Ekonomihögskolan Lunds Universitet Vårterminen Priset på Poker. En studie av efterfrågeelasticiteten på Internetpoker.

Transkript

1 Natonalekonomska Insttutonen Kanddatuppsats Ekonomhögskolan Lunds Unverstet Vårtermnen 006 Prset på Poker En stude av efterfrågeelastcteten på Internetpoker Författare Tony Krstensson Dag Larsson Handledare Tommy Andersson

2 Sammanfattnng Ttel Prset på Poker En stude av efterfrågeelastcteten på Internetpoker Författare Tony Krstensson och Dag Larsson Handledare Tommy Andersson Nvå Kanddatuppsats Syfte Syftet med denna stude är att med hjälp av ekonomsk teor och ekonometrska modeller försöka bestämma efterfrågeelastcteten på Internetpokermarknaden. Metod Studen baseras på en kvanttatv metod med starka kvaltatva nslag. Vdare har v använt oss av ett deduktvt förhållnngssätt vår stude då v utfrån befntlga teorer försöker dra slutsatser om specfka företeelser. Slutsatser V sluter oss tll att Internetpoker är en oelastsk vara. Vår kvanttatva regresson samband med en mängd andra ndcer underbygger slutsatsen. Nyckelord Efterfrågeelastctet, prselastctet, Internetpoker

3 Förord Inlednng Bakgrund Problembeskrvnng Problemformulerng Syfte Avgränsnngar Målgrupp... 8 Metod Ansats Kvanttatv stude med kvaltatva nslag Datansamlngsmetod Prmär eller sekundär data Relabltet Valdtet Generalserbarhet Surveystude Metodreflekton Tdgare studer Teor Indvdens konsumtonsproblem En ndvds efterfrågefunkton Marknadens efterfråga Prselastctet OLS-Estmatorn Intercept-Dummy Empr Konstant elastsk efterfrågefunkton Prsdefnton Rake Bonuserbjudanden Skcklghet Vkter Reflekton rörande prsdefntonen Kvanttet Dummys Emprsk Data Analys Resultat Komplkatoner En bra bld av verklgheten? Vdare forsknng Slutsats Det socala prset Slutdskusson... 4 Källföretecknng Appendx A Appendx B

4 Förord För er som nte är bekanta med Internetpokerbranschen rekommenderar v att N läser genom avsnttet Appendx A som berör pokerrelaterade termer. I övrgt kan det vara en god dé att ögna genom surveyundersöknngarna Appendx B då de används för att understödja delar av vårt resonemang. V vll rkta ett tack tll vår handledare Tommy Andersson för hans optmsm och engagemang de stunder det sett mndre ljust ut. Dag Larsson och Tony Krstensson, Lund

5 1 Inlednng Kaptlet nleds med en bakgrund där uppsatsämnets hstora beskrvs. Denna följs av en problemdskusson med tllhörande problemformulerng vlken mynnar ut syftet med studen. Avslutnngsvs dskuteras de nödvändga avgränsnngar som gjorts och vlken målgrupp som har ntresse av uppsatsen. 1.1 Bakgrund Under de senaste åren har pokern tagt världen med storm. Det medala ntresset tllsammans med Internetpokerns utbrednng sägs vara de mest drvande faktorerna tll framgången. Pokern har gått från att vara en lla ansedd form av hasardspel förbehållen skumma källarlokaler och svartklubbar tll en mljardndustr nhyst gemene mans vardagsrum. En avgörande faktor bakom denna ggantska expanson var beslutet att sända World Poker Tour på Travel Channel. Programmet fck högre tttarsffror än något annat program Travel Channels hstora. Antalet spelare som tävlade World Seres Of Poker ökade från 800 tll 9000 mellan 003 och En majortet av dessa kvalade 006 n från Internetturnerngar. Bob Caffone, en välrenommerad pokerspelare och kolumnst, menar på att det är just den postva växelverkan mellan medal exponerng och tllgänglghet va Internet som är den drekta orsaken tll pokerboomen. Internetpokern är relatvt sett en ny företeelse som startade så sent som Först ut på marknaden var Planet Poker tätt efterföljd av Paradse Poker Året nnan Internetpokermarknaden skulle få stt stora genombrott, 001, dök det upp tre nya aktörer, PartyPoker, Pokerstars och Ultmatebet. I nuläget tllhör dessa tre de största plattformarna på poker marknaden 3. Tllväxten har vart enorm och spelare världen över genererar närmare två mljarder dollar per år tll pokerbolagen. Vdare tyder de flesta ndkatoner på att ndustrn kommer att växa ännu mer de kommande åren ( ). ( ) 3 ( ) 4 ( ) 5

