DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND

Transkript

1 Rapport 2000:1 DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND - EN KOMPARATIV ANALYS

2 I pdf-versonen av denna rapport saknas enkätblanketterna (blaga 2). En fullständg rapport pappersformat kan beställas från ÅSUB, tel , e-mal:

3 FÖRORD Fnansavdelnngen vd Ålands landskapsstyrelsen beslöt våren 1999 att ge ÅSUB uppdrag att studera matvaruprserna på Åland och de bakomlggande orsakerna tll deras nvå. Utrednngens utgångspunkt och grundlggande frågeställnng är således enkel: kostar maten mera på Åland än jämförbara delar av Fnland och varför kostar maten och andra daglgvaror så fall mera på Åland? I konsumentverkets prsjämförelser har det upprepade gånger konstaterats att de åländska butkernas prser hör tll de högsta undersöknngen. Konsumentverkets prsjämförelser avser dock enbart de större butkerna. Dessutom ges nga förklarngar tll vad prsskllnaderna kan bero på utom det och för sg vktga konstaterandet att butkernas storlek påverkar prsnvån. Denna utrednng försöker penetrera dessa frågeställnngar betydlgt mer på djupet än vad som httlls vart möjlgt. De två huvudsaklga källorna för arbetet är de prsuppgfter som Statstkcentralen samlade n samband med konsumentprsndexarbetet maj 1999 (och som på uppdrag av denna utrednng vdgades och fördjupades), samt den enkät som ÅSUB skckade ut tll samtlga åländska mataffärer januar Genom en ekonometrsk modellanalys av det förstnämnda underlagsmateralet har prsnvån de åländska butkerna jämförelse med motsvarande butker ett referensområde sydvästra Fnland kunnat fastställas. Den sålunda framtagna prsdfferensens fördelnng på olka kostnadsfaktorer och analysen av orsakerna tll prsskllnaderna görs därefter med hjälp av enkätmateralet från butkerna. I arbetet har även använts Konsumentforsknngscentralens geografska nformatonssystem, data på butknvå från AC Nelsen Oy samt annan nformaton främst från Statstkcentralens arbetsställeregster. Dessa källor och med dem sammanhängande metodutvecklng har vart av stor betydelse för analysens utformnng och genomförande. Resultatet har blvt en jämförande stude av prsnvån nom åländsk daglgvaruhandel som tll dags dato torde vara den mest omfattande och tllförltlga stt slag. Rapporten är författad av ÅSUB s utredare Jouko Knnunen. Forskarna vd Konsumentforsknngscentralen Vlle Aalto-Setälä och Katr Kostnen har aktvt deltagt analysen av prsmateralet. Vlle Aalto-Setälä har även stått för vktg handlednng. Forsknngsdrektör Reja Llja från Löntagarnas Forsknngsnsttut (PT) har också gett sna synpunkter och råd olka faser av projektet. Projektchef Pertt Kuru från LTT-Research, Lnnéa Johansson från landskapsstyrelsens närngsavdelnng, Gunnar Westerholm från Ålands Handelskontor och Köpmannaförenngens förtroendevalda har gett sna synpunkter på enkätens utformnng. Dskussonerna med daglgvaruchef Folke Johansson (Mathas Erksson Ab) och VD Max Srén (Mnmax Ab) har vart tll stor hjälp. ÅSUB tackar alla parter för deras ovärderlga hjälp. Eventuella fel och msstolknngar ansvarar dock ÅSUB själv för. Ytterlgare nformaton om utrednngen kan fås från undertecknad (tel ) eller Jouko Knnunen (tel ). Marehamn mars 2000 Bjarne Lndström planerngschef

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VAD BESTÄMMER PRISNIVÅN I VÅRA BUTIKER? Efterfrågans karaktär Företagens kostnader, skalfördelar och lönsamhet Konkurrensläget nom daglgvaruhandeln Konkurrensläget bland varuleverantörerna Transportsektorns konkurrensläge DAGLIGVARUHANDELNS PRISER EN EKONOMETRISK ANALYS Underlagsmateral Prsutvecklngen Analys på butksnvå Analys på produktnvå DE VIKTIGASTE FAKTORERNA BAKOM DEN ÅLÄNDSKA PRISNIVÅN Butkernas uppfattnng om konkurrens och samarbete Parthandelskoncentratonens roll för prserna Butkernas syn på skalfördelar detaljhandelsledet Transport- och skattegränskostnaders betydelse för detaljhandelsprserna Inköpsprsernas betydelse för prsnvån butkerna Faktorerna bakom de högre åländska prserna SAMMANFATTNING OCH KONKLUSIONER Underlagsmateralet Resultaten Avslutande reflexoner Blagor Blaga 1. Exempel på olka varors grupptllhörghet Blaga 2. Enkäten Prser nom daglgvaruhandeln på Åland Blaga 3. Svaren tll enkäten Blaga 4. De vktgaste resultaten från faktoranalysen av fråga 9

5 1 VAD BESTÄMMER PRISNIVÅN I VÅRA BUTIKER? Prssättnngen är ett av de absolut vktgaste och mest strategska besluten som detaljhandelsföretagen måste fatta. Ett nom ekonomsk teor grundläggande antagande är att företagen eftersträvar maxmal vnst. Rätt prs är en av en av de vktgaste faktorerna bakom en god vnstnvå. En mängd faktorer begränsar dock företagens frhet att välja sna prser. För höga prser ökar rsken för att nya konkurrenter etablerar sg på marknaden. Ju högre prserna är, desto attraktvare och mer sannolka blr konkurrerande nyetablerngar på marknaden. Valet av prsnvån nom daglgvaruhandeln påverkas av faktorer som har att göra med: - efterfrågans karaktär, t.ex. befolknngsstrukturen och kundernas nkomstnvå - företagens kostnader, t.ex. möjlghet tll skalfördelar, transportkostnader osv. - konkurrensläget nom daglgvaruhandeln samt konkurrensen bland varuleverantörer och transportörer. Nedan dskuteras dessa faktorer korthet. 1.1 Efterfrågans karaktär Konsumenterna på Åland har en något högre genomsnttlg nkomstnvå än övrga Fnland: hushållens dsponbla nkomst var mk per hushåll på Åland och mk per hushåll Fnland år 1996 (Statstkcentralen, 1998). Intäktsnvån kan tänkas påverka prserna på flera olka sätt. När nkomstnvån stger så ökar nte lvsmedelskonsumtonen samma takt utan dess andel av nkomsterna sjunker. Å andra sdan är det möjlgt att konsumenterna blr mndre prskänslga då nkomsterna stger, vlket ger en lägre prselastctet (efterfrågans prskänslghet) efterfrågan på daglgvaror. Emprska analyser vsar att butker omgvna av hushåll med höga nkomster tenderar att ha högre prser än övrga butker (se Aalto-Setälä, 1998). Ett särförhållande för Åland är tursternas stora andel av detaljhandelns omsättnng. Tursternas nköp av lvsmedel på Åland 1998 uppskattades tll 70,6 mlj. mk nklusve mervärdeskatt (ÅSUB, Statstkmeddelande ). Tursternas bdrag tll omsättnngen (utan mervärdeskatt) uppgår tll ca. 60 mmk. Försäljnngen av daglgvaror uppgck 1998 tll 320,5 mlj. mk, exklusve mervärdeskatt ( detta belopp ngår nte koskförsäljnng, försäljnng vd bensnmackar etc), enlgt AC Nelsens butksregster. Tursternas lvsmedelsnköp skulle då uppgå tll ungefär 18,7% av omsättnngen. Tursternas andel av lvsmedelsnköpen torde vara betydlgt lägre övrga Fnland. Detta bekräftas av daglgvarornas större konsumtonsvolym per nvånare på Åland än Fnland: mk/nvånare respektve mk/nvånare (1998). Tursterna är en grupp som kan tänkas vara mndre känslg för prsnvån än övrga konsumenter. För en turst är det svårare att jämföra prser då man nte vet var konkurrenterna fnns. Söktden nkräktar dessutom på den övrga semestertden och den används sannolkt hellre för andra upplevelser än de som prsjämförelserna kan erbjuda. Därmed kan det tänkas att butker med många turster som kunder tenderar att kunna ha högre prser. Den största turstmängden rör sg Marehamns centrum. Det är därför möjlgt att tursterna bdrar tll högre prser centrum. Härtll kommer eventuellt högre hyreskostnader för butksfastgheter samt andra högkostnadskostnadsfaktorer vlka hänger hop med det centrala läget. 1

