt kaptal består av utdelnng och eventuell 4

9 kursvnst, med avdrag för fondens kostnader. Utdelnng sker vanlgtvs en gång per år, medan kursvnsten eller kursförlusten realseras först vd försäljnng av fondandelen. (Wlke, 2007:99) Skllnad görs på två olka typer av förvaltnng, aktv och passvt. Passvt förvaltade fonder syftar tll att följa ndex, och omfördelnng av nnehavet sker automatskt med hjälp av en dator. En aktvt förvaltad fond ses över av en fondförvaltare som aktvt ska anpassa nnehavet för att fonden ska generera så hög avkastnng som möjlgt, nom ramen för fondens placerngsnrktnng och de regler och bestämmelser som fnns. (Börjesson, 2009: ) Fondkategorer med global placerngsnrktnng En globalfond är en typ av aktefond som nvesterar akter över hela världen. En global fond--fond är således en fond som nvesterar andra fonder världen över (Fondskolan - allt om fonder och fondsparande). Den svenska fondmarknaden består dag av crka ett 60-tal fond--fonder, varav dryga totalet kan räknas tll segmentet globala fond--fonder. En ndexfond är en passvt förvaltad fond som har som syfte att följa ndex. En global ndexfond är således en fond med global placerngsnrktnng som följer ett globalt ndex (Storbanker domnerar fond--fondmarknaden, 2009) Lagar och tllsyn Den svenska lagstftnngen som omfattar fondbolag och fonder, bygger på Europeska Unonens UCITS-drektv (Undertakngs for Collectve Investment n Transferable Securtes). Som ett komplement tll drektvet har Fnansnspektonen (FI) utfärdat föreskrfter som precserar restrktonerna för den svenska marknaden. Den svenska lagen, Lagen om nvesterngsfonder (LIF), syftar tll att ge fondspararna ett fullgott konsumentskydd. (UCITS IV - fondsamarbete Europa, 2009) Fondbolagets lednng måste också godkännas av FI. Därutöver måste fondbolaget för varje enskld fond kunna presentera ett faktablad gällande nrktnng och rskprofl samt nformaton om rskhanterng, förvaltnngsmetoder och utvecklngen av fondens vktgaste tllgångar. Vdare måste fondbolaget årsvs lämna uppgfter rörande fondens totala kostnader. (Wlke, 2007:99) 5

10 Fondndex Ett fondndex vsar den genomsnttlga avkastnngen för fonder med lknande placerngsnrktnng. Genom att använda ett rättvsande jämförelsendex kan fondspararen se hur en specfk fond har presterat under en vss tdsperod, jämförelse med andra fonder. (Fondndex, 2009) 2.3. Rsk Dversferng Begreppet rsk brukar delas n marknadsrsk och företagsspecfk rsk. Marknadsrsken förknppas med marknaden och är beroende av externa varabler såsom räntor, konjunkturer och naturkatastrofer. Den företagsspecfka rsken är den rsk som är förknppad med en specfk tllgång och påverkas av nterna varabler, vlka speglas av förändrngar företagets verksamhet. (Malkowtz, 1959:5) Rsknvån ser nte lkadan ut för alla tllgångar, men det fnns ett antagande om att vssa tllgångar har en högre korrelaton, exempelvs de nom samma bransch. För att mnska rsken är det därmed vktgt att undvka portföljer som nnehåller tllgångar som är starkt korrelerade, då det sällan går att förutspå vlka faktorer som kan påverka avkastnngen. Marknadsrsken går nte att mnska medan den företagsspecfka rsken går att reducera tll vss del genom dversferng. (Malkowtz, 1959:5) Övrga rsker Det fnns flera olka rsker förknppade med att nvestera tllgångar utomlands. Dels omfattas tllgångar och skulder utländsk valuta av en valutarsk eftersom värdet, omräknat tll svenska kronor, förändras takt med fluktuatoner växelkursen. Då globalfonder och globala fond-fonder placerar på utländska marknader medför detta vss valutarskexponerng (Ross et al. 2008:884). Därutöver omfattas utländska tllgångar av poltsk rsk, vlken sn tur kan påverka tllgångarnas utvecklng (Fondskolan allt om fonder och fondsparande, 2009) Portfölj- och kaptalmarknadsteor Effektva marknadshypotesen Den effektva marknadshypotesen (EMH) utgår från att all nformaton fnns tllgänglg för samtlga aktörer på marknaden och att marknadsprserna speglas av att aktörerna agerar ratonellt utfrån denna nformaton. Marknaden defneras som effektv om ny nformaton omedelbart avspeglar sg marknadsprset. På en effektv marknad lämnas nte utrymme för att förutspå framtda prsrörelser med hjälp av hstorska data. Då alla aktörer enlgt EMH, 6