6 Grundtesen tll denna uppsats härrör från en av författarnas egna erfarenheter. Dessa handlar korthet om en stgande nskt de avgfter som varje pokerspelare betalar tll spelsajten. För att skaffa oss en uppfattnng om den allmänne pokerkonsumentens prsmedvetenhet har v fört omfattande dskussoner på olka forum. Intresset har vart stort och många erfarna pokerspelare har gvt oss sna synpunkter krng ämnet. De flesta var ntalt omedvetna om rakens 5 betydelse och storlek. När rakebackavtalen och pokertracker gjorde stt ntåg förändrades dock detta. Program som pockertracker och ett rakebackavtal specfcerar hur mycket varje kund betalar, en kostnad som många ntalt uppskattats som låg eller försumbar. Att avgfterna skulle vara försumbara är dock långt från sannngen. Ett relatvt regelbundet spelande med förhållandevs små nsatser kostar åtmnstone konsumenten några hundra dollar månaden. Under de tder då den tdgare pokerspelaren (en av författarna) spelade förhållandevs mycket, låg den genomsnttlga kostnaden på ca 3000 dollar per månad. Vdare har bonuserbjudandena och/eller rakebackavtalen utvecklats starkt under de senaste åren, vlket ger en antydan om en vss prspress. Utöver dessa dskussoner med främst pokerkonsumenter har v korresponderat med representanter för spelbolag och afflates. De beskrver hur konkurrensen på denna kraftgt expanderande marknad ständgt hårdnar. Lkväl ser de nte några tecken på fallande prser. Med denna bakgrundbeskrvnng vll framförallt två aspekter betonas. Internetpokern är en ny och fortfarande kraftgt växande bransch och att det hos somlga pokerkonsumenter fnns en nyvunnen prsmedvetenhet. 1. Problembeskrvnng Det fnns ett stort antal Internetpokersajter tllgänglga. Alla erbjuder stort sätt samma tjänst, dvs att du som kund ska kunna spela olka former av poker mot andra spelare realtd. Företagen som tllhandahåller de här tjänsterna tar en vss del av nsatserna vd varje bord, den så kallade raken. Internetpokermarknaden dag nvolverar en mängd olka aktörer. Samtdgt fnns det nga större nträdeshnder för nya entreprenörer. I synnerhet nte om man beaktar möjlgheten 5 Förklarng av Pokertermer fnns Appendx A 6

7 att gå n ett befntlgt nätverk. Dessa företag förefaller vara uppbyggda på lknande sätt och bör därav möta lknande kostnader. Om man bortser från marknadsförngskostnaderna är margnalkostnaden för en ny kund nära noll. Dessa faktorer borde, och brukar resultera en mycket hög konkurrens. Trots detta kan företagen leverera höga vnster, och prognostserar god ekonomsk tllväxt 6. Huruvda denna, Internetpokerns, gyllene tdsålder kommer att fortsätta eller ej, är tll stor del beroende på hur konsumenternas prselastctet utvecklas. Utvecklas en stark prsmedvetenhet bland konsumenterna fnns det även nctament för spelbolagen att nleda ett prskrg. Prsblden är dock långt från okomplcerad då den nnefattar ett flertal varabler. Icke desto mndre fnns det anlednng att undersöka marknaden då rörlgheten bland pokerkunder är extremt hög och små tendenser kan få ett avgörande genomslag. Idag sker kampen om marknadsandelar nästan uteslutande med hjälp av marknadsförng och bonuserbjudanden nte genom låg rake. 1.3 Problemformulerng Är Internetpokerkonsumentens efterfråga prselastsk och vlka underlggande faktorer kan tänkas påverka dennes prsmedvetenhet eller avsaknaden av den? 1.4 Syfte Syftet med denna stude är att med hjälp av ekonomsk teor och ekonometrska modeller försöka bestämma efterfrågeelastcteten på Internetpokermarknaden. Huruvda spelarna är prselastska eller ej är en avgörande faktor för prsutvecklngen nom denna nyfödda mljardndustr. För att kunna uppnå detta syfte har v genomfört en kvanttatv stude vlken v försöker bestämma prs och kvanttet på ett antal olka Internetpokersajter. 1.5 Avgränsnngar Studens avgränsnngar lgger främst att v bara har valt att undersöka den nternatonella Internetpokermarkanden. Inom denna nätbaserade spelverksamhet har v 6 Dagens Industr: Stark marknad för spelbolag ( ) 7

