N A T U R V Å R D S V E R K E T

Transkript

1 5 Kselalger B e d ö m n n g s g r u vattendrag n d e r f ö r s j ö a r o c h v a t t e n d r a g Parameter Vsar sta hand effekter Hur ofta behöver man mäta? N på året ska man mäta? IPS organsk Nngspåver orenng Surhet 1 gång/år 1 gång/år Senmar/höst Senmar/höst %PT (stödparameter) Organsk orenng 1 gång/år Senmar/höst TDI (stödparameter) Nngspåver 1 gång/år Senmar/höst 5.1 Inlednng Påväxtalger kselalger spelar ofta en den vktg dnerande roll prmproducenter, gruppen n påväxtsamhället. ssklt rnnande Kselalger vatten, bedömnngar goda ndkatorer vattendrag på vattenkvalteten baserade på kselalger metoder används klassfcerng allmänt Europa andra andra delar vlden. 5.2 Ingående parametrar De en IPS parametrar (Indce de Polluo-sensblté ska klassfceras Spécfque) kvaltetsfaktorn surhetsndex kselalger. de två Stödparametrarna ndex- också bedömmas %PT(Polluton att få bättre Tolerant underlag valves) tveksamma TDI (Trophc fall. Dat Index) IPS terna vsar %PT påver (ndkerar organsk nngsämnen orenng) organsk TDI orenng. (ndkerar Även eutroferng) stödparame- användas att få en säkrare klassfcerng. Det dock IPS huvudsak användas klassfcerngen. ska endast vsar vattendraget på surheten. en -regm. Surhetsndexet ger skljer dock alltså ngen nte statusklass på vad utan grupperar surt antropogent surat. att göra det används de fyskalsk-kemska naturlgt bedömnngsgrunderna surnng beskrvs kaptel 15. Klassfcerngarna klassgränser desamma de två ndexen hela landet. fungerar hela Sverge referensvde blaga 1, sntt

2 5.3 Kr på underlagsdata 13946:2003 Klassfcerngen SS-EN ska baseras 14407:2005 på provtagnngar annan analyser metod enlgt ger SS-EN resultat. Senaste versonen Naturvårdsverkets undersöknngstyp: Påväxt lkvdga nande vatten kselalgsanalys också bra att följa. rntenkvalteten Ett prov per även år, helst fler från prov senmar/höst, gvetvs ger en säkrare tllräcklgt klassfcerng. att klassfcera Det vktgt vat- att använder kselalgsanalysen sg adekvat sker taxonsk tll artnvå ltteratur samt att utaren (beskrvet har Naturvårdsverkets goda artkunskaper undersöknngstyp: felkällan lgger Påväxt dentferngen rnnande vatten arter. Programvaran kselalgsanalys), Omnda efter tllhandahållen den största CLCI (Catherne Leconte Consel Informatque) ( tour_gude.htm) underlättar beräknngen IPS, %PT, TDI. 5.4 IPS Klassfcerng status IPS beräknas enlgt följande: IPS = AjIjVj/ AjVj d Aj Vj= = ndkatorvdet den relatva abundansen hos taxon j procent (1-3, d ett taxon högt j tål begränsade ekologska varatoner, d.v.s. en vde stark ndkator) betyder att ett taxon endast Ij nngskänslghet). = orenngskänslgheten hos taxon j (1-5, d höga vden vsar en hög ore- Resultat 4,75 erhållna * ursprunglgt enlgt formeln ndexvde ovan räknas 3,75. tll skalan 1-20 enlgt Den ekologska kvaltetskvoten (EK) beräknas enlgt följande: EK = beräknat IPS / referensvde Referensvde S kplement klassgränser tll IPS-ndexet fnns eslås tabell 5.1. sar på kselalgers tolerans mot eutroferng respektve beräknng organsk TDI orenng. %PT vlka TDI v- känslghetsvden. beräknas på samma Resultat sätt erhållna IPS enlgt TDI-specfka formeln ovan ndkatorvden räknas tll respektve 100 enlgt 25 * ursprunglgt ndexvde 25. skalan 1- blaga 1, sntt 3.2 blaga 1, sntt

