Ekonomihögskolan Lunds Universitet Vårterminen Priset på Poker. En studie av efterfrågeelasticiteten på Internetpoker.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ekonomihögskolan Lunds Universitet Vårterminen 2006. Priset på Poker. En studie av efterfrågeelasticiteten på Internetpoker."

Transkript

1 Natonalekonomska Insttutonen Kanddatuppsats Ekonomhögskolan Lunds Unverstet Vårtermnen 006 Prset på Poker En stude av efterfrågeelastcteten på Internetpoker Författare Tony Krstensson Dag Larsson Handledare Tommy Andersson

2 Sammanfattnng Ttel Prset på Poker En stude av efterfrågeelastcteten på Internetpoker Författare Tony Krstensson och Dag Larsson Handledare Tommy Andersson Nvå Kanddatuppsats Syfte Syftet med denna stude är att med hjälp av ekonomsk teor och ekonometrska modeller försöka bestämma efterfrågeelastcteten på Internetpokermarknaden. Metod Studen baseras på en kvanttatv metod med starka kvaltatva nslag. Vdare har v använt oss av ett deduktvt förhållnngssätt vår stude då v utfrån befntlga teorer försöker dra slutsatser om specfka företeelser. Slutsatser V sluter oss tll att Internetpoker är en oelastsk vara. Vår kvanttatva regresson samband med en mängd andra ndcer underbygger slutsatsen. Nyckelord Efterfrågeelastctet, prselastctet, Internetpoker

3 Förord Inlednng Bakgrund Problembeskrvnng Problemformulerng Syfte Avgränsnngar Målgrupp... 8 Metod Ansats Kvanttatv stude med kvaltatva nslag Datansamlngsmetod Prmär eller sekundär data Relabltet Valdtet Generalserbarhet Surveystude Metodreflekton Tdgare studer Teor Indvdens konsumtonsproblem En ndvds efterfrågefunkton Marknadens efterfråga Prselastctet OLS-Estmatorn Intercept-Dummy Empr Konstant elastsk efterfrågefunkton Prsdefnton Rake Bonuserbjudanden Skcklghet Vkter Reflekton rörande prsdefntonen Kvanttet Dummys Emprsk Data Analys Resultat Komplkatoner En bra bld av verklgheten? Vdare forsknng Slutsats Det socala prset Slutdskusson... 4 Källföretecknng Appendx A Appendx B

4 Förord För er som nte är bekanta med Internetpokerbranschen rekommenderar v att N läser genom avsnttet Appendx A som berör pokerrelaterade termer. I övrgt kan det vara en god dé att ögna genom surveyundersöknngarna Appendx B då de används för att understödja delar av vårt resonemang. V vll rkta ett tack tll vår handledare Tommy Andersson för hans optmsm och engagemang de stunder det sett mndre ljust ut. Dag Larsson och Tony Krstensson, Lund

5 1 Inlednng Kaptlet nleds med en bakgrund där uppsatsämnets hstora beskrvs. Denna följs av en problemdskusson med tllhörande problemformulerng vlken mynnar ut syftet med studen. Avslutnngsvs dskuteras de nödvändga avgränsnngar som gjorts och vlken målgrupp som har ntresse av uppsatsen. 1.1 Bakgrund Under de senaste åren har pokern tagt världen med storm. Det medala ntresset tllsammans med Internetpokerns utbrednng sägs vara de mest drvande faktorerna tll framgången. Pokern har gått från att vara en lla ansedd form av hasardspel förbehållen skumma källarlokaler och svartklubbar tll en mljardndustr nhyst gemene mans vardagsrum. En avgörande faktor bakom denna ggantska expanson var beslutet att sända World Poker Tour på Travel Channel. Programmet fck högre tttarsffror än något annat program Travel Channels hstora. Antalet spelare som tävlade World Seres Of Poker ökade från 800 tll 9000 mellan 003 och En majortet av dessa kvalade 006 n från Internetturnerngar. Bob Caffone, en välrenommerad pokerspelare och kolumnst, menar på att det är just den postva växelverkan mellan medal exponerng och tllgänglghet va Internet som är den drekta orsaken tll pokerboomen. Internetpokern är relatvt sett en ny företeelse som startade så sent som Först ut på marknaden var Planet Poker tätt efterföljd av Paradse Poker Året nnan Internetpokermarknaden skulle få stt stora genombrott, 001, dök det upp tre nya aktörer, PartyPoker, Pokerstars och Ultmatebet. I nuläget tllhör dessa tre de största plattformarna på poker marknaden 3. Tllväxten har vart enorm och spelare världen över genererar närmare två mljarder dollar per år tll pokerbolagen. Vdare tyder de flesta ndkatoner på att ndustrn kommer att växa ännu mer de kommande åren ( ). ( ) 3 ( ) 4 ( ) 5

6 Grundtesen tll denna uppsats härrör från en av författarnas egna erfarenheter. Dessa handlar korthet om en stgande nskt de avgfter som varje pokerspelare betalar tll spelsajten. För att skaffa oss en uppfattnng om den allmänne pokerkonsumentens prsmedvetenhet har v fört omfattande dskussoner på olka forum. Intresset har vart stort och många erfarna pokerspelare har gvt oss sna synpunkter krng ämnet. De flesta var ntalt omedvetna om rakens 5 betydelse och storlek. När rakebackavtalen och pokertracker gjorde stt ntåg förändrades dock detta. Program som pockertracker och ett rakebackavtal specfcerar hur mycket varje kund betalar, en kostnad som många ntalt uppskattats som låg eller försumbar. Att avgfterna skulle vara försumbara är dock långt från sannngen. Ett relatvt regelbundet spelande med förhållandevs små nsatser kostar åtmnstone konsumenten några hundra dollar månaden. Under de tder då den tdgare pokerspelaren (en av författarna) spelade förhållandevs mycket, låg den genomsnttlga kostnaden på ca 3000 dollar per månad. Vdare har bonuserbjudandena och/eller rakebackavtalen utvecklats starkt under de senaste åren, vlket ger en antydan om en vss prspress. Utöver dessa dskussoner med främst pokerkonsumenter har v korresponderat med representanter för spelbolag och afflates. De beskrver hur konkurrensen på denna kraftgt expanderande marknad ständgt hårdnar. Lkväl ser de nte några tecken på fallande prser. Med denna bakgrundbeskrvnng vll framförallt två aspekter betonas. Internetpokern är en ny och fortfarande kraftgt växande bransch och att det hos somlga pokerkonsumenter fnns en nyvunnen prsmedvetenhet. 1. Problembeskrvnng Det fnns ett stort antal Internetpokersajter tllgänglga. Alla erbjuder stort sätt samma tjänst, dvs att du som kund ska kunna spela olka former av poker mot andra spelare realtd. Företagen som tllhandahåller de här tjänsterna tar en vss del av nsatserna vd varje bord, den så kallade raken. Internetpokermarknaden dag nvolverar en mängd olka aktörer. Samtdgt fnns det nga större nträdeshnder för nya entreprenörer. I synnerhet nte om man beaktar möjlgheten 5 Förklarng av Pokertermer fnns Appendx A 6