8 urskljt 5 stycken nätverk/spelsajter för observerng. V har nte studerat nätverken över en längre td utan prser och kvantteter har samlats n vd ett och samma tllfälle. 1.6 Målgrupp Då studen är en uppsats nom ämnet natonalekonom är målgruppen dels studenter och forskare med anknytnng tll ekonom men också spelbolag och dess ntressenter. V förutsätter att läsaren har vss kännedom om mkroekonomska modeller och teorer då detta avsevärt underlättar förståelsen av studen och dess slutsatser. 8

9 Metod I detta kaptel redogörs för valet av ansats och vlken som är den prmära utgångsmetoden för studen. Därefter dskuterar v de olka datansamlngsmetoderna och dess olka egenskaper såsom relabltet, valdtet och generalserbarhet samt motverar valet av en surveyundersöknng. Avslutnngsvs reflekterar v över de valda metoderna och redogör för tdgare forsknng nom relaterade områden..1 Ansats V har genomfört en kvanttatv stude med starka kvaltatva nslag. Vdare har v använt oss av ett deduktvt förhållnngssätt vår stude då v utfrån befntlga teorer försöker dra slutsatser om specfka företeelser.. Kvanttatv stude med kvaltatva nslag I studen har v använt oss av en kvanttatv metod för att kunna bestämma prselastcteten på Internetpokermarknaden. Vdare har v samlat n nformaton och bearbetat denna genom att använda matematska och statstska program. Det är av yttersta vkt för vår stude att spelarnas värdesättnng av de prsbestämmande faktorerna stämmer överens med vår defnton av prs. Således har vår stude fått kvaltatva nslag då v genom ntervjuer och surveyundersöknngar försökt fnna en generell prs och kvanttetsdefnton...1 Datansamlngsmetod Då det gäller nsamlandet av data har vår stude vssa lkheter med det som Ib Andersen 7 kallar för kvanttatv observatonsteknk. Denna metod har karaktär av att vara öppen, cke-deltagande, strukturerad och drekt. I vårt fall är metoden sluten vlket nnebär att personerna nte vet att de är föremål för observaton. Vdare är studen cke-deltagande dvs observatören ngår nte det som ska studeras. Studen är också strukturerad vlket betyder att det fnns på förhand utvalda aktvteter som skall observeras. Slutlgen är 7 Andersen, Den uppenbara verklgheten, 1998, s