11 bestter all tllgänglg nformaton lämnas heller nget utrymme för arbtrage. Detta nnebär att det är omöjlgt för nvesterare att köpa undervärderade akter alternatvt sälja akter tll överprser. Möjlgheten att erhålla högre avkastnng än ndex lgger därför att nvestera mer rskfyllda tllgångar. (Fama, 1970) Captal Asset Prcng Model Captal Asset Prcng Model (CAPM) är en modell som värderar den avkastnng som ägaren tll en specfk tllgång kan förvänta sg och som varerar proporton tll den rsk som förknppas med tllgången. Formeln tar hänsyn tll tllgångens känslghet för marknadsrsken (även kallad cke-dversferbar rsk, eller betavärde; β). Modellen tar även hänsyn tll den förväntade avkastnngen på marknaden samt den förväntade avkastnngen för en rskfr tllgång, det vll säga den rskfra räntan. (Sharpe, 1964 & Lntner, 1965) R S = R F + β(r M - R F ) R S = Förväntad avkastnng R F = Rskfra räntan β = Beta R M = Marknadens avkastnng Modellen bygger på ett antal antaganden om marknaden och tllgången, och krtk har rktats emot CAPM då dessa antaganden sällan uppfylls tll fullo. På senare td har det även presenterats forsknng som tyder på att korrelatonen mellan markandsrsk och avkastnng är svag och att resultatet av CAPM nte skulle vara tllförltlgt (Vnell, Fsherström & Nlsson, 2007: ). Modellens begränsnngar har även dskuterats då CAPM endast tar upp marknadsrsken som den enda rsk vlken nvesteraren erhåller en rskpreme 3 för, vlket nte överensstämmer med verklgheten (De Rdder, 2002). Trots krtken som rktats mot CAPM anses den vara en vedertagen modell som används av såväl akademker som av fnansella aktörer Totalkostnadsandel Totalkostnadsandelen (TKA) är ett mått på de totala kostnaderna som är förknppade med en specfk tllgång. I måttet ngår förvaltnngsavgfter, skatter, transaktonskostnader och courtage. Kostnaderna dvderas med det genomsnttlga nettotllgångsvärdet och redovsas procent. TKA nystartade fonder är ofta högre än äldre fonder på grund av att de nystartade 3 Rskpreme defneras som den extra avkastnng som tllgången genererar, jämfört med den rskfra räntan. 7

12 fonderna har en högre omsättnngshastghet och således även högre transaktonskostnader. (TKA, 2008) 2.5. Rskmått Volatltet Volatltet, vlken mäts som standardavvkelsen, är ett sprdnngsmått på hur mycket ett värde avvker från medelvärdet och beräknas utfrån varansen. Volatlteten kan beräknas för en populaton eller för ett urval. Beräknngen av urvalet är dock bara en skattnng av volatlteten, medan volatlteten av en populaton vsar det verklga värdet. (Berk & DeMarzo 2007:287) σ = (R - R ) 2 n -1 σ = Standardavvkelse av ett urval R = Tllgångens avkastnng R = Tllgångens medelavkastnng n = Antal observatoner Marknadsrsk Marknadsrsken benämns Beta (ß), och omfattas av den rsk som är förknppad med händelser på marknaden avseende exempelvs räntor, konjunkturer och tllgång på kaptal. Marknadsportföljen har ett betavärde på +1. Tllgångar med ett betavärde som lgger mellan +1 och -1 är förknppad med lägre rsk än marknadsportföljen. Om tllgångens betavärde är högre än +1 eller mndre än -1 är den förknppad med en högre rsk än marknadsportföljen. En tllgång som har ett betavärde på +1 ndkerar att dess prs helt och hållet korrelerar med marknadsportföljen. Ett negatvt betavärde antyder att tllgången har ett negatvt samband med marknaden och ett postvt betavärde ndkerar ett postvt samband med marknaden. (Berk & DeMarzo, 2007: ) β = Cov(R σ 2 M,R M ) β = Tllgångens betavärde R = Tllgångens avkastnng R M = Marknadens avkastnng 8

13 Aktv rsk Aktv rsk (trackng error) mäter den rsk som uppkommer på grund av aktv förvaltnng och vsar på hur mycket fördelnngen fondens nnehav har avvkt från fördelnngen fondens jämförelsendex. En passvt förvaltad fond förväntas ha en låg aktv rsk, medan en aktvt förvaltad fond förväntas ha en högre aktv rsk, och därmed även en högre avkastnng. Om en aktvt förvaltad fonds aktva rsk är låg ndkerar det att fonden stor utsträcknng följer ndex. En avsevärt hög aktv rsk antyder att fonden borde ha ett annat jämförelsendex. (Bode et al, 2007:868) Aktv rsk = N = 1 (R ) 2 - R M n -1 * 12 R = Fondens avkastnng R M = Index avkastnng n = Antal observatoner 2.6. Rskjusterade avkastnngsmått Jensens alfa Jensens alfa är ett rskjusterat mått som är drekt härlett från CAPM. Måttet används för att estmera över- eller undervnsten av en nvesterng förhållande tll ett jämförbart ndex. Måttet tar hänsyn tll marknadsrsken. Är alfavärdet postvt ndkerar detta att fonden överträffat marknaden förhållande tll rsken, och är därmed undervärderad. Är alfavärdet negatvt ndkerar detta att fonden underpresterat förhållande tll marknaden och därmed är övervärderad. (Bode et al. 2008:868) [ R + B (R R )] α = R - F M - R = Tllgångens avkastnng R F = Rskfra räntan B = Tllgångens betavärde R M = Marknadens avkastnng F Då Jensens alfa har sn ansats CAPM, som krtserats för sna begränsnngar, har samma krtk rktats även mot detta mått. Dock anses måttet vara trovärdgt och ses som ett lämplgt utvärderngsmått för att beräkna den rskjusterade nettoavkastnngen (Zamanan, 1997) 9

