Granskning av grundskolans effektivitet, kvalitet och kostnader

Transkript

1 Gransknng av grundskolans effektvtet, kvaltet och kostnader Fnspångs kommun Revsonsrapport Fredrk Alm, Certferad kommunal revsor

2 Innehållsförtecknng REVISIONSRAPPORT INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 SAMMANFATTNING...3 INLEDNING OCH UPPDRAG...5 Uppdrag och revsonsfråga...5 Natonell styrnng nom skolan...5 Revsonsmetod och avgränsnng...6 Kvaltet...6 Måluppfyllelse...7 Kostnader...7 Avgränsnng...7 RESULTATET AV GRANSKNINGEN...8 KVALITET...8 Resultat totalt...8 Resultat per skola...10 Måluppfyllelse...11 Iakttagelser - kvaltet och måluppfyllelse...12 KOSTNADER...13 Elevtmmar...16 Produktonskostnad...17 Iakttagelser - kostnader, elevtmmar och produktonskostnader...18 EFFEKTIVITET...19 Kvaltetseffektvtet...19 Måleffektvtet...21 Iakttagelser - effektvtet...22 Blaga KRUT-pärm

3 Sammanfattnng Revsorerna Fnspångs kommun har gvt Komrev nom PwC uppdraget att granska grundskolornas effektvtet utfrån kvaltet och kostnader. Revsonsfrågan gransknngen har vart: Fnns varatoner effektvtet mellan lkartade verksamheter och vlka förklarngar fnns det så fall tll detta? Gransknngen är avgränsad tll grundskolan. Aktuella skolor är Björke skola, Brenäs skola, Ekesjö skola, Grosvadskolan, Grytgöls skola, Hällestads skola, Lllängsskolan, Lotorps skola, Nyhemsskolan, Rejmyre skola, Storängsskolan, Svälthagsskolan samt Vggestorpsskolan Syftet med gransknngen är att dentfera styrkor och svagheter hur väl skolverksamheten svarar upp mot målen läroplanen samt att se om det förekommer skllnader produktonskostnad och effektvtet mellan kommunens skolor. För att defnera kostnader och kvaltet grundskolan har metoden KRUT - Kvaltets- och ResursUTvecklng använts. Kvalteten har mätts genom en enkätundersöknng och utgörs av hur elever, föräldrar och lärare upplever skolverksamheten. Frågor har ställts om verksamheten grundskolan bedrvs enlgt gällande läroplan och har nrktats på sex kvaltetsområden. Datansamlngen har skett genom en skrftlg enkät rktad tll samtlga elever och föräldrar skolår 3, 5 och 9 samt lärare. Därtll har resultat från natonella prov matematk, engelska, NO och svenska skolår 3, 5 och 9 analyserats vlket utgör ett mått på skolenheternas måluppfyllelse. Skolornas kostnader har beräknats och analyserats. Förvaltnngskostnader och övergrpande overheadkostnader har nte ngått jämförelsen. Produktonskostnaderna har sedan beräknats som kostnader exklusve lokal dvderat med antalet elevtmmar per skolenhet. Elevernas resultat vd kvaltetsmätnngen är genomsntt 3,21. Vårt rktvärde för ett godkänt resultat är 3,00. På skolnvå har Grosvadskolan, 2,72, och Nyhemsskolan, 2,78, kvaltetsvärden som nte når upp tll godkänt. Detta är förhållandevs vanlgt för skolor med skolår 7-9. Det högsta resultatet för eleverna noteras för Ekesjö skola med 3,60. Föräldrarnas genomsntt 3,20 och lärarnas genomsntt 3,37 är också de höga kvaltetsvärden. Vår bedömnng är att resultatet på kvaltetsenkäten totalt sett är mycket bra. V har ett bortfall när det gäller Brenäs skola, som nte skckat n sna elev- och lärarenkäter trots ett flertal påmnnelser. V har aldrg tdgare haft bortfall form av hela skolenheter. Analysen av måluppfyllelsen ger att andelen godkända prov för kommunen totalt är 86 procent, vlket är en hög andel jämfört med lknande gransknngar. V noterar dock att andelen varerar mycket mellan skolenheterna rekommenderar kommunstyrelsen att analysera sprdnngen mellan skolorna. När det gäller kommunens totala kostnader nklusve lokalkostnader består den av 75 procent prmärkostnader (lärande, mat och elevvård) av de totala kostnaderna. Denna andel är vanlgtvs omkrng 70 procent. Enlgt vår bedömnng är detta ett bra resultat då kostnaderna är centrerade krng eleverna. Kommunen har en något lägre andel lokalkostnader, totalt 14 procent, jämfört med tdgare granskade kommuner. Lokalkostnaderna varerar dock mycket mellan skolenheterna. V föreslår att kommunstyrelsen utreder hur kostnadsandelarna kan varera så mycket mellan jämnstora skolor. 3 of 24