10 studen ndrekt och de personer som observeras är nte medvetna om att de på ett eller annat sätt medverkar vår undersöknng... Prmär eller sekundär data Prmär data kännetecknas av att forskaren själv eller dennes medhjälpare har samlat n nformatonen. Sekundär data sn tur är när andra personer såsom forskare, nsttutoner etc. har samlat n data 8. V har vår stude använt oss av data som v har tagt från olka hemsdor med anknytnng tll Internetpokertjänsterna. Dessa data har samlats hop av andra personer syfte att betygsätta och jämföra de olka pokersajterna mot varandra. V har dock använt denna nformaton för att kunna fastställa prs och kvanttet på de olka tjänsterna. Således kan det dskuteras om v använder oss av prmär eller sekundär data men då v använder oss av data som har samlats n av andra och lagts ut tll allmän beskådnng anser v oss att det rör sg om sekundärdata...3 Relabltet Relablteten en undersöknng är avgörande för resultatet då den anger noggrannheten mätnngarna och observatonerna som utförs. Det handlar också om att koda och regstrera observatonerna på ett korrekt sätt 9. I vår stude har v regstrerat nformaton som v sedan har bearbetat statstkprogram som Excel och Evews. Detta medför att det vår stude är betydelsefullt att ställa höga kav på relablteten. Det fnns anlednng att frågasätta relablteten, då en stor del av vår data är nsamlad från Pokerlstng är en afflate. Det fnns ekonomska nctament för afflates att recensera och bedöma olka spelsajter utefter en mängd olka varabler. Utan denna typ av data hade vår kvanttatva ansats oss veterlgen nte vart möjlg att genomföra. Emellertd fnns det en betydande ntressekonflkt då varje spelsajt erbjuder olk ekonomsk kompensaton per spelare. Det går alltså att argumentera för att Pokerlstngs.com är mer benägna att länka nya pokerkonsumenter tll de sdor som erbjuder högst ekonomsk kompensaton. Pokerkonsumenter är sn tur mer benägna att klcka på de länkar som erhållt högst betyg. Samtdgt är konkurrensen afflaterna 8 Andersen, Den uppenbara verklgheten, 1998, s Andersen, Den uppenbara verklgheten, 1998, s

11 mellan enorm 10. Afflates som förmedlar en falsk bld rskerar alltså att slå undan bena på sg själva. Det vore alltså långsktgt problematskt att upprätthålla en lknande verksamhet utan att förmedla en objektv bld. I slutändan fnns det nga statlga verk som övervakar verksamheten, nga ndex att jämföra med eller dylkt. Detta eftersom bolagen huvudsak är offshore baserade och tllåter väldgt lte nsyn. V är alltså bundna av denna typ av nformaton och är medvetna om att slutsatser härledda av denna typ av data bär med sg en relatvt låg relabltet...4 Valdtet Valdtet är en förutsättnng för att en stude ska kunna pröva vad som är menat att prövas 11. Valdtet handlar således om överensstämmelsen mellan vårt teoretska och vårt emprska begreppsplan 1. V har vår undersöknng använt oss av data för att kunna fastställa prs och kvanttet på Internetpokersajterna. Om vår defnton av prs och kvanttet stämmer överens med hur de faktska spelarna defnerar dessa torde detta nnebär att valdteten är hög...5 Generalserbarhet Generalserbarhet nnebär att av studens resultat kan det tll vss del göras utsagor om hur saker och tng förhåller sg andra lknande stuatoner 13. Denna undersöknng omfattar den nternatonella Internetpokerpokermarknaden. I vss mån kan det fnnas paralleller tll vanlg poker som bedrvs på casnon runt om världen. Denna kopplng är dock långt från självklar vlket medför en låg generalserbarhet...6 Surveystude En surveystude karaktärseras av att den är statsk, undersöknngsenheterna är stora och de varabler som undersöks är relatvt få samt att de enheter som ska ngå 10 Nclas Wjkström Pokerone.com 11 Holme, Solvang, Forsknngsmetodk, s Andersen, Den uppenbara verklgheten, 1998, s Kvale, Den kvaltatva forsknngsntervjun, s. 09ff. 11

12 undersöknngen är utvalda genom stckprov för att på så sätt avspegla populatonen. Vdare är data kvanttatva och fås genom standardserade enkäter eller ntervjuer 14. För att valdteten ska bl så hög som möjlgt har v valt att göra en mndre surveyundersöknng samband med den kvanttatva datansamlngen. Detta för att försäkra oss om att vår defnton av prs stämmer överens med spelarnas defnton. V har valt ut ett antal större Internetpokersajter och lagt ut våra undersöknngsenkäter på deras forum..3 Metodreflekton De olka metoder som v har valt oss att applcera är förknppade med styrkor såväl som svagheter. V har försökt att använda oss av en kombnaton av olka metodsätt för att undgå bl begränsade av ett specfkt tllvägagångssätt. Krtk kan dock rktas mot nsamlandet av sekundärdata då denna har en tendens att bl naktuell. En av författarnas kunskaper är präglad av dennes erfarenheter som pokerspelare sedan 00. I kontrast tll detta saknar den andra lknande erfarenheter. Detta kan få negatva konsekvenser som följd av att den erfarna personens åskter väger tyngre och således får mer utrymme. För att undgå detta har v, som beskrvts nnan, försökt att understödja resonemangen med hjälp av nformaton från pokerforum och dylk men det fnns en rsk att problemet vss mån kvarstår. En postv aspekt är dock att då vår förförståelse skljer sg åt uppfattar v företeelser och problem på olka sätt. Förhoppnngsvs kan detta leda tll att v kompletterar varandra stället för att se händelserna/problemen ur samma perspektv..4 Tdgare studer Spel har länge fascnerat männskor och det är ngen hemlghet att många spel, specellt där pengar är nvolverade, har en tendens att framkalla ett beroende hos utövaren. Detta beroende kan vara mer eller mndre starkt på grund av olka faktorer. Enlgt 14 Andersen, Den uppenbara verklgheten, 1998, s