14 Informatonskvot Fondens och dess jämförelsendex dfferens avkastnng förhållande tll aktv rsk (trackng error), benämns nformatonskvot. Måttet beskrver därav den extra avkastnng som genererats relaton tll den aktva rsk som fonden ådragt sg. (Bode et al., 2008:868) R - R INFOS = M TE R = Fondens avkastnng R M = Index avkastnng TE = Trackng Error Förklarngsvärde (R 2 ) R 2 används för att beskrva sambandet mellan en specfk fonds och ett ndex utvecklng. Varabeln varerar mellan 0-1, där ett R 2 på 1 vsar på att samtlga svängnngar har följt ndex och ett R 2 på 0 ndkerar att det nte fnns något samband alls. Förklarngsvärdet kan även användas för att utvärdera tllförltlgheten av alfa- och betavärdet, då ett högt R 2 -värde regel nnebär ett mer exakt alfa- och betavärde. (Wlke, 2007) β 2 σ R 2 = M σ 2 där σ σ 2 = β 2 2 σ M + σ 2 (e ) 2 = Total varans β 2 σ 2 M 2 = Systematsk varans σ 2 (e ) = Osystematsk varans Sharpekvot Sharpekvoten är ett nyckeltal som vsar på rskpremen per enhet rsk och påvsar om avkastnngen på en portfölj är ett resultat av en smart nvesterng eller av ett högt rsktagande. Ju större en portföljs Sharpekvot är, desto bättre har dess rskjusterade avkastnng vart. Sharpekvoten hänvsar nte tll marknadsportföljen, utan använder den rskfra räntan som jämförelse. Måttet bygger på två antaganden, dels att den rskfyllda portföljen kombneras med en rskfr tllgång dels att nvesterare är rskaverta och avkastnngen är normalfördelad (Sharpe, 1994). 10

15 Sharpekvoten beräknas genom att dvdera rskpremen med den volatltet som nvesterngen omfattas av. Om två tllgångar nnehar samma Sharpekvot, rangordnas den med lägst volatltet högst. (Sharpe, 1966) R - R S = F σ R = Tllgångens avkastnng R F = Rskfra räntan σ = Tllgångens standardavvkelse En negatv Sharpekvot är svår att tolka. Det fnns flera olka sätt att förhålla sg tll en negatv Sharpekvot när en tllgång utvärderas: Att helt och hållet undvka att använda Sharpekvoten som ett utvärderngsmått. Detta förhållnngssätt har krtserats då det nte dskuterar och förklarar värdena. Att endast redovsa att måttet är negatvt, utan att närmare defnera sffrorna. Detta då ngen nvesterare ändå skulle acceptera en avkastnng som är lägre än den rskfra tllgångens. Att modfera defntonen av uträknngen, för att undvka den negatva täljaren. Att omtolka resultatet genom att rangordna fonder med negatv Sharpekvot med hjälp av volatlteten, där den tllgång med högst volatltet rankas högst då denna ger störst chans tll postv avkastnng. Ett resonemang som dock strder mot antagandet om att nvesterare är rskaverta. (Sharpe, 1994) Treynorkvot Treynorkvoten mäter också rskpremen per enhet rsk. Sharpes och Treynors mått lknar varandra, men skljer sg den bemärkelsen att Sharpekvoten bygger på standardavvkelsen, medan Treynors mått bygger på betavärdet. En hög Treynorkvot antyder en hög rskjusterad avkastnng. Det är svårt att tolka ett negatvt värde på Treynorkvoten. Antngen beror det negatva värdet på att portföljens avkastnng är lägre än den rskfra räntan och att beta är postv, eller att portföljens avkastnng överstger den rskfra räntan, men att beta är negatv. (Bode et al. 2008:868) 11

16 R - R T = F β R F = Rskfra räntan R = Tllgångens avkastnng β = Beta 2.7. T-test Ett hypotestest används för att statstskt säkerställa en skllnad mellan två normalfördelade populatoner. För att säkerställa skllnaden avkastnng mellan globalfonderna och de globala fond--fonderna genomförs ett t-test. Testen omfattar två oberoende stckprov och därmed bör ett dubbelsdgt test genomföras. Resultatet av testet vsar huruvda v kan förkasta vår nollhypotes: (Wackerly et al., 2008: ) H 0 :x1= x2 H 1 :x1 x2 H 0 = Nollhypote s H 1 = Mothypotes x1 = Globalfondernas avkastnng x2 = Globala fond - - fondernas avkastnng T-testen utförs enlgt nedan beräknng: X - x T = S - n X = Varabelns medelvärde x = Urvalets medelvärde S = Varabelns standardavvkelse n = Antal observatoner 12