4 Vd exkluderng av lokalkostnader ges att kostnadsandelarna för ensklda aktvteter varerar oväntat lte mellan skolenheterna. Detta är postvt då det ger skolenheterna lknande förutsättnngar för att bedrva utbldnngsverksamhet. Produktonskostnaden är totalt 83 kr per elevtmme kommunen, vlket är genomsnttlgt jämfört med vad som uppmäts tdgare. Därmed är kostnaderna genomsnttlga förhållande tll den undervsnngstd som genomförs. Skolornas produktonskostnader varerar mellan 72 kr per elevtmme (Nyhemsskolan 7-9) tll kr (Ekesjö respektve Björke skola) per elevtmme. Bortsett från de sstnämnda uppvsar kommunens skolenheter en jämförelsevs lten sprdnng. Elevantalen är en starkt bdragande faktor tll varatonen. Höga produktonskostnader förklaras främst av låg fyllnadsgrad klassrummen. Undervsnng som bedrvs för 5 eller 15 elever kostar nästntll lka mycket att genomföra. Gvet att elevunderlagen mnskar framgent bör kommunstyrelsen prortera vssa skolor. Kvaltetseffektvteten är hög när kvaltetsvärdet är högre än genomsnttet 3,21 samtdgt som produktonskostnaderna understger 83 kr per elevtmme. De skolor som uppvsar en hög kvaltetseffektvtet är Lllängsskolan, Lotorps skola samt Vggestorpsskolan. På motsvarande sätt är kvaltetseffektvteten låg om kvaltetsvärdet är lägre än genomsnttet samtdgt som produktonskostnaden är högre. Av de granskade skolorna uppvsar Rejmyre skola detta resultat. Måleffektvteten är hög när andelen godkända prov överstger genomsnttet 86 procent samtdgt som produktonskostnaderna understger 83 kr per elevtmme. De skolor som uppvsar en hög måleffektvtet är Lllängsskolan, Lotorps skola samt Nyhemsskolan 7-9. Låg måleffektvtet noteras för Brenäs skola, Svälthagsskolan, Rejmyre skola, Grytgöls skola, Hällestads skola samt Nyhemsskolan F-6. Detta beror på att skolorna har en högre produktonskostnad och en lägre andel natonella prov som når upp tll målen, jämfört med genomsntten kommunen. Utfrån dessa två effektvtetsanalyser kan v dra slutsatser om den totala effektvteten. De skolor som befnner sg övre vänstra rutan båda dagrammen har v bedömt som de mest effektva. Skolor som befnner sg nedre högra rutan båda dagrammen bedömer v som mndre effektva. V har denna gransknng funnt att Lllängsskolan och Lotorps skola uppvsar den högsta effektvteten medan Rejmyre skola uppvsar den lägsta effektvteten. V har funnt ett samband mellan produktonskostnad och kvaltetsvärde. Nära 32 procent av varatonen av kvaltetsvärde förklaras av skllnader produktonskostnad. Detta är dock ett något lägre samband än de som uppmätts andra gransknngar. Resterade andel förklaras av andra faktorer. Inget samband mellan produktonskostnad och resultat vd natonella prov har noterats. Sammanfattnngsvs kan v konstatera att det fnns skllnader mellan skolenheterna avseende effektvtet, produktonskostnad, kvaltet och måluppfyllelse. Vår bedömnng är dock att skllnaderna överlag är mndre än genomsnttet. På kommunnvå kan v konstatera att kvaltetsresultaten är höga tll en genomsnttlg produktonskostnad, vlket är eftersträvansvärt. V rekommenderar dock kommunstyrelsen att analysera resultatet vdare. Framför allt produktonskostnaderna och bortfallet för skolorna norr. Tll hjälp fnns en mer detaljerad redogörelse blagan (KRUT-pärmen). 4 of 24

5 Inlednng och uppdrag Skolans resultat upplevs som låga förhållande tll nsatta resurser. Frågorna är ntressanta både dag och ur ett framtdsperspektv, när resurserna stramas åt samtdgt som kravet på hög kvaltet skolan ökar. Uppdrag och revsonsfråga Revsorerna Fnspångs kommun har gvt Komrev nom PwC uppdraget att granska grundskolornas effektvtet utfrån kvaltet och kostnader. Revsonsfrågan gransknngen har vart: Fnns varatoner effektvtet mellan lkartade verksamheter och vlka förklarngar fnns det så fall tll detta? Natonell styrnng nom skolan Skolans verksamhet styrs tll stor del av lagstftnng, natonella mål och rktlnjer. Detta sker genom skollagen, läroplaner och kursplanen. Ansvarsfördelnngen mellan stat och kommun är att staten anger de övergrpande målen och rktlnjerna för verksamheten och kommunerna svarar för genomförandet. Därmed ger staten också uttryck för vlka krav och förväntnngar föräldrar och elever kan ha på sn skola. I denna gransknng utgår v från de natonella målen. Skollagen Skollagen nnehåller de grundläggande bestämmelserna om utbldnngen nom alla skolformer. Lagen anger övergrpande mål för utbldnngen samt övergrpande rktlnjer för hur skolans verksamhet ska utformas. I skollagen fnns bestämmelser om vlka grundläggande krav som ställs på kommunerna. Ett av kraven är att kommunen upprättar en skolplan. Där fnns också bestämmelser som är rktade tll elever och föräldrar, nämlgen sådana som rör skolplkt och rätten tll utbldnng. Läroplaner Regerngen fastställer läroplaner för förskolan (Lpfö 98), det oblgatorska skolväsendet, förskoleklassen och frtdshemmet (Lpo 94) och för de frvllga skolformerna (Lpf 94). Läroplanerna ska tllsammans med skollagen styra verksamheten skolan. Skolans uppgfter och de värden som ska lgga tll grund för undervsnngen bestäms läroplanerna. Läroplanen Lpo 94 är uppdelad följande huvudområden: Normer och värden Kunskaper Elevernas ansvar och nflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömnng och betyg Rektors ansvar 5 of 24