13 Spelberoendes förenng Stockholm är Internetpoker en av de mest beroendeframkallande spelformerna som fnns. Anlednngarna tll varför just Internetpoker är avsevärt beroendeframkallande är många. Utan att gå n på dem detalj kan följande nämnas: kort td mellan nsats och resultat ger lten td för eftertanke, eftersom mljön är vrtuell är det rsk att pengarna uppfattas som mndre verklga samt att Internetpoker kan bedrvas under vlken tdpunkt som helst på dygnet 15. Då fenomenet Internetpoker är relatvt nytt har v nte lyckats htta tdgare studer som rör prselastctet nom det specfka området. Omfattande forsknng om dobbel har bedrvts av framförallt socalt medvetna stater såsom Sverge och Kanada. Denna forsknng har fokuserat krng beroende och socalt ldande, och nte krng efterfrågemönstret. En bdragande orsak tll det kan vara att de flesta spelformer tar kunden en aktv poston mot casnot. Det är fallet all sportsbetng samt de de populäraste casnospelen, exklusve poker. I poker däremot tllhandahåller casnot en plattform där spelarna möter varandra och debterar kunderna därefter. Avsaknaden av tdgare forsknng nom området, om så nu är fallet, gör analysen av våra resultat svårare. V tror dock att Internetpokerspel kan framkalla ett beroende som går att jämföras med andra beroendeframkallande företeelser såsom tobak och alkohol. Inom dessa områden har det gjorts åtskllga undersöknngar vlka behandlar prselastcteten. V kommer att presentera tre stycken alkoholrelaterade studer och två stycken tobaksrelaterade. Eftersom dessa studer berör andra varor, gvet vssa lkheter med Internetpoker, redogörs ej syfte, metod och dylkt. Dels för att lkheterna är begränsade, dels för att v nte behöver hävda denna studes relevans då det oss veterlgen nte gjorts lknande forsknng nom Internetpoker tdgare. V kommer däremot att använda oss av dessa studer ett jämförande syfte. Elastctetsmåtten presenteras de tdgare studerna endast av ett sffervärde. Innebörden av elastctetsmåttet beskrvs först längre fram uppsatsen 16. Clements och Johnson undersökte sn stude, The Demand for Beer, Wne, and Sprts: A System-wde Analyss, alkohol och välfärd Australen under peroden ( ) 16 Innebörden av elastctetsmått återfnns kaptel 3.4 ssta stycket 13