17 3. Metod I detta avsntt motveras och redogörs för urvalet av globalfonder och globala fond--fonder. Vdare presenteras hur undersöknngen genomförts med hänsyn tll datansamlng, val av utvärderngsmått samt bearbetnng av data. Slutlgen dskuteras uppsatsens trovärdghet, gällande såväl källor som tllvägagångssätt. 3.1 Metodval I valet av metod är det vktgt att reflektera över huruvda en kvaltatv metod eller kvanttatv metod bäst lämpar sg för att besvara undersöknngens frågeställnng. Inte mnst har metodvalet en stor nverkan på nsamlng och analys av data. En kvaltatv metod undersöker ett mndre antal enheter grundlgt, syfte att få en ökad förståelse, medan en kvanttatv metod ytlgare undersöker fler antal enheter. (Nyberg, 2000: ) Att tllämpa en kvaltatv metod för att genomföra samma undersöknng, hade nog kunnat genomföras. Genom att exempelvs ntervjua olka förvaltare av globalfonder och globala fond--fonder skulle därmed kunna ges utrymme för deras åskter och syn på saken. Emellertd ser v vssa potentella problem med att använda en kvaltatv metod med hänsyn tll uppsatsens problemställnng. Dels skulle det vara mycket tdskrävande att komma kontakt med och få tll stånd ntervjuer med förvaltare som kan tänka sg att ställa upp. Dels är det nte självklart att förvaltarna skulle vara vllga att ställa upp och dela med sg av sn kunskap. Globalfonders och globala fond--fonders rsk, avkastnng och rskjusterade avkastnng är högsta grad mätbara och således lämplga för statstsk bearbetnng. Genom att bearbeta för undersöknngen aktuell data på ett strukturerat sätt, bör en kvanttatv metod det här fallet ha goda förutsättnngar att kunna generera en bättre jämförelse mellan globalfonder och globala fond--fonder Datansamlng Val av tdsperod Peroden för undersöknngen sträcker sg över fem år, 1 oktober september Det fnns flera anlednngar tll att undersöknngen bygger på data från en femårsperod. Dels är fem år den mnsta tdsperod som Fondbolagens Förenng och Konsumentverket kommt överens om vad gäller marknadsförng och nformaton om aktefonders avkastnng. Dels lämpar sg de aktuella fonderna bäst, enlgt fondbolagen själva, för sparare som har en placerngshorsont på fem år eller längre. Därutöver är möjlgheterna att dra slutsatser av en 13

18 fondjämförelse under en tdsperod kortare än fem år förhållandevs begränsade. (Fondspecal Fondndex, 2007) Dock är globala fond--fonder en ny fondtyp som ntroducerades under 2000-talet (Fond-fond, bekvämt men kan bl dyrt, 2009) vlket gör att exempelvs en jämförelse över to år nte är genomförbar då det saknas hstorsk data. Den aktuella undersöknngsperoden nnehåller dessutom såväl år av högkonjunktur som den nu rådande lågkonjunkturen, vlket medför att peroden speglar fondernas rsk avkastnng, och rskjusterade avkastnng såväl börsuppgång som börsnedgång Urval Ett grundläggande krterum för att kunna genomföra en jämförelse enlghet med vår undersöknng har vart att fondbolaget tllhandahåller en globalfond respektve en global fond--fond. Detta är krtskt då det gett oss möjlghet dentfera skllnader och lkheter förvaltnngen, nom ramen för samma fondbolag. Vdare har v enbart valt ut globalfonder och globala fond--fonder som är aktvt förvaltade, det vll säga fonder som uttrycklgen har som mål att slå ndex. Dock har v även med en global ndexfond som jämförelse avseende avkastnng. Gemensamt för alla utvalda fonder är att de tllhör samma fondgrupp och har samma så kallade Stylebox hos analysföretaget Mornngstar. Detta nnebär att fonderna har en lknande nvesterngsflosof vad gäller bolagsstorlek och aktevärderng, då de nvesterar stora bolag samt en mx av bolag med god tllväxtpotental och vad förvaltaren anser vara undervärderade bolag. De berörda fonderna måste gvetvs även ha vart verksamma under mnst den femårsperod som v undersökt Urval av globala fond--fonder Inlednngsvs dentferades samtlga globala fond--fonder på den svenska marknaden, vlka var crka to stycken. Detta skedde dels genom Mornngstar, dels va nätmäklaren Avanza samt genom ntresseorgansatonen Aktespararna. Efter detta sammanställdes nformaton om fondbolagen som förvaltade respektve fond, fondens startdatum samt fondens aktuella jämförelsendex. Mot bakgrund av denna nformaton noterades vlka fonder som nnehade hstork på mnst fem år och som därmed skulle kunna vara aktuella att använda studen. Därutöver försökte v att välja globala fond--fonder som största möjlga mån hade det för 14

19 globalfonder frekvent förekommande jämförelsendexet MSCI World 4. Detta ledde oss fram tll ett urval om fyra globala fond--fonder, vlka motsvarade ovanstående krterer: Handelsbanken Offensv 100, Länsförsäkrngar Fond--Fond Offensv, SEB Strateg Global samt Swedbank Robur 5 Access Offensv Urval och matchnng av globalfonder Efter att ovanstående fyra globala fond--fonder valts ut, tttade v på utbudet av globalfonder hos respektve fondbolag. Även här eftersträvades att globalfonderna, lkt de globala fond-fonderna, största möjlga utsträcknng skulle ha jämförelsendexet MSCI World för att säkerställa en rättvsande jämförelse. Sex av de åtta undersökta fonderna har tll 100 % MSCI World som jämförelsendex, medan de två resterande tll 90 % respektve 50 % har MSCI World som jämförelsendex. Detta är även vktgt att ha åtanke jämförelsen och analysen av globalfondernas och globala fond--fondernas resultat. Vd de tllfällen där fondbolaget har fler än en globalfond att erbjuda och dessa fonder har MSCI World som jämförelsendex, har v tttat på fondernas nvesterngsflosofer. Vssa globalfonder avser att skapa avkastnng genom att allokera kaptalet mellan olka marknader medan andra avser att generera avkastnng genom att välja akter de ser ett värde och en potental. I dessa fall har v valt den förstnämnda typen av globalfond, eftersom den typen av nvesterngsflosof har större lkheter med globala fond--fonder, vars strateg också tll stor del bygger på att allokera kaptalet mellan olka marknader världen över. Detta har utmynnat följande globalfonder som uppfyllt krtererna: Handelsbanken Globalfond, Länsförsäkrngar Globalfond, SEB Globalfond, Swedbank Robur Globalfond Urval av global ndexfond Vd utvärderngen av globalfondernas och de globala fond--fondernas avkastnng är det vktgt att nte bara jämföra med jämförelsendex. Det beror på att det praktken nte är möjlgt att nvestera ndex utan kostnader. För att göra en rättvs bedömnng av de undersökta tllgångarnas avkastnngsutvecklng har v därför även studerat avkastnngen för en global ndexfond. Då det fnns ett begränsat utbud av ndexfonder på den svenska marknaden, har v försökt välja ut den som bäst lämpar sg för en jämförelse med övrga fonder. Ingen av de globala ndexfonderna har exakt samma jämförelsendex, MSCI World, som de fonder och fond--fonder som vår undersöknng omfattar. Flertalet hade stället MSCI 4 Morgan Stanley Captal Internatonal World Index är ett aktendex som omfattas av 1500 akter och används ofta som ett gemensamt jämförelsendex för globalfonder. 5 Swedbank Robur är Swedbanks fondbolag som är helägt av banken och startades