3 %PT toleranta summan mot organsk den orenng. relatva abundansen alla kselalgsarter klassas sen. Dessa Klassgränser parametrar TDI dock bara %PT fnns stöd tabell det 5.2. IPS anger statusklas- Beräknng Omnda. Indkatorvden ndex stödparametrarna orenngskänslghetsklassnng ske hjälp programvaran ger Sverge fnns även metodbeskrvnngen Naturvårdsverkets undersöknngstyp: Påväxt rnnande vatten vanlga kselal- kselalgsanalys Referensvde klassgränser Tabell 5.1. Referensvde samt klassgränser IPS alla svenska typer. Metodbundet mått på osäkerhet: Felmargnal +/- 0,5 enhet IPS > 13, felmargnal +/- 1 enhet IPS < 13. Status IPS-vde EK-vde Referensvde 19,6 Hög 17,5 0,89 God 14,5 <17,5 0,74 <0,89 Måttlg 11 <14,5 0,56 <0,74 Otllfredsställande 8 <11 0,41 <0,56 Dålg <8 < 0,41 användande statusklasfcerng dessa klassgränser används enklast ger samma IPS-vdena. resultat Omräknng men vara tll ett EK-vde onödgt räknesteg rkt referensvdet normalfallet. justeras Om det dock det bedöms fallet används att vattendraget EK-klassgränserna naturlgt nngs- samma vkelse från referensvdet tdgare. Detta beskrvs mer kaptel att 5.7. få Tabell sklja mellan 5.2. Klassgränser klasserna osäkra stödparametrarna fall. Det dock %PT IPS TDI ger den användas huvudsaklga att statusklassfcerngen. ytterlgare Referensvde - - Status %PT TDI Hög < 10 < 40 God < Måttlg < Otllfredsställande > 80 Dålg > 40 > 80 47

4 Klassfcerng status Surhetsndex beräknas enlgt följande: [log((crcumneutrala+alkalfla+alkalbonta)/(acdobonta+acdofla))+0,003)+2,5] = [log((admi/euno)+0,003))+2,5] + procent. En täljare I Omnda nämnare anges = den 0 ersätts relatva abundansen 1, n relatva van abundansen Dams grupper uttrycks prlle, varvd Den 0 sta ersätts delen 10. Achnanthdum mnutssmum ndexet baseras (ADMI) på kvoten släktet mellan Eunota den relatva (EUNO). abundansen delen ndexet tar hänsyn tll alla kselalger provet baseras på följande Den andra delnng (van Dam et al. 1994)10, vlken även angven programvaran Omnda: n- acdobont acdofl huvudsaklgen huvudsaklgen ekmande ekmande vd vd < 7 5,5 crcumneutral alkalfl huvudsaklgen huvudsaklgen ekmande ekmande vd vd -vden > 7 krng 7 alkalbont endast ekmande vd > 7 Beräknng ndexet ske hjälp programvaran Omnda. Klassgränser mellan de olka surhetsklasserna fnns tabell Klassgränser Tabell nng fem 5.3. surhetsklasser. Bedömnng Klasserna surhet vattendrag vsar på olka stader hjälp kselalger surhet (surhetsndex nte relaterade ). tll Indel- Felmargnal status. Motsvarande på ± 10%. el- mnmum- anges också.metodbundet mått på osäkerhet: blaga 1, sntt 3.4 Surhetsklasser Surhetsndex Motsvarar el- (elvde 12 månader e provtagnng) Motsvarar mnmum (under 12 månader e provtagnng) Alkalskt 7,5 7,3 Na neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 - Måttlgt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 6,4 Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 5,6 Mycket surt < 2,2 < 5,5 < 4,8 10 van Dam, H., Mertens, A. & Snkeldam, J. (1994). A coded checklst and ecologcal tor values of freshwater dats fr The Netherlands. 28(1):