6 1.2 Företagens kostnader, skalfördelar och lönsamhet Två kostnadshöjande faktorer nämns ofta samband med de åländska företagen: transportkostnaderna och skattegränsen. Båda dessa påverkar företag som själv dkar handel med omvärlden utanför Åland. Enlgt ÅSUB:s beräknngar på basen av olka företagsenkäter (Lndman - Knnunen, 1999) uppgår kostnaderna för dessa två faktorer tll 2,5% av värdet på hela handeln Åland-Fnland (dvs. försäljnng plus nköp). Skattegränskostnaderna ansvarade för 0,6 procentenheter av dessa kostnader. Den åländska detaljhandelns (utom handel med motorfordon) transportkostnader har uppskattats tll ca. 1,6 % av omsättnngen och skattegränskostnader all utomåländsk handel tll 0,3 % av den totala omsättnngen. Lönenvån nom detaljhandeln på Åland ser nte ut att vara högre än övrga Fnland, snarare vsar ÅSUB:s lönestatstk för 1997 att detaljhandelns löner var genomsntt en anng lägre än motsvarande löner Fnland (källa Palkkarakenne 1997, Statstkcentralen). På Åland uppgck sålunda månadslönen för heltdsanställda nom handeln genomsntt tll mk, medan motsvarande fnska lönenvå uppgck tll mk. Arbetsntensteten mätt antalet arbetsplatser (helårsarbeten) förhållande tll omsättnngen är ca. 23% högre bland de åländska butkerna. Detta hänger ofta hop med butksstorleken. På Åland är butkerna generellt sett mndre än Fnland. Kalkyler har vsat att arbetskraftsbehovet mnskade med personår nom den fnska daglgvaruhandeln under p.g.a. övergången tll större butker (Kotsalo Pulkknen, 1998). Även matvarubutkernas övrga kostnader förhållande tll ntäkterna hänger samman med butksstorleken. I flera studer har det konstaterats att det fnns betydande skaleffekter daglgvaruhandeln (se Aalto-Setälä, 1999; Kotsalo Pulkknen, 1998; Kasso Kasanko Pulkknen, 1998). Det här nnebär att stora butker allt annat lka - kan ha både lägre prser och större vnstmargnaler än de mndre konkurrenterna. Denna typ av skalfördelar lgger sannolkt bakom den strukturomvandlng som åtmnstone senaste två årtonden pågått nom fnsk daglgvaruhandeln. Föga överraskande har sålunda antalet butker mnskat samtdgt som såväl antalet större butker som deras andel av försäljnngen trendmässgt stgt. De mnsta butkerna står för den största mnsknngen antalet butker. I Fnland fnns det dag nvånare per butk medan motsvarande data för Åland ger 625 nvånare per butk. Med andra ord så lgger butkstätheten per nvånare på en betydlgt högre nvå på Åland. De åländska butkerna är också mndre: genomsnttsytan per daglgvarubutk är här 235 m 2, medan den genomsnttlga fnländska butksytan uppgår tll hela 340 m 2. Lkaså är den genomsnttlga omsättnngen per butk lägre på Åland. Den uppgår tll 7,8 mlj. mk på Åland, medan den var 10,8 mlj. mk sydvästra Fnland (Egentlga Fnland) och 11,8 mlj. mk hela Fnland. Som framgår av tabell 1 nedan så skljer sg nte lönsamheten nom daglgvaruhandeln på Åland någon större utsträcknng från det fnska genomsnttet. Förädlngsvärdet ser ut att ha vart något lägre både under 1996 och 1997, vlket antyder att verksamhetens löpande kostnader skulle ha vart högre på Åland förhållande tll omsättnngen. Skulder förhållande tll omsättnngen är högre på Åland, vlket tyder på högre räntekostnader. Drftsbdrag och totalresultat ser ut att vara högre, men dessa ndkatorer påverkas av hur ägare som arbetar 2

7 nom företaget tar ut sn egen lön. Om man tar ut sn lön som kaptalnkomster (vnst) tenderar nyckeltalen sålunda att se för bra ut. Tabell 1. Nyckeltal för detaljhandel med brett sortment (bransch 521) Fnland 1996 Åland 1996 Fnland 1997 Åland 1997 Förädlngsvärde, % 16,6% 16,0% 18,2% 17,2% Drftsbdrag, % 4,5% 5,8% 5,5% 6,2% Totalresultat, % 2,5% 1,2% 3,2% 4,4% Skulder/oms 34,4% n.a. 29,7% 38,9% Man kan också säga att de åländska butkernas lönsamhet nog är bättre än vad man skulle tro med tanke på butkernas rnga genomsnttsstorlek. Med andra ord så borde allt annat lka - butkernas lönsamhet vara sämre på Åland än Fnland. Hur ser då relatonen mellan de åländska butkernas prsnvån, storlek och lönsamheten ut? Detta förhållande belyses nedan med hjälp av en tabell där de åländska butkernas prsnvå förhållande tll Egentlga Fnlands genomsntt korrelerats med butkernas försäljnngsyta avsedd för daglgvaror (ndkator för storlek) och deras drftsbdragsprocent (lönsamhetsndkator, förhållande tll omsättnngen). Både försäljnngsytan och lönsamheten samvararer negatvt med prsnvån. Eller annorlunda uttryckt: ju bättre lönsamhet och ju större butken är, desto lägre prser. Åtmnstone en del av fördelarna av en effektv och ratonell skötsel av butkerna lksom fördelarna med större försäljnngsytor (skalfördelar) kommer alltså de åländska konsumenterna tll godo. Resultatet är statstskt sgnfkant med bara 13 observatoner. I Aalto-Setäläs (1999) forsknng med ett betydlgt mer omfattande fnskt butksunderlag har lknande resultat framkommt. Butker med större vnstmargnaler hade även lägre prser, och butker med lägre prser var regel också större och mer lönsamma. Tabell 2. Korrelatonen mellan lönsamheten, butksstorleken och prsnvån Drftsbdrag Försäljnngsyta Relatva prsnvån Drftsbdrag Pearsons korrelaton 1 0,490-0,754** % av oms. Sgnfkans n.a. 0,089 0,003 Antalet observatoner Försäljnngsyta Pearsons korrelaton 0, ,785** Sgnfkans 0,089 n.a. 0,001 Antalet observatoner Relatva prsnvån Pearsons korrelaton -0,754** -0,785** 1 Sgnfkans 0,003 0,001 n.a. Antalet observatoner ** Korrelatonen är sgnfkant på 0.01 nvå 3