7 att gå n ett befntlgt nätverk. Dessa företag förefaller vara uppbyggda på lknande sätt och bör därav möta lknande kostnader. Om man bortser från marknadsförngskostnaderna är margnalkostnaden för en ny kund nära noll. Dessa faktorer borde, och brukar resultera en mycket hög konkurrens. Trots detta kan företagen leverera höga vnster, och prognostserar god ekonomsk tllväxt 6. Huruvda denna, Internetpokerns, gyllene tdsålder kommer att fortsätta eller ej, är tll stor del beroende på hur konsumenternas prselastctet utvecklas. Utvecklas en stark prsmedvetenhet bland konsumenterna fnns det även nctament för spelbolagen att nleda ett prskrg. Prsblden är dock långt från okomplcerad då den nnefattar ett flertal varabler. Icke desto mndre fnns det anlednng att undersöka marknaden då rörlgheten bland pokerkunder är extremt hög och små tendenser kan få ett avgörande genomslag. Idag sker kampen om marknadsandelar nästan uteslutande med hjälp av marknadsförng och bonuserbjudanden nte genom låg rake. 1.3 Problemformulerng Är Internetpokerkonsumentens efterfråga prselastsk och vlka underlggande faktorer kan tänkas påverka dennes prsmedvetenhet eller avsaknaden av den? 1.4 Syfte Syftet med denna stude är att med hjälp av ekonomsk teor och ekonometrska modeller försöka bestämma efterfrågeelastcteten på Internetpokermarknaden. Huruvda spelarna är prselastska eller ej är en avgörande faktor för prsutvecklngen nom denna nyfödda mljardndustr. För att kunna uppnå detta syfte har v genomfört en kvanttatv stude vlken v försöker bestämma prs och kvanttet på ett antal olka Internetpokersajter. 1.5 Avgränsnngar Studens avgränsnngar lgger främst att v bara har valt att undersöka den nternatonella Internetpokermarkanden. Inom denna nätbaserade spelverksamhet har v 6 Dagens Industr: Stark marknad för spelbolag ( ) 7

8 urskljt 5 stycken nätverk/spelsajter för observerng. V har nte studerat nätverken över en längre td utan prser och kvantteter har samlats n vd ett och samma tllfälle. 1.6 Målgrupp Då studen är en uppsats nom ämnet natonalekonom är målgruppen dels studenter och forskare med anknytnng tll ekonom men också spelbolag och dess ntressenter. V förutsätter att läsaren har vss kännedom om mkroekonomska modeller och teorer då detta avsevärt underlättar förståelsen av studen och dess slutsatser. 8

9 Metod I detta kaptel redogörs för valet av ansats och vlken som är den prmära utgångsmetoden för studen. Därefter dskuterar v de olka datansamlngsmetoderna och dess olka egenskaper såsom relabltet, valdtet och generalserbarhet samt motverar valet av en surveyundersöknng. Avslutnngsvs reflekterar v över de valda metoderna och redogör för tdgare forsknng nom relaterade områden..1 Ansats V har genomfört en kvanttatv stude med starka kvaltatva nslag. Vdare har v använt oss av ett deduktvt förhållnngssätt vår stude då v utfrån befntlga teorer försöker dra slutsatser om specfka företeelser.. Kvanttatv stude med kvaltatva nslag I studen har v använt oss av en kvanttatv metod för att kunna bestämma prselastcteten på Internetpokermarknaden. Vdare har v samlat n nformaton och bearbetat denna genom att använda matematska och statstska program. Det är av yttersta vkt för vår stude att spelarnas värdesättnng av de prsbestämmande faktorerna stämmer överens med vår defnton av prs. Således har vår stude fått kvaltatva nslag då v genom ntervjuer och surveyundersöknngar försökt fnna en generell prs och kvanttetsdefnton...1 Datansamlngsmetod Då det gäller nsamlandet av data har vår stude vssa lkheter med det som Ib Andersen 7 kallar för kvanttatv observatonsteknk. Denna metod har karaktär av att vara öppen, cke-deltagande, strukturerad och drekt. I vårt fall är metoden sluten vlket nnebär att personerna nte vet att de är föremål för observaton. Vdare är studen cke-deltagande dvs observatören ngår nte det som ska studeras. Studen är också strukturerad vlket betyder att det fnns på förhand utvalda aktvteter som skall observeras. Slutlgen är 7 Andersen, Den uppenbara verklgheten, 1998, s

10 studen ndrekt och de personer som observeras är nte medvetna om att de på ett eller annat sätt medverkar vår undersöknng... Prmär eller sekundär data Prmär data kännetecknas av att forskaren själv eller dennes medhjälpare har samlat n nformatonen. Sekundär data sn tur är när andra personer såsom forskare, nsttutoner etc. har samlat n data 8. V har vår stude använt oss av data som v har tagt från olka hemsdor med anknytnng tll Internetpokertjänsterna. Dessa data har samlats hop av andra personer syfte att betygsätta och jämföra de olka pokersajterna mot varandra. V har dock använt denna nformaton för att kunna fastställa prs och kvanttet på de olka tjänsterna. Således kan det dskuteras om v använder oss av prmär eller sekundär data men då v använder oss av data som har samlats n av andra och lagts ut tll allmän beskådnng anser v oss att det rör sg om sekundärdata...3 Relabltet Relablteten en undersöknng är avgörande för resultatet då den anger noggrannheten mätnngarna och observatonerna som utförs. Det handlar också om att koda och regstrera observatonerna på ett korrekt sätt 9. I vår stude har v regstrerat nformaton som v sedan har bearbetat statstkprogram som Excel och Evews. Detta medför att det vår stude är betydelsefullt att ställa höga kav på relablteten. Det fnns anlednng att frågasätta relablteten, då en stor del av vår data är nsamlad från Pokerlstng är en afflate. Det fnns ekonomska nctament för afflates att recensera och bedöma olka spelsajter utefter en mängd olka varabler. Utan denna typ av data hade vår kvanttatva ansats oss veterlgen nte vart möjlg att genomföra. Emellertd fnns det en betydande ntressekonflkt då varje spelsajt erbjuder olk ekonomsk kompensaton per spelare. Det går alltså att argumentera för att Pokerlstngs.com är mer benägna att länka nya pokerkonsumenter tll de sdor som erbjuder högst ekonomsk kompensaton. Pokerkonsumenter är sn tur mer benägna att klcka på de länkar som erhållt högst betyg. Samtdgt är konkurrensen afflaterna 8 Andersen, Den uppenbara verklgheten, 1998, s Andersen, Den uppenbara verklgheten, 1998, s

11 mellan enorm 10. Afflates som förmedlar en falsk bld rskerar alltså att slå undan bena på sg själva. Det vore alltså långsktgt problematskt att upprätthålla en lknande verksamhet utan att förmedla en objektv bld. I slutändan fnns det nga statlga verk som övervakar verksamheten, nga ndex att jämföra med eller dylkt. Detta eftersom bolagen huvudsak är offshore baserade och tllåter väldgt lte nsyn. V är alltså bundna av denna typ av nformaton och är medvetna om att slutsatser härledda av denna typ av data bär med sg en relatvt låg relabltet...4 Valdtet Valdtet är en förutsättnng för att en stude ska kunna pröva vad som är menat att prövas 11. Valdtet handlar således om överensstämmelsen mellan vårt teoretska och vårt emprska begreppsplan 1. V har vår undersöknng använt oss av data för att kunna fastställa prs och kvanttet på Internetpokersajterna. Om vår defnton av prs och kvanttet stämmer överens med hur de faktska spelarna defnerar dessa torde detta nnebär att valdteten är hög...5 Generalserbarhet Generalserbarhet nnebär att av studens resultat kan det tll vss del göras utsagor om hur saker och tng förhåller sg andra lknande stuatoner 13. Denna undersöknng omfattar den nternatonella Internetpokerpokermarknaden. I vss mån kan det fnnas paralleller tll vanlg poker som bedrvs på casnon runt om världen. Denna kopplng är dock långt från självklar vlket medför en låg generalserbarhet...6 Surveystude En surveystude karaktärseras av att den är statsk, undersöknngsenheterna är stora och de varabler som undersöks är relatvt få samt att de enheter som ska ngå 10 Nclas Wjkström Pokerone.com 11 Holme, Solvang, Forsknngsmetodk, s Andersen, Den uppenbara verklgheten, 1998, s Kvale, Den kvaltatva forsknngsntervjun, s. 09ff. 11