20 World Free som jämförelsendex, där Free nnebär att ndexet tagt hänsyn tll vssa nvesterngsreglerngar som tdgare funnts ett antal länder. Då vår jämförelseperod avser de senaste fem åren bör detta dock nte ha haft allt för stor nverkan på jämförelsen. Samtlga dentferade globala ndexfonder utom en, hade en etsk eller hållbar proflerng, vlket nnebär att dessa fonder har en lte annorlunda nvesterngsflosof. Därav återstod endast en global ndexfond, Danske Invest Global Index, vlken v använt jämförelsen. Denna ndexfond nnehar dessutom samma Stylebox hos Mornngstar samt handlar samma valuta (SEK), som övrga fonder och fond--fonder som ngår undersöknngen Urval av rskfr ränta Den rskfra räntan som använts vd beräknngarna är hämtad från Rksbankens 90 dagars statsskuldväxel (SSVX). Instrumentet är det domnerande på pennngmarknaden och används vanlgen som rktmärke för den rskfra räntan (Fastgheter som placerngsalternatv: Drektnvesterng ger nya möjlgheter, 2007). Detta nstrument används då de undersökta tllgångarna är tllgänglga på den svenska marknaden, där de ovan nämnda statsskuldväxlarna är den nvesterng som lgger närmast den rskfra räntan (Räntor och akteavkastnngar , 2008). Räntan som använts är genomsnttsräntan beräknad på månadsbass. Vd användnngen av värderngsmått som CAPM och WACC (Weghted cost of Captal) används däremot vanlgen den långfrstga räntan, dock ej samband med beräknngarna denna undersöknng. (Real Interest Rate and The Cost of Captal, 1999). 3.4 Val av nyckeltal Följande tre mått anser v vara av störst vkt att studera: rskmåttet aktv rsk samt de rskjusterade avkastnngsmåtten nformatonskvot och Sharpekvot. Anlednngen tll detta är att v djupare vll undersöka hur fondbolagen utnyttjat sna förvaltnngs- och rskmandat sn globala fond--fond respektve globalfond. Detta syfte att dentfera skllnader och lkheter fondbolagen snsemellan men även mellan de olka fondtyperna. Mot bakgrund av detta fnner v dessa tre mått mest lämplga för att vdare kunna genomföra en rättvs utvärderng: Sharpekvoten ger en god fngervsnng om fondens avkastnng är ett resultat av skcklg förvaltnng eller ett högt rsktagande. En hög Sharpekvot ger därmed större möjlgheter tll hög avkastnng relaton tll den tagna rsken. Aktv rsk ger en bra ndkaton på hur mycket förvaltnngen vågat avvka från ndex och hur pass aktvt förvaltad fonden själva verket är. Detta är högst relevant då en förutsättnng för 16

21 att kunna överträffa ndexets utvecklng är att våga frångå ndexets vktnng. Är den aktva rsken för låg går det heller nte att skapa överavkastnng. Informatonskvoten ger svaret på hur hög avkastnngen är relaton tll den aktva rsk fonden tagt, det vll säga hur mycket fonden har frångått ndex. Således betyder en hög kvot en skcklg förvaltnng relatvt rsken. V har ändå valt att ttta på resterande fem mått, då dessa bdrar tll att undersöknngens på så sätt att de ger en mer samlad bld av de undersökta fonderna och därmed ger ett större underlag att kunna basera analysen av resultaten på. 3.5 Bearbetnng av data V har använt oss av Mcrosoft Excel samt SPSS 6 för att bearbeta den data v samlat n. Programmen är enkla att använda för beräknngar och grafer och fungerar väl nom ramen för vår undersöknng. Vd beräknng av fondernas avkastnng används den utdelnngsjusterade Net Asset Valuekursen (NAV-kursen). Det vll säga fondens totala tllgångar mnus dess totala utgfter, justerat för utdelnng och dvderat antalet fondandelar (Äga Fonder). Vd beräknngarna används det geometrska medelvärdet, vlken vsar den realserade värdeförändrngen över en perod. Det geometrska medelvärdet ger en rättvs bld av avkastnng över td, då det tll skllnad från det artmetska medelvärdet tar hänsyn tll räntapå-ränta-effekten (Vnell et al, 2005) Statstsk säkerställnng av resultat Det är önskvärt att göra ett hypotestest på det resultat som framkommt av de data som bearbetats. Dock har det nte vart möjlgt att göra ett test på de rskmått samt de rskjusterade avkastnngsmått som v använt oss av, vlket beror på att dessa utvärderngsmått mäts på årsbass. Då studen omfattar en femårsperod nnebär det att v endast har möjlghet att göra ett hypotestest på fem observatoner per fond, vlket är för lte för att kunna genomföra ett sådant test. Gällande avkastnngen har v dock 61 observatoner, vlket gett oss möjlgheten att undersöka fall våra resultat kan statstskt säkerställas. I detta fall har v använt oss av ett t-test, vlket beskrvts närmare teoravsnttet. 6 Statstcal Package for the Socal Scences (SPSS), datorprogram för statstsk analys. 17