14 Alkoholen delades n tre kategorer nämlgen öl, vn och sprt. Elastcteten blev för öl - 0,11 och för vn -0,40 och slutlgen -0,53 för sprt 17. Selvanathan undersöker, Cross-country Alcohol Consumpton Comparson: An Applcaton of the Rotterdam Demand System, efterfrågan på alkohol Storbrtannen under peroden De olka elastctetsmåtten är som följer: öl -0,13 och vn - 0,40 samt sprt -0, Gao X.M. med flera studerade efterfrågan på alkoholdrycker sn undersöknng, A Mcroeconometrc Model Analyss of US Consumer Demand for Alcoholc Beverages. Data hämtades från den amerkanska detundersöknngs studen The Household Food Consumpton Survey och följande elastctetsmått presenterades: öl -0,3 och vn -0,5 samt -0,40 för sprt 19. Departementet för allmän hälsa Spanen och Barcelonas Unverstet låg bakom en stude av tobaksvanor Spanen. Studen gjordes av Fernandez E med flera och prselastcteten på cgaretter Spanen mellan 1965 och 000 undersöktes. Resultatet vsade på ett elastctetsmått på -0,19 0. Gallus S med flera gjorde en omfattande stude av 5 Europeska länders efterfråga av cgaretter år 000. Studen undersökte både nhemska och utländska cgarettmärken för respektve land. Undersöknngen vsade att prselastcteten för nhemska cgarettmärken var -0,46 och för utländska cgarettmärken låg elastcteten på -0, Clements, Johnson, The Demand for Beer, Wne, and Sprts: A System-wde Analyss, 1983, s. 73ff 18 Selvanathan, Cross-country Alcohol Consumpton Comparson: An Applcaton of the Rotterdam Demand System, 1991, s. 1613ff 19 Gao, Wales, Cramer, A Mcroeconometrc Model Analyss of US Consumer Demand for Alcoholc Beverages, 1995, s.59ff 0 Abstract ( ) 1 ( ) 14

15 3 Teor I detta kaptel redogör v för de teorer som är relevanta för studen. Först tas ndvdens konsumtonsproblem upp och därefter förklaras ndvdens efterfrågefunkton. Kaptlet fortsätter med en genomgång av teorer krng markandens efterfråga och prselastctet. Avslutnngsvs redogörs för teorn bakom OLS-estmatorn och ntercept-dummyn. 3.1 Indvdens konsumtonsproblem Indvden erhåller nytta U då denna konsumerar varor. Vdare antas ndvden kunna rangordna olka varor och agera ratonellt. Indvden vll maxmera sn nytta gvet preferenser, nkomst och prserna på varorna. Dessa preferenser representeras av en nyttofunkton med följande utseende: U ( X 1,..., X N ) Där X är konsumton av vara för = 1,..., N Då ndvdens nkomst nte är oändlg blr denna en restrkton som måste beaktas då ndvden ska välja vlka varor och hur mycket av dessa som ska konsumeras. Restrktonen blr följande: P1 Q PN QN = I P, där 1,..., N, står för varans prs, Q för kvantteten och I för ndvdens nkomst. = Indvden möter ett maxmerngsproblem då denna ska maxmera sn nytta med hänsyn tll sn nkomst: MaxU X,..., X ) då P Q P Q I ( 1 N 1 1 N N = Detta problem löses genom att blda Lagrangefunktonen ( ): = U ( X X N ) + λ [ I P1 Q1... PN QN ] Genom att dervera kan v fnna Lagrangefunktonens lokala extremvärden och första ordnngens vllkor medför: 15

16 = = P X U X λ 0 = = P X U X λ... 0 = = N N N P X U X λ = = P N X N X P X P I λ Ur Lagrangefunktonen får v följande: 1 1 / P U X = λ = = / P X U N N P U X = /... Detta kan också uttryckas som: ), ( / / 1 j j X X MRS MU MU P P Xj U X U = = = Den generella tolknngen av λ kan sägas vara att kvoten mellan en varabels margnella bdrag tll målfunktonen och dess belastnng av restrktonen ska vara samma för alla varor. Genom att åskådlggöra problemet en fgur är det lätt att se vlken varukombnaton som ndvden ska välja för att maxmera sn nytta. Då ndfferenskurvor som lgger längre Ncholson, Mcroeconomc Theory, 00, s. 97ff. 16

17 bort från orgo nnebär mer nytta väljs framför och framför U. Indvden begränsas dock av sn nkomst (budgetlnjen) och kan därför nte välja en varukorg som lgger på ndfferenskurvan U 111 U11 U1 U eftersom dessa kombnatoner är för dyra. Detta nnebär att ndvden nyttomaxmerar punkt A då denna punkt tangerar budgetlnjen och således representerar varukombnatonen restrktonen 3. ( Y, * X * ) det optmala valet för ndvden gvet Fgur En ndvds efterfrågefunkton En ndvds efterfrågefunkton bestäms av tre faktorer nämlgen nkomsten, prset på de olka varorna som ska konsumeras samt ndvdens preferenser. Ändras någon av dessa faktorer ändras också efterfrågekurvan. För att studera hur efterfrågekurvan förändras då prset på en vara ändras håller v prset på alla andra varor konstant samt ändrar nte nkomsten. 3 Ncholson, Mcroeconomc Theory, 00, s