12 undersöknngen är utvalda genom stckprov för att på så sätt avspegla populatonen. Vdare är data kvanttatva och fås genom standardserade enkäter eller ntervjuer 14. För att valdteten ska bl så hög som möjlgt har v valt att göra en mndre surveyundersöknng samband med den kvanttatva datansamlngen. Detta för att försäkra oss om att vår defnton av prs stämmer överens med spelarnas defnton. V har valt ut ett antal större Internetpokersajter och lagt ut våra undersöknngsenkäter på deras forum..3 Metodreflekton De olka metoder som v har valt oss att applcera är förknppade med styrkor såväl som svagheter. V har försökt att använda oss av en kombnaton av olka metodsätt för att undgå bl begränsade av ett specfkt tllvägagångssätt. Krtk kan dock rktas mot nsamlandet av sekundärdata då denna har en tendens att bl naktuell. En av författarnas kunskaper är präglad av dennes erfarenheter som pokerspelare sedan 00. I kontrast tll detta saknar den andra lknande erfarenheter. Detta kan få negatva konsekvenser som följd av att den erfarna personens åskter väger tyngre och således får mer utrymme. För att undgå detta har v, som beskrvts nnan, försökt att understödja resonemangen med hjälp av nformaton från pokerforum och dylk men det fnns en rsk att problemet vss mån kvarstår. En postv aspekt är dock att då vår förförståelse skljer sg åt uppfattar v företeelser och problem på olka sätt. Förhoppnngsvs kan detta leda tll att v kompletterar varandra stället för att se händelserna/problemen ur samma perspektv..4 Tdgare studer Spel har länge fascnerat männskor och det är ngen hemlghet att många spel, specellt där pengar är nvolverade, har en tendens att framkalla ett beroende hos utövaren. Detta beroende kan vara mer eller mndre starkt på grund av olka faktorer. Enlgt 14 Andersen, Den uppenbara verklgheten, 1998, s

13 Spelberoendes förenng Stockholm är Internetpoker en av de mest beroendeframkallande spelformerna som fnns. Anlednngarna tll varför just Internetpoker är avsevärt beroendeframkallande är många. Utan att gå n på dem detalj kan följande nämnas: kort td mellan nsats och resultat ger lten td för eftertanke, eftersom mljön är vrtuell är det rsk att pengarna uppfattas som mndre verklga samt att Internetpoker kan bedrvas under vlken tdpunkt som helst på dygnet 15. Då fenomenet Internetpoker är relatvt nytt har v nte lyckats htta tdgare studer som rör prselastctet nom det specfka området. Omfattande forsknng om dobbel har bedrvts av framförallt socalt medvetna stater såsom Sverge och Kanada. Denna forsknng har fokuserat krng beroende och socalt ldande, och nte krng efterfrågemönstret. En bdragande orsak tll det kan vara att de flesta spelformer tar kunden en aktv poston mot casnot. Det är fallet all sportsbetng samt de de populäraste casnospelen, exklusve poker. I poker däremot tllhandahåller casnot en plattform där spelarna möter varandra och debterar kunderna därefter. Avsaknaden av tdgare forsknng nom området, om så nu är fallet, gör analysen av våra resultat svårare. V tror dock att Internetpokerspel kan framkalla ett beroende som går att jämföras med andra beroendeframkallande företeelser såsom tobak och alkohol. Inom dessa områden har det gjorts åtskllga undersöknngar vlka behandlar prselastcteten. V kommer att presentera tre stycken alkoholrelaterade studer och två stycken tobaksrelaterade. Eftersom dessa studer berör andra varor, gvet vssa lkheter med Internetpoker, redogörs ej syfte, metod och dylkt. Dels för att lkheterna är begränsade, dels för att v nte behöver hävda denna studes relevans då det oss veterlgen nte gjorts lknande forsknng nom Internetpoker tdgare. V kommer däremot att använda oss av dessa studer ett jämförande syfte. Elastctetsmåtten presenteras de tdgare studerna endast av ett sffervärde. Innebörden av elastctetsmåttet beskrvs först längre fram uppsatsen 16. Clements och Johnson undersökte sn stude, The Demand for Beer, Wne, and Sprts: A System-wde Analyss, alkohol och välfärd Australen under peroden ( ) 16 Innebörden av elastctetsmått återfnns kaptel 3.4 ssta stycket 13

14 Alkoholen delades n tre kategorer nämlgen öl, vn och sprt. Elastcteten blev för öl - 0,11 och för vn -0,40 och slutlgen -0,53 för sprt 17. Selvanathan undersöker, Cross-country Alcohol Consumpton Comparson: An Applcaton of the Rotterdam Demand System, efterfrågan på alkohol Storbrtannen under peroden De olka elastctetsmåtten är som följer: öl -0,13 och vn - 0,40 samt sprt -0, Gao X.M. med flera studerade efterfrågan på alkoholdrycker sn undersöknng, A Mcroeconometrc Model Analyss of US Consumer Demand for Alcoholc Beverages. Data hämtades från den amerkanska detundersöknngs studen The Household Food Consumpton Survey och följande elastctetsmått presenterades: öl -0,3 och vn -0,5 samt -0,40 för sprt 19. Departementet för allmän hälsa Spanen och Barcelonas Unverstet låg bakom en stude av tobaksvanor Spanen. Studen gjordes av Fernandez E med flera och prselastcteten på cgaretter Spanen mellan 1965 och 000 undersöktes. Resultatet vsade på ett elastctetsmått på -0,19 0. Gallus S med flera gjorde en omfattande stude av 5 Europeska länders efterfråga av cgaretter år 000. Studen undersökte både nhemska och utländska cgarettmärken för respektve land. Undersöknngen vsade att prselastcteten för nhemska cgarettmärken var -0,46 och för utländska cgarettmärken låg elastcteten på -0, Clements, Johnson, The Demand for Beer, Wne, and Sprts: A System-wde Analyss, 1983, s. 73ff 18 Selvanathan, Cross-country Alcohol Consumpton Comparson: An Applcaton of the Rotterdam Demand System, 1991, s. 1613ff 19 Gao, Wales, Cramer, A Mcroeconometrc Model Analyss of US Consumer Demand for Alcoholc Beverages, 1995, s.59ff 0 Abstract ( ) 1 ( ) 14