22 3.7 Krtsk gransknng Ltteratur och data De modeller som använts undersöknngen, form av CAPM och Effektva Marknadshypotesen, får anses ha en hög tllförltlghet då de är vedertagna nom akademsk forsknng. Även de nyckeltal som används får anses tllförltlga då de brukas fltgt av såväl akademker som olka aktörer på fondmarknaden, samband med utvärderng av fonder. Vdare har vss nformaton avseende de två fondtyperna samt svenskarnas syn på fondsparande hämtats från Aktespararna och Fondbolagens Förenng. Båda dessa är ntresseorgansatoner, varför tllförltlgheten tll nhämtad nformaton nte kan bedömas som lka hög som om de vore oberoende aktörer. Detta beroende på att dessa organsatoner kan ha ett bakomlggande syfte med att framställa nformaton på ett vsst sätt eller en vss rktnng. Den övergrpande gallrngen av fonder som lämpar sg för en jämförelse har huvudsaklgen hämtats från analysföretaget Mornngstars hemsda. Som en oberoende global dstrbutör av fondnformaton bör Mornngstar tllhandahålla tllförltlg nformaton, även om rsken alltd fnns att nformaton saknas eller är felaktg på företagets hemsda. Vktgt att ha åtanke är även att de data som denna undersöknng bygger på ursprunglgen kommer från fondbolagen, vlka rapporterar n NAV 7 -kurserna tll Fondbolagens Förenng 8. Informatonen om respektve fond har hämtats från respektve fondbolags hemsda. Detta borgar för en förhållandevs god tllförltlghet då fondbolagen arbetar under nsyn av Fnansnspektonen som kontnuerlgt granskar att fondbolagen avger korrekt nformaton angående placerngsnrktnng, mål, avgfter och rsk Survvorshp bas Med survvorshp bas menas att resultatet snedvrds som en konsekvens av att fonder som skulle ha kunnat omfattas av undersöknngen har lagts ner och således exkluderats. Begreppet antyder därmed att såväl globalfonders som globala fond--fonders avkastnng överskattas, eftersom endast de fonder som överlevt nkluderas (Elton et al, 1996). 7 Net Asset Value (NAV) är värdet på en fondandel justerat för avgfter och courtage. 8 Fondbolagens Förenng är en branschorgansaton som verkar fondspararnas och fondbolagens ntressen. 18

23 Följaktlgen har v uteslutt fondbolag som nte längre har såväl en globalfond som en global fond--fond stt utbud. Enlgt vår vetskap kan survvorshp bas vara aktuellt åtmnstone ett fall kopplat tll vår undersöknng, Carnege som avvecklade sn globala fond--fond Carnege Fund of Funds under Därmed omöjlggjordes en jämförelse med fondbolagets globalfond, Carnege WorldWde Valdtet Valdtet åsyftar att undersöknngen mäter det den är avsedd att mäta, det vll säga om nformatonen är gltg och besvarar den problemställnng som undersöknngen grundar sg på (Erksson & Wedershem-Paul s. 60). Rörande vår undersöknng lgger de största svårgheterna att välja adekvata mått på rsk, avkastnng och rskjusterad avkastnng, samt att relevanta fonder och en lämplg tdsperod väljs ut. Gällande utvärderngsmåtten har v granskat tdgare forsknngsrapporter samt analysföretagens och fondbolagens val av mått för att skapa oss en uppfattnng krng vlka mått som är väsentlga för vår undersöknng. Ett annat problem är att tdsperoden med fördel hade kunnat vara längre för att kunna göra undersöknngen mer statstskt säkerställd. Emellertd hade nte detta kunnat genomföras på grund av att de globala fond--fonderna på den svenska fondmarknaden nte har tllräcklg hstork för en undersöknng över en längre tdsperod. Vdare fnns svårgheter med att jämföra fonderna snsemellan då alla berörda fonder nte har exakt samma jämförelsendex, vlket medför att försktghet bör råda vad gäller generalserbarheten av de uppkomna resultaten. V är även medvetna om att det undersöknngen är färre antal fonder som jämförs än lknande studer som tdgare gjorts på området, vlket gör att resultaten nte kan generalseras samma utsträcknng. Orsaken tll detta är emellertd det begränsade antalet globala fond--fonder med tllräcklg hstork och lknande jämförelsendex Relabltet Relabltet avser att mäta hur pass tllförltlg en kvanttatv undersöknngs mätnngar realteten är. Om andra undersökare kommt fram tll samma resultat vd en annan tdpunkt och med ett annat urval torde således undersöknngen ha en hög relabltet. (Erksson & Wedershem-Paul, 2006:61) 19