6 För vart och ett av dessa huvudområden anger läroplanen mål samt rktlnjer för arbetet. Målen är av två slag, dels mål som skolan ska sträva efter att eleverna når, dels mål som skolan ska se tll att alla elever kan uppnå. Läroplanen omfattar barn/elever från sex tll sexton år. Tmplan I skollagen fastställs att den garanterade undervsnngstden för grundskolan totalt är tmmar per elev. Antalet avser hela grundskoleutbldnngen och nom denna ram står det kommunerna frtt att bestämma hur många undervsnngstmmar respektve skolår ska ha. Detta motsvarar närmare 741 undervsnngstmmar per år, eller 21 undervsnngstmmar per vecka no års td. Revsonsmetod och avgränsnng För att defnera kostnader och kvaltet grundskolan har Komrev gransknngen använt sg av metoden KRUT - Kvaltets- och ResursUTvecklng. Metoden kartlägger effektvtet och är en kombnaton av produktonskostnad och kvaltet. I denna gransknng har kvaltetsmåttet kompletterats med resultatet vd natonella prov. Defntoner av centrala begrepp: Kvaltet Måluppfyllelse Produktonskostnad Kvaltetseffektvtet Måleffektvtet = Elevernas upplevda kvaltet = Elevernas resultat vd natonella prov = Kostnad per elevtmme = Kvaltet relaton tll produktonskostnad = Måluppfyllelse relaton tll produktonskostnad Kvaltet Kvalteten fångades med hjälp av enkäter och resultatet bygger således på en subjektv upplevelse. Denna mätnng baseras på ett antal påståenden som bygger på läroplanens olka målområden. Frågorna tll föräldrar och lärare var uppbygga av följande kvaltetsområden: Normer och värden Kunskaper Elevernas ansvar och nflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Frågorna tll elever var uppbyggda på ett lknande sätt som tll föräldrarna, men frågor nom kvaltetsområdet Övergång och samverkan ngck ej. Datansamlngen genomfördes under september-november Elev- och lärarenkäten delades ut och samlades n under lektonstd respektve arbetstd. Föräldraenkäten skckades drekt tll vårdnadshavaren och returnerades drekt tll Komrev med portofrtt kuvert. 6 of 24

7 Måluppfyllelse Måluppfyllelse har beräknats utfrån resultatet vd natonella prov för skolår 3, 5 och 9. Resultaten vd natonella prov engelska, matematk, svenska och NO är hämtade från vårtermnen Kostnader V har granskat kostnader utfrån ett verksamhetsnära perspektv. Kommunernas lönekostnader nklusve personalomkostnader utgör vanlgtvs den största delen. Därefter kommer kostnader för lokaler och övrga drftskostnader. För att granska vad en verksamhet kostar och jämföra dem har v delvs använt oss av metoden KRUT. KRUT-metodens grundprncp är att ta reda på verksamhetens kostnader utan hänsyn taget tll ntäkter. Ett av KRUT:s syften är att medverka tll att berörda aktörer verksamheterna skall kunna kommuncera sna kostnader hela organsatonen. Där varje yrkesfunkton organsatonen skall kunna känna gen sg och kunna samtala om verksamheten utfrån en gemensam karta som bygger på delaktghet. Kostnader specfceras på: Prmärfunktoner (Lärande, Mat, Elev- och skolhälsovård) Stödfunktoner (Lednng, Admnstraton, Fortbldnng, Städ, Övrgt) Lokalkostnader Kostnaderna har tagts fram av kommunens tjänstemän enlgt anvsnngar av Komrev. Kostnaderna har hämtats från kommunens nformatonssystem och avser 2009 års kostnader. Framtagnng har skett under september-november För att mäta produktonskostnaden har kostnaderna satts relaton tll skolornas totala antal elevtmmar under kalenderåret V har beräknat antalet elevtmmar utfrån ett genomsntt av skolornas elevantal under vårtermnen och hösttermnen Avgränsnng Enkäter har besvarats av elever och föräldrar skolår 3, 5 och 9 samt lärare och övrg personal som någon form undervsar eleverna. Följande grundskolor och skolår deltar enkätundersöknngen: Björke skola (3, 5) Hällestads skola (3, 5) Storängsskolan (3, 5) Brenäs skola (3, 5) Lllängsskolan (3, 5) Svälthagsskolan (3) Ekesjö skola (3, 5) Lotorps skola (3, 5) Vggestorpsskolan (3, 5) Grosvadskolan (9) Nyhemsskolan (3, 5, 9) Grytgöls skola (3, 5) Rejmyre skola (3, 5) Kostnaderna har tagts fram för grundskoleverksamheten samt förskoleklass, detta då kostnaderna ej vart möjlga att åtsklja. Förvaltnngskostnader och övergrpande overheadkostnader har ej medtagts kostnaderna. Kostnader för skolskjuts har ej bedömts möjlga att fördela ut per skolenhet. 7 of 24

8 Resultatet av gransknngen Kvaltet Nedan följer en sammanfattnng av de frågor som ställdes tll elever, föräldrar och lärare. Genom att studera dessa atttyder får v ett underlag som talar om hur de tre respondentgrupperna upplever skolans arbete, det vll säga hur de subjektvt uppfattar skolans uppdrag. Att observera denna jämförelse och som har påverkat resultaten: Att Brenäs skola varken nkommt med elev- eller lärarenkäter Att föräldrarna svarat låg utsträcknng En hög andel föräldrar har svarat Vet ej nom kvaltetsområdena Elevernas ansvar och nflytande, Övergång och samverkan samt Skolan och omvärlden. För en mer detaljerad redovsnng av kvaltetsmätnngen nklusve dentferade förbättrngsområden hänvsar v tll blagan (KRUT-pärmen). Svarsfrekvens Av de respondenter som fått enkäten har 956 besvarat den. Det ger en total svarsfrekvens på 69 procent. Tabell 1 Svarsfrekvens totalt Svar Utlämnade Svarsfrekvens Elever % Föräldrar % Lärare % Totalt % Svarsfrekvensen var högst bland elever med 90 procent, vlket är en något låg svarsfrekvens. Lärarnas svarsfrekvens var även den låg, 68 procent, jämfört med tdgare gransknngar. Bland föräldrarna var svarsfrekvensen betydlgt lägre, 49 procent. Jämfört med tdgare gransknngar andra kommuner är denna svarsfrekvens dock att betrakta som hög för svarandekategorn. Resultat totalt Kvaltetsvärdet fångades med postvt formulerade påståenden, som utgör ett tänkt dealtllstånd som eftersträvas relatonen med föräldrar, elever och personal. Respondenterna skulle krng dessa påståenden ta ställnng tll hur mycket de nstämde dessa. Respondenten svarade på en skala mellan 1-4, där 1 nnebär att respondenten nte alls nstämde med påståendet och 4 nnebär att respondenten helt nstämde med påståendet. Detta utgör värdet på kvaltet. 8 of 24