15 3 Teor I detta kaptel redogör v för de teorer som är relevanta för studen. Först tas ndvdens konsumtonsproblem upp och därefter förklaras ndvdens efterfrågefunkton. Kaptlet fortsätter med en genomgång av teorer krng markandens efterfråga och prselastctet. Avslutnngsvs redogörs för teorn bakom OLS-estmatorn och ntercept-dummyn. 3.1 Indvdens konsumtonsproblem Indvden erhåller nytta U då denna konsumerar varor. Vdare antas ndvden kunna rangordna olka varor och agera ratonellt. Indvden vll maxmera sn nytta gvet preferenser, nkomst och prserna på varorna. Dessa preferenser representeras av en nyttofunkton med följande utseende: U ( X 1,..., X N ) Där X är konsumton av vara för = 1,..., N Då ndvdens nkomst nte är oändlg blr denna en restrkton som måste beaktas då ndvden ska välja vlka varor och hur mycket av dessa som ska konsumeras. Restrktonen blr följande: P1 Q PN QN = I P, där 1,..., N, står för varans prs, Q för kvantteten och I för ndvdens nkomst. = Indvden möter ett maxmerngsproblem då denna ska maxmera sn nytta med hänsyn tll sn nkomst: MaxU X,..., X ) då P Q P Q I ( 1 N 1 1 N N = Detta problem löses genom att blda Lagrangefunktonen ( ): = U ( X X N ) + λ [ I P1 Q1... PN QN ] Genom att dervera kan v fnna Lagrangefunktonens lokala extremvärden och första ordnngens vllkor medför: 15

16 = = P X U X λ 0 = = P X U X λ... 0 = = N N N P X U X λ = = P N X N X P X P I λ Ur Lagrangefunktonen får v följande: 1 1 / P U X = λ = = / P X U N N P U X = /... Detta kan också uttryckas som: ), ( / / 1 j j X X MRS MU MU P P Xj U X U = = = Den generella tolknngen av λ kan sägas vara att kvoten mellan en varabels margnella bdrag tll målfunktonen och dess belastnng av restrktonen ska vara samma för alla varor. Genom att åskådlggöra problemet en fgur är det lätt att se vlken varukombnaton som ndvden ska välja för att maxmera sn nytta. Då ndfferenskurvor som lgger längre Ncholson, Mcroeconomc Theory, 00, s. 97ff. 16

17 bort från orgo nnebär mer nytta väljs framför och framför U. Indvden begränsas dock av sn nkomst (budgetlnjen) och kan därför nte välja en varukorg som lgger på ndfferenskurvan U 111 U11 U1 U eftersom dessa kombnatoner är för dyra. Detta nnebär att ndvden nyttomaxmerar punkt A då denna punkt tangerar budgetlnjen och således representerar varukombnatonen restrktonen 3. ( Y, * X * ) det optmala valet för ndvden gvet Fgur En ndvds efterfrågefunkton En ndvds efterfrågefunkton bestäms av tre faktorer nämlgen nkomsten, prset på de olka varorna som ska konsumeras samt ndvdens preferenser. Ändras någon av dessa faktorer ändras också efterfrågekurvan. För att studera hur efterfrågekurvan förändras då prset på en vara ändras håller v prset på alla andra varor konstant samt ändrar nte nkomsten. 3 Ncholson, Mcroeconomc Theory, 00, s

18 Fgur 3..1 Då prset för vara X blr högre mnskar kvantteten som ndvden kan konsumera och rör sg budgetlnjens tangerngspunkt från tll X. Det är alltså bara vara X X som mnskar kvanttet och därför ändrar budgetlnjen lutnng. En prsförändrng av en vara medför en ändrng budgetlnjens lutnng medan en förändrng nkomsten leder tll en parallellförskjutnng av budgetlnjen 4. Antalet ndfferenskurvor för ndvden är oändlga, lägger v n dessa ndfferenskurvor en ny fgur och bnder samman alla punkter där ndfferenskurvan korsar de olka budgetlnjerna får v en efterfrågekurva för vara X 5. 4 Ncholson, Mcroeconomc Theory, 00, s Axelsson, Mkroekonom, 1998, s

19 Fgur 3.. Desto lägre prset PX är desto mer kvanttet X efterfrågas av ndvden enlgt kurvan fguren. Denna efterfrågekurva har negatv lutnng eftersom om prset ökar mnskar ndvdens konsumton av varan, detta kallas för normalfallet. Lutnngen kan dock vara postv men då är det frågan om en Gffenvara. En Gffenvara nnebär att konsumtonen ökar då prset stger. Indvdens efterfrågekurva betecknas som en funkton av prset då andra varors prser och nkomst hålls konstanta och formeln får följande utseende X 1 = f ( P1, P,..., PN, I) 6 : d X 3.3 Marknadens efterfråga Efterfrågan på varje vara en marknad beror på de olka ndvdernas efterfråga. V antar nlednngsvs att det endast fnns två ndvder och två varor en marknad. Varje ndvd är prstagare och möter samma prs på marknaden (P 1, P ). Indvd 1 har följande efterfråga för vara 7 X 1 : 6 Ncholson, Mcroeconomc Theory, 00, s. 14f 7 Ncholson, Mcroeconomc Theory, 00, s

20 X 1 1 = d X I ( PX 1, PX, 1) Vdare har ndvd följande efterfråga: X = d X I ( PX 1, PX, ) Marknadens efterfråga av vara X är de båda ndvdernas adderade efterfråga. Denna totala efterfråga kommer att styras av prserna ( I 1 I, ) och beskrvs av följande formel 8 : ( P, P 1 ) och ndvdernas nkomster X = X X = d X + I ( PX 1, PX, I1) d X ( PX 1, PX, ) Vlket kan skrvas som: X = D X ( PX 1, PX, I1, I ) Marknadens efterfrågefunkton för vara X är således. Efterfrågan beror av prserna på varorna och på ndvdernas nkomster. För att kunna konstruera en efterfrågekurva för marknaden måste v hålla prset på den andra varan P och nkomsterna I, I 1 ) konstanta X 1 och endast tllåta att prset på vara varerar 9. D X ( Fgur Ncholson, Mcroeconomc Theory, 00, s Ncholson, Mcroeconomc Theory, 00, s

21 * * * V ser fguren att varje ndvds efterfråga ( X 1, X ) vd ett specfkt prs adderas 11 P X och ger den totala marknadsefterfrågan * X. Ändras prset P X medför detta en ändrng längs med den totala efterfrågekurvan D 30 X. På en markand med ett stort antal ndvder och varor kan den efterfrågade kvantteten för en vara bestämmas genom att de ensklda ndvdernas efterfrågor adderas på lknande sätt som då markanden består av ndvder. Marknadsefterfrågefunktonen får då följande utseende 31 : m X = X j= 1 j = D ( P1,..., PN, I1,..., I där = 1,..., N m ) Den totala efterfrågan för en vara X är en summerng av varje ndvds efterfråga av den specfka varan på en marknad bestående av m stycken ndvder. Om varje ndvd har en negatvt lutande efterfrågekurva kommer den aggregerade efterfrågekurvan också att vara negatv lutande Prselastctet Ekonomer är ofta ntresserade av vad som händer med en varabel om en annan varabel ändras. Detta går gvetvs att mäta men ett problem som uppstår är att de olka varablerna som ändras mäts olka enheter och därför är det svårt att avgöra vlken effekt den ena varabeln har på den andra. Genom att nföra begreppet elastctet har detta problem lösts. Det nnebär att den procentuella förändrngen varabel A dvderas med den procentuella förändrngen varabel B på följande vs 33 : A / A A B ε B,A = (Procentuell förändrng A ) / (Procentuell förändrng B ) = = B / B B A 30 Ncholson, Mcroeconomc Theory, 00, s Ncholson, Mcroeconomc Theory, 00, s Ncholson, Mcroeconomc Theory, 00, s Ncholson, Mcroeconomc Theory, 00, s