8 1.3 Konkurrensläget nom daglgvaruhandeln Konkurrensläget är av stor betydelse då företagen sätter sna prser. Om konkurrensen är perfekt bör företagens prssättnng bl sådan att det nte fnns något egentlgt utrymme för vnster utöver det som kan anses som normalt nom branschen fråga. Konkurrensstuatonen nom daglgvaruhandeln på Åland analyseras denna utrednng enlgt en metodk som utvecklats av Konsumentforsknngscentralen Helsngfors (se Aalto-Setälä, 1998, 1999). För det första defneras varje butks s.k. proportonella marknadsområde. Detta beräknas med hjälp av butkens yta avsedd för daglgvaruförsäljnng och befolknngstätheten krng butken. Därefter beräknas konkurrensndkatorn på bass av uppgfter från samtlga butker som befnner sg nom marknadsområdet fråga. Olka mått kan användas för konkurrensläget. I denna utrednng är den centrala konkurrensndkatorn ett modferat Herfndahls ndex som får värden mellan 0 och 1. Värdet blr högre ju mndre konkurrensutsatt butken är. Värdet 1 motsvarar en monopolstuaton nom butkens marknadsområde. 1 Andra mått som beräknats samband med utrednngen är Herfndahls ndex per handelsgrupp samt varje grupps marknadsandelar. Fgur 1. Konkurrensläget per regon Herfndahls ndex på butksnvå < < < km KONSUMENTFORSKNINGSCENTRALEN 2000 I fgur 1 ovan presenteras daglgvaruhandelns konkurrensstuaton på Åland och de delar av sydvästra Fnland som fungerar som utrednngens jämförelseregon (med undantag av orterna Salo och Nystad som lgger utanför kartan). I korthet kan det konstateras att daglgvaruhandeln på Åland är mndre konkurrensutsatt än den sydvästra Fnland. I Marehamn är konkurrensen dock betydlgt mer påtaglg än nom övrga Åland. Det på försäljnngsytan baserade Herfndahls ndex tar nte hänsyn tll den geografska avskärmnngen från närlggande regoner och dess påverkan på konkurrensen. Detta måste därför hanteras med andra medel och v återkommer tll problemet senare. 1 Herfndahls ndex för ensklda butker är här av följande format: H = Σ(c/C)2 där c är ytan avsedd för daglgvaruförsäljnng butk och C är summan av försäljnngsytan nom marknadsområdet. 4

9 K-butkerna har den största marknadsandelen nom detaljhandeln på Åland, ca två tredjedelar. Även med detta mått mätt är Ålands daglgvaruhandel mndre konkurrensutsatt än övrga Fnland, då K-gruppen hade 38,2% marknadsandel Fnland år 1998 (se tabell 3). Eftersom K-gruppen är landets största partaffär torde detta nnebära att även parthandelsledet är mndre konkurrensutsatt på Åland. En faktor som borde förbättra den åländska konkurrensstuatonen är dock att de vlda affärernas andel (dvs de som nte är uppbundna av en större grossst) är större på Åland än Fnland (13,5% mot 5,2%). Inom färskvarorna är konkurrensen ännu mndre då de flesta av de mndre butkerna utanför Kesko-grupp handlar sna frukt och grönsaker hos Marehamns Part. Tabell 3. Daglvarugruppernas marknadsandelar på Åland och Fnland 1998, procent Grupp Åland Fnland K-butker 71,9 38,2 Spar-butker 10,6 10,5 S-grupp 3,9 26,3 Frstående 13,5 5,2 Övrga grupper 0,0 19,8 Summa 100,0 100,0 Anmärknng: för Ålands del har marknadsandelarna beräknats från företagens totala omsättnng, d.v.s. även försäljnng av andra varor än daglgvaror är medräknade. Källor: AC Nelsen, 1999; Statstkcentralens företagsregster; ÅSUB:s natonalräkenskapsmateral. 1.4 Konkurrensläget bland varuleverantörerna Lvsmedelsförädlngen är Ålands största ndustrgren. Lvsmedelsndustrns omsättnng uppgck tll ca. 390 mljoner mk år Under samma år uppgck jordbrukets och trädgårdsproduktonens ntäkter tll ca 130 mljoner mk. En stor del av dessa branschers marknader fnns utanför Åland och deras främsta konkurrenter befnner sg utanför Åland. Så avsätter tll exempel den åländska trädgårdsproduktonen enbart en tondel av produktonen på hemmamarknaden. Detta nnebär att lantbrukets och lvsmedelsndustrns logstkkedjor främst är anpassade tll att transportera produkterna tll utomåländska nköpare, nte för dstrbuton nom Åland. Lvsmedelsndustrn på Åland består huvudsak av två företagstyper: de vars huvudsaklga marknad är på Åland och de som exporterar nästan alltng tll marknader utanför Åland. Företagen med sna huvudsaklga marknader utanför Åland har som regel uppnått en produktonsvolym som ger dem betydlga skalfördelar jämförelse med de företag som enbart är nrktade på hemmamarknadsförsäljnng. Detta kan tänkas ge utslag även prssättnngen av företagens produkter. Även produkterna kan ndelas två huvudkategorer. Den första gäller prncp massprodukter där den åländska särprägeln tllsvdare nte är särsklt framträdande, t.ex. kött och grönsaker. Den andra produktgruppen är märkesvaror som drekt kan dentferas som åländska produkter. Möjlgheterna att ta ut ett högre prs ( förhållande tll motsvarande ckeåländska produkter) torde vara större den senare varugruppen. 2 2 De åländska köttprodukterna har nylgen fått ett eget ursprungsmärke. 5

10 På Åland fnns enbart ett mejer, ÅCA. Tll samma koncern hör därtll även Ålands största bager. Lkaså fnns det bara ett fjäderfäslakter och ett slakter för övrg djurprodukton. Huvuddelen av potatsskörden köps upp av snackskoncernen Chps Ab. Koncentratonen är hög även nom trädgårdsnärngen. Det fnns enbart två grönsaksgrossster, av vlka en nästan uteslutande är nrktad på leveranser tll den fnländska marknaden. Det är alltså nte helt obefogat att utgå från att de åländska producenterna sna hemmamarknadsprser kan utnyttja det gränsskydd som transportkostnaderna och övrga handelskostnader ger deras produkter förhållande tll motsvarande mporterade produkter då konkurrensen på hemmamarknaden är begränsad. De åländska producenternas småskalghet torde dock för en del produkter vara en betydlgt större nackdel än det gränsskydd som transport- och handelskostnaderna tll Åland ger. Så är tll exempel ungefär tre fjärdedelar av svnköttskonsumtonen av utomåländsk härkomst (se Knnunen, 1998). De åländska producenternas möjlgheter att påverka butkernas kostnader och prssättnng analyseras mer ngående kaptel 3 nedan med hjälp svaren på den enkät som nom ramen för denna utrednng sändes ut tll daglgvaruhandeln. 1.5 Transportsektorns konkurrensläge Ålands lastblsmarknad är koncentrerad tll ett fåtal operatörer. Det största företaget stod ensam för över hälften av branschens omsättnng år Företagets andel av de utomåländska transporterna var betydlgt högre, ca. 80%. Den åländska lagstftnngen som begränsar de utomåländska transportörernas rätt att utföra transporter tll och från eller nom Åland samt det geografska läget och transportefterfrågans föga prskänslga natur, ger transportföretagen en betydande monopolmakt över transportprserna. Sjöläget förorsakar också högre kostnader för transportföretagen. En jämförelse av de åländska transportföretagens och de fnska lastblsföretagens ntäkter per körd km ger sålunda vd handen att transportkostnaden är 29% högre på Åland per körd km enlgt de senaste uppgfterna (opublcerad uppgft från Statstkcentralens Lastblsföretagens bokslutsuppgfter 1998 samt Knnunen, 1999). Enlgt en tentatv kostnadskalkyl beror 20 procentenheter av prsskllnaden på sjölägets merkostnader. Då borde 9 procentenheter av skllnaden tllskrvas övrga faktorer, bl. annat skllnader konkurrensläget. Kalkylen måste dock tas som en grov uppskattnng. Sammantaget kan det alltså konstateras att den del av det åländska närngslvet som har med daglgvaruhandeln att göra regel är mndre konkurrensutsatt än sn fnska motsvarghet. Inom ramarna för förelggande utrednngs ramar beräknas dock de kvanttatva konkurrensndkatorerna enbart för själva daglgvaruhandeln. 6