9 Efter varje kvaltetsområde fck respondenterna ta ställnng tll hur vktgt kvaltetsområdet och dess påståenden är för dem på skala Respondenten kunde välja mellan mndre vktgt (10), vktgt (20) eller mycket vktgt (30). Detta utgör värdet av vkt. I dagram 1 presenteras kvaltets- och vktvärdet per frågeområde och per svarandekategor. Kvaltetsvärdet utgörs av staplarna och läses av mot den vänstra skalan 1-4. Vktvärdet utgörs av lnjerna och läses av mot den högra skalan Den streckade lnjen vsar elevernas genomsnttlga kvaltetsvärde för samtlga kvaltetsområden. Dagram 1 Kvaltet och vkt efter kvaltetsområde Kvaltet 4 Vkt 30 Elever (kvaltet) 3 25 Föräldrar (kvaltet) Lärare (kvaltet) 2 20 Elever (vkt) 1 15 Föräldrar (vkt) Lärare (vkt) 0 1. Normer och värden 2. Kunskaper 3. Elevernas ansvar och nflytande 4. Skola och hem 5. Övergång och samverkan 6. Skolan och omvärlden 10 Snttkvaltet elever I dagrammet framgår att lärarnas kvaltetsvärden är högre än både elevernas och föräldrarnas. Lärarna har de högsta staplarna för samtlga frågeområden förutom Skola och omvärlden där föräldrarna är mest nöjda. Det senare förhållandet är ovanlgt. I detta fall beror det på att föräldrarna Fnspång är mer nöjda med Skolan och omvärlden än man vanlgtvs är. Elevernas högsta värde återfnns nom Skola och hem med 3,44, vlket är högre än föräldrarna men margnellt lägre än lärarna. Både föräldrar och lärare tycker att kvalteten är bäst när det gäller Normer och värden med 3,46 respektve 3,65. Båda dessa värden är bland de högsta uppmätta vd lknande gransknngar. Även Skola och hem noterar ett högt värde från lärarna. De lägsta kvaltetsvärdena får frågeområdet Skolan och omvärlden av elever och lärare, medan föräldrarna ger Övergång och samverkan det lägsta värdet. Elevernas bedömnng av Skolan och omvärlden är lägre än genomsnttet. 9 of 24

10 Tabell 2 Genomsnttlgt kvaltets- och vktvärde efter kvaltetsområde och svarandekategor Kvaltet Vkt Elever Föräldrar Lärare Elever Föräldrar Lärare 1. Normer och värden 3,23 3,46 3,65 24,06 27,89 29,37 2. Kunskaper 3,27 3,24 3,45 24,44 28,17 28,21 3. Elevernas nflytande och ansvar 2,99 3,01 3,11 23,25 24,76 24,90 4. Skola och hem 3,44 3,22 3,46 23,88 26,01 27,69 5. Övergång och samverkan - 2,97 3,29-23,67 26,50 6. Skolan och omvärlden 2,56 3,01 2,94 23,44 24,29 23,93 Totalt 3,21 3,20 3,37 23,81 25,80 26,77 Det genomsnttlga kvaltetsvärdet för elever är 3,21, vlket är ett högt kvaltetsvärde. Detta gäller även föräldrar och lärare som båda har höga värden 3,20 respektve 3,37. Av dessa värden avvker föräldrarnas resultat mest postvt från genomsnttet vd lknande gransknngar. Vsserlgen är svarsfrekvensen låg, men det har den även vart för allt jämförelsemateral. När det gäller vkt har lärarna de högsta vktvärdena samtlga frågeområden förutom Skolan och omvärlden där föräldrarna har det högsta. Eleverna har de lägsta vktvärdena samtlga fall, vlket llustreras av den mörka lnjen dagram 1. Elevernas vktvärden lgger dock högre än de vanlgtvs gör. Detta gäller även föräldrarnas och lärarnas vktvärden. Det vktgaste för samtlga grupper är Kunskaper och Normer och värden. Lärarna tycker att Normer och värden är allra vktgast medan elever och föräldrar tycker att Kunskaper är det vktgaste området läroplanen. Resultat per skola Det högsta kvaltetsvärdet bland eleverna uppvsar Ekesjö skola med 3,60 och Vggetorpsskolan med 3,58. Eleverna Grosvadskolan har 2,72 och Nyhemsskolan 7-9 har 2,78, vlka är att betrakta som låga kvaltetsvärden utfrån vårt rktvärde om 3,00 för ett godkänt resultat. 10 of 24