22 Med hjälp av elastcteten kan v se hur varabeln A förändras då varabel B ändras en procent, gvet allt annat lka (ceters parbus). Dervatan A/ B mäter också förändrng men detta mått blr nte lka användbart då den mäter hur många enheter A förändras vd ändrng av B enheter 34. Efterfrågeelastcteten mäter den procentuella förändrngen efterfråga på en vara då prset på varan ändras 1 procent gvet ceters parbus. Formeln ser ut som den ovan fast med förändrng kvanttet täljaren och förändrng av prs nämnaren 35 : ε P,Q = (Procentuell förändrng Q ) / (Procentuell förändrng P ) = Q / Q P / P Q = P P Q Kvoten Q / P är normalfallet negatv eftersom kvantteten och prset rör sg olka rktnngar. Om prset ökar mnskar kvantteten och vce versa och således blr tecknet negatvt, undantagsfallet är om det rör sg om en Gffenvara. I detta specella och sällsynta fall ökar kvantteten om prset ökar och kvantteten mnskar om prset mnskar 36. Tll sst kan det nämnas att då en prsändrng medför en procentuellt sätt större kvanttetsförändrng heter det att varan är elastsktε <-1. Om däremot en prsändrng medför en procentuellt sätt mndre kvanttetsförändrng är varan oelastskε >-1. Slutlgen defneras en vara vars prsförändrng medför en lka stor kvanttetsförändrng som enhetselastskε = OLS-estmatorn Kvanttatva studer nom ekonom handlar många gånger om att fnna relatoner mellan ekonomska varabler. För att kunna beskrva dessa samband används matematska funktoner som beskrver hur de olka varablerna förhåller sg tll varandra. Ett vanlgt förfarande är att det görs ett antal observatoner av de olka varablerna som ska studeras. 34 Ncholson, Mcroeconomc Theory, 00, s Ncholson, Mcroeconomc Theory, 00, s Ncholson, Mcroeconomc Theory, 00, s. 176f. 37 Ncholson, Mcroeconomc Theory, 00, s. 177.

23 Dessa observatoner ska sedan presenteras på ett sådant sätt att en matematsk funkton kan förklara sambandet mellan dem 38. Ett sätt är att anpassa en rät lnje tll observatonerna och därefter göra ekonomska tolknngar av den. Lnjen som ska anpassas beskrver det genomsnttlga beteendet av observatonerna och således ska lnjen lgga någonstans mtten av punktsvärmen. En estmator är en regel som förklarar hur denna lnje ska anpassas tll de gjorda observatonerna. Genom att använda sg av OLS (mnsta kvadratsumman) väljs de olka estmatorerna så att summan av de kvadrerade avstånden från den räta lnjen och de observerade talen P och Q mnmeras 39. Fgur 3.5 I blden ovan beskrvs den anpassade räta lnjen av Qˆ β + β där Qˆ är det värde = 1 P som lgger mtt på lnjen. Avståndet mellan Qˆ och det faktska observerade värdet beskrvs av ê och defneras som eˆ Q Qˆ = Q β β P. Resdualerna kvadreras nnan de summeras och därför kommer nte negatva och postva avstånd att ta ut varandra. Denna mnmerng av summan av de kvadrerade avstånden nnebär att varatonen krng lnjen också mnmeras 40. = 1 38 Westerlund, Introdukton tll ekonometr, 005, s. 9f. 39 Westerlund, Introdukton tll ekonometr, 005, s. 75f. 40 Westerlund, Introdukton tll ekonometr, 005, s

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 2010 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15-10 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

Utbildningsavkastning i Sverige

Utbildningsavkastning i Sverige NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Markus Barth Handledare: Bertl Holmlund Vårtermnen 2006 Utbldnngsavkastnng Sverge Sammandrag I denna uppsats kommer två olka

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.

Läs mer

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5 Expermentella metoder 04, Räkneövnng 5 Problem : Två stokastska varabler, x och y, är defnerade som x = u + z y = v + z, där u, v och z är tre oberoende stokastska varabler med varanserna σ u, σ v och

Läs mer

Fördelning av kvarlåtenskap vid arvsskifte

Fördelning av kvarlåtenskap vid arvsskifte NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala unverstet Magsteruppsats Författare: Lars Björn Handledare: Henry Ohlsson HT 2008 Fördelnng av kvarlåtenskap vd arvsskfte En analys av ntergeneratonella fnansella

Läs mer

Introduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1

Introduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1 UPPSALA UNIVERSITET Natonalekonomska Insttutonen Examensarbete D-uppsats, Ht-2005 Introduktonsersättnng eller socalbdraghar ersättnngsregm betydelse för ntegratonen av flyktngar? 1 Författare: Henrk Nlsson

Läs mer

Bankernas kapitalkrav med Basel 2

Bankernas kapitalkrav med Basel 2 RAPPORT DEN 16 jun 2006 DNR 05-5630-010 2006 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R A P P o r t 2 0 0 6 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R a p p o r t 2 0 0 6 : 6 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 31 RESULTAT

Läs mer

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning.

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning. Uppsala Unverstet Företagsekonomska nsttutonen Magsteruppsats HT 2009 Fond--fonder med global placerngsnrktnng Ett konkurrenskraftgt alternatv tll globalfonder? En jämförelse med fokus på rsk och avkastnng.

Läs mer

Primär- och sekundärdata. Undersökningsmetodik. Olika slag av undersökningar. Beskrivande forts. Beskrivande forts. 2012-11-08

Primär- och sekundärdata. Undersökningsmetodik. Olika slag av undersökningar. Beskrivande forts. Beskrivande forts. 2012-11-08 Prmär- och sekundärdata Undersöknngsmetodk Prmärdataundersöknng: användnng av data som samlas n för första gången Sekundärdata: användnng av redan nsamlad data Termeh Shafe ht01 F1-F KD kap 1-3 Olka slag

Läs mer

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss?

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss? Att dentfera systemvktga banker Sverge vad kan kvanttatva ndkatorer vsa oss? Elas Bengtsson, Ulf Holmberg och Krstan Jönsson* Författarna är verksamma vd Rksbankens avdelnng för fnansell stabltet. Elas

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det?

Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Uppsats fortsättnngskurs C Författare: Johan Bjerkesjö och Martn Nlsson Handledare: Patrk Hesselus Termn och år: HT 2005 Arbetslvsnrktad rehablterng för

Läs mer

Sammanfattning. Härledning av LM - kurvan. Efterfrågan, Z. Produktion, Y. M s. M d inkomst = Y >Y. M d inkomst = Y

Sammanfattning. Härledning av LM - kurvan. Efterfrågan, Z. Produktion, Y. M s. M d inkomst = Y >Y. M d inkomst = Y F12: sd. 1 Föreläsnng 12 Sammanfattnng V har studerat ekonomn påp olka skt, eller mer exakt, under olka antaganden om vad som kan ändra sg. 1. IS-LM, Mundell Flemmng. Prser är r konstanta, växelkurs v

Läs mer

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 6. Regression & Korrelation. (LLL Kap 13-14) Inledning till Regressionsanalys

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 6. Regression & Korrelation. (LLL Kap 13-14) Inledning till Regressionsanalys Fnansell Statstk (GN, 7,5 hp,, HT 8) Föreläsnng 6 Regresson & Korrelaton (LLL Kap 3-4) Department of Statstcs (Gebrenegus Ghlagaber, PhD, Assocate Professor) Fnancal Statstcs (Basc-level course, 7,5 ECTS,

Läs mer

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm Workng paper/pm 2012:02 Företagsrådgvnng form av Konsultcheckar En effektutvärderng av konsultcheckar nom ramen för regonalt bdrag för företgsutvecklng Tllväxtanalys har uppdrag att utvärdera effekterna