11 2 DAGLIGVARUHANDELNS PRISER EN EKONOMETRISK ANALYS 2.1 Underlagsmateral Utrednngens prsdata har samlats n av Statstkcentralen samband med den konsumentprsundersöknng som lgger tll grund för framtagnngen av Ålands och Fnlands konsumentprsndex. Materalet omfattar 15 butker sydvästra Fnland (Egentlga Fnland) och 13 butker på Åland. Området sydvästra Fnland är en bra referensregon, nte mnst med tanke på dess geografska närhet tll Åland och dess relatvt höga genomsnttlga nkomstnvå jämfört med genomsnttet Fnland. Statstkcentralens prsuppgfter vsar dessutom att prsnvån detta områdes daglgvarubutker lgger mycket nära det fnska genomsnttet - endast 1,52% lägre maj Fnlands genomsnttlga prser används analysen som ett måttstock för prsnvån både på Åland och Egentlga Fnland. Från varje butk har prsuppgfter rörande 160 produkter samlats n. Alla produkter har dock nte vart möjlgt att htta varje butk. I genomsntt regstrerades 122 prsuppgfter per butk. Dessa uppgfter används tllsammans med de vktnngskoeffcenter som används vd beräknngen av konsumentprsndexet. Vkterna representerar varje produkts genomsnttlga andel konsumenternas nköpskorg. Data har använts på två olka sätt. För det första har varje butks prsuppgfter använts för att beräkna butksvsa prsndex. I detta fall har vkterna korrgerats för bortfall per butk så att vkterna summerar tll 1. Dessa butksvsa prsuppgfter har då analyserats tllsammans med andra butksvsa varabler. En vktg källa för dessa är AC Nelsens regsteruppgfter om butkernas totalförsäljnng, daglgvaruförsäljnng och försäljnngsyta totalt, samt ytan avsedd för daglgvaruförsäljnngen. I dessa beräknngar är antalet observatoner som högst 28 stycken. För det andra har prsobservatonerna använts analyser där skllnader mellan produktgrupper granskats. I dessa analyser har observatonerna vktats med konsumentprsndexets vkter justerade så att deras summa överensstämmer med antalet observatoner, dvs. vkternas genomsntt är 1. Butkerna vårt urval är genomsntt större än vad de är genomsntt både Egentlga Fnland och på Åland. De stora butkernas överrepresentaton korrgeras därför då de genomsnttlga prsskllnaderna beräknas. 2.2 Prsutvecklngen Efter EU-nträdet sjönk daglgvaruprserna Fnland med 11-12% under (Pohjonen Kovunen, 1996). Därefter har prserna åter stgt. Sett ett längre perspektv har konsumentprsndexen för matvaror Fnland och på Åland utvecklats stort sett samma takt. Prserna för lvsmedel och alkoholfra drycker har sjunkt på Åland med 0,1 procentenheter medan de har stgt med en procent Fnland under åren Skllnaden är obetydlg och kan delvs bero på vss statstsk osäkerhet sffrorna. De långsktga prsdfferenserna mellan Åland och Fnland verkar med andra ord vara rätt så stabla. 7

12 Man kan säga att lvsmedlens prsnvå numera åter är ungefär den samma som strax efter EUnträdet både på Åland och Fnland. Å andra sdan har prserna för övrga konsumtonsvaror och -tjänster stgt: hela konsumentprsndexet steg med 3,8% under Detta nnebär att relaton tll andra produkter så har matprserna blvt förmånlgare. Hur mycket skljer sg då prserna mellan vårt kontrollområde sydvästra Fnland och Åland? Det fnns flera svar på denna tll synes enkla men ändå rätt komplcerade fråga. Den råa prsskllnaden där nga tlläggsuppgfter utöver själva urvalet används ger vd handen att de åländska prserna är 16,8% (beräknat på produktnvå) tll 17,1% (beräknat på butksnvå) dyrare än jämförelsebutkerna sydvästra Fnland. Jämfört med Fnlands genomsntt är prsskllnaden 15,0-15,3%. Det regonala mönstret prsnvån märks tydlgt fgur 2 nedan. Marehamn har de lägsta prserna, följd av fasta Ålands landskommuner. Den dyraste regonen är Ålands skärgård. Fgur 2. Prsförhållandet Åland/Eg. Fnland för de åländska regonerna Prsförhållandet km KONSUMENTFORSKNINGSCENTRALEN 2000 För att beräkna prsskllnaden mellan butkerna på Åland och referensområdet sydvästra Fnland måste de stora butkernas överrepresentaton urvalsmateralet beaktas kalkylen. Detta görs nästa avsntt med hjälp av en statstsk regressonsmodell. 2.3 Analys på butksnvå Låt oss gå tllbaka tll den råa prsskllnaden på butksnvå. Vad kan tänkas förklara skllnaden? En regressonsmodell av följande slag ger en första fngervsnng om orsakerna tll de olka prsnvåerna: 8

13 ln( P ) = α + α D + α D + α I + α H + α K + α K + ε 0 1 å 2 z Där: α = koeffcent för respektve varabel P = Naturlg logartm av prsförhållandet Åland/Fnland, m.a.o. ln(p å /P f ) D å = Dummyvarabel för åländska butker (=1 då butken är åländsk, annars = 0) D z = Dummyvarabel för butkens centraltet (1 = centralt belägen, annars = 0) I = Hushållens medannkomst mk H = Herfndahls ndex på butksnvå K = Butksstorleken mätt försäljnngsyta m 2 K 2 = Kvadraten på butksstorleken mätt m 2 Varje kontnuerlgt mätt (förklarande) varabel är defnerad som skllnaden förhållande tll varabelns genomsnttsvärde. Resultat av estmerngen enlgt ovan blev följande: å z 2 ln( P ) = 0, ,058D + 0,074D + 0,057I + 0,068H 0,18K + 0,041K + ε t-värden: (-0,135) (2,23) (2,83) (1,20) (1,64) (-4,36) (3,46) R 2 (adj.) = 0,839 Samtlga koeffcenternas tecken (dvs +/-) är förväntade. Butksstorleken har en negatv koeffcent medan dess kvadrat har en postv koeffcent, vlket vsar att skalfördelarna reducerar prsnvån men att denna effekt avtar med stgande butksstorlek. I och med att antalet observatoner på butksnvå är så lågt, är det naturlgt att vssa varabler (här nkomstnvån och konkurrensndexet) nte ger några statstskt sgnfkanta koeffcenter. Vad är då de vktgaste orsaksfaktorerna tll den observerade prsskllnaden? Detta llustreras med hjälp av fgur 3 nedan där olka varablernas genomsntt för de åländska och fastfnländska butkerna har placerats n ekvatonen ovan. Fgur 3. Orsaker bakom prsskllnaderna "Ålandstllägg" Butksstorlek Invånarnas nkomster Butkernas konkurrensläge Centralt belägen 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% Faktorns andel av prsskllnaden 9