11 Tabell 3 Genomsnttlgt kvaltetsvärde efter skola och svarandekategor Kvaltet Elever Föräldrar Lärare Elever Föräldrar Lärare Björke 1-6 3,55 3,13 3,64 26,00 23,75 29,44 Brenäs F-6 3,55 24,44 Ekesjö 1-6 3,60 3,67 3,46 24,40 24,58 25,00 Grosvad 6-9 2,72 2,83 3,25 20,89 25,79 25,73 Grytgöl F-6 3,35 3,38 3,52 23,27 20,83 29,57 Hällestad F-6 3,47 3,33 3,48 23,18 26,03 26,92 Lllängen F-5 3,40 3,54 3,26 23,84 25,07 27,38 Lotorp F-6 3,39 3,24 3,37 24,07 26,03 27,80 Nyhem F-6 3,25 3,08-26,79 27,69 - Nyhem 7-9 2,78 3,08 3,40 21,13 25,21 26,49 Rejmyre F-6 3,17 3,03 3,44 23,76 25,97 26,11 Storängen F-6 3,55 3,30 3,35 26,70 26,41 27,53 Svälthagen F-3 3,52 3,54 3,51 27,33 26,92 27,50 Vggestorp F-6 3,58 3,37 3,27 25,47 26,19 24,78 Totalt 3,21 3,20 3,37 23,79 25,80 26,77 Vkt Anm. Resultatet för Nyhemskolan har efterhand delats upp F-6 och 7-9. Lärarnas enkät var ej fördelad på skolår, därav kan resultat nte presenteras för respektve skolår. Svaren på lärarenkäterna för Nyhem F-6 ngår resultatet för Nyhem 7-9. Med reservaton för något låg svarsfrekvens bland föräldrarna noteras att Ekesjö skola har det högsta kvaltetsvärdet med 3,67. Detta kvaltetsvärde är mycket högt för att vara från föräldrar. Lägsta kvaltetsvärdet uppvsar föräldrarna vd Grosvadskolan med 2,83. Lärarna har det högsta kvaltetsvärdet av svarandekategorerna med 3,37. Det högsta kvaltetsvärdet uppvsar lärarna vd Björke skola med 3,64. Grosvadskolans lärare gav det lägsta värdet med 3,25. Som högsta och lägsta resultat är dessa två värden ovanlgt höga. När respektve skolas svarandekategorer jämförs ges att skllnaderna är förhållandevs små. Den mnsta skllnaden uppvsar Svälthagsskolan med 3,52 för elever, 3,54 för föräldrar och 3,51 för lärare. Dfferensen dem emellan är endast 0,03 och detta är den mnsta skllnaden som uppmätts lknande gransknngar. Störst skllnad mellan svarandekategorerna uppvsar Grosvadskolan. Måluppfyllelse Vd beräknng av måluppfyllelse har antalet godkända prov engelska, matematk, svenska och naturorenterande ämnen (NO) dvderats med antalet genomförda prov nom respektve ämne. Detta oavsett vlka skolår skolan undervsar. Kommande analys baseras således på andelen godkända prov. 11 of 24

12 Tabell 4 Andel godkända natonella prov efter skola Godkända prov Genomförda prov Andel godkända Björke % Brenäs F % Ekesjö % Grosvad % Grytgöl F % Hällestad F % Lllängen F % Lotorp F % Nyhem F % Nyhem % Rejmyre F % Storängen F % Svälthagen F % Vggestorp F % Totalt % Av samtlga genomförda natonella prov blev 86 procent godkända kommunen. Andelarna varerar mellan som lägst 55 procent för Grytgöls skola och som högst 100 procent för Ekesjö skola. Iakttagelser - kvaltet och måluppfyllelse Det har nte nkommt elev- eller lärarenkäter från Brenäs skola trots ett flertal påmnnelser. V har aldrg tdgare haft bortfall form av hela skolenheter. Trots påmnnelser tll förvaltnngschef, rektor admnstratör samt drektkontakt med lärare på skolan har v nte fått några enkäter åter. Eleverna uppvsar en något lägre svarsfrekvens än genomsnttet. När det gäller lärare och föräldrar är svarsfrekvenserna ännu lägre. Bland lärarna är den ovanlgt låg medan föräldrarnas svarsfrekvens är hög för svarandekategorn. Våra bedömnngar av resultatet kvaltetsmätnngen utgår från rktvärdet 3,00 som motsvarar ett godkänt resultat. Eleverna uppvsar genomsnttet 3,21. Det är ett kvaltetsvärde som är något högre än genomsnttet för tdgare gransknngar. Kvaltetsvärdena varerar mellan skolorna. Elevernas högsta respektve lägsta kvaltetsvärde är 3,60 för Ekesjö skola och 2,72 för Grosvadskolan. Skllnaden är den största v uppmätt och beror främst på att Grosvadskolans resultat är lågt. Noterbart är att Grosvadskolan och Nyhemsskolan har kvaltetsvärden under vårt rktvärde. Detta förklaras av att yngre elever generellt ger högre kvaltetsvärden än äldre. Pojkarnas kvaltetsvärde är 3,16 medan flckorna har ett genomsnttlgt värde på 3,25. Dessa skllnader är vanlgt förekommande. Föräldrarna har ett av de högsta uppmätta kvaltetsvärdena med 3,20. Därtll är det ovanlgt att föräldrarna är nästntll lka nöjda som eleverna. Även lärarnas resultat, 3,37, är bland de högsta v uppmätt. Andelen Vet ej-svar från föräldrar nom frågeområdena Elevernas ansvar och nflytande, Övergång och samverkan samt Skolan och omvärlden anser v vsar på ett behov av att öka föräldrarnas kunskap om hur arbetet bedrvs nom skolan. 12 of 24

13 Andelen godkända prov för kommunen totalt är 86 procent, vlket är en hög andel jämfört med lknande gransknngar. V noterar dock att andelen varerar mycket mellan skolenheterna rekommenderar kommunstyrelsen att analysera sprdnngen mellan skolorna. Kostnader De verksamhetsnära kostnaderna har fördelats på de yrkesfunktoner som fnns på respektve skola. Personalkostnaderna har fördelats utfrån den lönekostnad respektve yrkesfunkton har. Övrga kostnader, som är förknppade med lärande, lednng, admnstraton med mera har sedan lagts tll för att få en helhetsbld av hur de vardaglga kostnaderna fördelar sg. V förutsätter att de kostnadsuppgfter v fått från kommunens tjänstemän stämmer överens med verklgheten. Mer detaljerade uppgfter återfnns blagan. Den kostnadsmassa som analyserats uppgår totalt tll tkr. Kostnaderna fördelar sg enlgt tabell 5. Ej utfördelade kostnader är skolskjuts och kostnader för samlat elevstöd (lednng, admnstraton, kontorskostnader med mera). Tabell 5 Total kostnad efter funkton Prmär Stöd Tusen kronor Andel (%) Lärande Mat Elev- och skolhälsovård Lednng Admnstraton Fortbldnng Städ Övrgt Lokal Totalt Fördelnngen mellan de olka funktonerna är prmärfunktoner 75 procent, stöd 11 procent och lokal 14 procent. Jämfört med tdgare gransknngar är andelen prmärfunktoner högre och andelen lokalkostnader lägre. 13 of 24