18 Fgur 3..1 Då prset för vara X blr högre mnskar kvantteten som ndvden kan konsumera och rör sg budgetlnjens tangerngspunkt från tll X. Det är alltså bara vara X X som mnskar kvanttet och därför ändrar budgetlnjen lutnng. En prsförändrng av en vara medför en ändrng budgetlnjens lutnng medan en förändrng nkomsten leder tll en parallellförskjutnng av budgetlnjen 4. Antalet ndfferenskurvor för ndvden är oändlga, lägger v n dessa ndfferenskurvor en ny fgur och bnder samman alla punkter där ndfferenskurvan korsar de olka budgetlnjerna får v en efterfrågekurva för vara X 5. 4 Ncholson, Mcroeconomc Theory, 00, s Axelsson, Mkroekonom, 1998, s

19 Fgur 3.. Desto lägre prset PX är desto mer kvanttet X efterfrågas av ndvden enlgt kurvan fguren. Denna efterfrågekurva har negatv lutnng eftersom om prset ökar mnskar ndvdens konsumton av varan, detta kallas för normalfallet. Lutnngen kan dock vara postv men då är det frågan om en Gffenvara. En Gffenvara nnebär att konsumtonen ökar då prset stger. Indvdens efterfrågekurva betecknas som en funkton av prset då andra varors prser och nkomst hålls konstanta och formeln får följande utseende X 1 = f ( P1, P,..., PN, I) 6 : d X 3.3 Marknadens efterfråga Efterfrågan på varje vara en marknad beror på de olka ndvdernas efterfråga. V antar nlednngsvs att det endast fnns två ndvder och två varor en marknad. Varje ndvd är prstagare och möter samma prs på marknaden (P 1, P ). Indvd 1 har följande efterfråga för vara 7 X 1 : 6 Ncholson, Mcroeconomc Theory, 00, s. 14f 7 Ncholson, Mcroeconomc Theory, 00, s

20 X 1 1 = d X I ( PX 1, PX, 1) Vdare har ndvd följande efterfråga: X = d X I ( PX 1, PX, ) Marknadens efterfråga av vara X är de båda ndvdernas adderade efterfråga. Denna totala efterfråga kommer att styras av prserna ( I 1 I, ) och beskrvs av följande formel 8 : ( P, P 1 ) och ndvdernas nkomster X = X X = d X + I ( PX 1, PX, I1) d X ( PX 1, PX, ) Vlket kan skrvas som: X = D X ( PX 1, PX, I1, I ) Marknadens efterfrågefunkton för vara X är således. Efterfrågan beror av prserna på varorna och på ndvdernas nkomster. För att kunna konstruera en efterfrågekurva för marknaden måste v hålla prset på den andra varan P och nkomsterna I, I 1 ) konstanta X 1 och endast tllåta att prset på vara varerar 9. D X ( Fgur Ncholson, Mcroeconomc Theory, 00, s Ncholson, Mcroeconomc Theory, 00, s

21 * * * V ser fguren att varje ndvds efterfråga ( X 1, X ) vd ett specfkt prs adderas 11 P X och ger den totala marknadsefterfrågan * X. Ändras prset P X medför detta en ändrng längs med den totala efterfrågekurvan D 30 X. På en markand med ett stort antal ndvder och varor kan den efterfrågade kvantteten för en vara bestämmas genom att de ensklda ndvdernas efterfrågor adderas på lknande sätt som då markanden består av ndvder. Marknadsefterfrågefunktonen får då följande utseende 31 : m X = X j= 1 j = D ( P1,..., PN, I1,..., I där = 1,..., N m ) Den totala efterfrågan för en vara X är en summerng av varje ndvds efterfråga av den specfka varan på en marknad bestående av m stycken ndvder. Om varje ndvd har en negatvt lutande efterfrågekurva kommer den aggregerade efterfrågekurvan också att vara negatv lutande Prselastctet Ekonomer är ofta ntresserade av vad som händer med en varabel om en annan varabel ändras. Detta går gvetvs att mäta men ett problem som uppstår är att de olka varablerna som ändras mäts olka enheter och därför är det svårt att avgöra vlken effekt den ena varabeln har på den andra. Genom att nföra begreppet elastctet har detta problem lösts. Det nnebär att den procentuella förändrngen varabel A dvderas med den procentuella förändrngen varabel B på följande vs 33 : A / A A B ε B,A = (Procentuell förändrng A ) / (Procentuell förändrng B ) = = B / B B A 30 Ncholson, Mcroeconomc Theory, 00, s Ncholson, Mcroeconomc Theory, 00, s Ncholson, Mcroeconomc Theory, 00, s Ncholson, Mcroeconomc Theory, 00, s