14 Av fgur 3 kan man utläsa att den vktgaste förklarngarna tycks vara ett allmänt ålandstllägg som är ungefär av samma storlek för samtlga butker och butksstorlekar (K och K 2 tllsammans). Butksstorleken för en stor betydelse urvalsmateralet då urvalsbutkernas från Egentlga Fnland är genomsntt mycket större. Inkomstnvån och konkurrensläget är också vktga och förklarar båda ca. 10% av skllnaden. Den åländska delen av underlagsmateralet nnehåller en större andel centralt belägna butker än referensregonens butksmateral, och därmed förklarar även denna dummyvarabel en lten del av den totala skllnaden. Varabeln är dock vktg, eftersom de butker som fnns centrum har ca. 7,7 % högre prser än övrga butker av samma karaktär (observera konversonen från logartmska procent tll vanlga procent.) Värdet på denna varabel kan mycket väl tänkas vara ett uttryck för tursmens påverkan på prserna - lksom de högre hyres- och andra kostnader som ofta följer med ett mera centralt läge. Ytterlgare en varabel som kan vara av betydelse vd tolknng av ovanstående prsdfferenser är butkernas arbetskraftsntenstet. Denna är något högre på Åland. Varabeln ger dock nte modellen någon bättre statstsk förklarngsförmåga. Arbetskraftsntensteten tycks stället höra samman med konkurrensndkatorn och försäljnngsytan. Det är dock nte lätt att avgöra vad som är orsak och verkan när det gäller sambandet mellan konkurrensläget och arbetskraftsntensteten. Det är ju möjlgt att låta bl att ratonalsera verksamheten genom lägre arbetskraftsnsats förhållande tll försäljnng om konkurrensläget nom branschen/regonen är sådant att det tllåter detta. När man korrgerar för skevheten urvalet för butksstorlekens del med populatonsuppgfter så blr resultatet att prsnvån daglgvaruhandeln på Åland är ca. 11 % högre än referensområdet. Detta är då den genomsnttlga skllnaden. Om man ser på skllnaden mellan det åländska urvalets dyraste och det fnska urvalets förmånlgaste butk, så uppgår den tll hela 41,2%. Den genomsnttlga prsskllnaden fördelar sg enlgt följande tabell 4. Tabell 4. Prsskllnadernas fördelnng Faktor Prsskllnad, % Andel av den totala skllnaden, % Ålandstllägg 5,9 55 Invånarnas nkomster 1,6 15 Butksstorlek 1,5 14 Butkernas konkurrensläge 1,4 13 Centralt belägen 0,4 3 Totalt 10,8 100 Anmärknng: butksstorlekens värden kommer från populatonerna (Eg. Fnland och Åland) medan andra varablernas värden härstammar från urvalet, vlket kan ge upphov tll mndre förskjutnngar. Konklusonen av ovanstående analys är alltså att det går att förklara 45% av det genomsnttlgt högre prsläget de åländska butkerna med ekonomsk teor kända faktorer som t.ex. brstande skalfördelar, mndre konkurrens och butkernas lokalserng. Resterande 55% av prsskllnaden, alltså Ålandsstllägget, kan nte här ges en entydg förklarng. Vad kan då dölja sg bakom Ålandstllägget? Säkerlgen ngår här ett flertal olka faktorer såsom transportkostnader, skattegränskostnader, brst på skalfördelar flera varudstrbutonsled och det geografska lägets betydelse för konkurrens från nköpsalternatv utanför det egna marknadsområdet. För att komma närmare ett svar på den här frågan så måste analysen göras på en mer detaljerad nvå, nämlgen på produktnvån. 10

15 2.4 Analys på produktnvå Prsnformatonen består av en konsumtonskorg på 160 produkter som är grupperade åtta varukategorer: - Bagerprodukter - Mejerprodukter, ägg och fetter - Köttprodukter nklusve färdgrätter - Fskprodukter - Frukt, grönsaker och rotfrukter - Frysvaror (av alla sorter) - Övrga lvsmedel - Annat än lvsmedel (se blaga 1 för en detaljerad lsta över varugruppernas sammansättnng) Fgur 4 nedan vsar de genomsnttlga prsskllnaderna mellan den fnska referensregonens och Ålands butker per varugrupp. De ålandsproducerade varorna de åländska butkerna redovsas sklt. För samtlga varugrupper där det fnns fler än tre prsobservatoner är de åländska prserna högre. De ålandsproducerade bagerprodukterna, frysvarorna och övrga lvsmedlen är särsklt dyra även jämfört med cke-åländska varor de åländska butkerna. De åländska mejerprodukterna, äggen och fetterna samt kött- och fskprodukterna är däremot något förmånlgare än de mporterade produkterna nom samma varugrupp hos de åländska butkerna. Fgur 4. Prserna förhållande tll hela Fnlands nvå 1,40 Värde 1 betyder lka med Fnlands genomsntt 1,30 1,20 1,10 1,00 0,90 Egentlga Fnland Åland, utomåländska produkter Åland, åländska produkter 0,80 Bagerprodukter Mejerprod., ägg, fetter Köttprod. Inkl. färdgmat Fskprodukter Frukt, grönsaker, rotfrukter Frysvaror Övrga lvs Annat än lvsmedel Det fnns en del tänkbara men nte av materalet belagda - förklarngar tll denna prsstruktur. För det första så har de åländska varor som är prsmässgt relatvt konkurrenskraftga sn huvudsaklga marknad utanför Åland, vlket nnebär att dessa varors prsnvå bestäms ett större sammanhang utanför den åländska hemmamarknaden. Det här 11