14 Dagram 2 Kostnader efter funkton och skola (tkr) Lokal Stöd Prmär 0 Björke Brenäs Ekesjö Grosvad Grytgöl Hällestad Lllängen Lotorp Nyhem F-6 Nyhem 7-9 Rejmyre Storängen Svälthagen Vggestorp Skolornas kostnader och storlekar varerar mycket. Brenäs och Ekesjö skolor uppvsar de lägsta kostnaderna kommunen med omkrng tkr, vlket är de två kostnadsmässgt mnsta skolorna v granskat. Grosvadskolan har kostnader på tkr. Den genomsnttlga kostnaden är tkr, vlket lgger närmast kostnaderna för Hällestads skola. Av de fem skolor som har kostnader på mer än tkr återfnns fyra av dem Fnspångs centralort. I dagram 3 redovsas den procentuella fördelnngen mellan prmärfunktoner, stödfunktoner och lokalkostnader per skola. De streckade lnjerna vsar den genomsnttlga fördelnngen för kommunen totalt. 14 of 24

15 Dagram 3 Kostnader efter funkton och skola (%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Lokal Stöd Prmär Sntt Stöd Sntt Prmär 0% Björke Brenäs Ekesjö Grosvad Grytgöl Hällestad Lllängen Lotorp Nyhem F-6 Nyhem 7-9 Rejmyre Storängen Svälthagen Vggestorp Kostnadsfördelnngen mellan prmär- och stödfunktoner samt lokal varerar mellan enheterna. Lägsta andelen prmärfunktoner har Björke skola med 63 procent, jämfört med genomsnttet 74 procent. Avvkelsen är något större än bruklgt, men förklaras av en hög andel lokalkostnader. På samma sätt avvker Grytgöls skola postvt med 80 procent prmärfunktoner. Stödkostnaderna varerar mellan 10 och 15 procent medan lokalkostnaderna varerar mellan 9 och 22 procent. Om lokalkostnader är höga blr andelen prmär- och stödfunktoner automatskt lägre. Av denna anlednng kommer kostnaderna för lokaler att exkluderas fortsättnngen. Vd redovsnng av ensklda aktvteter, exklusve lokalkostnader, ges att varatonerna är ovanlgt små. Som ges dagram 4 är andelen lärande 71 procent, mat utgör 11 procent medan elev- och skolhälsovård står för 4 procent. Andelen lärande är genomsnttlg jämfört med tdgare granskade kommuner. Dock är det väldgt lten sprdnng mellan enheterna. Andelen lärande varerar mellan som lägst 66 procent för Nyhemsskolan F-6 och som högst 73 procent för Brenäs och Ekesjö skolor samt Storängsskolan. Kommunen noterar dock en andelsmässgt högre kostnad för mat. Kostnaderna för mat har fördelats genom schablon utfrån elevantal. Detta ger nte den verklga kostnaden då transporter ngår den totala kostnaden. Trolgtvs har skolorna norra kommundelen högre matkostnader än vad som framgår dagrammet, men verklga kostnader har ej kunnat beräknas. Även övrga kostnader är högre 15 of 24

16 än vd tdgare gransknngar och det förklaras av att IT-kostnaderna är höga. Noterbart är även att städet Björke skola är dubbelt så dyrt som kommunens genomsntt. Dagram 4 Kostnader efter aktvtet och skola (%) 100% 90% 80% 70% Övrgt 60% Städ 50% 40% Fortbldnng Admnstraton Lednng 30% Elev- och skolhälsovård 20% Mat 10% Lärande Sntt Lärande 0% Björke Brenäs Ekesjö Grosvad Grytgöl Hällestad Lllängen Lotorp Nyhem F-6 Nyhem 7-9 Rejmyre Storängen Svälthagen Vggestorp Elevtmmar Elevtmmar är den totala undervsnngstden under ett läsår, detta fall för förskoleklass tll skolår 9. V har utgått från antalet undervsnngstmmar per vecka för samtlga elever för respektve skolår. Elevantalet utgörs av ett medelvärde för elevantalet under vårtermnen och hösttermnen under Detta har multplcerats med antalet veckor under ett läsår. 16 of 24

17 Tabell 6 Antal elevtmmar efter skola Elevtmmar Björke Brenäs F Ekesjö Grosvad Grytgöl F Hällestad F Lllängen F Lotorp F Nyhem F Nyhem Rejmyre F Storängen F Svälthagen F Vggestorp F Totalt Antalet elevtmmar varerar från nära tmmar för Ekesjö skola tll nära tmmar för Grosvadskolan. Detta beror gvetvs på elevantalet, vlket är den ensklt största faktorn som påverkar det totala antalet elevtmmar. Den största respektve mnsta skolan, sett tll elevtmmar hade även de högsta respektve lägsta kostnaderna kronor. Skolor med en hög andel yngre elever har vanlgtvs ett lägre genomsntt, samtdgt som en skola med hög andel äldre elever får ett högt. Således är detta resultat högsta grad rmlgt. Produktonskostnad För att få produktonskostnaden har kostnaderna för 2009 dvderats med antalet elevtmmar på respektve skola för under Detta ger ett mått form av kronor per elevtmme. Den totala kostnaden på närmare tkr har fördelats på totalt elevtmmar. Vd beräknng av produktonskostnader har kostnaderna för lokaler exkluderats. Vår bedömnng är att kostnaden ej går att påverka samma utsträcknng som andra verksamhetskostnader. Det blr således mssvsande om de ngår effektvtetsanalysen. 17 of 24