22 Med hjälp av elastcteten kan v se hur varabeln A förändras då varabel B ändras en procent, gvet allt annat lka (ceters parbus). Dervatan A/ B mäter också förändrng men detta mått blr nte lka användbart då den mäter hur många enheter A förändras vd ändrng av B enheter 34. Efterfrågeelastcteten mäter den procentuella förändrngen efterfråga på en vara då prset på varan ändras 1 procent gvet ceters parbus. Formeln ser ut som den ovan fast med förändrng kvanttet täljaren och förändrng av prs nämnaren 35 : ε P,Q = (Procentuell förändrng Q ) / (Procentuell förändrng P ) = Q / Q P / P Q = P P Q Kvoten Q / P är normalfallet negatv eftersom kvantteten och prset rör sg olka rktnngar. Om prset ökar mnskar kvantteten och vce versa och således blr tecknet negatvt, undantagsfallet är om det rör sg om en Gffenvara. I detta specella och sällsynta fall ökar kvantteten om prset ökar och kvantteten mnskar om prset mnskar 36. Tll sst kan det nämnas att då en prsändrng medför en procentuellt sätt större kvanttetsförändrng heter det att varan är elastsktε <-1. Om däremot en prsändrng medför en procentuellt sätt mndre kvanttetsförändrng är varan oelastskε >-1. Slutlgen defneras en vara vars prsförändrng medför en lka stor kvanttetsförändrng som enhetselastskε = OLS-estmatorn Kvanttatva studer nom ekonom handlar många gånger om att fnna relatoner mellan ekonomska varabler. För att kunna beskrva dessa samband används matematska funktoner som beskrver hur de olka varablerna förhåller sg tll varandra. Ett vanlgt förfarande är att det görs ett antal observatoner av de olka varablerna som ska studeras. 34 Ncholson, Mcroeconomc Theory, 00, s Ncholson, Mcroeconomc Theory, 00, s Ncholson, Mcroeconomc Theory, 00, s. 176f. 37 Ncholson, Mcroeconomc Theory, 00, s. 177.

23 Dessa observatoner ska sedan presenteras på ett sådant sätt att en matematsk funkton kan förklara sambandet mellan dem 38. Ett sätt är att anpassa en rät lnje tll observatonerna och därefter göra ekonomska tolknngar av den. Lnjen som ska anpassas beskrver det genomsnttlga beteendet av observatonerna och således ska lnjen lgga någonstans mtten av punktsvärmen. En estmator är en regel som förklarar hur denna lnje ska anpassas tll de gjorda observatonerna. Genom att använda sg av OLS (mnsta kvadratsumman) väljs de olka estmatorerna så att summan av de kvadrerade avstånden från den räta lnjen och de observerade talen P och Q mnmeras 39. Fgur 3.5 I blden ovan beskrvs den anpassade räta lnjen av Qˆ β + β där Qˆ är det värde = 1 P som lgger mtt på lnjen. Avståndet mellan Qˆ och det faktska observerade värdet beskrvs av ê och defneras som eˆ Q Qˆ = Q β β P. Resdualerna kvadreras nnan de summeras och därför kommer nte negatva och postva avstånd att ta ut varandra. Denna mnmerng av summan av de kvadrerade avstånden nnebär att varatonen krng lnjen också mnmeras 40. = 1 38 Westerlund, Introdukton tll ekonometr, 005, s. 9f. 39 Westerlund, Introdukton tll ekonometr, 005, s. 75f. 40 Westerlund, Introdukton tll ekonometr, 005, s