16 gäller huvudsak de varor som defnerades som massprodukter (se avsntt 1.4). Den andra förklarngen är att konsumenten eventuellt är beredd att betala lte extra för varor som är klart dentferbara åländska märkesvaror. Prserna alltså prsförhållandet butkens prs/det fnska genomsnttet för samma eller motsvarande produkt - varerar relatvt kraftgt nom en butk. Prserna varerar ännu mer de åländska butkerna. Dessutom ser prsvaratonerna ut att vara större dyrare butker, men tendera att mnska ju större butken blr mätt försäljnngsyta. Även konkurrensstuatonen påverkar prsvaratonen: butker som bestter ett större nslag av monopolställnng på sn marknad tenderar att varera sna prser mera än de mer konkurrensutsatta butkerna. Den genomsnttlga prsnvån butken är dock huvudförklarngen tll prsvaratonerna. Korrelatonskoeffcenten mellan prsnvån och dess standardavvkelse är hela 0,88. En förklarng tll fenomenet kan vara att butker med högre genomsnttsprser ändå måste avstå från ett alltför stort prspålägg för vssa mer prskänslga produkter där konsumenterna har bättre kännedom om alternatven. Förmodlgen hör de varor som köps ofta (typ baslvsmedel) tll denna kategor. Prsvaratonen nom butkerna gör att förklarngsgraden en regressonsmodell baserad på prsobservatoner blr betydlgt lägre, särsklt då förklarngsvarablerna representerar hela butken. Den estmerade modellen är då som följer: 0 1 å 2 z å åbak 9 åfresh ln( P ) = α + α D + α D + α I + α H + ( α + α D ) K + α K + α D + α D + α D + ε 10 åfsh Estmatresultaten summeras tabell 5 nedan. Koeffcenterna för de varabler som användes ovan vd regressonen på butksnvå är här av samma storleksklass, deras tecken (+/-) är samma och de är statstskt klart sgnfkanta. Fastän de verklga t-värden för varablerna är något lägre än tabellen ovan (varansestmaten har nte justerats för klusterurval, dvs. att flera observatoner samlats n från samma butk), så är deras statstska sgnfkans entydg. Ett t-värde större än 2,6 nnebär sålunda att koeffcenten är större än 0 med ca. 99,5% s säkerhet och de flesta värden överstger här klart denna gräns. Tabell 5. Resultaten från regressonsanalysen Förklarng Symbol Värde för α t-värde Konstant α 0-0,031-3,95 Dummy för åländska butker D å 0,036 2,83 Centrumdummy D z 0,073 5,95 Dummy för åländska bagerprodukter Dummy för färskvaror åländska butker Dummy för fskprodukter åländska butker Hushållens medannkomst mk Herfndahls ndex för ensklda butker Interaktonsvarabel för åländska butker och försäljnngsytan D åbak 0,134 5,14 D åfresh 0,069 6,37 D åfsh -0,13-3,17 I 0,057 2,77 H 0,069 3,50 D å K 0,048 2,55 12

17 m 2 Butksstorleken mätt försäljnngsareal m 2 K -0,193-8,81 Kvadrant av butksstorleken mätt m 2 Determnatonskoeffcent R 2 (adj.) Observatonerna har vktats med deras justerade relatva andel av hushållsbudgeten. Vktnngen av materalet är berättgad då samma vkter även använts beräknngen av prsndexet för varje butk. Dessutom höjer vktnngen förklarngsgraden ungefär tll det dubbla. Detta kan tolkas som ett bevs på det att de varor som köps oftare och som representerar en större andel av hushållsbudgeten prssätts med större hänsyn tll konkurrensstuatonen. Det som är nytt ekvatonerna ovan är varugruppsvarablerna vlka vsar att prsskllnaderna varerar rätt mycket mellan olka kategorer av varor. Resultatet vsar att färskt åländskt bröd är dyrt, något som redan framkom vd jämförelsen av de genomsnttlga prserna. Prsskllnaden mellan de fnska och de åländska butkerna urvalet för nybakade bagerprodukter beräknas på följande sätt: (e (α1+α8+α9 ) 1)*100% = 27,0%. Detta är alltså prsskllnaden när allt annat är lka och butksstorleken motsvarar urvalets genomsntt. Däremot är fskprodukterna bllgare än övrga produkter när man beaktar andra varablers påverkan på prserna. Den färska fsken kostar enlgt modellen ca. 2,5% (e (α1+α9+α10) ) mndre på Åland (allt annat lka och butksstorleken den genomsnttlga). Den sprngande punkten denna modellspecfkaton är ålandsdummyns storlek och utformnng. I regressonen på butksnvå var ålandsdummyns koeffcent 0,058 medan den här uppgår tll 0,036. Produktgruppsvarablerna har mnskat koeffcenten och därmed förklarat en del av skllnaden. I modellen fnns även en nteraktonsvarabel D å K som möjlggör en skattnng av butksstorlekens effekt på prserna sklt för Åland och referensbutkerna sydvästra Fnland. Den tdgare ålandsdummyns D å värde har således delats upp flera komponenter. Enlgt vårt prsmateral ser det nte ut som om det skulle fnnas en oberoende av butksstorlek - fast prsskllnad mellan de åländska och fnska förutom den skllnad som fnns hos fskprodukter, åländska bagerprodukter och färskvaror. Prsskllnaderna blr snarare större desto mer butksstorleken ökar. Om man utgår från att skalfördelarnas förhållande tll butksstorleken är ungefär de samma på Åland som fasta Fnland, så lgger slutsatsen nära tll hands att de större åländska butkerna sn prssättnng vss mån utnyttjar det nslag av monopolmakt som de har på den åländska marknaden. Det fnns mycket som talar för denna tolknng. Det är rmlgtvs de stora butkerna med de större marknadsområdena som har den största möjlgheten att utnyttja Ålands geografska avskärmnng och den brst på potentell konkurrens från grannområdena som detta medför. 3 Fgur 5 beskrver butksstorlekens effekt på prserna enlgt resultaten från ovanstående modell. 0,187 3 Man skall komma håg att Herfndahls ndex förklarar redan den del av konkurrensstuaton som fungerar på samma sätt både Egentlga Fnland och på Åland. Interaktonsvarabeln D å K förklarar således den brst på konkurrens som är specellt för de åländska förhållanden. 13

18 Fgur 5. Butksstorlekens påverkan på prsnvån på Åland och Egentlga Fnland 14,0% 12,0% Skllnad tll hela Fnlands genomsntt, procent 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% -2,0% -4,0% -6,0% Butkens storlek mätt daglgvarornas försäljnngsyta mnus genomsnttsstorleken, m Åland Eg.Fnland 14

19 3 DE VIKTIGASTE FAKTORERNA BAKOM DEN ÅLÄNDSKA PRISNIVÅN För att ytterlgare fördjupa kunskapen om bakgrunden tll rådande daglgvaruprser på Åland analyseras detta kaptel resultatet av en enkät tll handeln ( Prser nom daglgvaruhandeln på Åland, se blaga 2). Genom den nformaton som här framkommer kan den prsnformaton som analyserats och dskuterat ovan kompletteras med avseende på betydelsen av varornas nköpsprser, de ålandsproducerade produkternas roll, transportkostnader och butkernas egen syn på sn konkurrensstuaton m.m. Det här betyder att nnehållet prsanalysens ålandsdummy - alltså det tllägg på de åländska butkerna ( förhållande tll referensbutkerna sydvästra Fnland) som nte kunde förklaras med faktorer som t ex skalfördelar, butkernas läge och konsumenternas nkomstnvå kan specfceras bättre. Enkäten skckades tll samtlga 41 detaljhandelsaffärer på Åland. Sålunda fck de företag som har flera försäljnngsställen besvara enkäten sklt för varje butk. Totalt mottogs 28 svar, svarsfrekvensen uppgck med andra ord tll 68%. Vssa ensklda frågor har dock en något lägre svarsprocent p.g.a. ofullständgt fyllda enkäter. I det följande dskuteras de vktgaste resultaten från enkäten och vad dessa betyder för den samlade analysen av orsakerna tll den åländska prsnvån. Samtlga resultaten återfnns blaga 3. V börjar dock redovsnngen med en genomgång av enkätresultatet med avseende på butkernas syn på sn allmänna marknadsstuaton, de vktgaste konkurrensmedlen och bedömnngen av framtda samarbetsmöjlgheter syfte att utveckla den egna verksamheten. 3.1 Butkernas uppfattnng om konkurrens och samarbete De enkäten deltagande butkernas uppfattnng om stt marknadsområde och sn konkurrensstuaton stämmer väl överens med det resultat som framkom vd användnngen av Herfndahls ndex - konkurrensndkatorn H. I 60% av fallen nämndes någon av de tre största butkerna (Kantarellen, Sparhallen, F:ma Erk Mattsson) som en av de värsta konkurrenterna. Lknande svar kom från alla åländska regoner (Marehamn, fasta Ålands landsbygd, skärgården). Utöver de ovan nämnda storbutkerna så återfnner man de främsta konkurrenterna bland de geografskt mest närlggande butkerna. Att marknadsområdets storlek står proporton tll företagens försäljnngsyta fungerar alltså bra som ett grundläggande antagande detta sammanhang. Personlg servce och effektv användnng av arbetskraften är de främsta medlen med vlka de åländska butkerna säger sg konkurrera. Mnst vanlg är uppfattnngen om att samhällsstöd och försäljnng på kredt kan användas som ett effektvt konkurrensmedel (se fgur 6). 15