18 Tabell 7 Produktonskostnad (kr per elevtmme) efter skola Kr/elevtmme Björke Brenäs F-6 94 Ekesjö Grosvad Grytgöl F-6 84 Hällestad F-6 83 Lllängen F-5 76 Lotorp F-6 82 Nyhem F-6 97 Nyhem Rejmyre F-6 88 Storängen F-6 91 Svälthagen F Vggestorp F-6 80 Totalt 83 Produktonskostnaderna uppgår tll genomsntt 83 kr per elevtmme. Produktonskostnaderna varerar mellan som lägst 72 kr per elevtmme för Nyhemsskolan 7-9 och som högst 126 kr per elevtmme för Björke skola och 125 kr per elevtmme för Ekesjö skola. Iakttagelser - kostnader, elevtmmar och produktonskostnader När det gäller kommunens totala kostnad nklusve lokalkostnader består den av 75 procent prmärkostnader (lärande, mat och elevvård) av de totala kostnaderna. Denna andel är vanlgtvs omkrng 70 procent. Enlgt vår bedömnng är det postvt att en hög andel av kostnaderna hamnar nära eleverna. Kommunen har en låg andel lokalkostnader, totalt sett 14 procent, jämfört med tdgare granskade kommuner. Det fnns dock skllnader mellan skolorna när det gäller hur kostnaderna fördelar sg mellan prmär-, stöd- och lokalkostnader. Brenäs och Grytgöls skolor uppvsar andelar på 9 procent lokalkostnader medan motsvarande andel för Björke skola är 22 procent. V föreslår att kommunstyrelsen utreder hur kostnadsandelarna kan varera så mycket mellan jämnstora skolor. Vd gransknng av ensklda aktvteter ges att varatonerna är mycket små mellan skolenheterna. Detta är postvt då det ger skolorna lknande förutsättnngar för att bedrva utbldnngsverksamhet. Resultatet är dessutom oväntat då skolenheternas storlek varerar kraftgt. Produktonskostnaden är genomsntt 83 kr per elevtmme. Detta är en genomsnttlg produktonskostnad jämfört med vad som uppmäts för tdgare granskade kommuner. Bland de kommuner som granskats sedan 2007 är genomsnttet 82 kr per elevtmme. Detta nnebär att kostnaderna är genomsnttlga förhållande tll den undervsnngstd som genomförs. Skolornas produktonskostnader varerar mellan 72 kr per elevtmme (Nyhemsskolan 7-9) tll kr (Ekesjö respektve Björke skola) per elevtmme. Bortsett från de sstnämnda uppvsar kommunens skolenheter en jämförelsevs lten sprdnng. Elevantalen är en starkt bdragande faktor tll varatonen 18 of 24

19 mellan skolorna. De större skolorna har stordrftsfördelar, även efter att hänsyn tagts tll undervsnngstd. Höga produktonskostnader kan mestadels förklaras av låg fyllnadsgrad klassrummen. Undervsnng som bedrvs för 5 eller 15 elever kostar nästntll lka mycket att genomföra. Gvet att elevunderlagen mnskar framgent bör kommunstyrelsen prortera vssa skolor. Effektvtet I förestående effektvtetsanalys presenteras de tdgare redovsade uppgfterna nya tabeller och dagram. Av denna anlednng kommenteras nte uppgfterna var för sg, analysen kommer stället att utgöras av ett sammanfattande omdöme för kombnatonen av värdena. Kvaltetseffektvtet I detta avsntt redovsas kvaltetseffektvteten, tdgare defnerad som kombnatonen av kvaltet och produktonskostnad. Kvaltetsvärdet utgörs av elevernas genomsnttlga svar på samtlga frågor enkäten. Produktonskostnaden utgörs av skolornas redovsade kostnader (exkl. lokal) dvderat med antalet elevtmmar. Tabell 8 Kvaltetseffektvtet (kvaltet och produktonskostnad) efter skola Kvaltetsvärde (elever) Produktonskostnad Björke 1-6 3, Brenäs F-6-94 Ekesjö 1-6 3, Grosvad 6-9 2,72 77 Grytgöl F-6 3,35 84 Hällestad F-6 3,47 83 Lllängen F-5 3,40 76 Lotorp F-6 3,39 82 Nyhem F-6 3,25 97 Nyhem 7-9 2,78 72 Rejmyre F-6 3,17 88 Storängen F-6 3,55 91 Svälthagen F-3 3, Vggestorp F-6 3,58 80 Totalt 3,21 83 Genomsnttet för kvaltetsvärdet är 3,21 och produktonskostnaden 83 kr per elevtmme. I dagram 5 utgörs axlarnas skärnngspunkt av dessa värden. 19 of 24