Läs mer

Dödlighetsundersökningar på KPA:s

Dödlighetsundersökningar på KPA:s Matematsk statstk Stockholms unverstet Dödlghetsundersöknngar på KPA:s bestånd av förmånsbestämda pensoner Sven-Erk Larsson Eamensarbete 6: Postal address: Matematsk statstk Dept. of Mathematcs Stockholms

Läs mer

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Beslutad av kommunfullmäktge 2013-03-27, 74 Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Fnspångs kommun

Läs mer

Hur bör en arbetsvärderingsmodell

Hur bör en arbetsvärderingsmodell Hur bör en arbetsvärderngsmodell specfceras? en analys baserad på mångdmensonell beslutsteor Stg Blomskog Johan Brng RAPPORT 2009:19 Insttutet för arbetsmarknadspoltsk utvärderng (IFAU) är ett forsknngsnsttut

Läs mer

Generellt ägardirektiv

Generellt ägardirektiv Generellt ägardrektv Kommunala bolag Fastställt av kommunfullmäktge 2014-11-06, 223 Dnr 2014.0450.107 2 Generellt ägardrektv för Fnspångs kommuns drekt eller ndrekt helägda bolag Detta ägardrektv ska antas

Läs mer

för alla i Landskrona

för alla i Landskrona , den 3 september LANDSKRDlHLA 2015 STAD K015/[\flUf STYRELSEN 201509 0 7 Ank. Darenr. ldossenr. Moton: Utrymme för alla Regerngen beslutade antalet maj 2008 nleda ett urbant bostadråden männskor de mest

Läs mer

Vinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( )

Vinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( ) Tentamen Matematsk statstk Ämneskod-lnje S1M Poäng totalt för del 1 5 (8 uppgfter) Poäng totalt för del 3 (3 uppgfter) Tentamensdatum 9-3-5 Kerstn Vännman Lärare: Robert Lundqvst Mkael Stenlund Skrvtd

Läs mer

Klarar hedgefonder att skapa positiv avkastning oavsett börsutveckling? En empirisk studie av ett urval svenska hedgefonder

Klarar hedgefonder att skapa positiv avkastning oavsett börsutveckling? En empirisk studie av ett urval svenska hedgefonder NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala unverstet Examensarbete C Författare: Sara Engvall och Matylda Hussn Handledare: Martn Holmén Hösttermnen 2006 Klarar hedgefonder att skapa postv avkastnng oavsett

Läs mer

Prissättningen av bostadsrätter: Vilka faktorer påverkar priserna, vad är riktpriset för en lägenhet?

Prissättningen av bostadsrätter: Vilka faktorer påverkar priserna, vad är riktpriset för en lägenhet? Handelshögskolan Stockholm Insttutonen för Redovsnng och Rättsvetenskap Examensuppsats nom Redovsnng och fnansell styrnng Hösten 2006 Prssättnngen av bostadsrätter: Vlka faktorer påverkar prserna, vad

Läs mer

Lektion 8 Specialfall, del I (SFI) Rev 20151006 HL

Lektion 8 Specialfall, del I (SFI) Rev 20151006 HL Lekton 8 Specalfall, del I (SFI) Rev 0151006 HL Produktvalsproblem och cyklsk planerng Innehåll Nvå 1: Produktval (LP-problem) (SFI1.1) Cyklsk planerng, produkter (SFI1.) Nvå : Maxmera täcknngsbdrag (produktval)

Läs mer

DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND

DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND Rapport 2000:1 DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND - EN KOMPARATIV ANALYS I pdf-versonen av denna rapport saknas enkätblanketterna (blaga 2). En fullständg rapport pappersformat kan beställas från ÅSUB, tel. 018-25490,

Läs mer

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg A2009:004 Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO och raps Chrster Anderstg och Marcus Sundberg Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO

Läs mer

Ensamma kan vi inte förändra

Ensamma kan vi inte förändra 2013, vnter/vår Behandlngsföreståndaren har ordet Drogtestnng Ultmatum på jobbet ledde tll nyktert lv Vårdutbldnngsprogram för företagshälsovården Ideella resurser vd mssbruk för företagshälsovården Arbetsplatsprogram

Läs mer

Beräkning av Sannolikheter för Utfall i Fotbollsmatcher

Beräkning av Sannolikheter för Utfall i Fotbollsmatcher Natonalekonomska Insttutonen Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Phlp Jonsson Handledare: Johan Lyhagen VT 2006 Beräknng av Sannolkheter för Utfall Fotbollsmatcher Oddsen på dn sda Sammanfattnng

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016

Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016 Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-01-20 09:07: Förskolan Kalven, n har lämnat n en toppenrapport även denna gång! Bra områden

Läs mer

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng

Läs mer

2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00

2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00 (4) B Ingenjörsmetodk för IT och ME, HT 004 Omtentamen Måndagen den :e aug, 00, kl. 9:00-4:00 Namn: Personnummer: Skrv tydlgt! Skrv namn och personnummer på alla nlämnade papper! Ma ett tal per papper.

Läs mer

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation Almedalsveckan 11 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 11 Stark som Ppp? 2-3 Ungas ngångslöner Välfärdsföretagen 8-9 Löner och nflaton Närmare skattegenomsnttet 1 5 Studemotverade eller

Läs mer

Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015

Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-05-11 09:08: skckar tllbaka enl tel samtal 2015-05-18 15:32: Det har vart rolgt att läsa er

Läs mer

Lönebildningen i Sverige 1966-2009

Lönebildningen i Sverige 1966-2009 Rapport tll Fnanspoltska rådet 2008/6 Lönebldnngen Sverge 1966-2009 Andreas Westermark Uppsala unverstet De åskter som uttrycks denna rapport är författarens egna och speglar nte nödvändgtvs Fnanspoltska

Läs mer

Modellering av antal resor och destinationsval

Modellering av antal resor och destinationsval UMEÅ UNIVERSITET Statstska nsttutonen C-uppsats, vt- 2005 Handledare: Erlng Lundevaller Modellerng av antal resor och destnatonsval Aron Arvdsson Salh Vošanovć Sammanfattnng V har denna uppsats analyserat

Läs mer

Kvalitetsjustering av ICT-produkter

Kvalitetsjustering av ICT-produkter Kvaltetsjusterng av ICT-produkter - Metoder och tllämpnngar svenska Prsndex Producent- och Importled - Enheten för prsstatstk, Makroekonom och prser, SCB December 2006 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(55) Kontaktnformaton

Läs mer

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy Blanchard kaptel 18-19 19 Växelkurser, räntor r och BNP Mycket kaptel 18 är r detsamma som kaptel 6. Mer analys av polcy F11: sd. 1 Uppdaterad 2009-05-04 IS-LM den öppna ekonomn IS-LM den öppna ekonomn

Läs mer

VALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn

VALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn ISRN-nr: VALUE AT RISK En komparatv stude av beräknngsmetoder VALUE AT RISK A comparatve study of calculaton methods Fredrk Andersson, Petter Fnn & Wlhelm Johansson Handledare: Göran Hägg Magsteruppsats

Läs mer

Oljeprisets inverkan på oljerelaterade aktier

Oljeprisets inverkan på oljerelaterade aktier EKONOMIHÖGSKOLAN Lunds unverstet Kanddatuppsats Januar 2009 Oljeprsets nverkan på oljerelaterade akter Handledare: Hossen Asgharan Författare: Sebastan Valentnsson Fredrk Ohlson SAMMANFATTNING I denna

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Talavdskolan 15 aug 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-02-21 13:32: V kunde nte läsa om era mål 4 och 5 någonstans. 2013-08-15 11:21: Tack för era kompletterngar.