20 Fgur 6. Konkurrensmedlen Personlg servce Effektv anv. av arbetskraften Låga fasta kostnader Förmånlga leverantörer Trvsam mljö Användnng av försäljnngsytan Sortmentet Geografska läget Uppföljnng Öppethållnngstder Prssättnngen Kända varumärken Kampanjannonserng Samarbete Hemskcknng Kundkort Beställnngsmottagande Stöd från samhället Kredt Genomsntt 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 3,50 4,00 4,50 5,00 Genomsntt Blden blr mer nyanserad om man fokuserar ntresset tll skllnader mellan olka butksstorlekar samt mellan olka regoner och handelsgrupperngar. För det första så kan man reducera de stora antalet (19 st) delfrågor med hjälp av s.k. faktoranalys tll sex faktorer som består av en eller flera delfrågor. De frågor som de svarande enlgt denna faktoranalys tenderar att besvara på ett lkartat sätt lstas nedan enlgt följande: 1) Ekonom (delfrågorna 1, 2, 8, 10, 11, 14, se fråga 9 blaga 2) 2) Marknadsförng (delfrågorna 3, 4, 5, 6, 13) 3) Dstansförsäljnng (delfrågorna 15 och 16) 4) Postonerng (delfrågorna 7 och 9) 5) Mötesplats (delfrågorna 12, 18, 19) 6) Arbetets produktvtet (delfråga 17). Den första faktorn förklarar mest av svarsbeteendet och de andra följer vktghetsordnng. Butkerna delades upp tre storleksgrupper enlgt försäljnngsytan: små m 2, mellanstora m 2 och stora m 2. Sedan granskades de olka storleksklassarnas s.k. faktorladdnngar, med andra ord hur vktga de olka faktorerna var genomsntt för varje grupp. De faktorer som skljer sg avsevärt mellan olka stora butker är Ekonom och Dstansförsäljnng. I fgur 7 nedan är de olka butksstorlekarna nplacerade enlgt dessa faktordmensoner (se även blaga 4 för mera detaljer). Små butker karaktärseras av dstansförsäljnng och servce utöver det vanlga. De mndre butkerna betonar nte uppföljnngen av de ekonomska faktorerna lka mycket som de större. För de stora butkerna är den ekonomska uppföljnngen vktgast. Faktorn består bl.a. av prssättnng, förmånlga leverantörskontrakt, uppföljnng av nköp och försäljnng samt effektv användnng av försäljnngsytan. Om man studerar vad som skljer butkerna åt ur regonal synpunkt så är det Marknadsförng och Mötesplats. Företagen Marehamn satsar mest på 16

21 kundkortssystem, kampanjannonser - ensamma eller samarbete med andra butker. Även personlg servce hör tll marknadsförngsfaktorn. Fgur 7. Ekonom vs. Dstansförsäljnng - faktorladdnngar per butksstorlek 0,8 Små butker 0,6 0,4 Dstansförsäljnng 0,2 0-0,4-0,2 0 0,2 0,4 0,6 0,8 Stora butker -0,2-0,4-0,6 Mellanstora butker Ekonom Däremot är Marehamnsbutkerna nte socala mötesplatser någon bredare menng. Det är däremot skärgården butker högsta grad. Tll faktorn Mötesplats hör samhällsstöd, låga fasta kostnader och trvsam mljö butken. I skärgårdssammanhang är det kanske vktgare att erbjuda en pratstund för kunderna än att försöka locka dem tll butken med olka jppon. Flera av skärgårdsbutkerna har ju mer eller mndre monopol nom stt geografska marknadsområde. Samtdgt är samhällets stöd vktgt för butkernas fortsatta drft. Fasta Ålands landsbygdsbutker lgger någonstans mellan skärgården och Marehamn vad gäller Marknadsförngsfaktorn. Däremot befnner de sg mycket närmare butkerna Marehamn vad gäller faktorn Mötesplats. Skllnaderna är stora även mellan olka detaljhandelskedjor. Faktorn Ekonom får sn största betydelse nom de frstående butkerna medan K-gruppen betonar denna faktor mnst som konkurrensmedel. Detta kan kanske tolkas som att de frstående butkerna konkurrerar mera (än andra butker) med prskonkurrens och noggrann ekonomuppföljnng, medan denna faktor nte har så stor betydelse för den marknadsledande handelsgruppen. För K-gruppen verkar marknadsförngsstrategn vara vktgare. Den andra faktorn där skllnaderna grupperna emellan är stora Arbetets produktvtet. Denna faktorn ges störst betydelse nom den forna T- gruppen och tycks ha mnst betydelsen nom S-gruppen. Samarbetet mellan butkerna relatvt omfattande (se svaren på frågorna blaga 3). Kampanjannonserng, nköp och transport är de vanlgaste samarbetsområden, medan den största potentalen för nytt samarbete tycks lgga nom transport och personalutbldnng. Att transportsamarbetet kommer fram så pass tydlgt detta sammanhang kan tolkas som en ndkaton på att man anser att transporterna dag kostar för mycket, och att nbesparngar därför skulle kunna göras genom ett ökat samarbete. Den främsta motverngen som de svarande ger för ett vdgat samarbete med andra butker är också olka typer av 17

22 kostnadsbesparngar. Den klart deklarerade vljan tll vdgat samarbete butkerna emellan tyder på att det fnns en del potental för kostnadsbesparngar genom samordnng nom den åländska daglgvaruhandeln (se fgur 8). Fgur 8. Nuvarande samarbetet och framtda potental Kampanjannonserng Inköp Transport Övrg marknadsförng Personalutbldnng Intresserade av Har samarbete nom Förnyelse av sortmentet Planerng/budgeterng Lageradmnstraton Andel av svarande 3.2 Parthandelskoncentratonens roll för prserna Enlgt enkätsvaren står den största leverantören tll den åländska detaljhandeln för omkrng 50-70% av nköpen de olka varugrupperna och genomsnttet för den största andelen samtlga nköp uppgck tll 63%. Antalet konkurrerande leverantörer är lägst för frysvaror, fskprodukter och mejerprodukter. Det verkar nte fnnas någon drekt relaton mellan antalet leverantörer och de slutlga konsumentprserna. Analysen försvåras dock av det faktum att detaljprsnformatonen (se föregående kaptel) och enkätsvaren nte kommer från exakt samma butker. De nsamlade prsuppgfterna och den nformaton som framkommer enkäten kan därför enbart jämföras mellan genomsnttsnvåer per varugrupp. Ett svagt statstskt samband (postv korrelaton) ser trots allt ut att fnnas mellan graden av parthandelsdomnans (största leverantörens andel av nköp) och prsnvån nom varugrupperna (0,43). Denna typ av samband fnns även mellan de åländsproducerade produkternas prser ( förhållande tll utomåländska produkter) och åländska produkters andel av nköpen nom varugruppen (0,45). 18