24 De data som v fått tllgång tll va Mornngstar har nte kunnat kontrolleras. Dock har Mornngstar omfattande processer för att säkerställa att de data de tllhandahåller är kvaltetssäkrad. Tdgare har krtk även rktats mot fondbolagen för att de använt prsndex stället för avkastnngsndex som jämförelsendex. Något som har lett tll mssvsande resultat, då avkastnngsndex nnehåller marknadens utvecklng nklusve utdelnngar vlket prsndex nte gör. Vdare kan relablteten för den här undersöknngen mnska då det ur statstsk synvnkel hade vart önskvärt att den nnehöll fler antal observatoner. Antal observatoner begränsas återgen av de fåtal fondbolag som kan erbjuda en globalfond och global fond--fond med tllräcklg hstork och med lknande jämförelsendex. Icke desto mndre omfattar undersöknngen alla de fonder på den svenska marknaden som matchar de tdgare nämnda uppsatta krtererna Metodkrtk De data som lgger tll grund för denna undersöknng är justerad för avgfter. För att göra en rättvs utvärderng av hur skcklg förvaltnngen av fonderna har vart är det önskvärt att jämförelsen görs på data som nte har justerats för avgfter. V har dock nte haft möjlghet att få tllgång tll denna typ av data, eller haft tllgång tll nformaton för att själv kunna genomföra en sådan korrgerng. 20

25 4. Resultat och Analys I detta avsntt presenteras resultaten av de beräknngar som gjorts för samtlga fonder. Vdare dskuteras och jämförs resultaten med varandra, med avseende på fondtyp och fondbolag. Slutlgen analyseras resultaten och vad dessa ndkerar. 4.1 Avkastnng Tabell 4.1. Avkastnng Handelsbanken Globalfond Länsförsäkrngar Globalfond Globalfonder Globala fond--fonder Totalavkastnng Snttavkastnng Totalavkastnng Snttavkastnng 1,64% -0,02% 5,11% 0,08% SEB Globalfond -2,90% -0,06% Swedbank Robur Globalfond -5,48% -0,11% Handelsbanken Offensv 100 Länsförsäkrngar f--f Offensv SEB Strateg Global Swedbank Robur Access Offensv 21,07% 0,33% 9,51% 0,13% -0,62% -0,02% 9,56% 0,29% Medel -0,41% -0,023% Medel 9,88%% 0,18% Danske Invest 4,77% -0,05% Danske Invest Global Index Global Index 4,77% -0,05% MSCI World Net MSCI World Net 11,69% 2,24% Return Return 11,69% 2,24% Totalavkastnngen avser den totala avkastnngen som fonden haft under den mätta 5-års peroden. Snttavkastnngen är den geometrska genomsnttlga avkastnngen beräknad på månadsbass. De tre fonder med högst avkastnng under peroden är alla globala fond--fonder. Jämförs fonderna nom respektve fondbolag har de globala fond--fonderna samtlga fall presterat bättre än respektve globalfond. Därmed går att urskönja en trend där de globala fond-fonderna generellt har haft en bättre avkastnng än globalfonderna. Det går dock nte att bortse från att en del av förklarngen tll att synnerhet Handelsbanken Offensv 100 har en högre avkastnng än de andra fonderna, grundar sg att fonden delvs har annat jämförelsendex än globalfonderna. Danske Invests globala ndexfond vsar en avkastnng på ungefär 5 % -enheter lägre än de globala fond--fondernas genomsnttlga avkastnng men crka 5 % -enheter högre än globalfondernas genomsnttlga avkastnng. I jämförelse med MSCI World lgger ndexfonden knappt 7 % -enheter lägre, vlket är noterbart lågt då fonden ämnar följa ndex. Det hypotestest som genomförts på avkastnngen vsar att v nte kan förkasta nollhypotesen, vlket gör att v nte kan utesluta att globalfonder och globala fond--fonder har samma avkastnng. Då testet vsade en sgnfkansnvå på 58,9 % lgger det varken nom det 90 % 21

26 eller 95 % -ntervall som skulle göra det möjlgt att statstskt säkerställa att globala fond-fonder genomgående har en bättre avkastnng. 4.2 Rsk Tabell 4.2. Rsk Handelsbanken Globalfond Länsförsäkrngar Globalfond Globalfonder Marknadsrsk Volatltet Aktv Rsk 0,73 14,32% 0,0929 0,62 13,33% 0,106 SEB Globalfond 0,64 14,14% 0,1124 Swedbank Robur Globalfond 0,73 14,43% 0,0933 Globala fond--fonder Marknadsrsk Volatltet Aktv Rsk Handelsbanken Offensv 100 0,91 16,95% 0,0869 Länsförsäkrngar f--f Offensv 0,79 15,42% 0,0942 SEB Strateg Global 0,69 14,00% 0,0978 Swedbank Robur Access Offensv 0,81 15,20% 0,0838 Medel 0,68 14,05% 0,1011 Medel 0,8 15,39% 0,0907 MSCI World Net Return 1 15,74% MSCI World Net Return 1 15,74% Marknadsrsk och volatltet Marknadsrsken, Beta, beskrver den rsk som förknppas med marknaden. Volatlteten, vlken mäts som standardavvkelsen, är ett sprdnngsmått på hur mycket ett värde avvker från medelvärdet. Samtlga fonders betavärden lgger mellan 0,6 och strax under 1,0. Samtlga understger därmed +1, vlket nnebär att de har en postv korrelaton med marknaden men omfattas av en lägre marknadsrsk än marknadsportföljen. De globala fond--fonderna har ett något lägre betavärde förhållande tll globalfonderna, både vad gäller det genomsnttlga värdet samt nternt nom respektve fondbolag. Globalfonderna har därför en något högre genomsnttlg marknadsrsk än de globala fond--fonderna. Volatlteten är för samtlga globalfonder och tre av fyra globala fond--fonder lägre än marknadsportföljen. Dock har de globala fond--fonderna en något högre genomsnttlg volatltet än globalfonderna. För Handelsbankens, Länsförsäkrngars och Swedbank Roburs del är volatlteten något högre den globala fond--fonden medan globalfonden har margnellt högre volatltet SEB:s fall. 22