5 Surhetsklasserna tetsfaktorerna bottenfauna hänvsar tll sjöar kselalgernas vattendrag reakton samt på växtplankton ett ändrat. sjöar fnns kval- reagerar också surhetsklasser lka tdgt på ett sänkt samma benämnngar. kselalger Efter blr klassndelnngen t ex bottenfauna något nte Detta helt lnje ramdrektvet vatten. Det den bologska responsen olka. kmer ska mätas. de vssa Efter fall resultera olka kvaltetsfaktorer olka statusklasser olka samma känslga vattenekst. påver att man använder prncpen att sämst kvaltetsfaktor styr garanterar det I att även den känslgaste kvaltetsfaktorn skyddas. 5.6 Hanterng osäkerhet tagnngar. att göra Med en bra fler klassfcerng mätnngar får man det en lämplgt säkrare att klassfcerng använda data från ett flera osäkerhetsntervall prov- aktuella vatteneksten. form en standardvkelse I de fall då bara data beräknas från ett år fnns parametern tllgänglgt den det fasta vdet metodbunden osäkerhet IPS angven tabell 5.3 användas. I de fall då osäkerhetsntervallet krng det beräknade vdet 5.1 överlappar lg status nneb någon detta klassgränserna att det beräknade mellan vdet hög lgger god mycket status na en god klassgräns. mått- Detta kaptel anleder handbokens att en rmlghetsbedömnng huvuddel. Se också ska kaptel göras, vlket handbokens fnns beskrvet huvuddel mer väglednng krng hur man bör hantera osäkerhet. 5.7 Mänsklg påver naturlgt rar Om detta vattendraget sura hållanden klassas någon det ska surhetsklasserna göras en bedömnng måttlgt surt detta beror surt på ndke- mänsklgt analys bör orsakad göras surnng hjälp bedömnngsgrunderna att vattendraget naturlgt surnng surt. En enlgt djupare Analysen ytterlgare bättras gen att en bedömnng görs surnngens kap 15. påver Dessut depostonsdata belastnng. Vktga vara underlag användbar h t.ex. analyser skogbrukets större påver. göras. Om bedömnngen blr att vattendraget naturlgt surt bör ett referensvde råden ska jäms mot vatteneksten de vden beräknas motsvarar enlgt surhetsklasserna kaptel 15. Referenvdet kselalger (tabell 5.3). referensvdet Den surhetsklass motsvarar vars motsvarande hög status. ntervall Nästföljande el- klasser täcker motsvarar det bedömda måttlg, otllfredsställande dålg status ordnng efter fallande -vde. god, vara N nödvändgt statusklassfcerngen att göra en bedömnng resulterar måttlg det beror på sämre mänsklgt status orsakad IPS övergödnng att vattendraget naturlgt nngsrkt. Det dock nte ssklt det van- 2 kap. 9 Se AR tll 2 kap. 9 2 kap. 10 Se AR tll 2 kap. 10 Blaga 1, sntt kap

6 jäma lgt att vattendrag resultatet har höga bedömnngsgrunden nngshalter naturlgt. fosfor. att bedöma Bedömnngen detta man lgare bättras gen att ttta på påver/belastnngen på vatteneksten. ytter- Vktga tas fram underlag samband h källdelnngsdata, karakterserngen. Om hstorska bedömnngen data etc. blr Underlag att vattendraget detta derng naturlgt referensvdet nngsrkt görs utfrån den specfka vattenmyndghetens vattenksten. expertbedömnng I detta fall används en rev- EK-klassgränserna IPS-vdet vatteneksten tabell 5.1 stället delas de det angvna nya referensvdet IPS-vdena. Det att beräknade en EK sedan jäms mot EK-klassgränserna. få fram Bakgrundsrapport: Kahlert, M., Andrén, C. & Jarlman, A., Bakgrundsrapport revderngen 2007 bedömnngsgrunder Påväxt kselalger vattendrag. Rapport 2007:23. Insttutonen mljöanalys. Sverges Landbruksunverstet Se AR tll 2 kap