23 3.3 Butkernas syn på skalfördelar detaljhandelsledet Enlgt enkätsvaren så uppstår det skalfördelar nom handeln främst p.g.a. de stora butkernas möjlghet tll mängdrabatter, genom tätare transporter och mndre svnn. Även de andra svarsalternatven enkäten får relatvt mycket stöd från de svarande (se fråga 10, blaga 3). Här var de stora och mndre butkers svar relatvt lkartade, vlket måste anses öka svarens påltlghet. De utpekade faktorerna mängdrabatter, mndre svnn och bllgare transporter stöder antagandet att margnalkostnaderna sannolkt sjunker då butksstorleken stger (se föregående kaptel). Aalto-Setälä (1999) vsade också med hjälp av materal från den fnska daglgvaruhandeln att margnalkostnaderna sjunker och skalfördelarna växer med ökande butksstorlek. Detta förklarar varför större butker samtdgt kan ha både lägre prser och högre vnstmargnaler. 3.4 Transport- och skattegränskostnaders betydelse för detaljhandelsprserna Enkätsvaren vsar att transportkostnaderna sntt uppgår tll ca. 2,8% av omsättnngen. Butkernas uppskattnng av sna transportkostnader varerar mycket, men det generella mönstret är att transportkostnadernas betydelse ökar med butksstorleken. Med tanke på att större butksstorlek rmlgen borde medföra lägre snarare än högre logstkkostnader (se 3.3 ovan) så kan resultatet tyckas vara en anng förvånande. Om man vktar svaren med de svarandes omsättnng, så uppgår transportkostnaderna tll 3,7%. Såväl sortmentet som antalet leverantörer är dock betydlgt större bland de stora butkerna, något som kan tänkas leda tll högre totala kostnader för transporterna tll butken. Å andra sdan är kanske medvetenheten om transportkostnadernas roll högre de större affärsorgansatonerna, och att man därmed kan utnyttja stuatoner där högre transportkostnader kan kompenseras av möjlgheten att få fram ett bllgare och mer konkurrenskraftgt produktsortment. Det kan dock fnnas ytterlgare en vktg faktor bakom tendensen enkäten att de mndre butkerna redovsar något lägre transportkostnader. Småbutkerna har nämlgen sannolkt större utsträcknng är de stora butkerna lagt ut sna varutransporter på sn grossst som sn tur bakar n framkörnngskostnaderna stt slutlga parthandelsprs, något som butken kanske nte alltd är medveten om eller åtmnstone nte kan kvantfera termer av särsklt redovsade transportkostnader. Det är således svårt att tro att transportkostnaderna som en mera generell regel skulle stga med butksstorleken. Det vktade genomsnttet torde vara närmare sannngen och det används därför beräknngarna nedan. Det fnns tyvärr ngen motsvarande nformaton varken om transportkostnadernas storlek nom handeln eller om deras förhållande tll butksstorleken övrga Fnland. Det fnns dock mycket som tyder på att transporterna tll och från Åland är dyrare än Fnland. Enlgt ÅSUB:s tdgare beräknngar (se kaptel 1.5 ovan) är de åländska transportföretagens ntäkter 19

24 per körd km ca. 29% högre än det fnska genomsnttet, vlket nnebär att - allt annat lka (vlket och för sg är ett rätt starkt antagande) så borde den fnländska transportkostnaden vara endast ca. 77% av den åländska kostnaden. Tllsammans med utomåländska varornas andel av butkernas nköp (se vdare nedan 3. 6) ger tll resultat att de högre åländska transportkostnaderna skulle leda tll en höjnng av de åländska butkernas kostnader motsvarande ca. 0,54% av omsättnngen. Skattegränskostnaden uppgår enlgt enkätsvaren tll 0,83% av butkernas omsättnng. Kostnaden varerar nte nämnvärt enlgt butkens storlek. Både transport- och skattegränskostnaderna är något högre än ÅSUB:s tdgare resultat för hela detaljhandeln, 1,6% för transportkostnader och 0,3 för skattegränskostnader (enlgt materal från Lndman - Knnunen, 1999). Detta kan bero på det faktum att daglgvarornas enhetsprser är låga och att transporternas och skattegränstransaktonernas antal förhållande tll varornas värde blr högre än nom resten av handeln. Med tanke på detta kan resultaten ändå anses vara lnje med vad som tdgare framkommt. De nya resultaten nom daglgvaruhandeln för transportkostnaderna (totalt) uppgår tll 14,0 mlj. mk och skattegränskostnaderna tll 3,5 mlj. mk. 3.5 Inköpsprsernas betydelse för prsnvån butkerna Enkätsvaren vsar att det fnns klara skllnader nköpsprserna för åländska och utomåländska varor, de flesta fall tll de åländska varors nackdel (ur nköparens synvnkel). Omkrng tre fjärdedelar av de svarande butkerna ansåg att de åländska varornas nköpsprser är högre för alla varugrupper, dock med undantag för fskprodukter och frysvaror som mera sällan uppfattades som dyrare. Inom bagersektorn har de åländska varorna den största marknadsandelen mätt andel av butkernas nköp, ca. 75%. Även nom mejer- och köttprodukter har de åländska varorna en marknadsandel som överstger 50 %. I genomsntt är de åländska produkternas andel av alla nköp tll butkerna ca. 36%. Den rapporterade prsnackdelen vd nköp av ålandsproducerade varor lgger de flesta fall på nvån 9-11%. Detta gällde emellertd nte de åländska fskprodukterna vars nköpsprs ansågs lgga på ungefär samma nvå som sna utomåländska motsvargheterna. Inköpsprserna på åländska frysvaror och andra daglgvaror än lvsmedel var också enlgt enkätsvaren relatvt sett förmånlgare än ovan nämnda produkter (se blaga 3). Vlket genomslag har då de åländska produkters högre partprser konsumentprsledet? Fgur 9 nedan kastar ljus över frågeställnngen. Den vsar att det nog fnns ett vsst samband mellan höga nköps- och försäljnngsprser, men varatonen är relatvt stor. Det fnns flera tänkbara förklarngar tll detta. För det första är enkätsvaren nte så påltlga som prsobservatonerna då det fnns mycket större utrymme för mssuppfattnngar och mndre bra uppskattnngar. De flesta svaren över prsskllnader nköpsprser är angvna med runda procenttal (0%, 5%, 10% o.s.v.). För det andra fnns det ngen nformaton över prssättnngsprncperna nom den åländska handeln. Det enklaste antagandet att alla produkter har samma bruttomargnal behöver nte nödvändgtvs överensstämma med verklgheten. Mot detta antagande talar t ex de stora 20