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-04-15 15:26: N har på ett engagerat och varerat sätt arbetat med ert Grön flagg-arbete.

Läs mer

Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts?

Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-09 16:00: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Saxnäs skola

Handlingsplan. Grön Flagg. Saxnäs skola Handlngsplan Grön Flagg Saxnäs skola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-05 09:27: Jättefnt att n jobbat utfrån elevernas önskemål när n satt hop er handlngsplan för att måna om deras nflytande. N

Läs mer

Industrins förbrukning av inköpta varor INFI

Industrins förbrukning av inköpta varor INFI Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 (37) Industrns förbruknng av nköpta varor INFI 2003 NV006 Innehåll 0 Allmänna uppgfter... 2 0. Ämnesområde... 2 0.2 Statstkområde... 2 0.3 SOS-klassfcerng... 2 0.4 Statstkansvarg...

Läs mer

Beställningsintervall i periodbeställningssystem

Beställningsintervall i periodbeställningssystem Handbok materalstyrnng - Del D Bestämnng av orderkvantteter D 41 Beställnngsntervall perodbeställnngssystem Ett perodbeställnngssystem är ett med beställnngspunktssystem besläktat system för materalstyrnng.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-06-04 12:54: Vad rolgt att ta del av era tankar och ert arbete med Grön Flagg! Det är härlgt

Läs mer

Problem i sammanfattande mått i ASI

Problem i sammanfattande mått i ASI Allmän SS-rapport 2001:10 Problem sammanfattande mått ASI Av Ingegerd Jansson ISSN 10-258 Förord Statens nsttutonsstyrelse, SS, svarar för planerng, lednng och drft av nsttutoner för tvångsvård av mssbrukare

Läs mer

Industrins förbrukning av inköpta varor (INFI) 2008

Industrins förbrukning av inköpta varor (INFI) 2008 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(97) Industrns förbruknng av nköpta varor (INFI) 2008 NV0106 Innehåll SCBDOK 3.1 0 Admnstratva uppgfter 0.1 Ämnesområde 0.2 Statstkområde 0.3 SOS-klassfcerng 0.4 Statstkansvarg

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Partikeldynamik. Fjädervåg. Balansvåg. Dynamik är läran om rörelsers orsak.

Partikeldynamik. Fjädervåg. Balansvåg. Dynamik är läran om rörelsers orsak. Dynamk är läran om rörelsers orsak. Partkeldynamk En partkel är en kropp där utsträcknngen saknar betydelse för dess rörelse. Den kan betraktas som en punktmassa utan rotaton. Massa kan defneras på två

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-01-23 11:26: Bra jobbat, förskolan Kalven! Det är nsprerande att läsa er rapport och se hur

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:01: N har vktga utvecklngsområden men v skckar tllbaka er rapport för att v önskar

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-11-14 09:03: Ännu en gång har n skckat n en mponerande rapport. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Grön Flagg-rapport Fridhems förskola 24 apr 2015

Grön Flagg-rapport Fridhems förskola 24 apr 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Frdhems förskola 24 apr 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-04-24 10:39: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

2 Jämvikt. snitt. R f. R n. Yttre krafter. Inre krafter. F =mg. F =mg

2 Jämvikt. snitt. R f. R n. Yttre krafter. Inre krafter. F =mg. F =mg Jämvkt Jämvkt. Inlednng I detta kaptel skall v studera jämvkten för s.k. materella sstem. I ett materellt sstem kan varje del, partkel eller materalpunkt beskrvas med hjälp av dess koordnater. Koordnatsstemet

Läs mer

Gymnasial yrkesutbildning 2015

Gymnasial yrkesutbildning 2015 Statstska centralbyrån STATISTIKENS FRAMTAGNING UF0548 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 1(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete 2016-03-11 Mattas Frtz Gymnasal yrkesutbldnng 2015 UF0548

Läs mer

Är du lönsam lilla småhus?

Är du lönsam lilla småhus? Är du lönsam llla? Användarflexbltet och lönsamhet för fjärrvärme och, en tvärsnttsanalys Stefan Hellmer är docent ndustrell ekonom vd Högskolan Krstanstad. Hans forsknngsntresse omfattar främst studer

Läs mer

Mätfelsbehandling. Lars Engström

Mätfelsbehandling. Lars Engström Mätfelsbehandlng Lars Engström I alla fyskalska försök har de värden man erhåller mer eller mndre hög noggrannhet. Ibland är osäkerheten en mätnng fullständgt försumbar förhållande tll den precson man

Läs mer

Projekt i transformetoder. Rikke Apelfröjd Signaler och System rikke.apelfrojd@signal.uu.se Rum 72126

Projekt i transformetoder. Rikke Apelfröjd Signaler och System rikke.apelfrojd@signal.uu.se Rum 72126 Projekt transformetoder Rkke Apelfröjd Sgnaler och System rkke.apelfrojd@sgnal.uu.se Rum 72126 Målsättnng Ur kursplanen: För godkänt betyg på kursen skall studenten kunna använda transformmetoder nom något

Läs mer

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-03 09:47: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Bosgårdens förskolor

Handlingsplan. Grön Flagg. Bosgårdens förskolor Handlngsplan Grön Flagg Bosgårdens förskolor Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-11 14:16: Det är nsprerande att läsa hur n genom röstnng tagt tllvara barnens ntressen när n tagt fram er handlngsplan.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-25 11:44: Inskckad av msstag. 2014-04-17 09:52: Bra jobbat, Förskolan Fjäderkobben!

Läs mer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring PROMEMORIA Datum 01-06-5 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspektonen@f.se www.f.se

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Pysslingförskolan Gläntan

Handlingsplan. Grön Flagg. Pysslingförskolan Gläntan Handlngsplan Grön Flagg Pysslngförskolan Gläntan Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-09-19 11:18: Vlka fna och vktga utvecklngsområden n valt - det n gör kommer säkert att skapa engagemang och nyfkenhet

Läs mer

Lösningar modul 3 - Lokala nätverk

Lösningar modul 3 - Lokala nätverk 3. Lokala nätverk 3.1 TOPOLOGIER a) Stjärna, rng och buss. b) Nät kopplas ofta fysskt som en stjärna, där tll exempel kablar dras tll varje kontorsrum från en gemensam central. I centralen kan man sedan

Läs mer

Effekter av kön, ålder och region på sjukpenningen i Sverige

Effekter av kön, ålder och region på sjukpenningen i Sverige Lunds unverstet Statstska nsttutonen Effekter av kön, ålder och regon på sjukpennngen Sverge -en varansanalys Rkke Berner Uppsats statstk 0 poäng Nvå 6-80 poäng Oktober 006 Handledare: Mats Hagnell Abstract

Läs mer

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17 1 Inlednng Jag undervsar tyskar på folkhögskolan Nürnberg med omgvnngar. Inför uppgften att utföra en perforsanalys av en elevtext lät mna mest avancerade elever skrva en uppsats om vad de tyckte var svårt

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums frskola 20 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:39: Bra jobbat, Tryserums frskola! Det är nsprerande att läsa er rapport och se

Läs mer

Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 10:40: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör dem

Läs mer

Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande

Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande Skoldemokratplan Prncper och gude tll elevnflytande I Skoldemokratplan Antagen av kommunfullmäktge 2012-02-29, 49 Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@fnspang.se