27 Aktv rsk Aktv Rsk Aktv rsk mäter den rsk som uppkommer på grund av aktv förvaltnng och vsar på hur mycket fördelnngen fondens nnehav har avvkt från fördelnngen fondens jämförelsendex. De fonderna med högst aktv rsk är tre av globalfonderna. Det är enbart SEB Strateg Global som har en något högre aktv rsk än Handelsbankens Globalfond. De globala fond--fonderna uppvsar därmed även ett lägre genomsnttlgt värde avseende aktv rsk än globalfonderna. Samtlga fondbolags globala fond--fond har en lägre aktv rsk än respektve globalfond. Värt att notera är att alla fonder uppvsar en tämlgen låg aktv rsk, vlket försvårar möjlgheten tll att skapa överavkastnng och sannolkheten ökar för att fonderna kommer att följa ndex. Dagram 4.2. Aktv rsk 0,100,093,087,106,094,112,098,093,084 Handelsbanken Globalfond Handelsbanken Offensv 100 Länsförsäkrngar Globalfond Länsförsäkrngar f--f Offensv 0,050 SEB Globalfond SEB Strateg Global Swedbank Robur Globalfond 0,000 Swedbank Robur Access Offensv 23

28 4.3 Rskjusterad avkastnng Tabell 4.3. Jensens alfa, Informatonskvot och Förklarngsvärde Handelsbanken Globalfond Länsförsäkrngar Globalfond SEB Globalfond Swedbank Robur Globalfond Jensens Alfa Globalfonder Globala fond--fonder Informatonskvot Förklarngsvärde Jensens Alfa Informatonskvot Förklarngsvärde Handelsbanken -0,0007-0,0285 0,7178 Offensv 100 Länsförsäkrngar -0,0054-0,1992 0,6467 f--f Offensv SEB Strateg -0,0091-0,3235 0,6037 Global Swedbank Robur -0,0033-0,1376 0,7052 Access Offensv -0,0083-0,3090 0,6395-0,0096-0,3147 0,5389-0,0107-0,3305 0,5041-0,0091-0,3373 0,6380 Medel -0,0094-0,3229 0,5801 Medel -0,0046-0,1722 0, Jensens Alfa Jensens alfa är ett rskjusterat mått som används för att värdera över- eller undervnsten av en nvesterng förhållande tll ett jämförbart ndex. Negatva Jensens alfavärden ndkerar att alla undersökta fonder uppvsar underavkastnng relaton tll den marknadsrsk som tagts. De globala fond--fonderna kan uppvsa ett något bättre genomsnttlgt värde än globalfonderna, även om värdena är negatva. Samtlga fondbolags globalfond uppvsar större underavkastnng än globala fond--fonden Informatonskvot Fondens och dess jämförelsendex dfferens avkastnng, förhållande tll aktv rsk, benämns nformatonskvot. Samtlga åtta fonder uppvsar en negatv nformatonskvot, vlket ndkerar att avkastnngen är låg förhållande tll den aktva rsk som förvaltarna tagt. Dock har de globala fond-fonderna en lägre negatv genomsnttlg nformatonskvot än globalfonderna. För samtlga fondbolag gäller att globalfonden uppvsar en sämre nformatonskvot än den globala fond--fonden. Under undersöknngsperoden, som nnefattar såväl hög- som lågkonjunktur, antyder därmed nformatonskvoterna att de globala fond--fonderna har förvaltats något skcklgare än globalfonderna förhållande tll fondernas aktva rsk. Emellertd kvarstår det faktum att samtlga fonder har gett negatv avkastnng relatvt respektve fonds aktvtetsnvå. 24

29 Informatonskvot 1 Dagram 4.3. Informatonskvot 0,000 Handelsbanken Globalfond -0,050-0,100 -,028 Handelsbanken Offensv 100 Länsförsäkrngar Globalfond -0,150 -,138 Länsförsäkrngar f--f Offensv -0,200-0,250 -,199 SEB Globalfond SEB Strateg Global -0,300-0,350-0,400 -,309 -,315 -,330 -,323 -,337 Swedbank Robur Globalfond Swedbank Robur Access Offensv Förklarngsvärde Förklarngsvärdet används för att beskrva sambandet mellan en specfk fonds och ett ndex utvecklng. Fondernas förklarngsvärden befnner sg alla nom ett relatvt smalt ntervall, där de globala fond--fonderna har ett högre genomsnttlgt förklarngsvärde samt ett högre förklarngsvärde jämförelse med respektve globalfond. Därav kan svängnngarna de globala fond-fonderna något högre grad förklaras av ndexets svängnngar jämförelse med globalfonderna. För alla undersökta fonder gäller dock att förklarngsvärdet lgger närmare 1 än 0 vlket antyder att fondernas svängnngar tll förhållandevs stor del följer svängnngarna jämförelsendexet. 25