20 Dagram 5 Kvaltetseffektvtet (kvaltetsvärde och produktonskostnad) efter skola 4,0 3,5 Produktonskostnad (kr/elevtm) ,0 2,5 2,0 1,5 1,0 Kvaltetsvärde (elever) Björke Brenäs Ekesjö Grosvad Grytgöl Hällestad Lllängen Lotorp Nyhem F-6 Nyhem 7-9 Rejmyre Storängen Svälthagen Vggestorp I dagrammet framgår att tre skolor; Lllängsskolan, Lotorps skola och Vggestorpsskolan, placerat sg den övre vänstra rutan. Det nnebär att deras kvaltetsvärde är högre samtdgt som produktonskostnaden är lägre än kommungenomsnttet. Detta ndkerar att verksamheten bedrvs på ett effektvt sätt utfrån kvaltet. I den nedre högra rutan återfnns Rejmyre skola, som har en högre produktonskostnad och lägre kvaltetsvärde än kommungenomsnttet. Detta ndkerar att effektvteten kan förbättras utfrån kvaltet. Övrga skolor har placerat sg nedre vänstra eller övre högra rutan, vlket ndkerar att både deras kvaltetsvärde och produktonskostnad antngen är högre eller lägre än kommungenomsnttet. Enlgt KRUT-metoden nnebär detta att dessa skolor varken är effektva eller neffektva utfrån kvaltet. Det går att se en tendens tll en lutande lnje från nedre vänstra tll övre högre rutan. Det fnns även ett mätbart samband som föreslår att ju högre produktonskostnad desto högre kvaltetsvärde. Enlgt statstsk metod är detta samband omkrng 32 procent. Detta samband är något lägre än v sett andra kommuner. 20 of 24

21 Måleffektvtet I detta avsntt redovsas måleffektvteten, tdgare defnerad som kombnatonen av resultat vd natonella prov och produktonskostnad. Resultatet vd natonella prov utgörs av andelen godkända prov för skolår 3, 5 och skolår 9 från vårtermnen Produktonskostnaden utgörs av skolornas redovsade kostnader (exkl. lokal) dvderat med antalet elevtmmar. Tabell 9 Måleffektvtet (andel godkända och produktonskostnad) efter skola Godkända prov (%) Produktonskostnad Björke % 126 Brenäs F-6 67 % 94 Ekesjö % 125 Grosvad % 77 Grytgöl F-6 55 % 84 Hällestad F-6 78 % 83 Lllängen F-5 95 % 76 Lotorp F-6 98 % 82 Nyhem F-6 85 % 97 Nyhem % 72 Rejmyre F-6 74 % 88 Storängen F-6 86 % 91 Svälthagen F-3 83 % 103 Vggestorp F-6 82 % 80 Totalt 86 % 83 Den genomsnttlga andelen godkända natonella prov är 86 procent och produktonskostnaden är lkt tdgare 83 kr per elevtmme. I dagram 6 utgörs axlarnas skärnngspunkt av dessa värden. 21 of 24

22 Dagram 6 Måleffektvtet (andel godkända och produktonskostnad) efter skola Produktonskostnad (kr/elevtm) Björke Brenäs Ekesjö Grosvad 70 Grytgöl Hällestad Lllängen Lotorp Nyhem F-6 60 Nyhem 7-9 Rejmyre Storängen Svälthagen 50 Andel godkända prov (%) Vggestorp När det gäller måleffektvteten är resultatet mer slumpmässgt. Måleffektvteten är hög för Lllängsskolan, Lotorps skola samt Nyhemsskolan 7-9. Lägre måleffektvtet har Brenäs skola, Svälthagsskolan, Rejmyre skola, Nyhemsskolan F-6, Grytgöls skola samt Hällestads skola. För de två senare har man dock produktonskostnader som lgger mycket nära genomsnttet kommunen. Det framträder ngen tendens tll att produktonskostnaden påverkar andelen godkända natonella prov. Därvdlag har nget samband uppmätts. Iakttagelser - effektvtet Kvaltetseffektvteten är hög när kvaltetsvärdet är högre än genomsnttet 3,21 samtdgt som produktonskostnaderna understger 83 kr per elevtmme. De skolor som uppvsar en hög kvaltetseffektvtet återfnns den övre vänstra rutan dagram 5, vlket är fallet för Lllängsskolan, Lotorps skola och Vggestorpsskolan. På lknande sätt återfnns skolor med lägre kvaltetseffektvtet än genomsnttet den nedre högra rutan. I dagram 5 ges att Rejmyre skola placerar sg där och uppvsar således en låg kvaltetseffektvtet. V har denna gransknng funnt ett samband mellan produktonskostnad och kvaltetsvärde. Nära 32 procent av varatonen av kvaltetsvärde förklaras av skllnader produktonskostnad, detta är dock ett 22 of 24

23 något lägre samband än de som uppmätts andra gransknngar. Resterade andel förklaras av andra faktorer. Måleffektvteten är hög när andelen godkända prov överstger genomsnttet 86 procent samtdgt som produktonskostnaderna understger 83 kr per elevtmme. De skolor som uppvsar en hög måleffektvtet återfnns den övre vänstra rutan dagram 6. Lllängsskolan, Lotorps skola samt Nyhemsskolan 7-9 placerar sg där. På lknande sätt som tdgare återfnns skolor med låg måleffektvtet den nedre högra rutan. De skolor som återfnns denna ruta är Brenäs skola, Svälthagsskolan, Rejmyre skola, Nyhemsskolan F-6, Grytgöls skola samt Hällestads skola. Detta beror på att skolorna har en högre produktonskostnad och en lägre andel natonella prov som når upp tll målen, jämfört med genomsntten kommunen. Inget samband har uppmätts mellan produktonskostnad och andel natonella prov som når upp tll målen. Utfrån dessa två effektvtetsanalyser kan v dra slutsatser om den totala effektvteten. De skolenheter som befnner sg övre vänstra rutan båda dagrammen har v bedömt som de mest effektva. Skolor som befnner sg nedre högra rutan båda dagrammen bedömer v vanlgtvs som mndre effektva. V har denna gransknng funnt att Lllängsskolan och Lotorps skola uppvsar den högsta effektvteten medan Rejmyre skola uppvsar den lägsta effektvteten. 23 of 24

24 XX Namnförtydlgande Namnförtydlgande 24 of 24