Läs mer

Balansering av vindkraft och vattenkraft i norra Sverige. Elforsk rapport 09:88

Balansering av vindkraft och vattenkraft i norra Sverige. Elforsk rapport 09:88 Balanserng av vndkraft och vattenkraft norra Sverge Elforsk rapport 09:88 Mkael Ameln, Calle Englund, Andreas Fagerberg September 2009 Balanserng av vndkraft och vattenkraft norra Sverge Elforsk rapport

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-13 09:11: N har jättefna aktvteter tll era utvecklngsområden. Det är en mycket bra

Läs mer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring PROMEMORIA Datum 007-1-18 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35

Läs mer

Folkrätten och kriget mot terrorismen

Folkrätten och kriget mot terrorismen Mänsklga demokrat Folkrätten FN I den här teorbakgrunden: presenterar v en överskt av folkrätten de hot den har utsatts för genom det onskränkta krget mot terrorsmen åskådlggör v FN:s roll ett väl fungerande

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-04-02 09:44: Inskckad av msstag... 2013-06-25 12:09: N har på ett mycket kreatvt och varerat

Läs mer

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-15 13:51: Det är fnt att få läsa om hur n har arbetat aktvt med nflytande och delaktghet

Läs mer

N A T U R V Å R D S V E R K E T

N A T U R V Å R D S V E R K E T 5 Kselalger B e d ö m n n g s g r u vattendrag n d e r f ö r s j ö a r o c h v a t t e n d r a g Parameter Vsar sta hand effekter Hur ofta behöver man mäta? N på året ska man mäta? IPS organsk Nngspåver

Läs mer

Optimering av underhållsplaner leder till strategier för utvecklingsprojekt

Optimering av underhållsplaner leder till strategier för utvecklingsprojekt Opterng av underhållsplaner leder tll strateger för utvecklngsprojekt Ann-Brh Ströberg 1 och Torgny Algren 1. Mateatska vetenskaper Chalers teknska högskola och Göteborgs unverset 41 96 Göteborg 31-77

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-01-24 16:36: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med ert tema. Vad kul att

Läs mer

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon k r b u R pers s e J n o g ö s gla ss man m o l b j a M 4 l 201 a r e t a m tude teg tre s g n n v En ö Steg 1 Arbeta med frågor tll flmen Jespers glasögon Börja med att se flmen Jespers glasögon på majblomman.se.

Läs mer

1. a Vad menas med medianen för en kontinuerligt fördelad stokastisk variabel?

1. a Vad menas med medianen för en kontinuerligt fördelad stokastisk variabel? Tentamenskrvnng: TMS45 - Grundkurs matematsk statstk och bonformatk, 7,5 hp. Td: Onsdag den 9 august 2009, kl 08:30-2:30 Väg och vatten Tesen korrgerad enlgt anvsngar under tentamenstllfället. Examnator:

Läs mer

Skolbelysning. Ecophon, fotograf: Hans Georg Esch

Skolbelysning. Ecophon, fotograf: Hans Georg Esch Skolbelysnng Ecophon, fotograf: Hans Georg Esch Skolan är Sverges vanlgaste arbetsplats. En arbetsplats för barn, ungdomar och vuxna. Skolmljön ska skapa förutsättnngar för kreatvtet och stmulera nlärnng.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-02 13:53: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

Utveckling av en optimeringsmodell för upphandlingar inom telefoni

Utveckling av en optimeringsmodell för upphandlingar inom telefoni Utvecklng av en optmerngsmodell för upphandlngar nom telefon Examensarbete vd Insttutonen för teknsk ekonom och logstk, avdelnngen för produktonsekonom. Lunds Teknska Högskola, Lunds Unverstet Handledare:

Läs mer

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare!

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare! HÄSTFÖRETAGARPRAKTIKAN Råd och tps för dg som vll bl framgångsrk hästföretagare! Inlednng Har du en hästverksamhet tankarna? Fundera på varför! Trolgen delar du med de flesta andra hästföretagare en passon

Läs mer

Postadress: Internet: Matematisk statistik Matematiska institutionen Stockholms universitet 106 91 Stockholm Sverige

Postadress: Internet: Matematisk statistik Matematiska institutionen Stockholms universitet 106 91 Stockholm Sverige "!# " $ % &('*),+.-0/0%'&%3)5476 8 &(' 9;: +@),>BA % &C6D% &E>>):D4 F GIHJGLKMONQPRKTSVUXW Y[Z]\8 &4^>_\0%"à&b+ & c

Läs mer

Scandinavian Organics AB (publ) 16 30 oktober 2014

Scandinavian Organics AB (publ) 16 30 oktober 2014 l l t n a Inbjud r e t k a v a g n n teck Scandnavan Organcs AB (publ) 16 30 oktober 2014 Informatonen denna folder ( Foldern ) är endast en förenklad beskrvnng av den rktade nyemssonen (såsom defnerat

Läs mer

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag RAPPORT 9 2011 Hjortdjurens nverkan på tllväxt av produktonsträd och rekryterng av betesbegärlga trädslag - problembeskrvnng, orsaker och förslag tll åtgärder Jonas Bergqust, Chrster Kalén, Hasse Berglund

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Morkullan 4 mar 2015

Grön Flagg-rapport Förskolan Morkullan 4 mar 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Morkullan 4 mar 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-03-04 10:52: Gratts tll er första godkända rapport och en toppenbra sådan! N har bra och

Läs mer

Dokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI)

Dokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI) STATISTISKA CENTRALBYRÅN Dokumentaton (6) ES/PR-S 0-- artn Kullendorff arcus rdén Dokumentaton krng beräknngsmetoder använda för prsndex för elförsörjnng (SPIN 35.) nom hemmamarknadsprsndex (HPI) Indextalen

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Segelkobben 15 okt 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Segelkobben 15 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Segelkobben 15 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 11:23: Det verkar som om mljöarbetet genomsyrar er vardag, då har n kommt långt!

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Gräskobben 2 jan 2015

Grön Flagg-rapport Förskolan Gräskobben 2 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Gräskobben 2 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-02 11:23: Vad rolgt att n känner att mljöarbetet genomsyrar er vardag, då har n kommt

Läs mer

Undersökning av vissa försäkringsantaganden i efterlevandepension för anställda i kommuner och landstinget och dess påverkan på prissättningen

Undersökning av vissa försäkringsantaganden i efterlevandepension för anställda i kommuner och landstinget och dess påverkan på prissättningen Matematsk statstk Stockholms unverstet Undersöknng av vssa försäkrngsantaganden efterlevandepenson för anställda kommuner och landstnget och dess påverkan på prssättnngen Ilkay Gölcük Eamensarbete 7:5

Läs mer

Innehåll: har missbrukat jämfört med om man inte har. missbrukat. Risk 1 Odds Risk. Odds 1 Risk. Odds

Innehåll: har missbrukat jämfört med om man inte har. missbrukat. Risk 1 Odds Risk. Odds 1 Risk. Odds 22 5 Innehåll:. Rsk & Odds. Rsk Rato.2 Odds Rato 2. Logstsk Regresson 2. Ln Odds 2.2 SPSS Output 2.3 Estmerng (ML) 2.4 Multpel 3. Survval Analys 3. vs. Logstsk 3.2 Censurerade data 3.3 Data, SPSS 3.4 Parametrskt

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL Arbetsgruppsrapport 16.12.2005 Duplkat 3/2006 Utbldnngsstyrelsen och författarna Tm Eja Högman ISBN 952-13-2767-7 (nb.) ISBN 952-13-2768-5 (pdf) ISSN 1237-6590

Läs mer

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 15:1: Vlken toppenrapport n har skckat n tll oss- trevlg läsnng. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer